Från invasions- till insatsförsvar

Malmö Högskola
IMER
Internationella Relationer
Internationella Relationer 41-60 p
Vårterminen 2006
Handledare: Magnus Ericson
Från invasions- till insatsförsvar
En teoriprövande studie av den svenska Försvarsmaktens reformering
Simon Almqvist
Sammanfattning
Uppsatsen behandlar den svenska Försvarsmaktens reformering från invasionsförsvar till
insatsförsvar utifrån ett teoriprövande perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera
huruvida det krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och
normativa utgångspunkter för att förklara reformering eller om det är tillräckligt att applicera
den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen?
Uppsatsen visar på att realismens och konstruktivismens teoretiska förklaringskraft till
reformeringen är tillfredställande samt att den svenska säkerhetspolitiska retoriken domineras
utav en nyttomaximerande logik. Därav är slutsatsen att det inte krävs en förståelse av
socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att
förklara den svenska försvarsmaktens reformering utan det räcker att applicera den realistiska
förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen.
Abstract
This thesis is concerned with the reformation of the Swedish Armed Forces from an
operational defense force to a rapid action force on the basis of a comparative theoretical
perspective. The main purpose being to analyze whether it is necessary to have an
understanding of the Social Democratic Party’s moral and normative reasons to understand
this shift or if it is enough to apply the realistic explanation model to appreciate the
reformation. It has been shown that theoretically, the theories of realism and constructivism
both satisfactorily cover the reformation; and that the Swedish security polity rhetoric is
dominated by the logic of maximizing relative gains.
In conclusion, this thesis shows that it does not require an understanding of the Social
Democratic Party’s moral and normative reasons to comprehend the reformation of the
Swedish Armed Forces. Notably, it is sufficient to apply the realistic explanation model to
obtain a deeper understanding of the reformation.
Antal ord: 13 633
2
Förkortningar
EU
Europeiska unionen
FN
Förenta Nationerna
FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
GUSP
Gemensam Utrikes- och Säkerhetspolitiken
IR
Internationella Relationer
NATO
North Atlantic Treaty Organisation
SFS
Sveriges försvar och säkerhet
UO6
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................5
1.1 Syfte .............................................................................................................................5
1.2 Problemformulering......................................................................................................6
1.3 Begreppsdefinition........................................................................................................6
1.4 Motivering till ämnesval och teorival ............................................................................7
1.5 Tidigare forskning ........................................................................................................8
1.6 Disposition ...................................................................................................................8
2. Metod och material...........................................................................................................10
2.1 Metod .........................................................................................................................10
2.2 Ontologisk och epistemologisk reflektion ...................................................................11
2.3 Materialval/Källkritik .................................................................................................12
2.4 Avgränsningar ............................................................................................................13
3. Teori.................................................................................................................................14
3.1 Konstruktivismens uppkomst ......................................................................................14
3.1.1 Konstruktivism.....................................................................................................15
3.1.2 Martha Finnemores resonemang...........................................................................17
3.2 Realismens uppkomst .................................................................................................18
3.2.1 Realism................................................................................................................18
3.2.2 Alliansteori ..........................................................................................................20
3.2.3 Sofistikerad realism..............................................................................................20
3.3 Uppsamling av teoriernas begrepp ..............................................................................21
4. Insatsförsvarets utveckling................................................................................................22
4.1 Sveriges Försvarsmakt ................................................................................................22
4.2 Försvarsmaktspersonal................................................................................................23
4.3 Ekonomiska utgångspunkter .......................................................................................23
4.4 Sveriges säkerhetspolitiska läge ..................................................................................24
4.5 Det globala säkerhetspolitiska läget ............................................................................25
4.6 Europeisk säkerhetsgemenskap ...................................................................................25
5. Konstruktivistisk förklaringsmodell ..................................................................................27
5.1 Sociala strukturer ........................................................................................................27
5.2 Identitet ......................................................................................................................28
5.3 Institutioner ................................................................................................................29
5.4 Försvar av demokratin ................................................................................................30
5.5 Normer och morals betydelse......................................................................................31
5.6 Socialdemokraternas säkerhetspolitik..........................................................................33
6. Nyttomaximerande förklaringsmodell...............................................................................35
6.1 Säkerhet......................................................................................................................35
6.2 Alliansteori .................................................................................................................37
6.3 Institutioner ................................................................................................................39
6.4 Försvarsmaktens utveckling........................................................................................41
7. Slutdiskussion...................................................................................................................43
8. Slutsatser ..........................................................................................................................46
9. Framtida forskning ...........................................................................................................47
10. Referensförteckning........................................................................................................48
4
1. Inledning
Efter Kalla kriget och den bipolära världsordningens slut har konflikters och krisers karaktär, i
allt större utsträckning, förändrats till oberäkneliga och icke-territoriellt bundna. Som ett led i
denna utveckling har det internationellt efterfrågats gripbara insatsförband med resurser som
kan sättas in snabbt och effektivt. Internationell verksamhet har under flera decennier varit en
del av Försvarsmaktens uppgift, dock en sekundär sådan då huvuduppgiften för det
traditionella invasionsförsvaret varit att möta ett invasionshot. Sedan slutet av 1990-talet har
den internationella verksamheten varit en av Försvarsmaktens huvuduppgifter och år 1999
beslutade svenska riksdagen att reformera den svenska försvarsmaktens traditionella
invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Reformens övergripande mål är att skapa ett
insatsförsvar som skall vara användbart för både nationella och internationella insatser i
dagens säkerhetspolitiska miljö. Reformeringen innebär att man överger invasionsförsvaret
som har baserats på mobiliseringssystemet och varit utformat för att kunna hantera
storskalliga invasionshot. Istället utvecklar Försvarsmakten ett insatsförsvar präglat utav ett
högteknologiskt, modernt och flexibelt försvar bestående av styrkor med kapacitet att
användas utan krav på mobilisering eller andra omfattande kompletteringar, för både
nationella och internationella uppgifter (Regeringens proposition 1999/2000:30 :10).
Internationalisering utav dessa förband är utav hög prioritet då ökad förmåga för
internationella operationer och samarbeten prioriteras i insatsförsvaret.
Denna uppsats behandlar denna reformering och undersöker huruvida det var ett moraliskt
lämplighetstänkande eller en nyttomaximerande logik som gav drivkraft åt reformeringen av
den svenska Försvarsmakten.
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera den säkerhetspolitiska diskursen och undersöka
huruvida det var ett moraliskt lämplighetstänkande eller en nyttomaximerande logik, inom det
socialdemokratiska partiet mellan åren 1999-2005, som präglade politikers argument kring
den svenska Försvarsmaktens reformering från invasionsförsvar till insatsförsvar. Utifrån
textanalysens resultat och det teoretiska resonemanget kommer jag att analysera huruvida det
5
krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa
utgångspunkter för att förklara den svenska Försvarsmaktens reformering eller om det är
tillräcklig
att
applicera
den
realistiska
förklaringsmodellen,
med
säkerhet
och
nyttomaximerande egenintressen, för att få en djupare förståelse av drivkrafterna till
reformeringen?
1.2 Problemformulering
Krävs det en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa
utgångspunkter
för
att
förklara
den
svenska
Försvarsmaktens
reformering
från
invasionsförsvar till ett insatsförsvar eller är den realistiska förklaringsmodellen tillräcklig för
att få en djupare förståelse av reformeringen?
1.3 Begreppsdefinition
I denna del kommer jag att definiera de centrala begreppen moral, nyttomaximering,
internationalism, invasionsförsvar och insatsförsvar för att läsaren ska kunna förstå deras
betydelse inom uppsatsens kontext.
Moral – uppfattning om rätt och orätt. Immanuel Kants definition av moral säger att
en individs eller en grupps handlingar och vanor speglar deras moraliska uppfattning om rätt
och fel. Dessa handlingar och vanor präglas av a priori kunskap det vill säga förnuftskunskap.
Den viktigaste a priori kunskapen enligt Kant är den han kallar det kategoriska imperativet,
vilken befaller oss att behandla andra som att de har ett värde i sig och att agera utifrån
principer som är universellt valida, det vill säga ändamålet helgar inte medlen (Donaldson
1992:137f). I denna uppsats syftar moral på altruism, det vill säga moral är att vilja och
behandla någon annan utan avsikt att gagna sitt egenintresse, antitesen till egoism.
Nyttomaximering – med de medel man disponerar uppnå största möjliga nytta.
Nyttomaximering i denna uppsats syftar på ett realistiskt synsätt av nyttomaximering. Genom
internationella insatser säkrar vi vår egen säkerhet, befäster svensk makt i internationell
politik och leder till utveckling av den svenska Försvarsmakten genom träning och utbyten av
information och materiell med andra stater.
Internationalism – strävan att befrämja över- och mellanstatliga intentioner på
bekostnad av nationella egenintressen. Internationalismen har under 1900-talet haft en
betydelsefull roll inom den socialistiska ideologin och bland annat inom fredsrörelser, kyrkor
och olika former av biståndsarbete (Nationalencyklopedin www.ne.se).
6
Invasionsförsvar – Det traditionella invasionsförsvaret grund baserades på
mobiliseringssystemet och var utformat för att kunna hantera storskalliga invasionshot.
Invasionsförsvarets syfte var att försvara landet mot väpnade angrepp, bidra till att hantera
och förebygga kriser i vår omvärld, hävda Sveriges territoriella integritet samt understödja
civila delar av Sverige i händelse av konflikt.
Insatsförsvar – Det nya insatsförsvaret präglas utav ett högteknologiskt, modernt och
flexibelt försvar bestående av styrkor med kapacitet att användas utan krav på mobilisering
eller andra omfattande kompletteringar för både nationella och internationella uppgifter.
Insatsförsvarets uppgift och syfte är i stort detsamma som invasionsförsvaret skillnaden är att
dagens insatser måste ske betydligt snabbare och i samverkan med andra nationer.
1.4 Motivering till ämnesval och teorival
Valet att undersöka Försvarsmaktens reformering beror dels på mitt intresse för svensk
säkerhetspolitik och dels på grund utav att uppsatsens ämne är en aktuell säkerhetspolitisk
process. Reformeringen av den svenska försvarsmakten är i högsta grad intressant då det
konkret innebär att Sverige överger sin traditionella militära isoleringspolitik för att istället
fokusera på internationella insatser vilket även inkluderar svenskt deltagande i Europeiska
unionens (EU) krishanteringsförmåga. Viljan att understödja och hantera internationella
konflikter har medfört att Försvarsmaktens nya huvuduppgift är internationella insatser.
För att undersöka orsakerna till reformeringen har jag i denna uppsats valt att testa
realismens och konstruktivismens förklaringskraft till reformeringen. De två teorierna har helt
olika syn på vad som driver aktörer i det internationella systemet, realismen fokuserar på makt
och säkerhet medan konstruktivismen inriktar sig på de sociala strukturernas inverkan på
aktörer.
Valet att testa realismens förklaringskraft baserar sig på att den traditionellt har varit
det dominerande säkerhetspolitiska paradigmet inom internationella relationer (IR) genom
bland annat de realistiska teoretikerna Mearsheimer, Waltz och Buzans forskning (Terriff et al
1999:29). Därav anser jag det vara intressant att undersöka huruvida realismen fortfarande
kan ge en fullvärdig och trolig förklaring till den svenska Försvarsmaktens reformering.
För att undersöka huruvida de moraliska bevekelsegrunderna som fanns i Sverige
under åren 1999 – 2005 har haft en kausal effekt till reformeringen av den svenska
Försvarsmakten har jag som teoretisk grund valt konstruktivismen och Martha Finnemores
konstruktivistiska idé om att staters intressen definieras i en internationell kontext om normer
7
och vad som är lämpligt beteende (Finnemore 1996:2). Valet av just konstruktivism och
Martha Finnemores resonemang grundar sig i att jag anser dem vara en lämplig teoretisk
grund för att undersöka moral och etiks påverkan på svensk säkerhetspolitik då
konstruktivismen betonar moral och idéers påverkan på staters intressen.
1.5 Tidigare forskning
Forskning inom svensk säkerhetspolitik och om Försvarsmaktens reformering sker idag i
omfattande utsträckning på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). FOI arbetar med att ta
fram analyser och policyunderlag inför beslut som rör utvecklingen av hotbilden mot Sverige,
försvarets planering, säkerhet och beredskap. Försvarshögskolan är ytterligare ett statligt
institut som bedriver forskning riktat framförallt mot svensk säkerhetspolitik. På
Försvarshögskolan finns forskningsprogrammet Sveriges försvar och säkerhet (SFS) vilket
fokuserar på den långsiktiga utvecklingen av svensk säkerhetspolitik. SFS huvudsyftet är att
forska om interaktionen mellan försvaret och säkerhetspolitiken i det svenska närområdet
(Försvarshögskolan: Forskning vid institutionen för säkerhet och strategi).
Svensk säkerhetspolitisk forskning utanför de statliga institutionerna bedrivs av
bland annat Ulf Bjereld och Marie Demker vilka har skrivit artikeln Foreign Policy as
Battlefield: A Study of National Interest and Party Motives. Artikeln undersöker de svenska
politiska partiernas säkerhetsargumentation under åren 1945-1993 och visar på att de politiska
partiernas meningsskiljaktigheter kring utrikes- och säkerhetspolitik grundar sig i ideologiska
motsättningar (Bjereld och Demker 2000:1). Johan Eliasson samt Jonas Weiss är två forskare
som har skrivit om svensk säkerhetspolitik, bland annat har Johan Eliasson undersökt svenska
statens
respons
på
utvecklingen
av
den
europeiska
gemensamma
utrikes-
och
säkerhetspolitiken (GUSP) medan Jonas Weiss har undersökt relationerna mellan EU och
Sverige.
