Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt

advertisement
2013-01-11
Information till 1177/Vårdguiden
Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt
influensasjukdom
Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09
dominerar, men även influensa A och B förekommer.
Patienter som hör till riskgrupp för svår sjukdom bör få antiviral behandling inom 48 timmar efter
insjuknandet även vid mild influensaliknande sjukdom, oavsett vaccinationsstatus. För att minska
risken för svår sjukdom är det viktigt att vid telefonrådgivning att identifiera de personer som
behöver få läkarkontakt för bedömning om antiviral behandling behövs.
Rekommendationer för vaccination och antiviral behandling finns här
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-9-8
Följande grupper har ökad risk för svår sjukdom vid influensa
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Alla som fyllt 65 år
Kroniska lungsjukdomar
Extrem fetma eller neuromuskulära sjukdomar
Kroniska hjärtsjukdomar
Kronisk leversvikt eller njursvikt
Diabetes mellitus
Personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar
Gravida kvinnor
Barn med vissa kroniska sjukdomar
Personer med svår sjukdom skall rekommenderas läkarkontakt.
Bilaga 1. Fördjupad beskrivning av vilka som hör till riskgrupp för svår sjukdom
Bilaga 2. Sjukdomsbild vid influensa och sjukdomsbild vid svår influensasjukdom
Detta dokument har tagits fram av Nationella strategigruppen för influensa under ledning av Gunnar
Nylén, Socialstyrelsen och Annika Linde, Smittskyddsinstitutet.
Bilaga 1. Fördjupad beskrivning av vilka som hör till riskgrupp för svår influensasjukdom
Alla som fyllt 65 år
Kroniska lungsjukdomar
Sjukdomar som ger funktionsnedsättning såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), cystisk
fibros, interstitiell lungfibros, pneumokonios och bronkopulmonell dysplasi. För astma gäller det
personer med kontinuerligt behov av läkemedel de senaste tre åren och/eller konstaterad
funktionsnedsättning.
Extrem fetma eller neuromuskulära sjukdomar
Personer med extrem fetma (störst risk vid BMI > 40) eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar
andningen.
Kroniska hjärtsjukdomar
Personer med medfödda hjärtsjukdomar, personer som medicinerar och/eller går på regelbundna
kontroller för hjärtsvikt och ischemisk hjärtsjukdom (kärlkramp). Medicinering mot högt blodtryck
utgör inte i sig indikation för vaccination.
Kronisk leversvikt eller njursvikt
Personer med leversvikt eller grav njursvikt, framför allt patienter i dialys.
Diabetes mellitus
Personer med instabil diabetes där förloppets allvarlighetsgrad hänger samman med ett urspårat
sockerläge. Lindrig typ II diabetes utgör inte i sig indikation för vaccination.
Personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar
Personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar är ofta svårare att skydda med vaccination. För att
minska risken för denna grupp bör hushållskontakter och personal som vårdar dessa patienter
erbjudas vaccination.
Gravida kvinnor
Gravida kvinnor som inte är vaccinerade mot A(H1N1) 2009 bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa
framförallt under 2:a och 3:e trimestern. Gravida kvinnor utan andra riskfaktorer för allvarlig
influensa som redan vaccinerats mot A(H1N1) 2009 (Pandemrix) anses vara skyddade mot allvarlig
sjukdom även under säsongen 2012–2013 och behöver inte vaccineras. Kvinnor som tillhör en
riskgrupp för allvarlig sjukdom bör erbjudas vaccination oavsett tidigare vaccination med Pandemrix,
för att få skydd mot alla tre influensastammarna.
Hos INFPREG – Kunskapscentrum för infektioner under graviditet, finns mer information om
influensa under graviditet.
Barn med vissa kroniska sjukdomar
Vaccination rekommenderas endast till barn äldre än sex månader med kroniska sjukdomar som
innebär ökad risk för allvarlig sjukdom. Sjukdomsgrupperna överensstämmer med grupperna hos
vuxna. Förutom dessa grupper bör även barn med flerfunktionshinder och
ämnesomsättningssjukdomar erbjudas vaccination. Till gruppen med nedsatt infektionsförsvar kan
även barn med Downs syndrom räknas. För barn med astma gäller svår astma, grad 4 med
funktionsnedsättning. Hos Smittskyddsinstitutet finns frågor och svar om barn och
säsongsinfluensavaccin.
Bilaga 2
Sjukdomsbild vid influensa och vid svår influensasjukdom
I vissa fall yttrar sig influensan som en allvarlig sjukdom med hög feber, hosta och påverkan på
medvetandet. I andra fall kan den mer likna en lättare förkylning. Det klassiska förloppet vid
influensa, som det ser ut för många ungdomar och vuxna är
•
•
•
•
•
plötsligt insjuknande där man känner sig allmänt sjuk,
frysningar och snabbt stigande feber,
kraftig värk i huvud och muskler, även i ögonmusklerna,
hård torrhosta samt
halsont och snuva.
I normala fall varar febern i tre till fem dagar, och som regel är den värsta sjukdomen över inom en
vecka. Det är vanligt att man sedan känner sig kraftlös och hängig ett par veckor efter att infektionen
är över.
Barn och äldre får ofta mer diffusa symtom. Hos barn är det vanligt med besvär från magtarmkanalen, till exempel diarré och minskad aptit. Influensa är en vanlig orsak till feberkramper hos
barn. Inflammation i öron eller bihålor kan vara en följd av influensasjukdomen. Äldre människor får
ofta lägre feber och mindre hosta än yngre, men kan bli förvirrade.
Tecken på svår influensasjukdom är
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
hög feber som kvarstår mer än tre dygn
andnöd, förhöjd andningsfrekvens (vuxna ≥ 30/min.)
blodig eller färgad upphostning
frekventa kräkningar och svårighet att få i sig vätska
tecken på uttorkning (muntorrhet, liten urinmängd)
förvirring: nytillkommen desorientering/sänkt medvetandegrad
krampanfall
lågt blodtryck
blåaktig färgförändring av huden (cyanos)
bröstsmärtor.
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards