EXAMENSARBETE
Oro och ångest i samband med
mammografiundersökning
Hur kan röntgensjuksköterskan bidra till ökad trygghet?
En litteraturöversikt
Josefine Hansson
Anu Mäkitalo
2015
Röntgensjuksköterskeexamen
Röntgensjuksköterska
Luleå tekniska universitet
Institution för hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp
Oro och ångest i samband med mammografiundersökning
Hur kan röntgensjuksköterskan bidra till ökad trygghet?
En litteraturöversikt
Worry and anxiety associated with mammography
How can the radiology nurse contribute to increased security?
A literature review
Anu Mäkitalo
Josefine Hansson
Examenarbete i radiografi M0063H
Termin 6, höstterminen 2014
Handledare: Lektor, Anders Eriksson
Examinator: Adjungerad universitetsadjunkt, Fil.dr. Caroline Stridsman
2
Oro och ångest i samband med mammografi
Hur kan röntgensjuksköterskan bidra till ökad trygghet?
- En litteraturöversikt
Anu Mäkitalo
Josefine Hansson
Institutionen för Hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet
Abstrakt
Introduktion/bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje år
får ungefär 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste åren har mortaliteten minskat på
grund av att allt fler bröstcancerfall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit
bättre. Screeningkontrollerna är en viktig del i tidig upptäckt av bröstcancer. De inriktar sig på
undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer sig själva som frisk. De
kvinnor vars bilder visar tecken på förändring blir kallade för ytterligare undersökning. Oro och
ångest är känslor som ofta förekommer i samband med mammografi. Röntgensjuksköterskans
uppgift är att se patientens behov och observera om patienten upplever känslor av obehag.
Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenheter av oro och ångest i samband med
mammografiundersökning.
Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt. Två frågeställningar
formulerades utifrån syftet och hjälptes till att besvaras med 21vetenskapliga artiklar.
Resultat: Resultatet visade på att det finns olika faktorer som kan påverka kvinnors känslor av
ångest och oro, exempelvis risk för cancerdiagnos, återkallelse, smärta samt
röntgensjuksköterskans kunnighet och kompetens. God information samt ett vänligt bemötande
har stor betydelse för patienternas upplevelser av mammografiundersökning.
Konklusion: Studien kan användas för att ge ökad förståelse för de känslor som kan finnas hos
de patienter som ska genomgå en mammografiundersökning. Den belyser även den viktiga roll
som röntgensjuksköterskan har. Resurser bör läggas på att öka röntgensjuksköterskors
kompetens i diverse samtalstekniker för att förbereda dem på att bemöta och stödja personer som
ska genomgå en mammografiundersökning.
Nyckelord: Mammografi, screening, bröstcancer, ångest, oro
3
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där det främst är kvinnor i medelåldern
och äldre som drabbas. Yngre kvinnor kan också få bröstcancer även om antalet är mindre. Varje
år får 7000-8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer (Nystrand, 2014; Larsson, Sandelin &
Forsberg 2010). Det är ungefär 20 stycken varje dag. Det finns olika typer av bröstcancer, såsom
ductal cancer som hittas i mjölkgångarnas celler och lobulär cancer som återfinns i
mjölkkörtlarna. Bröstcancer kan även uppstå i bindvävnaden. Cancercellerna har olika
tillväxthastigheter, för en del kvinnor växer bröstcancern väldigt fort medan den hos andra har ett
långsammare förlopp. Den exakta orsaken till cancern är inte helt klarlagd, men ärftlighet, livstil,
hormoner samt miljö kan påverka. Under de senaste åren har mortaliteten minskat pågrund av att
allt fler bröstcancer fall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit bättre
(Nystrand, 2014).
