Rektor Bitr. Rektor

Reviderad VT 2009
Rektor
Christina Lindblad
0515 – 88 65 01
Enhet Gudhem, B-U förvaltningen
Broddetorps, Gudhems och Torbjörntorps skola
Besöksadress: Klostervägen 24
Postadress: Box 4189 , 521 04 Gudhem
Tel: 0515 – 88 65 00
Bitr. Rektor
Johan Östlund
0515 – 88 65 02
Inledning
Gudhemsenheten har upprättat ett väl förankrat handlingsprogram som beskriver hur vi
arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande för att motverka alla former av kränkande
behandling.
Vi har upprättat rutiner för hur vi ska dokumentera aktuella ärenden i det direkta arbetet mot
kränkande behandling.
Vårt handlingsprogram uppfyller alla de krav Skolverket ställer i sina allmänna råd och följer
övriga lagar och styrdokument i vårt arbetet med kränkande behandling.
Det innebär att det tydligt framkommer att all personal tar avstånd från alla tendenser till
kränkning. Det finns med en beskrivning vad kränkande behandling är. Vidare beskrivs
handlingsplaner för kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och
elever. När insatser görs upprättas mål och hänsyn tas till offentlighetspricipen.
Uppdraget
Fn:s konvention om barnets rättigheter.
Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen
bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Den talar om
rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflyttande och att få göra sin röst hörd. Barnet
skall, enligt artikel 36, skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något
avseende. I artikel 2 fastslås barnets rätt att inte bli diskriminerat och i artikel 19 klargörs att
staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella
övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. Artikel 12 handlar
om skyldigheten att ge barnet möjlighet att komma till tals och har särskild betydelse i
samband med utredningar som rör enskilda ärenden om diskriminering, trakasserier eller
annan kränkande behandling. I artikel 28 erkänns barns rätt till utbildning och att
konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan
upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i
överensstämmelse med barnkonventionen.
Skollagen (SFS 1985:1100)
1 Kap. 2 §
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar.
Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och
respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbing och rasistiska
beteenden. (SFS 1999:886)
Lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande särbehandling
§1
Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers rättigheter samt motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan
kränkande behandling. (Lag 2006:67)
Definition
Vad är kränkande behandling?
Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av
kränkningar.
Gemensamt för kränkande behandling är att:
o någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
o kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
o kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
o en kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
o kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna.
Utgångspunkten är den individuella upplevelsen och den som upplever att hon eller han
blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommit till skolans kännedom att det förekommit
kränkningar eller att någon elev känner sig kränkt.
Kränkningar kan vara:
o fysiska, - till exempel att bli utsatt för slag och knuffar, fysiska gester, krokben
o verbala, - till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög, nedvärderande tillmälen
o psykosociala, - till exempel att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning,
förlöjliganden, nedsvärtande
o text och bildburna, - till exempel klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms
Kränkningar kan ta sig i uttryck som mobbing, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism,
främlingsfientlighet och homofobi. Det kan även ske kränkningar utifrån religös uppfattning.
Ansvar
I Lpo 94 och Lpf 94 uttrycks att rektor har ansvaret för:
o ”att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbing och
rasistiska beteenden bland elever och anställda”.
o ”Rektor ansvarar för arbetet med att upprätta ett handlingsprogram. För att förankra
programmet och göra alla berörda delaktiga behöver lärare, elever, elevhälsa
involveras liksom föräldrar och övrig skolpersonal. Det är också viktigt att
handlingsprogrammet följs upp och utvärderas inom ramen för skolans
kvalitetsarbete”. (sid 70 Olika lika värde)
All personal som arbetar på Gudhemsenheten ansvarar för
o att reagera när någon utsätts.
o att rapportera till ”Trygghetsgruppen” det man iakttagit.
Kartläggning/ Nulägesanalys
Individnivå:
 En trivselenkät finns som berör likabehandling. Denna fylls i inför varje
utvecklingssamtal och diskuteras under mötet.
Gruppnivå :
 En enkät görs i alla klasser för att kunna bedöma klimatet i klassen.
Verksamhetsnivå:
 I slutet av vårterminen skickas en enkät hem som behandlar likabehandling.
 Varje år gör våra elevskyddsombud en undersökning av otrygga platser på skolan
och vår utegård genom att elever får kryssa i på en karta över skolområdet.
Resultatet delges sedan skolledning, personal och elever. Åtgärder vidtas för att
t ex rastvärdar ska stötta upp där behovet är störst.
Trygghetsgruppen och Skyddsänglarna observerar och diskuterar de sociala strukturerna samt
studiemiljön. Vi upprättar åtgärder utifrån våra observationer.
Implementering / Förankring
Likabehandlingsplanen förankras hos elever, föräldrar och personal genom följande metoder:







