Plan mot kränkande behandling 2013-­‐14 I Ur och Skur Lötkärrsskolans fritidshem 2013/2014 Plan mot kränkande behandling Lötkärrsskolans fritidshem Främjande arbete: Verksamhetsansvariga på I Ur och Skur Lötkärrsskolan och Lötkärrsskolans fritidshem har tillsammans med elever och föräldrar arbetat fram en gemensam värdegrund som ingår i det främjande arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. Arbetet med värdegrunden har utgått från Läroplanen Lgr 11 och den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98. •
Lötkärrsskolans fritidshem drivs i demokratiska former •
På Lötkärrsskolans fritidshem är alla vuxna förebilder som bidrar till att barnen kan utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. •
•
På Lötkärrsskolans fritidshem uppmuntrar vi ett öppet klimat för samtal, tankar och åsikter. På Lötkärrsskolans fritidshem tillåter vi ingen diskriminering eller annan kränkande behandling. På Lötkärrsskolans fritidshem bemöter vi alla människor, oavsett olikheter med lika värde. På Lötkärrsskolans fritidshem accepterar vi inte främlingsfientlighet. På Lötkärrsskolans fritidshem vill vi att alla ska känna sig sedda och uppskattade. På Lötkärrsskolans fritidshem ska alla, barn och vuxna få möjlighet att utveckla sin medkänsla/empati. På Lötkärrsskolans fritidshem ska alla visa hänsyn och respekt mot varandra, för att skapa ett trevligt arbetsklimat. På Lötkärrsskolans fritidshem arbetar vi för att alla ska känna ansvar och glädje för vår natur. På Lötkärrsskolans fritidshem värnar vi om vår trivsamma miljö och är aktsamma om våra saker, såväl inne som ute. Pedagogerna är medagerande i lek och övriga fritidsaktiviteter. •
•
•
•
•
•
•
•
På I Ur och Skur Mullebo förskola, Lötkärrsskolan samt fritidshemmet finns en Trygghetsgrupp bestående av Camilla Nordwall och Jenny Wickholm samt rektor Patrik Brundin. Gruppen har ansvar för att revidera och hålla ”Plan mot kränkande behandling” aktuell, att ansvara för den årliga kartläggningen av förekomsten av diskriminering eller annan kränkande behandling, samt vara en grupp som barn, elever, föräldrar och personal kan kontakta vid misstanke om kränkningar. Det är även medlemmar ur Trygghetsgruppen som utreder och sätter in åtgärder vid förekomst av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. •
På I Ur och Skur Lötkärrsskolans fritidshem klargör vi för alla; elever personal och föräldrar om lagarna, värdegrunden vilket innebär att vi inte tolererar någon mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. Detta görs vid föräldramöten, samt skriftligt vid läsårsstart. •
•
•
•
Fritids lämnar huset och tomten en till flera gånger i veckan för att gå ut i skogen. Där ges unika möjligheter för personalen att tillsammans med barnen arbeta med Lötkärrsskolans värdegrund genom värderingsövningar och öppna diskussioner. Vi arbetar kontinuerligt med trivselreglerna, dessa uppdateras tillsammans med eleverna en gång per år. Vi gör en kartläggning av barnens trygghet och förekomsten av kränkande behandling eller diskriminering minst en gång per läsår på både förskolan, skolan och fritidshemmet. Denna kartläggning utgår både från elevernas och personalens uppfattning. Senaste kartläggningen var i oktober 2013. Alla elever fick svara på en enkel enkät. Samtidigt observerade all personal barnens sociala sampel. En sammanställning av enkätens resultat gjordes. Vad som framkom, följdes upp direkt och kartläggningen i sin helhet följdes upp i november 2013 med såväl personal som huvudman och vårdnadshavare. Vi ingår i Haninge kommuns skolplaneenkät där alla föräldrar i både förskola, skola och fritids samt elever åk 3-­‐5 anonymt får besvara frågor om förekomsten av mobbning. Förebyggande arbete •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Alla inom verksamheten är uppmärksamma och ingriper när någon utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Trygghetsgruppen presenterar sig i alla grupper och informerar om sin funktion. Personalen uppmuntrar andra vuxna, barn och elever att snabbt uppmärksamma och meddela om de ser diskriminering eller annan kränkande behandling. Vid behov avsätts personal att särskilt följa enskilda elever på fritids. Vi omfördelar rastvakter när det behövs. Vi lyfter frågor om kränkningar, diskriminering eller mobbning vid behov vid extra insatta föräldramöten och ger utrymme för frågor och diskussion. Fritids har fasta rutiner vilka bidrar till att skapa trygghet och fasta ramar. Samling, mellanmål, fasta aktiviteter, närvarokontroll Fritidsmöte varje vecka med barnen. Regelbundna samlingar med barnen på fritids. Nära samarbete mellan fritidshem och skolan och i viss mån även förskolan. När otrygga platser och/eller situationer har identifierats, åtgärdar vi detta med skäliga åtgärder. Utifrån kartläggningen i oktober 2013 har skolan identifierat några otrygga platser. Det är bl a toaletten utanför f-­‐1 som känns otrygga då ett par elever känner osäkerhet med att behöva låsa om sig, att elever rycker i dörren. Åtgärdande arbete: Åtgärder och resultat av årets trygghetsundersökning: I årets undersökning identifierades 6st områden där elever upplever otrygghet av någon anledning. Dessa redovisas nedan inklusive planerade åtgärder. Bandyplan upplever några elever (10st) fortfarande (var även uppe 2013) som läskig med alla klubbor och bollar. -­‐Vi säkerställer att vuxen finns i direkt närhet på raster och fritids samt säkerställer att införskaffad skyddsutrustning (ansiktsmask, benskydd, handskar) används. -­‐Vi repeterar och förtydligar reglerna på bandyplan för de som deltar. Toaletter, främst utanför f-­‐1, upplevs av 6st elever som lite otrygg pga rädsla för att man inte vill låsa dörren samt för att elever rycker i handtaget ibland. -­‐Vi har bytt lås och handtag. -­‐Vi ökar närvaron av vuxna i hallen där toaletterna finns samt tar upp detta med barnen för att alla ska förstå vikten av att låta alla vara ifred på toaletten. Matkön när vi äter utomhus upplevs som stökig ibland av några elever när det dröjer med maten. -­‐Vi inför att ansvariga pedagoger gör en aktivitet med barnen när de väntar och maten dröjer för att det inte ska bli oro i leden eller att man står still och blir kall. Parkeringen utanför åk 4-­‐6 paviljong nämns av ett par (2 st) elever i åk 4-­‐6 som otrygg pga att man är rädd att bilar ska köra in på parkeringen när barnen är ute på rast. Någon nämner att man är rädd att bli påkörd av elever på sparkcykel. Bakgrund: Parkeringen används av elever i åk 4-­‐6 på raster. Föräldrarna är informerade om detta och har deltagit i beslutet på terminens första föräldramöte. -­‐Föräldrarna använder inte parkeringen alls och kör inte in på den utan stannar med bil utanför. -­‐Kommunen är informerad och har lovat komma ut för att sätta ut hinder och eller skylt. Elever som omnämns av andra elever arbetas med inom ramen för det ordinarie strukturstödet och likabehandlingsarbetet (se beskrivning under egen rubrik nedan). Samtliga av ovanstående frågor inkl åtgärder tas även upp på skolans storsamling 22 nov -­‐13. Vår målsättning är att vi fr o m läsår 2014/15 ska ha en pedagog från fritids som representant i Trygghetsgruppen. Fr o m kommande läsår lägger vi till några förtydligande frågor i kartläggningen av tryggheten för fritidshemmet. Rutiner vid kränkande behandling eller mobbing Då ett barn/elev påtalat för personalen eller en förälder kontaktar personalen att ett barn blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling ska detta genast utredas och i förkommande fall åtgärder vidtas. Konkreta frågor ställs också om förekomsten av kränkningar, mobbning och diskriminering till eleverna i samband med den årliga kartläggningen. Huvudmannen (styrelsen) eller den