Människans kropp består av miljontals celler som styr funktionen, de finns i kroppens organ och
vävnader. Det som händer vid cancer är att cellernas delning blir förändrad, den blir otyglad, och
cellerna utvecklas till cancerceller. Elakartade cancerceller som bildar metastaser och som
utbreder sig till andra delar i kroppen går under namnet maligna medan godartade kallas benigna
(Socialstyrelsen [SoS], 2013). Metoder som hjälper till att upptäcka bröstcancer i tidigt skede är
mammografiundersökningar och självundersökningar av bröstet. Sjuksköterskeutbildningen
betonar hur viktigt det är att skaffa bra kunskap om hur bröstet kan undersökas och genom det
kan sjuksköterskorna lära kvinnor att undersöka sina bröst själv (Ceber, Turk & Ciceklioglu,
2009). Screening riktar sig på undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer
sig själv som frisk. Kontroller sker oftast vid lokala screeningenheter och ger inte ett resultat
direkt utan bilderna granskas efteråt vid en centralenhet, dit de kvinnor som blir återkallade får
komma för vidare undersökning (Vitak & Svene, 2008, s. 400-401).
Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska det finnas möjlighet till screening för bröstcancer i
form av mammografiundersökning till kvinnor mellan 40 - 74 år. Screening innebär att kvinnor i
de aktuella åldrarna ges tillfälle till undersökning var 18 - 24:e månad, tidsperioden mellan
undersökningarna varierar beroende på landsting. De kvinnor vars bilder visar tecken på
4
förändring blir kallade för ytterligare undersökning, som brukar bestå av mer bildtagning,
ultraljud och ibland punktion med biopsi. En del kvinnor kan även få genomgå en
magnetkameraundersökning (SoS, 2013). Vid mammografiundersökning ser en
röntgensjuksköterska först över bröstet och ställer frågor om kvinnan har känt eller märkt av
någonting ovanligt i bröstet. Därefter får kvinnan klä av sig på överkroppen och bröstvävnaden
undersöks med hjälp av en röntgenapparat och strålning. Bröstet läggs på en platta och pressas
ned med hjälp av en annan skiva (Wallskär, 2012). Kompressionen är en viktig del för att få bra
röntgenbilder av bröstet och det gör att rörelseartefakter, bröstets tjocklek och den spridda
strålningen minskar (Vitak & Svane, 2008, s. 389). En del kvinnor upplever undersökningen som
obehaglig (Wallskär, 2012).
Tidig upptäckt av bröstcancer är det bästa sättet för att kunna börja behandlingen så fort som
möjligt och för att reducera dödligheten, vilket kan minskas med 20-35% vid tidig diagnos
(Miller, O´Hea, Lerner, Moon & Foran- Tuller, 2011). Bland de kvinnor som deltar i
screeningundersökningarna uppskattas dödligheten minskas med ungefär 40 % (Jonsson, Bordas,
Wallin, Nyström & Lenner, 2007). Ångest och oro i samband med mammografi kan spela en stor
roll till varför inte alla kvinnor deltar i bröstundersökningarna, även om den har ett förbyggande
syfte (Miller, O´Hea, Lerner, Moon & Foran- Tuller, 2011). Vid ångest kan symptom såsom:
snabbare puls, ökad tyngd kring bröstet, blekhet, känsla av att inte få tillräckligt med luft,
gäspningar, svettningar, känsla av torrhet i munnen, illamående samt orolig mage förekomma
och är kännetecken för ångest. En mildare form av ångest benämns som ängslan eller oro. Är
känslorna av ångest bunden till en viss typ av situation kan det innebära att det som framkallar
känslorna gärna avstås ifrån (Levander, Adler, Gefvert & Tuninger, 2008, s. 41-41).
Örnberg & Andersson (2012)beskriver i kompetensbeskrivningen för legitimerade
röntgensjuksköterskor att syftet med röntgensjuksköterskan yrkeskompetens är att ge säkert vård
till patienterna. Kompetensbeskrivningen betonar att röntgensjuksköterskan ska ha förmåga att
kommunicera med patienten med respekt och empati. Röntgensjuksköterskan ska se till
patientens behov och kunna observera om patienten upplever känslor av obehag och vid dessa
5
situationer ha kunskaper för att kunna minska dessa upplevelser genom olika åtgärder.
Röntgensjuksköterskan ska se till att patienten känner sig trygg i samband med undersökningen
och att dess integritet är bevarad. Förhoppningarna är att denna studie ska resultera i ökad
förståelse för känslor kvinnor kan ha i samband med mammografiundersökning och vad det är
som kan orsaka dem. Den ökade förståelsen kan sedan göra att röntgensjuksköterskan blir mer
medveten för hur han eller hon agerar i patientmötet och på så vis kunna bidra till ett så bra och
tryggt möte som möjligt. Enligt yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor (2008) ska
röntgensjuksköterskan ge stöd till och ta hänsyn till patienten och minska dess obehag och
smärtor vid undersökning.