Elevrådet avsätter tid till fördjupning av likabehandlingsplan . Elevrådsmedlemmarna
tar sedan med sig planen till sina klassråd. Utifrån elevernas ålder anpassas språket i
denna genomgång.
Vid höstterminens start får varje hem en heltäckande version av
likabehandlingsplanen.
En kort genomgång av likabehandlingsplanen sker på föräldramötet under hösten i alla
årskurser.
Likabehandlingsplanen finns alltid uppdaterad på skolans hemsida.
Skyddsänglar får en genomgång av likabehandlingsplanen varje år.
På föräldraföreningens möte under höstterminen aktualiseras likabehandlingsplanen.
Vid nyanställningar, schemaläggning och introduktioner aktualiseras
likabehandlingsplanen.
Utvärdering / Revidering







Varje vårtermin utvärderas planen genom att handlingsplanerna skickas hem till varje
familj.
Enkät skickas hem om likabehandlingsplanen och om hur skolans arbete mot
kränkningar fungerar .
Planen aktualiseras och utvärderas på föräldraföreningens möte.
Planen granskas på elevrådsmöte. Elevrådet får då i uppdrag att ta upp och diskutera
likabehandlingsplanen i klassråden och synpunkter tas sedan med tillbaka till
elevrådet.
Skyddsänglar ges tid på möte att diskutera likabehandlingsplanen.
Inkommande synpunkter från elever, personal och föräldrar behandlas i
Trygghetsgruppen. Planen skrivs i ny upplaga.
Planen delas ut i början av höstterminen.
Innehåll
o Alla former av kränkande behandling, inte bara mobbing.
o Förebyggande och främjande insatser mot kränkande behandling och strategier för hur
man främjar en god lärmiljö.
o Akuta insatser när kränkningar uppstår.
o Rutiner för hur skolpersonalen ska agera.
o Kränkningar inte bara mellan elever, utan även mellan vuxna och elever.
o En strategi för hur och när utvärdering skall genomföras.
Mål
Alla i skolan skall:
o Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt.
o Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individen och gruppen.
o Aktivt verka för att kränkningar aldrig skall förekomma.
Vid varje konflikt eller incident av kränkande behandling skall det resultera i en
reaktion från de vuxna i skolan.
Handlingsplan för det förebyggande arbetet
All personal som arbetar på Gudhemsenheten ansvarar för att:
o reagera när någon utsätts.
o rapportera till ”Trygghetsgruppen” det man iakttagit.
o upprätta förståelse för olikheter som finns i verksamheten.
Förebyggande åtgärder:
 ÖPP- arbeta med drogprevention till föräldrar.
 Skolvärdinna - ha en skolvärdinna anställd som finns i rastmiljön.
 Skyddsänglar/elevstödjare (åk 3-9) har regelbundna möten, ges uppdrag och
utvärderar.
 Skyddsänglar/elevstödjare för ut sitt budskap genom textlappar.
 EQ på schemat varje vecka.
 Samarbeta med elevskyddsombud.
 Förstärka rastvärdar vid otrygga platser (utifrån elevskyddsombudens
kartläggning).
 Vi har en Trygghetsgrupp med pedagoger.
 Trygghetsgruppen träffas regelbundet under året på torsdagar 8.00-8.30 i SOsalen. Där lyfts kränkningar som skett och åtgärder beslutas samt ansvariga för
ärendet utses. Vi protokollför mötena och åtgärder följs upp.
 Alla elever och all personal informeras kontinuerligt om likabehandlingsplanen.
 I varje klass arbetar vi förebyggande med att stärka ”Vi-känslan”, med bl a
material som Jag Duger, EQ-pärmen, Tjosan Hejsan, Livsviktigt, Vem bryr sig?
(se litteratur lista, bilaga)
 Eleverna informeras regelbundet om deras rättigheter och skyldigheter, skolans
ordningsregler, BRIS, BO- man mm.
 Vi har byggt upp ett kontinuerligt samarbete med Fritidsgårdens personal genom
att samma personal arbetar i skolan och på fritidsgården.
 All personal skall erbjudas möjlighet/tid att arbeta med värdegrundsfrågor,
erfarenhetsbyte och få utbildning inom området kränkande behandling.
 Det finns vuxen personal ute på alla raster för F-5. Vi strävar även efter att det
finns vuxna närvarande på rasterna för år 6-9. Skolvärdinna, elevstödjare och
pedagoger finns varje matrast (år 6-9).
 Vid överlämningskonferenser diskuteras hur klassen har arbetat med det
förebyggande arbetet samt om/hur kränkande behandling har förekommit.