Tidigare forskning inom svensk säkerhetspolitik har framförallt ett empiriskt fokus
därav skiljer sig denna uppsats mot nämnda tidigare forskning genom uppsatsens teoretiska
fokus.
1.6 Disposition
Uppsatsen är uppbyggd enligt följande struktur. I det inledande kapitlet ger jag en kort
introduktion till uppsatsämnet samt presenterar mitt syfte och min problemformulering. Jag
definierar även några grundläggande begrepp som är centrala för min uppsats. I sista delen av
8
kapitlet motiverar jag mitt ämnesval och teorival samt ger en kort beskrivning av tidigare
forskning inom uppsatsens ämne. I kapitel två redogör jag för mina metodologiska
tillvägagångssätt samt vilka för och nackdelar som de valda metoderna innebär. Därefter
följer en ontologisk och epistemologisk reflektion kring teorierna som jag tillämpar i min
uppsats. Jag diskuterar även mitt val av källor samt redovisar hur jag förhåller mig till dessa.
Slutligen presenterar jag och motiverar de avgränsningar som gjorts. I kapitel tre redogör jag
för de teoretiska ramverken, realism och konstruktivism, som jag kommer att använda mig av
i min analys. I kapitel fyra ger jag en introduktion till den svenska Försvarsmaktens
reformering samt en säkerhetspolitisk lägesrapport. I kapitel fem och sex analyserar jag
realismens och konstruktivismens förklaringskraft till reformeringen. Genom att använda citat
från regeringens propositioner och regeringsförklaringar ämnar jag att stärka teoriernas
resonemang. I kapitel sju har jag en avslutande diskussion kring analysens centrala argument
medan i kapitel åtta redovisar jag mina slutsatser. I kapitel nio avslutar jag med att presentera
förslag till eventuell framtida forskning inom svensk säkerhetspolitik.
9
2. Metod och material
Följande kapitel syftar till att ge läsaren en beskrivning av det metodologiska
tillvägagångssätt som jag använt i uppsatsen. Jag börjar med att beskriva och motivera mitt
val av metoder samt diskutera styrkor respektive svagheter med de använda metoderna. Jag
ger även förslag på andra tänkbara metoder. I det andra avsnittet följer en ontologisk och
epistemologisk reflektion av teorierna realism och konstruktivism. Därefter diskuterar jag de
informationskällor som används samt hur jag förhåller mig till det använda materialet.
Slutligen redovisar jag de avgränsningar som gjorts.
2.1 Metod
Uppsatsen är en komparativ teoriprövande litteraturstudie med en kvalitativ textanalys. Den
präglas även utav en teoriutvecklande aspekt och en förklarande ambition. Uppsatsens
teoriprövande infallsvinkel utgörs av hypotesen att normer och moral inte utgör någon större
funktion i förståelsen av svensk säkerhetspolitik utan att det är realismen som fortfarande har
störst förklaringskraft till säkerhetspolitiska händelser i Sverige. Den komparativa aspekten,
det vill säga den teorijämförande delen av uppsatsen, ger uppsatsen en bredare och en djupare
förståelse av en specifik politisk händelse till skillnad från att endast pröva en teoris
förklaringskraft (Hopkin 2002:251f).
Uppsatsen undersöker den säkerhetspolitiska diskursen genom en kvalitativ
textanalys på primärmaterial såsom regeringsförklaringen och propositioner för att därigenom
identifiera moraliska och nyttomaximerande bevekelsegrunder. En kvalitativ textanalys är
tolkningar av exempel partidebatter och i motsats till kvantitativ innehållsanalys är frekvensen
i vad som sägs inte intressant utan det är varför det sägs och vilken innebörd det har som är
intressant (Bergström och Boréus 2005:44). Den kvalitativa textanalysen präglas av en
funktionell idéanalys vilket innebär att textanalysen har en förklarande ambition som är
inriktad på både idéers effekter och deras ursprung. Konkret innebär det att uppsatsen
undersöker socialdemokraternas moraliska och nyttomaximerande värderingar genom en
textanalys av officiella dokument för att därigenom dra paralleller till hur dessa moraliska och
10
nyttomaximerande värderingar påverkar svensk säkerhetspolitik (Bergström och Boréus
2005:156f).
För att kunna identifiera vilka värderingar som existerar inom socialdemokraterna
kan man inte endast analysera den synliga, observerbara ytan. Visserligen kan man identifiera
värderingar genom exempelvis partiprogram eller propositioner men under den synliga ytan
finns en djupare nivå som inte är disponibel på samma vis. Analysen måste därför omfatta en
analys av verkligheten utanför texten som gör det möjligt att placera texten i ett sammanhang.
Därmed har idéanalysen ett tvåsidigt syfte, dels identifiera diskursen och dels att göra den
underliggande nivån synlig, vilket kräver mer än att man bara läser ett visst textmaterial.
Forskaren måste skapa ett analysverktyg, ett ramverk för att därigenom kunna förstå den
underliggande nivån (Bergström och Boréus 2005:158).
För att kunna genomföra min textanalys har jag operationaliserat vad jag letar efter
genom
att
använda
mig
utav
två
grundsyner
som
analysverktyg;
moral
och
nyttomaximerande. Den moraliska synen har ett altruistiskt synsätt som utgångspunkt, det vill
säga att det är rätt att hjälpa andra, medan den nyttomaximerande synen präglas utav ett
realistiskt synsätt, det vill säga vi kan tjäna på utlandsstyrkor. Genom att identifiera och
kategorisera den säkerhetspolitiska diskursen försöker jag skapa en uppfattning om huruvida
moraliska bevekelsegrunder inom socialdemokratiska partiet påverkade reformeringen eller
om omstruktureringen präglades utav en nyttomaximerande argumentation.
Den textanalytiska delen av uppsatsen kan kritiseras för att vara subjektiv då det i
forskningsprocessen har skett ett urval baserat på ens egna intressen och förkunskaper vad
gäller vilka primärkällor som används och hur dessa har tolkats. Väl medveten om att
intersubjektivitet inte är möjligt präglas dock uppsatsen i hög grad utav transparens då jag
huvudsakligen använder citat för att analysera den säkerhetspolitiska diskursen, därigenom
uppnås en hög grad av intersubjektivitet.
2.2 Ontologisk och epistemologisk reflektion
Jag har valt att bedriva en komparativ teoriprövande studie av realismen och
konstruktivismens förklaringskraft till svensk säkerhetspolitik vilket kräver en reflektion kring
de båda teoriernas vetenskapliga förhållningssätt.
Realismen präglas utav en positivistisk ansats och menar att världen existerar
oberoende av vår tolkning av den vilket innebär att forskaren kan inta en objektiv hållning till
studier av sociala fenomen (Marsh och Furlong 2002:22). Positivismen anser att målet med
11
samhällsvetenskap är att hitta förklaringar och orsaker till sociala fenomen vilket uppnås
genom teori och observationer ur vilka vi kan skapa hypoteser som antingen kan falsifieras
eller bekräftas. Detta möjliggör en identifiering av orsakssamband mellan olika fenomen som
inte är kontextbundna eller historiskt specifika (Marsh och Furlong 2002:22).
Konstruktivismen präglas utav den tolkande ansatsen vars resonemang är motsatsen
till den positivistiska ansatsen. Den tolkande ansatsen förkastar idén om att det finns en
verklighet oberoende av betraktaren utan menar att världen är socialt konstruerad. Konkret
innebär det att studier av sociala fenomen påverkas av forskarens tolkningar eftersom alla
människor agerar inom diskurser och traditioner vilka påverkar deras värderingar (Marsh och
Furlong 2002:26). Därför avfärdar den tolkande ansatsen positivismens påstående att man kan
hitta förklaringar och orsakssamband till sociala fenomen och menar istället att vi endast kan
tolka sociala fenomen genom att identifiera diskurserna och traditionerna som påverkar vår
syn på världen (Marsh och Furlong 2002:26). Konstruktivismen anser dock att genom att
identifiera hur olika fenomen upprätthålls kan man även förklara varför bestämda politiska
beslut tas och påverkas. Detta innebär att konstruktivister kan finna orsakssamband men
menar samtidigt att dessa är bundna till kontexten och den tid som studeras (Sikkink och
Finnemore 2001:394).
2.3 Materialval/Källkritik
Uppsatsens empiriska material baserar sig i huvudsak på officiella dokument såsom
propositioner och regeringsförklaringar medan det teoretiska materialvalet baserar sig på
erkända teoretikers arbeten. Sekundärmaterial har sitt ursprung, framförallt, från Internet
vilket kräver särskilda källkriterier då vem som helst kan publicera information i vilket namn
som helst. Därför är det viktigt att man intar en kritisk hållning när man samlar information på
Internet i jakten på de källor som ger de bästa kunskaperna om verkligheten.
I sökandet efter användbar information på Internet har jag testat källornas trovärdighet och
äkthet utifrån Mathias Janssons ”Källkritik på nätet – en handledning” samt Göran Leth och
Torsten Thuréns arbete ”Källkritik för nätet”. Utifrån deras kriterier har jag ställt mig följande
frågor när jag har undersökt en Internetkällas trovärdighet:
•
Vem har gjort informationen? Är det en privatperson eller välkänd organisation?
•
Vad är syftet med informationen?
•
Är informationen objektiv?
•
Går det att kontrollera informationen?
12
•
När var sidan senast uppdaterad?
Då dessa kriterier är grundläggande för källkritik har jag även applicerat dem på tryckt
litteratur. I sökandet efter officiell information från försvarsmakten och svenska staten har jag
även tagit i beaktning att den informationen som dessa källor publicerar kan vara tendentiös,
det vill säga otillförlitlig, då en stats regering och statliga institutioner kan ha intressen av att
underdriva eller överdriva fakta i politiska syften (Leth och Thurén 2000:26). För att värdera
källors uppgifter är det viktigt att ta i beaktning att alla källor är produkter av den kultur de
skapats i, det vill säga faktorer såsom värderingar, historia, seder och ideal skapar kultur och
därigenom en världsbild. Vid informationssökandet krävs det en medvetenhet om den
världsbild som präglar olika källor och därför bör man inte ställa sig helt okritisk till
informationen (Leth och Thurén 2000:30f).
Uppsatsens realistiska litteratur baserar sig framförallt på de realistiska teoretikerna
Edward Hallett Carr, Stephen M. Walt och John J. Mearsheimers arbeten vilka traditionellt
förklarar
aktörers
beteende
genom
makt,
egenintresse
och
alliansteorier.
Den
konstruktivistiska argumentationen baserar jag på de konstruktivistiska teoretikerna
Alexander Wendt, Ted Hopf och Martha Finnemore vars resonemang baseras på att aktörer är
socialt konstruerade och att staters intressen definieras i en internationell kontext om normer
och vad som är lämpligt beteende (Finnemore 1996:2).
2.4 Avgränsningar
Jag har valt att i denna uppsats avgränsa mig till åren mellan 1999-2005 eftersom
försvarsmaktsreformeringen som min uppsats behandlar inleddes år 1999 och är en pågående
process. Trots att reformeringen är en pågående process har jag valt att avgränsa mig till dessa
årtal då jag annars inte hade kunnat stödja mina argument på empiriskt faktaunderlag.
En ytterligare avgränsning är att jag har fokuserat på de militära aspekterna av
reformeringen och därigenom exkluderat de civila följderna som reformeringen genererar.
Uppsatsens
textanalytiska
del
baseras
på
primärkällor
bestående
utav
regeringsförklaringar och propositioner mellan åren 1999-2005 från den sittande
socialdemokratiska regeringen.
13
3. Teori
I detta kapitel kommer jag att redogöra för de teoretiska utgångspunkterna och verktygen som
jag valt att använda mig av i uppsatsen. Samtliga avsnitt syftar till att ge läsaren en
grundläggande förståelse för uppsatsens teorier. Först följer en introduktion till
konstruktivismens uppkomst, därefter följer en redogörelse för konstruktivismen samt en
skildring av Martha Finnemores resonemang. I den andra delen av teorikapitlet redogörs
realismens uppkomst och dess resonemang samt en redogörelse av alliansteorin och
sofistikerad realism.
3.1 Konstruktivismens uppkomst
Kalla krigets slut ledde till stora förändringar i den internationella relationsdiskursen i och
med framväxten av den nya konstruktivistiska skolan. Christian Reus-Smit och Richard Price
har argumenterat för att konstruktivismen växte fram ur den kritiska teoriskolan, dock skiljer
sig konstruktivismen åt från den genom dess tonvikt på empiriska analyser. I och med
uppkomsten av konstruktivismen har fokus på den kritiska teoriskolan skiftat från den tidigare
abstrakta filosofiska argumentationen till studier av mänskliga diskurser och praxis bortom de
traditionellt snäva internationella relationsstudierna (Reus-Smit 1996:215). De kritiska
teoretikerna förkastade den rationalistiska tanken om att människan i grund och botten är
egoistisk och att samhället är en strategisk domän. Istället argumenterade de för att människan
är socialt inbäddad, kommunikativt konstituerad och kulturellt grundad. Denna alternativa
ontologi är vad konstruktivismen tillämpar för att förklara och tolka internationell politik
(ibid).
Framväxten av konstruktivismen föranledes av fyra faktorer. Den första faktorn var
den rationalistiska utmaningen mot kritisk teori. Utmaningen bestod i att se utöver den
teoretiska kritiken mot rationalism och istället göra en självständig analys av internationella
relationer. Konstruktivismen såg det som en möjlighet att demonstrera den heuristiska
förklaringskraften. För det andra försvagade Kalla krigets slut de traditionella teoriernas
förklaringskraft då de inte kunde förutsäga och förklara den bipolära världsordningens slut.