Syfte
Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt undersöka kvinnors erfarenheter av oro
och ångest i samband med mammografiundersökning. Utifrån syftet formulerades följande
frågeställningar:
-
Vilka faktorer påverkar kvinnornas upplevelse av oro och ångest?
-
Vad kan röntgensjuksköterskan göra för att minska oron och ångesten?
Metod
Denna studie genomfördes med hjälp av Fribergs modell för en allmän litteraturöversikt. Valet
av Friberg grundade sig i att den ansågs passa bäst enligt vad studien skulle handla om, vilket
syftade till att inom ett visst ämne få en översikt genom att finna befintlig data som finns
publicerat. En allmän litteraturöversikt utförs genom att definiera området som studien ska
handla om, söka artiklar och litteratur på ett metodiskt sätt, kvalitetsgranskning samt tolkning av
den utvalda litteraturen (Friberg, 2012, s. 134).
Litteratursökning
För att få en tydligare begränsning i sökningen av litteratur formulerades kriterier som artiklarna
skulle uppfylla. Med inklusionskriterier blir själva litteratursökningen lättare att kontrollera och
det blir en mindre mängd artiklar att gå igenom och granska (Willman, Stoltz & Bahtsevani,
6
2006, s.65-66). Inklusionskriterierna för studien var kvinnor som ska genomgå eller har
genomgått hälsokontroller genom mammografiundersökning och kvinnor som fått besked om
återkallelse. Artiklarna som inkluderades skulle vara skrivna på engelska eller svenska,
publicerade mellan åren 1990-2014 samt ha genomgått vetenskaplig granskning, peer review.
Studier som har genomgått peer review är granskade innan publicering av personer som har
specifika erfarenheter inom det aktuella området (Willman et al, 2006, s. 76). Val av årtal
grundade sig i att få en mer begränsad sökning, men ändå inte begränsa den för mycket genom
att bara söka efter nya artiklar. Artiklar med män exkluderades.
Litteratursökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Cumulative
Index to Nursing and Allied Health Literature och PubMed, som är en sökmotorn av den primära
databasen Medline, National Library of medicine. PubMed kan användas för att söka
vetenskaplig litteratur i Medline (Willman et al 2006, s. 67-68). Cinahl är en databas som är
inriktat mot engelskspråkiga artiklar och omvårdnads vetenskapliga referenser. Vid sökningen
användes booleska sök operatorer. Det är speciella ord, exempelvis AND och OR, som på olika
vis gör att sökorden kopplas samman. Används de på rätt sätt kan de hjälpa till att få fram
väsentlig litteratur samtidigt som sökningen blir begränsad till avsett område Vid
litteratursökningen användes AND som gör att artiklar som innehåller alla sökorden träffas
(Willman et al, 2006, s.62-63). När sökorden formulerades behövde vissa ord hittas med hjälp
av ett uppslagsverk. Svenska MeSH, Medical Subjects Headings, har använts för att få fram rätt
ämnesord (Willman et al 2006, s. 59). Sökorden var: mammography, screening,cancer screening,
anxiety, breast cancer, nursing care, communication, satisfaction, reduce, experiences,
psychology, pain, discomfort, strategies, information, informed choice, related, decision making,
patient attitudes och psychosocial factors.
Artiklarna valdes ut genom att rubrikerna först lästes igenom. Var artikeln av intresse lästes även
abstraktet igenom för att få en bild över om den kunde användas och om den passade in enligt
studiens syfte. Bedömdes den göra det blev hela artikeln genomläst för ytterligare bedömning.
Litteratursökningen gjordes på varsitt håll av författarna. När en artikel hittades som kunde passa
7
in i studien gick båda författarna igenom den och sedan togs beslut om den skulle inkluderas. I
Tabell 1 redovisas litteratursökningen där valda sökord och dess kombinationer redovisas, samt
hur många träffar det blev.