som huvudmannen utser (rektor eller annan ansvarig personal), ser till att utredning startar vid fall av kränkningar och att åtgärder sätts in för att förhindra fortsatt kränkning. Från och med höstterminen 2012 arbetar vi utifrån en modell som bygger på strukturstödet för att säkerställa utrednings-­‐ och dokumentationsansvaret och alla inblandades säkerhet samt nå till botten med vad som skett. Vid påtalan om att barn/elev blivit utsatt för diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling: 1. En Incidentrapport skrivs och utredning startar så snabbt som möjligt. Detta innebär samma dag eller om det är eftermiddag dagen efter. 2. Enskilt samtal med den som blivit utsatt. 3. Enskilda samtal med den/de som utsatt något barn/elev för kränkande behandling. 4. Information till alla berörda föräldrar. 5. Skäliga åtgärder tillsätts och en åtgärdsplan upprättas vid behov. 6. Enskilt uppföljningssamtal med den som blivit utsatt. 7. Enskilt uppföljningssamtal med den/de som utsatt barnet/eleven för diskriminering eller annan kränkande behandling. 8. Eventuellt ytterligare åtgärder eller avstämning. • Föräldrarna är alltid informerade. • Förbud gäller mot att bestraffa barnet/eleven som en följd av att det anmält någon ansvarig person för diskriminering, kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Dokumentation: Allt som sker i ärendet ska noggrant dokumenteras i enlighet med strukturstödet och förvaras i kassaskåpet eller i låst skåp. Medlemmarna i Trygghetsgruppen ansvarar för att detta sker. Vendelsö 2013-­‐11-­‐11 Denna Likabehandlingsplan revideras Ht-­‐14 Bilaga innehållande definitioner av begrepp samt bakgrund i lagtext – se nästa sida Bilaga Lagarna: Lagarna som Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling bygger på är: Diskrimineringslagen(2008:567) och Skollagen(SFS 2010:800) 6 kapitlet Lagarna innebär kortfattat förbud mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagarna innebär också att annan kränkande behandling är förbjudet i förskolan och skolan, samt förbud mot repressalier. Ombudsmännen: Jämo, DO och BEO Ombuden ska informera om lagarna, ge råd beträffande lagarnas tillämpning och hjälpa barnet/eleven till rätt ombudsman ifall ombudet inte själv åtar sig ärendet. Ombudet har rätt att föra skadeståndstalan för ett barn/elev mot huvudmannen för verksamheten. BEO, Barn och elevombudet har i uppgift att föra det enskilda barnets talan gällande kränkande behandling. Mobbning -­‐ definition: Ordet mobbning kommer från engelskan mobbing och innebär att en eller flera individer, upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Det krävs också en obalans i makten mellan de inblandade parterna. Den som mobbar har makt över och förtrycker den som utsätts. Det är upprepade avsiktliga handling som syftar till att såra eller skada. Kränkande behandling -­‐ definition: Kränkande behandling innefattar all form av kränkning av en individ. Det är ytterst den som utsätts för kränkande behandling som värderar om handlingen är negativ eller inte. En kränkning har alltså ägt rum om en person känt sig kränkt; alltså ledsen, arg, sårad eller skadad. Detta kan ske vid enstaka tillfälle eller vara återkommande. Det gäller uppträdanden barn/elev mot barn/elev lika som vuxen mot barn/elev. En kränkande behandling är ofta en avsiktlig handling som syftar till att såra eller skada. Personalens tillsynsplikt över eleverna både i förskolan och skolan innebär att förebygga och avvärja fara. Befogade tillrättavisningar, från ansvariga i verksamheten, för att upprätthålla ordning och en god miljö för barn/elever ses inte som kränkande behandling. Diskriminering -­‐ definition: Diskriminering innebär att någon är missgynnad i en jämförbar situation p.g.a. grundläggande egenskaper. En elev är enligt lag skyddad från diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