De
traditionella
teoriernas
tillkortakommande
14
öppnade
upp
för
alternativa
förklaringsperspektiv. Den tredje faktorn är uppkomsten av en ny generation forskare under
1990-talet som såg potential för innovation och teoretisk utveckling i och med att de
traditionella teoriernas förklaringskraft hade underminerats med Kalla krigets slut. Den fjärde
faktorn som föranledde konstruktivismens framväxt var mainstream forskarnas öppna sinne
för nya perspektiv då de traditionella teoriernas förklaringskraft försvagades i och med Kalla
krigets slut vilket ledde till att konstruktivismen förflyttades från periferin till att bli
mainstream i de teoretiska debatterna (Reus-Smit 1996:216).
3.1.1 Konstruktivism
Konstruktivismen är en strukturell teori som ger alternativa förklaringar till ett antal centrala
begrepp inom internationella relations teorier såsom betydelsen av anarki och maktbalans,
relationerna mellan statens identitet och intressen samt möjligheterna för framtida
förändringar i världspolitiken (Hopf 1998:172). Konstruktivismen inriktar sig på det
internationella systemet och har följande tre kärnantaganden. Det första kärnantagande är att
stater är de främsta analysobjekten i internationellpolitisk teori. Det andra kärnantagandet är
att de huvudsakliga strukturerna i det internationella statssystemet främst är intersubjektiva
snarare än materialistiska. Det sista kärnantagandet är att staters identitet och intressen i
huvudsak är konstruerade av dessa sociala strukturer snarare än, som den traditionella synen
förespråkar, att de är statiskt givna och förankrade i mänsklig natur och nationell politik
(Wendt 1994:385).
Strukturer anses traditionellt vara ett par relativt oförändrade begränsningar på staters
agerande (Hopf 1998:172). Konstruktivister argumenterar istället att strukturer utgörs av
sociala förhållanden, det vill säga gemensam förståelse mellan olika aktörer. De sociala
strukturerna är uppbyggda av idéer och upprätthålls av en intersubjektivitet kring vad de
betyder och innebär (Wendt 1995:73).
Exempelvis
är säkerhetsdilemmat, enligt
konstruktivismen, ett exempel på en socialt konstruerad struktur som upprätthålls genom
staters uppfattning av varandra. I säkerhetsdilemmat antar stater det värsta om varandras
avsikter och definierar därefter sitt intresse att bevara sin säkerhet genom självhjälp.
Motsatsen till säkerhetsdilemmat är en säkerhetsgemenskap som karaktäriseras av att stater
agerar med förtroende gentemot varandra och löser sina dispyter fredligt (Wendt 1995:80).
Konstruktivister anser att strukturer av idéer och normer har en betydande influens
på stater och är därför viktiga att identifiera då de formar politiska aktörers sociala identitet
(Reus-Smit 1996:217). Normer i det här sammanhanget innebär gemensamma uppfattningar
om en handlings lämplighet i ett samhälle av olika aktörer. Normer är inte bara subjektiva
15
utan även intersubjektiva och har därefter en tendens att vara kollektiva idéer om lämpligt
agerande (Finnemore 1996:22ff).
Genom normer, idéer och värderingar skapas hos varje aktör en distinkt identitet.
Identiteten fyller tre funktioner i ett samhälle. Den talar om för dig och andra vem du är och
vem andra är. När en identitet talar om för dig vem du är prioriteras ett antal olika intressen
och möjliga tillvägagångssätt i olika situationer och i relation till andra aktörer. Aktörer
uppfattar varandra i relation till den identitet de föreskriver andra aktörer medan de i den
sociala interaktionen reproducerar sin egen identitet. Aktörer kan dock inte kontrollera hur
andra aktörer väljer att se på dem ifråga, utan den slutgiltiga identiteten bestäms av den
intersubjektiva strukturen (Hopf 1998:175).
Alexander Wendt identifierar två identiteter, corporate identity och social identity.
Corporate identity avser de naturliga och självorganiserade kvaliteter som konstituerar en
aktörs individualitet, det vill säga det som gör oss till oss, alla gemensamma värderingar,
institutioner, resurser och så vidare. Social identity är en uppsättning betydelser som en aktör
attribuerar sig själv i interaktionen med andra aktörer när aktören ifråga relaterar till de övriga
deltagarna. Wendt kopplar identitet till intressen och argumenterar att identiteter skapas inom
det sociala systemet men hänvisar till att detta är en strikt empirisk fråga som avgörs av hur
djupa strukturerna är. Staters social identity kan antingen vara konfliktfylld eller
samarbetsvillig. Wendt anser att dessa identiteter och även intressen kan vara relativt stabila
men dock inte givna. Wendt påpekar att både identiteter och intressen vid en specifik tidpunkt
befinner sig i en konstant process som påverkas av interaktionen och är föränderlig beroende
på hur stater agerar gentemot varandra (Wendt 1994:385ff).
Martha Finnemore och Kathryn Sikkink utvecklar Alexander Wendts resonemang
genom att argumentera för att identiteter är historiskt kontextspecifika och att stater väljer sin
corporate identity utefter vad som är godtagbart i den tid vi befinner oss. Det är enligt Martha
Finnemore och Kathryn Sikkink den sociala strukturen som avgör vad som är internationellt
legitimt. Genom att förstå vilken uppfattning en stat har om sin identitet möjliggörs en
förståelse för hur en stat kommer att agera (Finnemore och Sikkink 2001:399).
Konstruktivister argumenterar för att strukturer är socialt upprätthållna genom idéer
och normer. De i sin tur skapar aktörers identitet vilken är grundläggande för vilka intressen
aktörer eftersträvar. Exempelvis kommer en liberal demokrati att förespråka frihandel och
agera mot auktoritära regimer då identiteten som liberal demokrati påverkar intressena (ReusSmit 1996:217). Enligt Martha Finnemore skapar socialt konstruerade regler, normer och
värderingar riktlinjer för aktörerna när det gäller vad som är legitimt tillvägagångssätt för att
16
uppnå sina intressen (Finnemore 1996:15). Dock upprätthålls dessa sociala strukturer av
aktörerna vilket resulterar i att aktörers identitet/intressen och strukturerna skapas ömsesidigt
(Reus-Smit 1996:218). Alexander Wendt argumenterar för att både identiteter och intressen
befinner sig i en konstant process som påverkas av interaktionen och kan förändras beroende
på hur stater agerar gentemot varandra (Wendt 1994:385ff). Resonemanget är en av grunderna
inom konstruktivismens argumentation och visar på förhållandet mellan aktör och struktur, att
förändra det sociala förhållandet mellan stater är möjligt men problematiskt och kan förklaras
med att stater reproducerar sina begränsningar via interaktion (Hopf 1998:180).
3.1.2 Martha Finnemores resonemang
Martha Finnemores resonemang baseras på frågan, hur vet stater vilka intressen de ska
eftersträva? Traditionella teorier såsom realism och liberalism tar för givet att staters primära
intressen är makt och säkerhet vilka är sprungna ur statens inre och ett resultat av materiella
förutsättningar. Detta motsätter sig Martha Finnemore och argumenterar för att preferenser
inte behöver vara inneboende i staten och beroende utav materiella förutsättningar utan att
staters preferenser är formbara då stater inte alltid vet vad de vill och är därför receptiva till att
lära sig vad som är lämpligt beteende (Finnemore 1996:11). I och med detta kan vi inte till
fullo förstå staters intressen om vi inte tar i beaktning de internationella sociala strukturerna
som de är en del av. Stater blir socialiserade till att vilja ha makt, säkerhet och tillgångar
genom de sociala strukturerna i det internationella systemet (Finnemore 1996:1f).
Traditionellt har det internationella systemet varit essentiellt på grund utav dess
begränsande förmåga på staters agerande. Martha Finnemore argumenterar istället för att det
internationella systemet kan förändra staters intressen då det är konstituerande och generativt.
Det internationella systemet begränsar inte staters agerande genom givna preferenser vilket
realism och liberalism anser utan det är det internationella systemet som förändrar staters
agerande genom att förändrar staters preferenser (Finnemore 1996:5f).
Staters intressen definieras i en kontext av internationella normer och uppfattningar
om vad som är lämpligt beteende. Intressen finns inte ”bara” utan de skapas genom social
interaktion. Den normativa kontexten är dock föränderlig över tid vilket påverkar staters
intressen och beteenden. Normer i det här sammanhanget innebär gemensamma uppfattningar
om en handlings lämplighet i ett samhälle av olika aktörer. Normer är inte bara subjektiva
utan även intersubjektiva och har därefter en tendens till att vara kollektiva idéer om lämpligt
agerande (Finnemore 1996:22ff). Exempel på normer som är stadgade i det internationella
systemet är:
17
•
Suveränitetsnormen – i det moderna statssystemet är bevarandet av den suveräna
staten en stadgad norm. Suverän stat syftar på en autonom stat med kontroll över ett
specifikt territorium.
•
Internationella rättsnormen – det är en stadgad norm att internationella auktoritativa
överenskomna rättsregler är positivt och avsaknad av dessa är negativt.
•
Moderniseringsnormen – i den moderna stats diskursen är det fastställt att
modernisering är ett accepterat mål för stater.
•
Nationella normer – demokratiska institutioner är att föredra framför odemokratiska
institutioner. Då demokratiska institutioner är en internationell norm resulterar det i att
odemokratiska stater måste rättfärdiga sitt politiska val. I de nationella normerna ingår
det även att mänskliga rättigheter ska skyddas utav såväl stater som det internationella
systemet (Frost 1996:106ff).
3.2 Realismens uppkomst
Sedan mitten av 1900-talet har den realistiska skolan dominerat studierna av internationella
relationer. Realismen har etablerat sig som den mest inflytelserika och dominerande teoretiska
traditionen inom IR genom bland annat sitt forntida filosofiska arv och dess påverkan på
internationell diplomati. De första sammanhängande formuleringarna av ett realistiskt synsätt
till internationell politik utvecklades efter Första världskriget och baserades på att varken
angeläget önsketänkande eller inrikespolitiska principer kan ändra internationell politik och
dess våldsamma prägel (Burchill 1996:70f). Realismen försöker förklara och beskriva
internationella relationer som de är snarare än hur det borde vara. Följaktligen ser realismen
det internationella systemet som en våldsam och osäker plats.
Efter Andra världskriget har det utvecklats moderna varianter av realismen såsom
neorealism och strukturell realism. Neorealismens resonemang baseras på argumentet att
systematisk förståelse av internationella relationer kräver förståelse av det internationella
systemet då systemet är större än summan av delarna medan den strukturella realismen, med
Barry Buzan i spetsen, har utvecklat den traditionella realismen genom att närma sig Engelska
skolans resonemang om ett internationellt samhälle.
3.2.1 Realism
Realismen har som utgångspunkt att stater agerar rationellt utifrån sina nationella intressen.
Moraliska universella idéer styr inte aktörernas intressen och handlingar förutom när en stark
18
stat förespråkar dessa idéer när de går i linje med dess intressen. Säkerhet och makt är dock
alltid en starkare drivkraft än moral och ideologier i det internationella systemet (Carr
2001:143ff). Realismens syn på internationell politik och staters agerande grundar sig i dess
syn på det internationella systemet. Det internationella systemet präglas utav anarki, vilket
inte är att likställa med kaos enligt Hobbes naturtillstånd, snarare kännetecknas det
internationella anarkiska systemet utav en ständig maktkamp och avsaknad av en central
auktoritär makt (Buzan 1991:48). I det anarkiska systemet är svaga stater rädda för att bli
utnyttjade medan starka stater befarar att regler ska hämma dem mer än att dämpa anarkin.
Därför är överlevnad den mest grundläggande drivkraften enligt realismen. Stater vill förbli
suveräna och det ligger i deras intresse att agera strategiskt för att lyckas med detta
(Mearsheimer 1994/95:10).
Intresse är ett grundläggande begrepp och en stark drivkraft inom realismen.
Människan handlar utifrån egenintresse snarare än allas intresse. På samma sätt agerar stater
utifrån sina specifika intressen (Carr 2001:71). Det finns dock meningsskiljaktigheter inom
realismen kring vad som präglar staters intressen. Morgenthau argumenterar för att staters
intressen präglas utav strävan efter makt bestående av ekonomisk och strategisk kapacitet
medan Waltz hävdar att staters intressen drivs av säkerhet (Mearsheimer 1994/95:9,
Morgenthau 1999:44). Denna uppsats tillämpar Waltz resonemang att staters intressen och
agerande drivs av säkerhet.
Staters agerande präglas enligt realismen utav ett antal faktorer, bland annat fruktar
stater i det internationella systemet varandra då de ser varandra som potentiellt farliga i och
med att man inte kan veta varandras intentioner. Fruktan för andra stater är föränderlig över
tid dock existerar den enligt realismen alltid i och med att staters militära resurser kan
användas både för att skydda och anfalla stater. Ytterligare en faktor som präglar staters
agerande är att varje stat i det internationella systemet strävar efter att säkerställa sin
överlevnad. I och med att andra stater ses som potentiella hot och det saknas en central
auktoritär makt i det internationella systemet kan en stat inte förlita sig på en annan stat för att
upprätthålla sin säkerhet. Stater blir därför tvungna att själva säkerställa sin säkerhet och
agerar därför alltid utefter sina egenintressen. En tredje faktor som präglar staters agerande är
att stater i det internationella systemet strävar efter att maximera sin relativa maktposition i
förhållande till andra stater då en starkare stat är säkrare än en svag. Alla stater i det
internationella systemet är influerade av dessa faktorer vilket medför att stater är både
offensivt och defensivt präglade vilket resulterar i ett internationellt system präglat av
säkerhetsdilemmat (Mearsheimer 1994/95:11f). Staters maktsträvan kommer slutligen att leda
19
till motsättningar mellan stater dels på grund utav den anarkiska strukturen men även för att
de nationella intressena är olika och kan motverka varandra. Det innebär att det inte finns
möjlighet att förverkliga alla staters intressen på samma gång (Carr 2001:76). Staters vilja att
stärka sin makt i den anarkiska strukturen skapar en maktkamp som enligt Morgenthau
existerar på grund utav människans vilja att ha vissa saker, i staters fall säkerhet, och inte på
grund utav människans ondska. För att stater ska uppnå det de eftersträvar krävs makt vilket
skapar en maktkamp (Waltz 1999:50).