Tabell 1 Översikt av litteratursökning
Söknr
Databas
Söktermer
Träffar
Valda
1
CINAHL
Mammography AND experiences AND breast cancer
52
5
2
CINAHL
Mammography screening AND anxiety AND psychosocial
factors
21
2
3
CINAHL
Mammography AND screening AND discomfort
27
6
4
CINAHL
Breast cancer AND anxiety AND nursing care
14
1
5
CINAHL
Nursing care AND reduce anxiety AND strategies
6
1
6
CINAHL
4
1
7
PubMed
Mammography screening AND communication AND
satisfaction
Mammography AND pain AND information AND
communication
5
1
8
CINAHL
Reducing AND psychology AND mammography
3
1
9
CINAHL
Breast cancer AND mammography screening AND informed
28
1
10
CINAHL
Mammography AND informed choice
13
1
11
CINAHL
Mammography AND related anxiety
13
1
12
CINAHL
Mammography AND cancer screening AND decision making
AND patient attitudes
9
1
Kvalitetsgranskning av artiklar
Tjugotvå stycken artiklar identifierades i litteratursökningen och valdes ut till
kvalitetsgranskning (Friberg, 2012, s. 138). Kvalitetsgranskningen av de valda artiklarna gjordes
med hjälp av granskningsprotokoll för kvalitativa och kvantitativa artiklar (Willman et al, 2006,
s.89-90 ). Protokollen bestod av frågor som svarades med ja, nej eller vet ej. Varje fråga som fick
ett positivt svar gav ett poäng medan svaren som gav ett negativt svar tilldelades noll poäng.
Därefter räknades poängen ihop och gjordes om till procent för att få ut kvalitén på artikeln. Fick
den mellan 80-100% var artikeln av hög kvalité, 70-79 % innebar medel kvalité. De studier som
kom upp i hög eller medel kvalité på procentberäkningen valdes ut till att användas i studien.
Studier som granskades och fick låg kvalitet, 60-69 %, användes inte. Kvalitetsgranskningen
8
utfördes av båda författarna var för sig med hjälp av granskningsprotokollen. Svaren jämfördes
därefter för att komma fram till ett gemensamt resultat. Under granskningen var det en artikel
som fick låg kvalité och inkluderades därför inte i studien.
Tabell 2 Översikt över artiklar ingående i analysen (n=21)
Författare/år/land
Typ av
studie
Kvantitativ
Deltagare
Doyle & Stanton,
(2002),
Irland
Kvantitativ
Dore, Gallagher,
Saintonge,
Hwerbert, (2013),
Kanada
Frazier, Moses,
Daley, McKinley,
Reigel, Garvin &
An (2003), USA
Davey, White,
Gattellari & Ward,
(2005),
Australien & Nya
Zeland
Hafslund,
Espehaug &
Norvedt, (2012),
Norge
Metod
Datainsamling/Analys
Semi-Strukturerad
intervjustudie
Huvudfynd
Kvalité
Kvinnorna uppskattar individuell
information om
mammografiundersökningen.
Medel
46
Intervjustudie
Obehaget ökade hos de kvinnor
som uttryckte ett behov av
information innan de deltog i
undersökningen.
Medel
Kvalitativ
20
Semi-Strukturerad
intervjustudie
Kvinnor behöver information och
stöd vid avvikande resultat.
Medel
Kvantitativ
783 720
Randomiserad studie
Det finns olika metoder att
använda för att dämpa ångest hos
patienter.
Medel
Kvantitativ
106
5192
Cross-sektional
comparative studie, två
grupper
Majoriteten hade hög livskvalitet,
låg ångest och depression innan
mammografiundersökning.
Hög
Hamilton, Wallis,
Barlow, Cullen
&Wrigth, (2013),
England
Kvalitativ
27
Fokus grupper
Kvinnorna hade positiva
upplevelser av
mammografiundersökningen och
kände att de respekterades.
Medel
Heckman, Fisher,
Moonsees, (2004),
USA
Kvantitativ
98
Statistik analys
Ångest nivån ökade när kvinnan
blev återkallad. Vid kognitivt
tillvägasätt minskade ångesten
Medel
Liao, P. Chen, M.
Chen & S. Chen,
(2009),
Taiwan
Kvantitativ
122
Kontroll grupper
Minska ångest för de kvinnor som
fick mer stöd.