A-F är del av mobbningen. Så länge man inte tar avstånd är man delaktig.
Samtal hemma om dessa roller är viktigt. Både i förebyggande fall och i händelse av
mobbning. Föräldrarna ansvarar.
Samtal på skolan om de olika rollerna som finns i en mobbningssituation sker 1
gång/termin.
Handlingsplan vid konflikter



Den vuxne som ser eller får kännedom om en konflikt reder ut eller ser till att
konflikten blir utredd.
Den vuxne utreder även om maktförhållandet är jämlikt.
Elevens egen upplevelse ligger till grund för hur konflikten löses. Om en elev
upplever sig kränkt behandlar vi det som en kränkning.
Handlingsplan över hur all personal skall agera vid alla
former av kränkande särbehandling.
Kränkning mellan
elev
elev/elevgrupp
All personal verksam inom Gudhemsenheten har ansvar för att agera enligt nedanstående
punkter när en elev/vuxen upplever sig kränkt.
Steg 1
Misstanke om kränkning
 Den vuxne som ser eller får kännedom om kränkningen, reagerar omedelbart.
 Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilka elever som varit inblandade och försöker
lösa problemet genom samtal.
 Den vuxne informerar händelsen till mentor samt lämnar över dokumentation över
händelseförloppet till Trygghetsgruppen.
 Eleven får en chans att ändra sitt beteende.
Steg 2
När någon är kränkt
 Den vuxne som får kännedom om kränkningen, reagerar omedelbart.
 Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilka elever som varit inblandade och försöker
lösa problemet genom samtal.
 Den vuxne informerar händelsen till mentor samt sätter dokumentation i avsedda
pärmar, en för den utsatte och en för den kränkande.
 Den som utsatt någon för kränkning får tillfälle att själv gå hem och berätta om
händelsen för vårdnadshavare.
 Mentor kontaktar vårdnadshavare till båda parter.
 Eleven får en chans att ändra sitt beteende.
 Klassföreståndare följer upp ärendet och lämnar dokumentationen till Trygghetsrepresentanten.
Steg 3
Vid upprepade händelser
 Trygghetsgruppen träffas varje torsdagsmorgon för att gå igenom dokumentationen i
pärmarna om vad som inträffat under veckan.
 Vid behov tar den vuxne direkt kontakt med Trygghetsgruppen.
 Den utsatte intervjuas av två representanter ur Trygghetsgruppen.
o Intervjuteknik:
 Ta reda på fakta.
 Var ?
 Hur?
 När?
 Trygghetsgruppen beslutar om metod:
* Konfrontationssamtal med uppföljningssamtal inom en till två veckor.
* Medlingssamtal med uppföljningssamtal efter två veckor.
* Arbeta med gruppstärkande övningar/värdegrundsövningar med utvärdering.
 Mentor kontaktar samma dag vårdnadshavarna till både den utsatte och den som
kränker.
Steg 4
Ytterligare åtgärder
 Trygghets-gruppen initierar till EVK.
 Rektor avgör om anmälan skall göras till polis eller socialtjänst samt kallar till EVK.
Vid akut händelse av allvarlig art mellan elev