3.2.2 Alliansteori
Den primära drivkraften till att stater formar allianser är viljan att balansera mot externa hot.
Det internationella systemets anarkiska struktur tvingar stater som står inför externa hot att
samverka med andra stater så att man uppnår tillräckligt mycket makt tillsammans för att
avskräcka eller bekämpa hoten. Denna förklaring är oftast förenad med maktbalansteorin,
vilken säger att stater med mindre resurser förväntas alliera sig mot starkare stater. Det vill
säga stater allierar sig på grund utav de inte vill att andra stater ska få en dominant position i
det internationella systemet (Walt 1989:4). Svagheten med maktbalansteorin är dess fokus på
resurser, vilket resulterar i att den inte kan förklara varför vissa stater allierar sig med starka
stater istället för svagare. Denna brist i resonemanget kan åtgärdas genom att ta i beaktning att
stater allierar sig för att balansera hot. Staters uppfattning om huruvida en stat är ett hot beror
bland annat på geografiskt avstånd, stater som är geografiskt nära utgör ett större hot än de
som är geografiskt långt borta, uppfattningen om den andra statens intentioner samt vilka
militära kapaciteter de har tillgång till (Walt 1989:4f).
Bandwagoning teorin är ytterligare en erkänd alliansteori vars argumentation baseras
på att stater tenderar att alliera sig med den starkaste eller den mest hotfulla staten istället för
emot den. Denna strategi är mer kostnadseffektiv då den kräver mindre av statens resurser
vilket därigenom gör den intressant för resurssvaga stater (Waltz 2000:38). För starka stater i
systemet innebär bandwagoning teorin att starka stater måste bibehålla sin dominans och
styrka för att inte förlora allierade därmed är de mer benägna att använda våld för att bevara
status quo, i jämförelse med stater som agerar utefter maktbalansteorin (Walt 1989:5).
3.2.3 Sofistikerad realism
I uppsatsen tillämpas en sofistikerad realism vilken avviker från realismen på så sätt att dess
resonemang underminerar visa av realismen resonemang. Dock är den sofistikerade realismen
ändå kompatibel med den nyttomaximerande logiken.
20
Enligt den sofistikerade realismen väljer stater att bli medlemmar i institutioner och
allianser eftersom övriga medlemmar i institutionerna och allianserna inte innebär ett hot mot
statens säkerhet. Ytterligare argument för att stater väljer att gå med i institutioner och alliera
sig kan vara det världspolitiska läget. Om det säkerhetspolitiska läget är sådant att det saknas
konkreta hot mot staten och institutionerna så innebär det låga kostnader för stater att vara
medlem i institutioner och allianser då man troligtvis inte riskerar att hamna i konflikter.
Stater vill göra sin del dock en så liten del som möjligt då man inte vill åka snålskjuts på
andrar stater.
3.3 Uppsamling av teoriernas begrepp
Konstruktivismen bygger sin argumentation på att strukturer utgörs av sociala förhållanden
som är uppbyggda av idéer och upprätthålls av en intersubjektivitet kring vad de betyder och
innebär. Konstruktivister argumenterar därför att strukturer av idéer och normer har en
betydande influens på stater då de berättar för staterna vad som är legitimt tillvägagångssätt
för att uppnå sina intressen. I och med detta är det viktigt att identifiera normerna i det
internationella systemet då konstruktivister anser att dessa formar politiska aktörers sociala
identitet.
Realismen bygger sin argumentation på att stater agerar rationellt utifrån de
nationella intressena vilka präglas utav överlevnad och säkerhet. I och med att andra stater ses
som potentiella hot och att det internationella systemet är anarkiskt kan stater inte förlita sig
på andra för att upprätthålla sin säkerhet. Stater blir därför tvungna att själva säkerställa sin
säkerhet vilket enligt realismen oftast sker genom bandwagoning eller balancing.
21
4. Insatsförsvarets utveckling
I detta kapitel har jag för avsikt att ge en bakgrund till reformeringen av den svenska
Försvarsmakten för att läsaren ska få en uppfattning av omstruktureringen. Efter bakgrunden
till reformeringen ges en beskrivning av det svenska säkerhetspolitiska läget och det globala
säkerhetspolitiska läget.
4.1 Sveriges Försvarsmakt
Den 29 april år 1999 gav svenska regeringen Försvarsmakten i uppdrag att redovisa ett förslag
till utvecklingen av det traditionella invasionsförsvaret till en ny struktur bestående utav en
insatsorganisation med förmåga att lösa dagens försvarsuppgifter (Regeringens proposition
1999/2000:30 :8). Förslaget från försvarsmakten resulterade i att svenska Riksdagen under
mars år 2000 fattade beslut om att reformera den svenska Försvarsmakten. Reformeringen
innebär att Sverige utvecklar Försvarsmakten till att fokusera på flexibla och samordnade
stridsgrupper bestående utav flera olika förband och vapenslag som ska kunna anpassas till
det rådande behovet. Internationalisering utav dessa förband är utav hög prioritet då ökad
förmåga för internationella operationer och samarbeten prioriteras i insatsförsvaret.
Ytterligare en aspekt av insatsförsvaret är det nya anpassningstänkandet vilket innebär att
man, med utgångspunkt i en grundläggande försvarsförmåga, utifrån behov, ska kunna
komplettera denna försvarsförmåga för att möta förändrade behov (Regeringens proposition
2001/02:10 :110).
Reformeringen innebär bland annat följande förändringar:
•
Utvecklad värnpliktsutbildning som i stor utsträckning inledds under år 2006, med två
obligatoriska terminer och en frivillig tredje termin som är internationellt inriktad.
•
Kontraktsanställningar för beredskapssoldater efter genomförd värnpliktsutbildning.
•
Samövningar med andra länder och certifieringsarbete av verksamheter.
•
Utvecklade former för materielanskaffning (Försvarsmakten: Det nya insatsförsvaret).
Insatsförsvarets uppgifter är i stort desamma som uppgifterna var för invasionsförsvaret
nämligen att försvara landet mot väpnade angrepp, bidra till att hantera och förebygga kriser i
vår omvärld, hävda Sveriges territoriella integritet samt understödja civila delar av Sverige i
22
händelse av konflikt. Skillnaden är att dagens nya hot kräver att insatser måste ske betydligt
snabbare och i samverkan med andra nationer. Insatsförsvaret är en respons på de nya
hotbilder som utvecklats i dagens globaliserade värld. Hotbildernas karaktär är okonventionell
och svår att förutsäga vilket kräver ett flexibelt försvar med kapacitet till snabba insatser som
kan möta dagens hot. Även den ekonomiska och politiska interdependensen som
globaliseringen har medfört kan resultera i att interna konflikter kan få globala konsekvenser
som även påverkar Sverige. Dessa konsekvenser får som effekt att Sverige bör bidra med
resurser för att hantera hot och kriser i övriga världen för att upprätthålla den egna nationella
stabiliteten (Regeringskansliet: Det nya försvaret).
4.2 Försvarsmaktspersonal
För att kunna uppnå de nya målen att skapa små, välutrustade och lättrörliga förband med hög
beredskap är Försvarsmakten tvungen att prioritera visa förband och lägga ner andra. År 1970
hade Sverige 71 stycken förband medan siffran för år 2000 var 25 stycken förband
(Försvarsmakten: Förbandskartor). Som mest har Försvarsmakten omfattat cirka 850 000
personer men i och med omstruktureringen kommer antalet att sjunka ner till mellan 50 000
och 100 000 personer, inklusive värnpliktiga. Antalet värnpliktiga som kommer utbildas varje
år inom insatsförsvaret kommer att ligga på runt 10 000 personer jämfört med 1970-talet då
värnpliktskullarna låg på cirka 50 000 personer (Regeringskansliet: Det nya försvaret).
4.3 Ekonomiska utgångspunkter
De ekonomiska ramarna för Utgiftsområde 6 Totalförsvar (UO6) åren 2001 – 2004 innebär att
Försvarsmakten varje år under perioden måste minska sina utgifter med fyra miljarder kronor
i jämförelse med de ramar som riksdagen godkände år 1998. Vidare beslutades att ett
omställningsbidrag anslås med tre miljarder kronor år 2002 och en miljard kronor år 2003 att
användas för de kostnader som hänger samman med strukturförändringar inom
Försvarsmakten (Regeringens proposition 1999/2000:30 :18).
Miljarder kronor
År
UO6 Totalförsvar
Förändringar:
Minskad ram
Omställningsbidrag
Premiekompensation
2001
46,1
2002
45,1
2003
43,1
2004
42,1
- 4,0
1,0
1,4
- 4,0
1,4
- 4,0
3,0
1,4
1,4
(Källa Regeringens proposition 1999/200:30)
23
Konkret innebär de ekonomiska utgångspunkterna att Försvarsmakten, under varje år inom
perioden, ska minska sina utgifter med fyra miljarder kronor samtidigt som man reformerar
från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar.
4.4 Sveriges säkerhetspolitiska läge
Sveriges säkerhetspolitiska läge har med utvidgningen av EU och North Atlantic Treaty
Organisation (NATO) förändrats då de traditionella mellanstatliga hotbilderna i allt större
utsträckning har förskjutits för att ge plats till de nya hoten som präglas utav en diffus
karaktär, komplexitet och svårförutsägbarhet. De nya hoten är inte längre statsfokuserade så
till vida att de är enbart riktade mot staters territorium utan hoten riktas även mot samhället
och dess funktioner. Den nya hotbilden inkluderar även icke-statliga aktörer vilka kan vara
välorganiserade och ha tillgång till kvalificerade konventionella och okonventionella vapen
såsom automatvapen och massförstörelsevapen. Det är denna samlade hotbild, med såväl
traditionella som nya beståndsdelar, som gör att Sverige behöver ha en grundläggande
försvarsförmåga med en insatsberedskap (Moore 2003:3).
Utvecklingen av de nya hoten har ofta sitt ursprung i kris- och konfliktområden med
behov av fredsfrämjande insatser. På grund av detta är det naturligt för Sverige och andra
stater att bygga upp en försvarsorganisation med möjligheter och utrustning att ingripa globalt
för att förhindra att konflikter uppstår eller sprids. De nya hotens transnationella karaktär
kräver ett transnationellt engagemang för att kunna lösas.
Ur ett försvarsmakts perspektiv har omstruktureringen och de nya hotbilderna
medfört att frågorna kring varför, var, när, hur, mot vem och med vem som insatser och
operationer skall genomföras, blivit instabila så till vida att de traditionella svaren har
utvecklats sida vid sida med reformeringen.
•
Varför? – det traditionella invasionsförsvaret syftade till att skydda Sverige mot en
sovjetisk invasion medan syftet med det nya insatsförsvaret varierar från nationella till
internationella uppdrag.
•
Var? – invasionsförsvaret syftade till att möta en invasionsmakt i någon del av Sverige
medan insatsförsvaret ska kunna verka både nationellt och internationellt.
•
När? – tidsaspekten har alltid varit oviss och är så än idag.
•
Hur? och mot vem? – har förändrats då konflikters karaktär har utvecklats och även
dess aktörer. Aktörerna kan vara statliga eller icke-statliga, organisationer eller
individer.
24
•
Med vem? – insatser i dag är multinationellt fokuserade, exempelvis genom Förenta
Nationerna (FN), NATO och EU.
Kraven på insatsförsvaret är att det ska vara flexibelt då det måste kunna bemöta och hantera
andra hot och utmaningar än det traditionella invasionsförsvaret behövde (Moore 2003:4f).
4.5 Det globala säkerhetspolitiska läget
Efter Kalla kriget och den bipolära världsordningens slut försvann hotet om en kommunistisk
invasion vilket medförde stora säkerhetspolitiska förändringar för Sverige. Förändringarna
innebar att Sverige kunde frigöra sig från Kalla kriget tänkandet och i större utsträckning
fokusera
på
att
bidra
till
en
kollektiv
europeisk
säkerhet.
Globaliseringen,
internationaliseringen och spridandet av demokrati har medfört en ökad interdependens
mellan stater och individer vilket resulterat i en större medvetenhet och vilja att forma
säkerhetsgemenskaper
då
ekonomiska
förbindelser
mellan
stater
har
fått
ökad
säkerhetspolitisk betydelse (Regeringens proposition 2001/02:10 :17). De senaste årens
internationella utveckling har även visat att kriser och konflikter snabbt kan utvecklas och få
långtgående konsekvenser inte bara i den direkta geografiska närheten utan även på en
regional och global nivå. Den stora majoriteten av konflikter är numera inomstatliga och har
utspelat och utspelar sig i bland annat Balkan, Mellanöstern, Centralasien och Afrika. Den
säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa präglas allt mer av samverkan och samarbete för att
kunna hantera dessa problem. EU blir en allt tydligare säkerhetspolitisk aktör i och med att
GUSP och NATO förändras allt mer från att vara en militärallians till en säkerhetspolitisk
organisation (Moore 2003:1).