Medel
9
Författare/år/land
Typ av studie
Deltagare
Huvudfynd
Kvalité
8
Metod
Datainsamling/Analys
Intervjustudie
Lindberg,
Svendsen,
Domgaard &
Brodersen, (2013),
Danmark
Kvalitativ
Kvinnorna kände ångest
men försökte att inte
reagera till känslorna.
Medel
Mainiero, Schepps,
Clements & Bird,
(2001),
USA
Kvalitativ
613
Statistik analys
Ångestnivån gällande
resultatet var högre än
ångesten gällande själva
proceduren.
Medel
Pineault, (2007),
Kanada
Kvantitativ
631
Desprektiv statistik
Ångest minskade hos
kvinnor som fick stöd från
sjukhuspersonal, familj och
vänner. Behov av socialt
stöd.
Hög
Poulos &
Llewellyn (2004),
Australia
Kvalitativ
12
Intervjustudie
Informera patienten spelar
en stor roll under olika
moment och för hur
kvinnor upplever själva
undersökningen.
Hög
Robinson, Hogg &
Newton - Hughes,
(2013),
England
Kvalitativ,
15
Fokus grupper
Vilka faktorer som påverkar
upplevelser av smärta.
Hög
Sherstha &
Poulos, (2001),
Australia
Kvantitativ
136
Statistik analys
Information före
undersökning minskar
obehag.
Medel
Silverman,
Woloshin,
Schwartz, Byram,
Welch & Fishhoff,
(2001),
USA
Kvalitativ
41
Semi-strukturerad
intervjustudie
Kvinnorna tyckte att tidigt
upptäckt av bröst cancer
räddar liv.
Medel
Solbjør, Forsmo,
Skolbekken &
Sætnan, (2011),
Norge
Kvalitativ
8
Intervjustudie
Information kan lindra
ångest när patienten väntar
på resultat från screeningen.
Hög
Sutton, Saidi,
Bickler, Hunter
(1995),
England
Kvantitativ
1500
Prospektiv studie
Ångest nivån ökade hos
kvinnor som fick remiss till
en ny undersökning och
känslor av smärtor ökade.
Medel
10
Författare/år/land
Typ av studie
Deltagare
Metod
Datainsamling/Analys
Cross-sektional
longitudinal studie
Huvudfynd
Kvalité
Tang, Patterson,
Roubidoux & Duan,
(2009),
USA
Kvantitativ
296
Patienter gav högt betyg
för tillfredsställelse med
service och
kommunikation medan
psykologisk upplevelse
fick lågt betyg.
Kvinnornas kunskaper om
bröstcancer, risker,
förebyggande åtgärder,
tecken & symptom var
begränsad.
Medel
TruesdaleKennedy, Taggart &
McIlfatrick, (2011),
England
Kvalitativ
19
Fokus grupper
Van Goethem,
Mortelmans,
Bruyninckx,
Verslegers, Biltjes,
Van Hove & De
Schepper (2003),
Belgien
Kvantitativ
268
Randomiserad studie
Röntgensjuksköterskans
beteende vid
undersökningen har
betydelse för kvinnors
upplevelser av smärta.
Medel
Willis, (2008),
Sverige
Kvalitativ
32
Semi- Strukturerad
intervjustudie
Kvinnor upplevde att vara
frisk och hålla sig i from är
det viktigaste.
Medel
Hög
Dataanalys
Analys av artiklarna i tre steg enligt Friberg (2012, s. 140-141). Under första steget läses
artiklarna igenom ett antal gånger för att få en bra förståelse över dess innehåll. Nästa steg är att
se över likheter och skillnader mellan de valda studierna gällande deras teoretiska
utgångspunkter, metodologiska tillvägagångs sätt, analysgång, resultatinnehåll samt hur
författarna tolkat resultaten. Det tredje steget i analysen handlar om att sortera underlaget som
framkommit. Underlaget presenteras sedan i resultatet och sorteras med hjälp av rubriker där det
refereras till de artiklarna som valt ut.