elev/elevgrupp
Omedelbar reaktion från den vuxne. Den vuxne samtalar med den/de drabbade.
Mentor/mentorer till den drabbade eleven och vid behov Trygghetsrepresentant kallas
in och deltar vid samtalen med eleven/eleverna.
Samtal med föräldrar samma dag.
Rektor avgör när, hur och om föräldrar skall sammankallas till en konferens.
Rektor avgör om anmälan skall göras till polis eller socialtjänst.
Handlingsplan över hur all personal skall agera vid alla
former av kränkande särbehandling.
Kränkning mellan
lärare
elev/elevgrupp
All personal verksam inom Gudhemsenheten har ansvar för att agera enligt nedanstående
punkter när en elev/vuxen upplever sig kränkt.
Steg 1
Ett förebyggande arbete som skall ske kontinuerligt under läsåret.
 Lärare skall erbjudas möjlighet/tid att arbeta med värdegrundsfrågor, erfarenhetsbyte
och få utbildning inom området kränkande behandling.
 Arbeta förebyggande genom Trygghetsgruppen.
Steg 2
a) Handlingsplan när någon elev upplever sig kränkt av en vuxen.







Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt av en vuxen i skolan
reagerar omedelbart.
Den vuxne tar reda på vad som hänt, vilken/vilka vuxna som varit inblandade och
försöker lösa problemet genom samtal.
Den vuxne informerar händelsen till rektor samt lämnar över dokumentation över
händelseförloppet.
Den som utsatt någon för kränkning får tillfälle att själv ge sin bild av händelsen för
elev ochlärare som tagit emot den anmälda händelsen samt till rektor.
Den som utrett händelsen, mentor eller rektor och samtalat med eleven ringer hem till
hemmet.
Den vuxne får en chans att ändra sitt beteende.
Mentor följer upp ärendet och lämnar dokumentationen till rektor.
b) Handlingsplan när någon vuxen upplever sig kränkt av en vuxen eller
elev.



Den vuxne som känner sig kränkt av elev eller annan vuxen ska reagera omedelbart.
Den vuxne kontaktar rektor.
Rektor samtalar med den vuxne.
Steg 3
Vid upprepade händelser
 Den vuxne tar kontakt med Trygghetsgruppen.
 Trygghetsrepresentant kallar till ett möte, där de inblandade eleverna och deras
vårdnadshavare deltar.
 Trygghetsrepresentanterna avgör om rektor skall medverka.
 Rektor avgör om anmälan skall göras till polis eller socialtjänst.
Vid akut händelse av allvarlig art mellan vuxen






elev/elevgrupp
Omedelbar reaktion från den vuxne. Den vuxne samtalar med den/de drabbade.
Den vuxne hänvisar alla inblandade elever till rektorsexpeditionen
Klassföreståndare (eller mentor) till den drabbade eleven och Trygghetsrepresentant
kallas in och deltar vid samtalen med eleven/eleverna.
Samtal med föräldrar samma dag.
Rektor avgör när, hur och om föräldrar skall sammankallas till en konferens.
Rektor avgör om anmälan skall göras till polis eller socialtjänst.
Litteraturlista
Detta finns på Gudhemsenheten:
EQ-Pärmen
Jag Duger
Lika som bär
Livsviktigt
Tjosan Hejsan
Vem bryr sig? Arbetsmaterial till etikvideo för barn i åldern 10-14 år. Argument; 2001.
Tips på annat material:
Karin Kjellman: Genusmaskineriet. UR 2004. (6 filmer)
Skolverkets allmänna råd 2006; för att främja likabehandling (www.skolverket.se).
För föräldrar:
Mobbning bland barn och ungdomar – Dan Olwevs. Rädda barnen www.rb.se