4.6 Europeisk säkerhetsgemenskap
Tanken om en kollektiv europeisk säkerhet väcktes under 1990-talet då Balkankonflikten
åskådliggjorde att Europas stater var inkapabla att hantera väpnade konflikter på den egna
kontinenten (Regeringskansliet: En förändrad värld). Som ett led i utvecklingen av en
europeisk säkerhetsgemenskap började EU år 1999 att bygga upp GUSP vars fokus är
internationella insatser vilket realiseras genom att effektivisera europeiska resurser och
mekanismer för krishantering (Europeiska unionens råd: Ett säkert Europa i en bättre värld).
En stöttepelare inom GUSP är de så kallade Battlegroups vilket är militära förband
underställda EU vars syfte är att med kort varsel kunna sättas in i konfliktområden. Planerna
är att EU ska ha tillgång till sju till nio multinationella snabbinsatsstyrkor till sitt förfogande.
25
Sverige har inom EU åtagit sig att ansvara för en av EU:s Battlegroups, den så kallade Nordic
Battlegroup bestående utav Sverige, Finland, Estland och Norge. Snabbinsatsstyrkorna ska
enligt planerna vara ställda under beredskap i sex månader och inom EU ska det ständigt
finnas två snabbinsatsstyrkor i beredskap. EU styrkornas verkningsradie är satt till 600 mil
från Bryssel och maximal missions tid är satt till 120 dagar. Vid ett beslut om insats ska de två
snabbinsatsstyrkorna vara på plats i oroshärden inom tio dagar (Försvarsmakten: Nordic
Battlegroup).
26
5. Konstruktivistisk förklaringsmodell
I detta kapitel prövas konstruktivismens och Martha Finnemores resonemangs förklaringskraft
till den svenska Försvarsmaktens reformering genom att applicera teorin på det empiriska
materialet. För att stärka den konstruktivistiska argumentationens förklaringskraft
textanalyseras den socialdemokratiska regeringens säkerhetspolitiska diskurs mellan åren
1999-2005 för att därigenom identifiera den moraliska argumentationen.
5.1 Sociala strukturer
Hur kan konstruktivismen bidra till att öka förståelsen av den svenska Försvarsmaktens
reformering från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar? Konstruktivismen hävdar att staters
identitet och intressen i huvudsak är konstruerade av sociala strukturer som är uppbyggda av
idéer och upprätthålls av en intersubjektivitet kring deras innebörd. Dock upprätthålls dessa
sociala strukturer av aktörerna vilket resulterar i att aktörers identitet/intressen och
strukturerna skapas i en ömsesidig process. Den svenska Försvarsmaktens reformering från
invasionsförsvar till insatsförsvar är enligt konstruktivismen en effekt av de sociala
strukturernas intersubjektiva konstruktion. Strukturer av normer och idéer har en betydande
påverkan på staters agerande då dessa gemensamma uppfattningar om en handlings
lämplighet styr Sveriges handlingar i det internationella systemet. Sverige reformerar
Försvarsmakten på grund utav att den rådande sociala strukturen förespråkar militära styrkor
med kapacitet att agera internationellt i samverkan med andra stater i överstatlig regi. För att
uppnå global fred och stabilitet bör Sverige och andra stater i det internationella samfundet
deltaga i internationella insatser. Sverige har möjliggjort och underlättat sitt deltagande
genom reformeringen av Försvarsmakten från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar.
Det kan argumenteras för att den rådande sociala strukturen är en konsekvens utav de
internationellt stadgade normerna såsom demokratinormen och suveränitetsnormen men även
en konsekvens av de nya hotbildernas karaktär. De nya hotbildernas karaktär är
okonventionell och svår att förutsäga vilket kräver ett flexibelt försvar med kapacitet till
snabba insatser som kan möta dagens hot. Även den ekonomiska och politiska
interdependensen som globaliseringen har medfört kan resultera i att interna konflikter kan få
27
globala konsekvenser som även påverkar Sverige. Dessa konsekvenser får som effekt att det
som anses som lämpligt agerande i den sociala strukturen är att Sverige och andra stater bör
bidra med resurser såsom militära enheter för att hantera internationella hot och kriser. Detta
eftersom det krävs att man kommer till rätta med de internationella hoten och kriserna för att
upprätthålla den egna nationella säkerheten och det internationella systemets stabilitet. I
regeringens proposition 2001/02:10 poängteras det att regionala och lokala konflikter har en
direkt och indirekt påverkan på Sverige vilket stärker resonemanget att det som anses som
lämpligt agerande i dagens sociala struktur är att Sverige och andra stater bör arbeta aktivt för
att förebygga och hantera internationella hot och kriser
”Regionala och lokala kriser kan indirekt eller direkt beröra Sverige. Konflikter innebär
omfattande lidande för de människor som är direkt utsatta och kan riskera freden och
säkerheten för andra regioner och länder. Det ligger därför i Sveriges intresse att förebygga
konflikter av dessa slag och vid behov delta civilt och militärt i krishantering.”
(Regeringens Proposition 2001/02:10 :12)
Martha Finnemore och Kathryn Sikkinks resonemang att identiteter är historiskt
kontextspecifika och att stater väljer sin corporate identity utefter vad som är godtagbart i den
tid som vi befinner oss i, samt att det är den sociala strukturen som avgör vad som är
internationellt legitimt stödjer argumentationen att dagens nya hot kan vara en orsak till den
rådande sociala strukturen. Genom att förstå vilken uppfattning en stat har om sin identitet
möjliggörs en förståelse för hur en stat kommer att agera.
5.2 Identitet
Vilken identitet kan man resonera kring att Sverige har? Uppsatsen bygger på resonemanget
att socialdemokraternas identitet och intressen är desamma som Sveriges identitet och
intressen.
Enligt konstruktivismen skapas det hos varje aktör en distinkt identitet genom
normer, idéer och värderingar. Sveriges social identity, det vill säga den betydelse som en
aktör attribuerar sig själv i interaktionen med andra aktörer när aktören ifråga relaterar till de
övriga deltagarna, identifieras genom att påvisa identiteten hos de bakomliggande normativa
och idémässiga strukturerna. Man kan argumentera för att Sverige agerar inom en social sfär
och de intressen Sverige väljer att eftersträva grundar sig i hur staten identifierar sig med de
övriga aktörerna. Resonemanget baseras på att identiteter och intressen bör behandlas som ett
28
resultat av interaktion och av den intersubjektiva strukturen, det vill säga det är genom den
sociala interaktionen som den svenska identiteten samt Sveriges intressen skapas.
Sverige har en tradition som fredsmedlare genom bland annat Dag Hammarskjöld
(före detta FN:s generalsekreterare), Olof Palme (före detta statsminister) och Carl Bildts
(före detta statsminister) arbete för freden. Därav kan det argumenteras för att Sverige, genom
sitt intensiva fredsarbete i bland annat Balkan, Afrika och Mellanöstern, har skapat en
nationell och en internationell social identity som fredsmäklare vilket medför att Sverige
agerar därefter. Denna bild av Sverige som en aktiv fredsspridande stat med historiska
fredsmäklande traditioner betonar socialdemokraterna i regeringsförklaringen år 2001.
”Det är på dagen 40 år sedan FN:s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld föll i
sin tjänst för alla människors rätt att leva i fred och frihet. Än i dag inspirerar hans minne
vårt fasta engagemang för en värld fri från krig och förtryck. Sverige ska vara en drivande
kraft i arbetet för global rättvisa.” (Regeringsförklaring, Protokoll 2001/02:2)
Socialdemokraterna uttrycker i regeringsförklaringen en påtaglig fredsmäklande syn på den
svenska statens sociala identitet och propagerar aktivt för den genom bland annat att
reformera Försvarsmakten så att svenska militära styrkor blir bättre lämpade för
internationella insatser. Därav kan man argumentera för att socialdemokraterna är
internationalistiska i sin politiska diskurs då de strävar efter att befrämja över- och
mellanstatliga intentioner på bekostnad av nationella egenintressen, det vill säga Sverige
fokuserar inte enbart på nationella intressen utan även på internationella intressen.
5.3 Institutioner
Sveriges normativa ståndpunkter och reformering av Försvarsmakten från ett invasionsförsvar
till ett insatsförsvar kan ur ett konstruktivistisk synsätt förklaras med att Sverige identifierar
sig med en europeisk och en internationell identitet med tillhörande intersubjektiva normer
och idéer. Det kan argumenteras för att den svenska identiteten i högsta grad präglas utav
medlemskapen i internationella institutioner såsom EU och FN. Den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiken i EU, vars ena syfte är en europeisk säkerhetsgemenskap, har genom
sin fokus på internationella insatser präglat Sverige och dess identitet. Sverige har genom sitt
åtagande i EU skapat en europeisk identitet vars intressen präglas utav EU:s
säkerhetspolitiska fokus på internationella insatser på global och regional nivå. Man kan även
resonera kring att medlemskapet i FN har påverkat den svenska identiteten till en
29
internationalistisk identitet som arbetar för att hjälpa och understödja människor globalt.
Därav kan det argumenteras för att dessa institutioner har skapat en internationalistisk
corporate identity i Sverige i och med att svenska värderingar, resurser samt de inneboende
och organiserade kvaliteterna som upprätthåller Sveriges individualitet i allt större
utsträckning riktas mot att hjälpa utsatta människor i omvärlden. Dessa argument stärks i
regeringsförklaringen från år 2002 då man belyser vikten av att agera internationellt genom
bland annat de institutionella organen FN och EU för att befästa demokratiska värderingar
såsom mänskliga rättigheter.
”Sveriges röst är stark och respekterad över hela världen. Vi är aktiva i FN, EU och andra
internationella sammanhang. Nedrustning, konfliktförebyggande och mänskliga rättigheter,
folkrätt och hållbar utveckling, en fri och rättvis handel – det är och ska förbli hörnstenar i
svensk utrikespolitik.” (Regeringsförklaring, Protokoll 2002/03:2)
Resonemanget stärks även i regeringens proposition 2001/02:10 som betonar vikten av att
bevara FN:s säkerhet och trygga de demokratiska värderingarna på alla sätt, ett starkt ordval
som stärker resonemanget att socialdemokraternas utrikes- och säkerhetspolitik präglas utav
en internationalistisk tanke.
”…att på alla sätt stärka unionens säkerhet, bevara freden och stärka den internationella
säkerheten, främja det internationella samarbetet samt utveckla och befästa demokratin och
rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna.” (Regeringens Proposition 2001/02:10 :35)
5.4 Försvar av demokratin
Det kan argumenteras för att Sveriges identitet har präglats utav dess demokratiska arv. Redan
på 1890-talet framträdde en utomparlamentarisk rösträttsrörelse med allmän och lika rösträtt
på programmet. Denna tidiga positiva syn på demokrati och demokratiska värderingar har
resulterat i ett starkt förankrad demokratisk syn i den svenska identiteten. Därav kan det
argumenteras för att Sveriges intressen och identitet präglas utav målet att försvara
demokratin vilket för Sveriges del uppnås genom att ingå i institutionella organisationer
såsom EU och FN. Konstruktivismen skulle kunna förklara detta med att demokratinormen
och försvarandet av denna genom institutioner såsom FN och EU har blivit en del av Sveriges
identitet. Som Finnemore och Sikkink argumenterar så väljer stater den corporate identity som
passar kontexten man befinner sig i. I och med detta kan man argumentera för att Sverige
30
väljer att försvara de internationellt stadgade normerna såsom mänskliga rättigheter då den
sociala strukturen har möjliggjort denna identitet. Även Sveriges historiska erfarenheter av
demokrati kan ha skapat en corporate identity som har som mål att skydda demokratin och
aktivt sprida den. Resonemanget om de stadgade internationella normernas betydelse för
Sveriges identitet kan identifieras i regeringsförklaringarna år 2001 och år 2003.
”Alla demokratiska krafter i världen måste nu bilda gemensam front i kampen mot
terrorismen. Vi måste samlas till försvar av det öppna samhälle vi vill fortsätta att leva i, till
försvar av demokratin och av människovärdet.” (Regeringsförklaring, Protokoll 2001/02:2)
”Säkerhet i dagens värld måste skapas globalt och gemensamt, och innebära frihet och
trygghet för alla - - - Säkerheten förutsätter mänskliga rättigheter, folkrätt och demokrati.”
(Regeringsförklaring, Protokoll 2003/04:2)
Statsministern Göran Persson framhåller i båda dessa regeringsförklaringar att det i dagens
globaliserade värld och med de nya hotens karaktär krävs ett aktivt spridande av de
internationellt stadgade normerna för att uppnå säkerhet och trygghet, ett tydlig
internationalistisk synsätt.
5.5 Normer och morals betydelse
Enligt Martha Finnemore är staters preferenser formbara på grund utav att stater inte alltid vet
vad de vill och är därför receptiva till att lära sig vad som är lämpligt beteende. Därför kan vi
inte till fullo förstå staters intressen och agerande om vi inte tar i beaktning de internationella
sociala strukturernas socialiserande effekt på staters intressen. Detta eftersom det är de sociala
strukturerna som avgör vad som är internationellt legitimt. Genom att förstå vilken
uppfattning en stat har om sin identitet möjliggörs en förståelse för hur en stat kommer att
agera.