I denna studie lästes de valda artiklarna igenom flera gånger. Det gjordes för att se att helheten i
artiklarna uppfattats rätt och för att få en bra förståelse över dess innehåll. Alla artiklar som
ingick i studien var skrivna på engelska och det bidrog till att artiklarna behövdes läsas igenom
ett flertal gånger. Därefter studerades och jämfördes likheter och skillnader i artiklarnas
resultatdel. Det som kom fram i granskningen sorterades upp i ett resultat och presenterades med
11
hjälp av två huvudkategorier och sju underkategorier. Innehåll som handlade om liknande saker
sorterades under en gemensam rubrik.
Etiska överväganden
Lagen om etikprövning av forskning (SFS, 2003) säger att de artiklar som ingår i
litteraturöversikten ska följa etiska lagar och föreskrifter och respektera för människovärde.
Genom att välja ett ämne och formulera frågeställningar som leder till resultat ska examenarbetet
ta hänsyn till etiska överväganden (Kjellström, 2012, s. 70-71). Med informerat samtycke menas
att den etiska principen ska följas och att deltagarens rättigheter är att bestämma själv och på
vilket sätt den ska delta i studien. Ett informerat samtycke kräver också att deltagaren förstår
angiven information om forskning projektet samt att deltagaren inte ska känna sig tvingad att
delta i forskningen (Kjellström, 2012. s. 82-83). Enligt lagen om etikprövning av forskning som
avser människor ska deltagarna och deras känsliga uppgifter skyddas så att den enskilda
personen inte skadas och människovärdet ska respekteras (SFS, 2003,§1). Alla artiklar som
inkluderades i studien hade inte med etiskt övervägande. Detta togs hänsyn till vid
kvalitetsgranskningen av artiklarna genom att det övervägdes om människovärdet respekterades i
studierna, som till exempel att deltagarna hade rätt att hoppa av studien om de ville eller att deras
personliga uppgifter skyddades.
12
Resultat
I tabell 4 anges huvudkategorier och dess underkategorier som tagits fram genom de analyserade
artiklarna som är gjord enligt Friberg (2012).
Tabell 3 Översikt över huvudkategorier och underkategorier
Huvudkategori
Underkategori
Faktorer som påverkar kvinnors oro/ångest
Att eventuellt få en cancerdiagnos
Att återkallas för vidare undersökning
Smärtupplevelse i samband med undersökning
Röntgensjuksköterskans kompetens
Röntgensjuksköterskans roll
Information och kommunikation
Väsentlig information
Vänligt bemötande
Faktorer som påverkar kvinnors oro/ångest
De faktorer som studien visade på som kunde påverka kvinnors oro och ångest presenteras nedan
var för sig med hjälp av underkategorier.
Att eventuellt få en cancerdiagnos
En faktor som bidrar till att ge ökad ångest och oro är risken att få en cancerdiagnos, som bland
annat uppkommer när kallelsen till hälskontrollen anländer (Poulos & Llewellyn, 2004;
Mainiero, Schepps, Clements & Bird, 2001; Lindberg, Svendsen, Domgaard & Brodersen, 2013
& Willis, 2008). Poulos & Llewellyn (2004) tar upp att olika erfarenheter kan påverka kvinnors
upplevelser av mammografiundersökning. Känslor som sårbarhet, ångest och risken att få en
cancer diagnos kan kännas obehaglig. Mainiero et al (2001) fick i sin studie fram att kvinnorna
hade mindre ångestkänslor rörande själva undersökningen och genomförandet av den. Den
största källan till ångest var vad resultatet skulle visa. I en annan studie av Lindberg et al (2013)
gav undersökningarna lugnande besked om att kvinnorna var friska, men kontrollerna innebar
också införandet av tankar på bröstcancer vilket gjorde att ångesten ökade. Willis (2008) visar på
att kvinnor som går till mammografiundersökning känner oro och ångest om deras nära
13
familjemedlem har drabbats av cancer. Kvinnorna betonar att god hälsa är viktigt för dem
eftersom de tänker på sina familjer och barn, och de vill tillhöra deras framtid. De vill att cancern
upptäcks i ett tidigt skede då det ger större möjlighet att bli frisk igen. Det gör att kvinnorna vill
komma till mammografiundersökningarna och tycker att kontrollerna är viktiga och ett bra sätt
för att ta hand om sig själv.