Staters intressen definieras i en kontext av internationella normer och uppfattningar
om vad som är lämpligt beteende. Intressen finns inte ”bara” utan de skapas genom den
sociala interaktionen. Den normativa kontexten är dock föränderlig över tid vilket påverkar
staters intressen och beteenden. Normer i det här sammanhanget innebär gemensamma
uppfattningar om en handlings lämplighet i ett samhälle med olika aktörer. Normer är inte
bara subjektiva utan även intersubjektiva och har därefter en tendens att vara kollektiva idéer
om lämpligt agerande.
31
Mervyn Frost argumenterar för att en norm är stadgad när det är generellt accepterat att
argumentation och överträdelser mot normen kräver rättfärdigande. Exempelvis kräver
brytandet mot suveränitetsnormen att man rättfärdigar handlandet genom att hävda att man
intervenerar på grund utav exempelvis brott mot mänskliga rättigheter. Dock menar Mervyn
Frost att ifall en norm är stadgad innebär det inte att alla stater följer den. Ytterligare en
indikator på att en norm är stadgad är att överträdelser av normen sker i det dolda, det vill
säga att handlingar som står i motsättning till normen inte exponeras. Mervyn Frost
poängterar att det är normernas koncept som är stadgat i det internationella systemet snarare
än uppfattningen av koncepten (Frost 1996:105f).
Dagens kollektiva normer om vad som är internationellt legitimt agerande har till stor del
influerats av FN:s stadgar med dess moraliska grunder såsom mänskliga rättigheter,
internationell rätt och humanitär verksamhet. Därav kan det argumenteras för att de
internationella
normernas
internationaliseringens
betydelse
framväxt
och
har
ökat
därigenom
för
Sveriges
influerar
del
Sveriges
i
och
agerande
med
och
ställningstagande vilket tydliggörs i regeringsförklaringarna och i regeringens propositioner
mellan åren 1999-2005.
”Respekten för mänskliga rättigheter ska genomsyra hela vår politik. Tortyr, förföljelse och
dödsstraff måste motarbetas i hela världen.” (Regeringsförklaring, Protokoll 1999/2000:2)
”Fattigdom och förtryck, flyktingströmmar, krig och kärnvapen utmanar oss varhelst vi
lever i världen. Hoten kan bara mötas i samverkan och solidaritet… Målet är alla folks
frihet, hela världens fred.” (Regeringsförklaring, Protokoll 2000/01:2)
”Ökade insatser behövs för att värna den enskilde individens säkerhet och förbättra skyddet
för människor från övergrepp och brott mot de mänskliga rättigheterna. Nationsgränser kan
aldrig få bli en sköld bakom vilken förtryck och brott mot mänskliga rättigheter kan
accepteras.” (Regeringens Proposition 2004/05:5 : 15)
Regeringens propositioner och regeringsförklaringar belyser vikten av de internationella
normerna genom att poängtera betydelsen av mänskliga rättigheter och alla individers frihet. I
resonemangen ingår det även att Sverige och övriga stater aktivt skall arbeta för de
internationella normernas globala spridande och efterlevnad. Ett tydligt internationalistiskt
resonemang som den sittande socialdemokratiska regeringen har inkluderat i den svenska
utrikes- och säkerhetspolitiken.
32
5.6 Socialdemokraternas säkerhetspolitik
De svenska socialdemokraternas säkerhetspolitik har som syfte att bevara Sveriges fred och
självständighet, att trygga stabiliteten i närområdet och bidra till att stärka internationell
säkerhet (Socialdemokraterna: Svensk säkerhetspolitik). Man kan argumentera för att
socialdemokraternas säkerhetspolitik under åren 1999-2005 präglas utav ett moraliskt
resonemang, det vill säga den socialdemokratiska säkerhetspolitiken kännetecknas utav en
vilja och handlande vars avsikt saknar egenintressen, och ett internationalistiskt resonemang
vilket kännetecknas av en strävan att befrämja över- och mellanstatliga intentioner på
bekostnad av nationella egenintressen. Att den säkerhetspolitiska diskursen präglas av
internationalistiska och moraliska argumentationer kan enligt konstruktivismen förklaras med
de internationella normernas socialiserande effekt på vad som är lämpligt beteende i det
internationella systemet. Lämpligt beteende och agerande i det internationella systemet
formas av de stadgade internationella normerna och präglas utav förebyggande och aktivt
spridande av demokrati, fred och säkerhet. Sveriges aktiva engagemang för vad som anses
som lämpligt beteende kan identifieras i regeringes propositioner och regeringsförklaringar.
”Vi får aldrig ta demokrati för given. Den måste ständigt erövras på nytt. Fascism, nazism
och rasism kan aldrig tolereras. Vi ska inte glömma det förflutnas fruktansvärda
förbrytelser mot människovärdet.” (Regeringsförklaring, Protokoll 1999/2000:2)
”Vårt globala ansvar löper parallellt med det europeiska. Världens alla nationer måste
samarbeta i solidaritet och insikt om mänsklighetens stora gemensamma utmaningar. ”
(Regeringsförklaring, Protokoll 1999/2000:2)
”Sverige bör aktivt medverka med både civila och militära resurser för att skapa en fredlig
och demokratisk utveckling på hela Balkan.” (Regeringens Proposition 1999/2000:30 :26)
”Totalförsvars resurserna skall kunna användas för att bidra till fred och säkerhet i
omvärlden.” (Regeringens Proposition 2001/02:10 :114)
Ovanstående citat kännetecknas utav ett moraliskt resonemang om alla människors lika värde
oavsett etnisk, religiös eller nationell bakgrund. Dock hävdar Sveriges statsminister i
regeringsförklaringen år 2004 att Sverige ska gå i det främsta ledet i arbetet mot folkmord,
massmord och etnisk rensning.
33
”Sverige ska gå i främsta ledet i arbetet mot folkmord, massmord och etnisk rensning.”
(Regeringsförklaring, Protokoll 2004/05:2)
Detta uttalande är i högsta grad intressant då det präglas utav en självbild och bild av
omvärlden att ”vi” är bättre än ”dem” eftersom Sverige ska gå i främsta ledet, vilket betyder
att det måste finnas ett led bakom det främsta. Denna etnocentriska självbild går emot de
moraliska resonemangen om alla människors lika värde oavsett etnisk, religiös eller nationell
bakgrund som präglar den säkerhetspolitiska diskursen.
Genom samtliga regeringspropositioner och regeringsförklaringar mellan åren 19992005 har den svenska säkerhetspolitiska diskursen präglats utav moraliska argumentationer.
Resonemangen baseras på tanken om alla människors rätt till fred och stabilitet vilket har sin
grund i de socialt konstruerade internationella normerna. Utifrån detta kan man argumentera
för att min analys som har presenterats stöder Martha Finnemores resonemang om att vi inte
till fullo kan förstå staters intressen om vi inte tar i beaktning de internationella sociala
strukturerna som stater är en del av.
34
6. Nyttomaximerande förklaringsmodell
I detta kapitel prövar jag realismens förklaringskraft till den svenska Försvarsmaktens
reformering genom att applicera teorin på det empiriska materialet. För att stärka realismens
förklaringskraft
genomförs
en
textanalys
av
den
socialdemokratiska
regeringens
säkerhetspolitiska diskurs mellan åren 1999-2005 för att därigenom identifiera den
nyttomaximerande argumentationen.
6.1 Säkerhet
Hur kan
realismen förklara
den
svenska
Försvarsmaktens
reformering från ett
invasionsförsvar till ett insatsförsvar? Realismen hävdar att stater agerar utefter sina
egenintressen vars grund baseras på staters vilja att säkerställa sin säkerhet. I det anarkiska
systemet är Sverige rädd för att bli utnyttjat därför är den mest grundläggande drivkraften för
Sverige, enligt realismen, överlevnad vilket säkerställs genom säkerhet. Sverige vill förbli
suveränt och det ligger i dess intresse att agera strategiskt för att lyckas med detta. Enligt
realismen reformerar Sverige Försvarsmakten på grund utav statens vilja att säkerställa sin
nationella säkerhet.
Ur ett historiskt perspektiv har det effektivaste sättet att säkerställa statens säkerhet
varit ett traditionellt invasionsförsvar men i och med dagens globaliserade värld har
territoriella gränser och avståndens betydelse reducerats avsevärt. Därav har globaliseringen
medfört att konflikter och kriser i det anarkiska systemet även kan påverka den svenska
statens intressen. För att kunna säkerställa Sveriges säkerhet krävs det att Försvarsmakten
utgörs av flexibla och samordnade stridsgrupper bestående utav flera olika förband och
vapenslag som ska kunna anpassas till det rådande behovet. Internationalisering utav dessa
förband är utav hög prioritet då det i dagens globaliserade värld krävs en ökad förmåga för
internationella operationer och samarbeten. Även den ekonomiska och politiska
interdependensen som globaliseringen har bidragit till kan resultera i att interna konflikter kan
få globala konsekvenser som påverkar Sverige såväl indirekt som direkt. Dessa konsekvenser
får som effekt att Sverige bör bidra med resurser för att hantera hot och kriser i övriga världen
för att upprätthålla den egna nationella stabiliteten. Detta resonemang stärks i regeringens
35
propositioner mellan åren 1999-2005 då det i propositionerna tydliggörs vad Sveriges
säkerhetspolitik syftar till, nämligen att bevara Sveriges fred och självständighet, det vill säga
Sveriges säkerhet.
”Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands fred och självständighet.
Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen, och i former som vi själva väljer, trygga en
handlingsfrihet att både som enskild nation och i samverkan kunna utveckla vårt samhälle.”
(Regeringens Proposition 2001/02:10 :12f)
Resonemanget kring hur Sverige ska kunna bevara sin säkerhet i dagens globaliserade värld
baseras på den realistiskt argumentation att militära resurser är utav största vikt för att säkra
statens intressen. Med det nya insatsförsvaret och dess resurser kan Sverige verka för att
främja internationell säkerhet och framförallt den egna nationella säkerheten vilket tydliggörs
i regeringens proposition 2004/05:5.
”Försvaret är en viktig resurs i en aktiv svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sveriges
internationella insatser bidrar till att främja internationell fred och säkerhet, och stärker
därmed vår egen säkerhet.” (Regeringens Proposition 2004/05:5 : 12)
I regeringens proposition 2001/02:10 klargörs det att Sveriges intresse primärt är säkerhet
vilket säkerställs genom internationella insatser då de senaste årens internationella utveckling
har visat att kriser och konflikter snabbt kan utvecklas och få långtgående konsekvenser inte
bara i den direkta geografiska närheten utan även på regional och global nivå.
”Regionala och lokala kriser kan indirekt eller direkt beröra Sverige. Konflikter innebär
omfattande lidande för de människor som är direkt utsatta och kan riskera freden och
säkerheten för andra regioner och länder. Det ligger därför i Sveriges intresse att förebygga
konflikter av dessa slag och vid behov delta civilt och militärt i krishantering.”
(Regeringens Proposition 2001/02:10 :12)
Resonemanget bygger på en realistiskt nyttomaximerande argumentation, vi måste vara
delaktiga i att säkerställa global fred och säkerhet och inte åka snålskjuts på andra stater för
att uppnå säkerhet för den svenska staten. Resonemanget om att militära medel är utav största
vikt för att kunna säkerställa Sveriges intressen och att geografiskt avlägsna konflikter kan få
globala konsekvenser stärks ytterligare i regeringens proposition 2004/05:5
”Genom konfliktförebyggande insatser och konflikthantering i det aktuella området kan
omvärlden bidra till stabilisering och därmed begränsa effekterna av konflikten. För att göra
36
detta krävs att tillgängliga instrument används och utvecklas. Ett tidigt agerande för att
förebygga hot och väpnade konflikter bidrar till säkerheten även för de länder som inte
gränsar till konfliktområdet.” (Regeringens Proposition 2004/05:5 : 13)
Utvecklingen av de nya hoten har ofta sitt ursprung i kris- och konfliktområden med behov av
fredsfrämjande insatser. På grund utav detta är det naturligt för Sverige och andra stater att
bygga upp en försvarsorganisation med möjligheter och utrustning att ingripa globalt för att
förhindra att konflikter uppstår eller sprids. Enligt regeringens proposition 2004/05:5 kräver
de nya hotens transnationella karaktär ett transnationellt engagemang för att kunna lösas.
”Den internationella säkerhetspolitiska utvecklingen bekräftar och befäster att Sveriges
säkerhet har på ett avgörande sätt stärkts i och med den ökande europeiska integrationen.
Samtidigt med denna positiva utveckling finns allvarliga, gränsöverskridande hot mot vår
säkerhet. Dessa hot måste bedömas i ett vidare perspektiv än det nationella, och kan bäst
mötas genom internationell samverkan och multilaterala lösningar.” (Regeringens
Proposition 2004/05:5 : 31)
Den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa kräver allt mer samverkan och samarbete för att
kunna hantera dessa problem. Institutionernas betydelse för staters säkerhet har ökat i och
med de nya hotens karaktär. EU blir allt tydligare en säkerhetspolitisk aktör i och med GUSP,
men även NATO förändras allt mer från att vara en militärallians till en säkerhetspolitisk
organisation. Därav kan det argumenteras för att Sverige reformerar den svenska
Försvarsmakten för att kunna göra sin del av säkerställandet av global säkerhet. Detta
eftersom Sverige vill vara en god EU-medlem och inte åka snålskjuts på andra staters aktiva
fredsarbete.
6.2 Alliansteori
Den svenska Försvarsmaktens reformering från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar kan
ur ett realistiskt perspektiv ses som en konsekvens utav Sveriges historiska erfarenheter av
den anarkiska strukturens osäkerhet. I det anarkiska systemet är svaga stater rädda för att bli
utnyttjade och de kämpar för att förbli suveräna. Sverige som är en svag makt, militärt sett,
har inte varit i krig på 200 år och har därför inte historiska minnen av konflikter och krig på
det egna territoriet. Detta kan ha varit en bidragande orsak till reformeringen av det
traditionella invasionsförsvaret då det kan ha setts som onödigt och inte tillräckligt effektivt
för att skydda Sveriges säkerhet i dagens globaliserade värld. Istället för att bevara ett starkt
territoriellt skydd har Sverige kunnat fokusera sina resurser på att utveckla internationellt
37
gångbara militära styrkor som kan bidraga till internationell säkerhet via internationella och
regionala institutioner. Säkerhetsfokus har skiftat från traditionellt territoriellt försvar till ett
internationellt försvar av fred och stabilitet vilket poängteras i regeringens propositioner.
”Regeringen vill dessutom understryka att det ligger i Sveriges intresse att inte bara bidra
till att förebygga konflikter av olika slag, utan att också aktivt verka för att lösa uppkomna
konflikter och kriser inom ramen för en gemensam krishantering. Detta hänger samman
med att det som kan definieras som ett svenskt intresse, dvs. det som skall skyddas och
försvaras, har skiftat karaktär.” (Regeringens Proposition 2001/02:10 :36)
Enligt realismen är den primära orsaken till att svenska staten allierar sig med institutioner
och dess medlemmar är att balansera mot externa hot. Det internationella systemets anarkiska
struktur tvingar stater som står inför externa hot att samverka med andra stater i syfte att
tillsammans uppnå tillräckligt mycket makt för att kunna avskräcka eller bekämpa hoten.
Denna förklaring är oftast förenad med maktbalansteorin vilken säger att stater med mindre
resurser förväntas alliera sig mot starkare stater, det vill säga stater allierar sig på grund utav
att de inte vill att andra stater ska få en dominant position i det internationella systemet (Walt
1989:4). I Sveriges fall kan man argumentera för att Sverige allierar sig för att balansera hot
dock allierar sig inte Sverige mot dominanta stater i sitt närområde utan snarare med dem,
genom EU och FN, då de dominanta staterna i närområdet inte innebär ett hot för Sveriges
säkerhet. Detta förfarande karakteriseras utav Bandwagoning teorin som grundar sig på idén
om att stater tenderar att alliera sig med den starkaste eller den mest hotfulla staten istället för
emot den. Denna strategi är mer kostnadseffektiv i jämförelse med balancing konceptet då
den kräver mindre av statens resurser vilket därigenom gör den intressant för resurssvaga
stater. Bandwagoning kan generera fördelar gentemot andra stater genom exempelvis
handelsfördelar eller internationellt erkännande, något som annars kan vara problematiskt för
politiskt och militärt svaga stater att uppnå (Waltz 2000:38).
”Efter det kalla kriget kan vi nu i större utsträckning bidra till den kollektiva säkerheten i
Europa. Det innebär att vi anpassar stora delar av våra totalförsvarsresurser så att de blir
bättre lämpade för internationell krishantering.” (Regeringens Proposition 2001/02:10 :12)
Kollektiv säkerhet är för Sveriges del det mest rationella då det kan argumenteras för att
medlemskap i institutioner säkerställer att Sverige inte hotas av andra institutionella
medlemmar samt att starka staters militära bidragande främjar svensk säkerhet eftersom
”ensam är svag”, i den anarkiska strukturen.
38
6.3 Institutioner
Det effektivaste sättet för Sverige att säkerställa sin säkerhet i dagens globaliserade värld och
i den anarkiska strukturen är att vara medlem i internationella och regionala organisationer
såsom FN och EU då medlemskap i dessa organisationer expanderar svenska statens makt till
skillnad från om Sverige skulle agera enskilt. Det stärker även den svenska trovärdigheten och
svenskt internationellt påverkansarbete vilket framhävs i regeringens proposition 2004/05:5.
”Genom att bidra till internationell krishantering stärker vi internationell fred och säkerhet,
inklusive vår egen säkerhet. Vi ökar därigenom våra möjligheter att påverka den
internationella politiken. Det stärker vår trovärdighet.” (Regeringens Proposition 2004/05:5
: 26)
Det kan argumenteras för att ökad trovärdighet i det internationella systemet kan generera mer
makt åt Sverige för ju högre trovärdighet en stat har desto större makt får beslut och
uttalanden från staten ifråga. Detta kan generera större inflytande och makt för Sverige på den
internationella arenan ifall andra stater finner Sverige trovärdigt. Medlemskap i institutioner
kan även resultera i att säkerhetssamarbeten och gemensamma insatser, för att säkerställa den
internationella säkerheten med andra stater, underlättas då institutioner kan verka som forum
för planläggning och beslutsfattande.
”Internationellt skall vi i samverkan med andra stater aktivt verka för fred och ökad
säkerhet. Genom att verka för en stärkt internationell rättsordning och genom att medverka
till konfliktförebyggande samarbete och insatser, gemensam civil och militär krishantering
samt försoning och uppbyggnad efter kriser och konflikter kan vi bidra till ökad säkerhet i
omvärlden och därmed också för oss själva.” (Regeringens Proposition 2001/02:10 :36)
Emellertid är, enligt realismen, en av de viktigaste orsakerna till att Sverige är medlem i
institutioner såsom EU och FN att säkra den egna säkerheten vilket bekräftas genom
argumentation i propositionerna att vi tryggar vår egen säkerhet genom stärkt internationellt
samarbete och aktivt spridande av fred och stabilitet genom internationella insatser.
”För Sveriges del är vårt deltagande på stor bredd i det europeiska samarbetet och vårt
bidrag till gemensam säkerhetsfrämjande verksamhet och krishantering centrala medel för
att trygga också vår egen säkerhet.” (Regeringens Proposition 1999/2000:30 :26)
39
”För Sveriges del är ett brett europeiskt och internationellt säkerhetssamarbete viktigt för
den globala säkerheten, inte minst för att trygga vår egen säkerhet.” (Regeringens
Proposition 2001/02:10 :13)
”Internationellt ska vi i samverkan med andra stater aktivt verka för fred och ökad säkerhet.
Det är av avgörande betydelse att den globala utvecklingen leder till fördjupad demokrati,
öppenhet och välfärd och därmed ökad stabilitet och trygghet.” (Regeringens Proposition
2001/02:10 :13)
”Genom att stärka vår förmåga att delta i internationellt arbete och krishanteringsinsatser
stärks internationell fred och säkerhet både för Sverige, för EU som helhet och för vår
omvärld.” (Regeringens Proposition 2004/05:5 : 23)
De internationella organisationerna FN och EU:s makt och storlek påverkar Sveriges säkerhet
positivt därav kan det argumenteras för att Sverige arbetar aktivt för att stärka dessa
institutioners
makt
genom
att
exempelvis förespråka
utvecklingen
av
europeisk
säkerhetsgemenskap och aktivt bidragande av militär trupp till EU:s Battlegroups.
Sverige har inom EU åtagit sig att ansvara för en av EU:s Battlegroups, den så
kallade Nordic Battlegroup bestående utav Sverige, Finland, Estland och Norge. Sveriges
ansvar för den nordiska snabbinsatsstyrkan kan ur en realistiskt synvinkel ses som ett sätt för
Sverige att säkerställa sin säkerhet. Detta genom makten Sverige får via ansvaret för en av
EU:s tänkta snabbinsatsstyrkor enligt Battlegroup konceptet samt genom att Sverige förbinder
de andra nordiska staterna närmare Sverige och den svenska Försvarsmakten.
Dock argumenterar realismen att institutioner inte har någon betydelse när stater
måste välja mellan nationella intressen och institutioners intressen samt att institutioner
speglar maktdistributionen och därigenom de starka staternas intressen. Då institutioners
intressen speglar de dominanta staternas intressen finns det inte möjlighet att realisera alla
staters intressen vilket resulterar i motsättningar inom institutionerna. Enligt realismen väljer
Sverige att stödja internationella och regionala organisationer när deras politik
överensstämmer med svenska intressen eftersom det ger Sverige större möjligheter att uppnå
sina intressen genom institutioners makt och inflytande. Om Sveriges intressen inte
sammanfaller med institutionernas politik väljer Sverige, enligt realismen, att följa sina egna
nationella intressen då egenintresse är ett grundläggande begrepp och en stark drivkraft inom
realismen. Människan handlar utifrån egenintresse snarare än allas intresse. På samma sätt
agerar stater utifrån sina specifika intressen.
40
6.4 Försvarsmaktens utveckling
Ur ett realistiskt nyttomaximerande perspektiv kan det argumenteras för att reformeringen av
Försvarsmakten och dess nya fokus på internationella styrkor och insatser är ett led i
utvecklingen av Försvarsmakten och framförallt en möjlighet att träna och utveckla de
militära styrkorna. Därför krävs det att utbildning och materiel anpassas till internationella
insatser då deltagandet i dessa är utav största vikt för vår operativa förmåga enligt regeringens
propositioner.
”Utbildning likväl som materialanskaffning måste anpassas till utvecklingen. Förmågan att
bidra till fred och säkerhet i omvärlden förstärks med ett rörligt och interoperabelt
nätverksbaserat försvar för våra förband som deltar i internationella insatser.” (Regeringens
Proposition 2001/02:10 :14)
”Deltagandet i såväl internationella insatser som internationella övningsverksamhet är
betydelsefull för utvecklingen av vår operativa förmåga.” (Regeringens Proposition
2004/05:5 : 25)
Genom att skicka militära styrkor på internationella insatser får svenska militära styrkor
praktisk erfarenhet samt goda möjligheter till träning och utprövning av materiel vilket
tidigare varit begränsat i och med avsaknaden av krig i Sverige på 200 år. Det ger även en bas
till en återreformering av Försvarsmakten till det gamla invasionsförsvaret ifall det skulle
krävas. De praktiska erfarenheterna stärker utvecklingen av det nationella försvaret samt
möjliggör samordning av andra staters militära enheter vilket underlättar framtida
gemensamma insatser och försvar av varandras rättigheter och territorium vilket tydliggörs i
den tidiga propositionen från år 1999.
Erfarenheter av internationella insatser skall utnyttjas för att stärka vår nationella
försvarsförmåga för samtliga delar som ingår i det militära försvaret. Grunden för att
Försvarsmakten skall kunna genomföra internationella insatser är att den utvecklar
kunskaper och färdigheter samt att den anpassar utrustning så att landets militära medel blir
lämpade för att i samverkan med andra nationers resurser bidra till fred och säkerhet i vår
omvärld.” (Regeringens Proposition 1999/2000:30 :37)
”Sveriges deltagande i internationell verksamhet med militära enheter har inneburit att vi
har fått omfattande erfarenheter. Erfarenheterna har bidragit till att skapa en god förmåga
att kunna delta i internationella fredsfrämjande operationer men har även kunnat utnyttjas i
utvecklingen av vårt nationella försvar.” (Regeringens Proposition 1999/2000:30 :35)
41
Genom utvecklingen av Försvarsmakten har Sverige skapat en god förmåga att aktivt delta i
internationella militära insatser. För att undvika att resurserna blir outnyttjade, såsom det
gamla invasionsförsvaret, ska Försvarsmaktens resurser enligt regeringens proposition
2004/05:5 användas:
”… där de bäst bidrar till att stärka Sveriges säkerhet. I nuvarande omvärldsläget ska
Försvarsmaktens beredskap därför i första hand vara anpassad att genomföra internationella
insatser och upprätthålla vår territoriella integritet.” (Regeringens Proposition 2004/05:5 :
12)
I samtliga regeringspropositioner mellan åren 1999-2005 har den säkerhetspolitiska diskursen
präglats utav en realistiskt nyttomaximerande argumentation. Reformeringens huvudsakliga
resonemang är att trygga den svenska nationella säkerheten vilket realiseras genom att
säkerställa global säkerhet. I dagens globaliserade värld där kollektiv säkerhet är mest
effektivt och säkert, i och med att övriga medlemmar i den kollektiva säkerheten inte utgör
något hot, är bidragandet av militära styrkor till internationella insatser det mest rationella för
en militärt svag makt såsom Sverige.
42
7. Slutdiskussion
Krävs det en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa
utgångspunkter
för
att
förklara
den
svenska
Försvarsmaktens
reformering
från
invasionsförsvar till ett insatsförsvar eller är den realistiska förklaringsmodellen tillräcklig för
att få en djupare förståelse av reformeringen?
Konstruktivismens förklaring till den svenska Försvarsmaktens reformering grundar
sig i konstruktivismens syn på strukturer. Det internationella systemet består utav sociala
strukturer av normer och idéer som har en betydande påverkan på staters identitet och
därigenom även på staters intressen.
Staters intressen definieras i en kontext av
internationella normer och uppfattningar om vad som är lämpligt beteende. Intressen finns
inte ”bara” utan skapas genom social interaktion. Konstruktivismen skulle argumentera för att
Sverige agerar inom en social sfär och de intressen Sverige väljer att eftersträva grundar sig
på hur staten identifierar sig med de övriga aktörerna. Resonemanget baseras på att identiteter
och intressen bör behandlas som ett resultat av interaktion och av den intersubjektiva
strukturen. Det kan utifrån ovanstående resonemang argumenteras för att Sverige reformerar
Försvarsmakten på grund utav att den rådande sociala strukturen förespråkar militära styrkor
med kapacitet att agera internationellt i samverkan med andra stater i överstatlig regi.
Konstruktivister skulle även argumentera för att reformeringen är en följd utav att Sverige
identifierar sig med en europeisk och en internationell identitet med tillhörande
intersubjektiva normer och idéer. Sverige har genom sina åtaganden i EU och FN skapat en
identitet vars intressen präglas utav institutionernas säkerhetspolitiska intressen. Därav har
dessa institutioner skapat en internationalistisk corporate identity i Sverige i och med att
svenska värderingar, resurser samt de inneboende och organiserade kvaliteterna, som
upprätthåller Sveriges individualitet, i allt större utsträckning riktas mot att hjälpa utsatta
människor i omvärlden.
Realismens förklaring till den svenska Försvarsmaktens reformering bygger på
tanken om att stater agerar utefter sina egenintressen som grundar sig på staters vilja att
säkerställa sin säkerhet i den anarkiska strukturen. Ur ett historiskt perspektiv har det
effektivaste sättet att säkerställa statens säkerhet varit ett traditionellt invasionsförsvar men i
43
och med dagens globaliserade värld har territoriella gränser och avståndens betydelse
reducerats avsevärt vilket har medfört att konflikter och kriser i det anarkiska systemet även
kan påverka den svenska statens intressen. För att kunna säkerställa Sveriges säkerhet krävs
det att Försvarsmakten utgörs av flexibla och samordnade stridsgrupper bestående utav flera
olika förband och vapenslag som ska kunna anpassas till det rådande behovet.
Internationalisering utav dessa förband är utav hög prioritet eftersom det krävs en ökad
förmåga för internationella operationer och samarbeten i dagens globaliserade värld. På grund
av den osäkerhet som den anarkiska strukturen genererar skulle en realist argumentera för att
reformeringen av Försvarsmakten och Sveriges vilja att samarbeta med andrar stater är drivet
av viljan att säkerställa sin nationella säkerhet genom säkerhetssamarbeten med starka
militära stater, det vill säga bandwagoning. Realister skulle även argumentera för att den
svenska Försvarsmakts reformering och dess fokus på internationella insatser är ett led i
utvecklingen av de militära styrkorna då det möjliggör och underlättar nya träningsmetoder
för styrkor genom exempelvis internationella övningar.
Uppsatsens analys har visat på att både realismen och konstruktivismen har en
tillfredställande teoretisk förklaringskraft till den svenska Försvarsmaktens reformering. Det
krävs med andra ord inte en textanalys för att förklara den svenska Försvarsmaktens
reformering. I uppsatsen har jag dock valt att stärka teoriernas förklaringskraft till uppsatsens
frågeställning om huruvida det krävs en konstruktivistisk analysmodell för att få en djupare
förståelse
av
reformeringen
eller
om
det
räcker
att
applicera
den
realistiska
förklaringsmodellen genom att tolkat resultatet av textanalysen.
Uppsatsens textanalys har visat på att den säkerhetspolitiska diskursen i regeringens
propositioner och regeringsförklaringar mellan åren 1999-2005 har tydliga moraliska och
nyttomaximerande argument. Dock präglas regeringsförklaringarna i större omfattning av
moraliska argument i jämförelse med regeringens propositioner som i huvudsak kännetecknas
av en nyttomaximerande argumentation. En trolig förklaring till att regeringens propositioner
präglas utav en nyttomaximerande logik är att regeringens försvarspropositioner till stor del
har sin grund i försvarsberedningens rapporter. Försvarsberedningen består utav
representanter från samtliga riksdagens partier och har på regeringens uppdrag utarbetat
förslag till det fortsatta svenska säkerhetspolitiska arbetet. Därav kan det argumenteras för att
Försvarsberedningens rapporter präglas utav ett nyttomaximerande synsätt då partier från
bland annat högerblocket har präglat rapporternas diskurs.
44
Uppsatsens textanalys har även visat på att den säkerhetspolitiska diskursen mellan
åren 1999-2005 undviker ämnena kolonialism och militarism. Det kan argumenteras för att
reformeringen av den svenska Försvarsmakten och dess nya fokus på internationella insatser
resulterar i en ny sorts kolonialism då Sverige och de forna kolonialmakterna skickar militära
förband till bland annat forna kolonier. Väst intervenerar framförallt i utvecklingsländer då
våra intressen, altruistiska eller realistiska, driver stater till detta agerande. Det kan även
argumenteras för att internationella styrkor och insatser skapar militarism, det vill säga ett
tankesätt som förespråkar auktoritär användning av militär våldsmakt utöver de nationella
försvarsuppgifterna (Nationalencyklopedin www.ne.se). Detta eftersom de militära styrkornas
uppgifter inte längre enbart är fokuserade på statens territoriella säkerhet utan även på en
global säkerhet vilket realiseras genom att använda auktoritära militära medel i en annan stats
territorium.
Uppsatsens textanalys har även identifierat att socialdemokraternas präglas utav en
etnocentrisk självbild. I socialdemokraternas regeringsförklaring år 2004 poängterar
statsministern att:
”Sverige ska gå i främsta ledet i arbetet mot folkmord, massmord och etnisk rensning.”
(Regeringsförklaring, Protokoll 2004/05:2)
Sverige ska gå i främsta ledet, vilket kan tolkas med att Sverige inte vill gå i det bakre ledet
eftersom det bakre ledet inte är tillräckligt för Sveriges etnocentriska självbild. Denna
självbild av Sverige går emot den moraliska argumentationen om alla människors lika värde
oavsett etnisk, religiös och nationell bakgrund som präglar den svenska säkerhetspolitiska
diskursen vilket uppsatsen har visat.
45
8. Slutsatser
Denna uppsats har visat på att konstruktivismens och realismens teoretiska förklaringskraft till
den svenska Försvarsmaktens reformering är tillfredställande. Uppsatsen har även påvisat att
den svenska säkerhetspolitiska diskursen mellan åren 1999-2005 har präglats utav både ett
moraliskt
lämplighetstänkande
och
en
nyttomaximerande
logik.
Dock
har
den
nyttomaximerande logiken varit dominerande i både regeringens propositioner och
regeringsförklaringar. Det moraliska resonemanget har framförallt kunnat identifieras i
regeringsförklaringarna vilket kan ha sin grund i att de visioner som framförs i dem inte har
samma politiska effekt som regeringens propositioner, det vill säga när det väl gäller så
prioriteras inte det moraliska lämplighetstänkande. Utifrån uppsatsens textanalys kan det
argumenteras för att realismen har större förklaringskraft till den svenska Försvarsmaktens
reformering i och med att den säkerhetspolitiska diskursen präglas utav en nyttomaximerandesnarare än en moralisk logik. Därav har uppsatsen även visat på att det inte krävs en förståelse
av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att
förklara den svenska försvarsmaktens reformering utan det räcker att applicera den realistiska
förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen.
46
9. Framtida forskning
Dagens internationella säkerhetspolitiska läge präglas utav snabba lägesförändringar och
omstruktureringar vilket Kalla krigets slut har tydliggjort. Det traditionella territoriella
säkerhetstänkandet har utvecklats till ett internationellt säkerhetstänkande i och med att de
traditionella mellanstatliga hotbilderna förskjutits i allt större utsträckning för att ge plats till
de nya hoten som kännetecknas utav en diffus karaktär, komplexitet och svårförutsägbarhet.
De nya hoten är inte längre enbart statsfokuserade så till vida att de är enbart riktade mot
staters territorium utan hoten riktas även mot samhället och dess funktioner. Dessa nya
hotbilder inkluderar icke-statliga aktörer som kan vara välorganiserade och ha tillgång till
kvalificerade konventionella och okonventionella vapen såsom automatvapen och
massförstörelsevapen. Det kan argumenteras för att det är denna samlade hotbild, med såväl
traditionella som nya beståndsdelar, som har styrt utvecklingen mot ett internationellt
säkerhetstänkande och en framtida säkerhetsgemenskap. Därav är framtida forskning inom
områdena
svensk
säkerhetspolitik
och
Sveriges
Försvarsmakt
högst
aktuella
forskningsområden.
Reformeringen av den svenska Försvarsmakten är en pågående process vars nästa
utvecklingssteg är Sveriges bidragande med militär trupp till EU:s stridsgrupper. Det kan
argumenteras för att utvecklingen av svensk säkerhetspolitik och försvarspolitik, inom de
närmaste åren, kommer att präglas utav erfarenheterna och slutsatserna från det svenska
deltagandet i EU:s stridsgrupper. Därmed är framtida forskning om svensk säkerhetspolitik
och EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik intressanta forskningsområden. Exempel
på framtida frågeställningar inom dessa områden är:
•
Hur har det svenska säkerhetspolitiska läget förändrats i och med svenskt deltagande i
EU:s stridsgrupper?
•
Har den svenska identiteten förändrats, och i så fall hur, i och med utvecklingen av
GUSP?
•
Har utvecklingen av den svenska Försvarsmakten resulterat i ett säkrare Sverige?
47
10. Referensförteckning
Litteratur
Bergström, Göran och Kristina Boréus (red.). 2005. Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Bjereld, Ulf och Demker, Marie (2000) “Foreign Policy as Battlefield: A Study of National
Interest and Party Motives” i Scandinavian Political Studies, Vol. 23, No. 1
Buzan, Barry (1991) People, States & Fear – an agenda for international security studies in
the post-cold war era, sec. ed. TJ International Ltd., Padstow, Cornwall
Carr, Edward Hallett (2001) The Twenty Years Crisis, New York: Palgrave, sec. ed..
Donaldson Thomas (1992) ”Kant´s global rationalism” i Traditions of International Ethics,
(red.) Nardin Terry and Mapel David R. Cambridge: CambridgeUniversity Press.
Finnemore, Martha (1996) National Interests in International Society, Ithaca and London:
CornellUniversity Press
Finnemore Martha och Sikkink Kathryn (2001) ”TAKING STOCK: The Constructivist
Research Program in International Relations and Comparative Politics” i Annual Review
of Political Science, 4
Frost, Mervyn (1996) Ethics in International Relations – A Constitutive Theory Cambridge:
Cambridge University Press
Hopf, Ted (1998) “The Promise of Constructivism in International Relations Theory” i
International security, Vol. 23, Nr 1 Summer 1998.
Hopkin, Jonathan (2002) “Comparative methods” i Theory and Methods in Political Science,
(red.) Marsh David, Gerry Stoker, New York: Palgrave Macmillan
Leth, Göran och Thurén, Torsten (2000) Källkritik för Internet, Stockholm, Styrelsen för
psykologiskt försvar
Marsh, David och Furlong, Paul (2002) “A Skin not a Sweater: Ontology and Epistemology
in Political Science” Theory and Methods in Political Science, (red.) Marsh David, Gerry
Stoker, New York: Palgrave Macmillan
Mearsheimer John J (1994-95) “The False Promise of International Institutions”i
International Security, 19
48
Michael Moore (2003) Försvar i förändring Försvarsberedningen, Försvarsdepartementet
Morgenthau Hans J (1999) “Six Principles of Political Realism”, i Classic Readings of
International Relations, (red.) Williams, Goldstein & Shafritz, USA: Thomson Learning,
2:a uppl.
Reus-Smit, Christian (1996) “Constructivism” i Theories of international relations, Burchill,
Scott, et al. (2005) 3rd ed. Basingstoke Palgrave
Terriff, Terry, Stuart Croft, Lucy James and Patrick M. Morgan. (1999) Security Studies
Today. Cambridge: Polity Press.
Walt, Stephen M. (1989) “Alliances in Theory and Practice: What lies ahead?”, Journal of
International Affairs, Vol. 43 No. 1
Waltz, Kenneth N (1999) “The origins of War in Neorealist theory” i Classic Readings of
International Relations, (red.) Williams, Goldstein & Shafritz, USA: Thomson Learning,
2:a uppl.
Waltz, Kenneth N. (2000) “The Structural Realism after the Cold War” i International
Security Sommaren 2000 Vol. 25, Issue 1, p37.
Wendt, Alexander. (1994) “Collective Identity Formation and the International State” i The
American Political Science Review Vol. 88, Nr 2 Juni, 1994.
Wendt, Alexander (1995) “Constructing International Politics” i International Security, Vol,
20, No. 1 Summer 1995
Elektroniska källor
Europeiska unionens råd: Ett säkert Europa i en bättre värld. Hämtad 060413
http://ue.eu.int/ueDocs/cms_Data/docs/pressdata/SV/reports/76274.pdf
Försvarsmakten: Förbandskartor. Hämtad 060413
http://www.mil.se/article.php?id=12113
Försvarsmakten: Det nya insatsförsvaret. Hämtad 060423
http://www.mil.se/article.php?id=915
Försvarsmakten: Nordic Battlegroup. Hämtad 060423
http://www.mil.se/article.php?id=12793
Försvarshögskolan: Forskning vid institutionen för säkerhet och strategi, Hämtad 060502
http://www.fhs.se/templates/Page____2116.aspx
Nationalencyklopedin www.ne.se Konsulterad 060511
49
Regeringskansliet: Det nya försvaret. Hämtad 060410
http://www.regeringen.se/sb/d/526/a/29743
Regeringskansliet: En förändrad värld. Hämtad 060413
http://www.regeringen.se/sb/d/526/a/29614
Socialdemokraterna: Svensk säkerhetspolitik, Hämtad 060513
http://www.socialdemokraterna.se/Templates/Page____2086.aspx
Riksdagens dokument
Följande dokument är hämtade 060420 på:
http://www.riksdagen.se/templates/R_SubStartPage____5029.aspx
Regeringens proposition 1999/2000:30
Regeringens proposition 2001/02:10
Regeringens proposition 2004/05:5
Regeringsförklaringen, Protokoll 1999/2000:2
Regeringsförklaringen, Protokoll 2000/01:2
Regeringsförklaringen, Protokoll 2001/02:2
Regeringsförklaringen, Protokoll 2002/03:2
Regeringsförklaringen, Protokoll 2003/04:2
Regeringsförklaringen, Protokoll 2004/05:2
50