Att återkallas för vidare undersökning
När resultaten från hälsokontrollerna anländer ger de antingen svaret att bilderna inte visade på
någonting eller att det har getts tid för ytterligare undersökningar. Besked om återkallelse kan
orsaka en mängd känslor hos kvinnor, däribland ångest och oro (Solbjør, Forsmo, Skolbekken &
Sætnan, 2011; Sutton, Saidi, Bickler & Hunter, 1995; Heckman, Fisher, Monsees, Merbaum,
Ristvedt & Bishop, 2004 & Lindberg et al., 2013).
Solbjør et al (2011) visar på vilka känslor som kan uppstå hos kvinnor när de blir återkallade för
mer undersökningar. Kvinnorna blev överraskade när de fick brevet eftersom de inte hade känt
någonting i bröstet eller märkt symptom som tyder på bröstcancer. Tanken hos kvinnorna när de
deltog i mammografiundersökningen var endast att få en försäkran om deras hälsa och screening
var egentligen någonting som andra behövde mer. När de sedan blev återkallad ändrades
tankarna till att fundera över risken att verkligen bli diagnostiserad med cancer. Det skapade en
mängd känslor där några kände sig fortsatt positiv medan den gemensamma känslan hos de flesta
var ångest.
I studier av Sutton et al (1995) och Heckman et al (2004) blev kvinnornas ångest högre vid
besked att de blivit återkallade och var tvungen till mer undersökningar. Lindberg et al (2013)
fick också fram att kvinnorna som deltog i studien hade upplevt ångest och oroskänslor i
samband med att de blev återkallad. Dock ansåg deltagarna att det resulterat i att de uppskattade
livet mer och de ville fortsätta med att delta i mammografiundersökningarna, även fast de fått
uppleva ett falsk-positivt resultat och känslorna som kom med det. I en annan studie av
Silverman, Woloshin, Schwartz, Byram, Welch & Fischhoff (2001) såg kvinnorna på falska
14
positiva svar som en del av mammografiundersökningarna. Hälften av kvinnorna förknippade
undersökningarna med bland annat känslor av ångest, dock övervägdes det med känslan av
lättnad vid ett normalt resultat.
Smärtupplevelse i samband med undersökning
Känslor av smärta förekommer i samband med mammografiundersökning och de kan förhöjas
om kvinnan upplever ångest. När ångest, som är kopplad till undersökningen, var högre
förknippades det med upplevelsen av smärta steg. Kvinnorna som var mer oroliga för resultatet
upplevde också att undersökningen var mer smärtsam (Mainiero et al, 2001). Robinson, Hogg,
Newton-Hughes (2013) visar på att kvinnor upplever smärta på olika sätt. En del upplevde svår
smärta vid kompression medan andra kände nästan ingenting. Andra faktorer som påverkade
kvinnornas smärtupplevelser i samband med mammografiundersökning var otillräcklig
information, kommunikation samt bristande medvetande om kommande resultat. I en studie där
det diskuterades om vilka nackdelar det finns med mammografiundersökning nämnde kvinnorna
den fysiska smärtan (Silverman et al, 2001). Truesdale-Kennedy, Taggart & McIifatrick (2011)
påvisar att kvinnorna i studien var rädda och oroliga inför undersökningen. Dock upplevdes den
som positiv och trots att smärta förekom, ansåg kvinnorna att det inte gjorde lika ont som de
tänkt sig i förväg.
Röntgensjuksköterskans kompetens
Positionerna som kvinnorna får stå i under bildtagningarna i samband med
mammografiundersökningarna kan bidra till oro och ångestkänslor. Där spelar
röntgensjuksköterskans kompetens och kunnande en stor roll, något som Poulos & Llewellyn
(2004), Robinson et al (2013) och Hamilton, Wallis, Barlow, Cullen & Wright (2003) visar på.
Poulos & Llewellyn (2004) redogör att röntgensjuksköterskans kompetens är något som en del
kvinnor är oroade över i samband med mammografiundersökning. Det som bidrar till oron är
inställningarna innan bildtagningen, som till exempel att höjden inte blir rätt, kvinnan blir flyttad
omkring i positioner som är generande för henne samt att sköterskan inte ger klara direktiv och
15
inte lyssnar på vad kvinnan säger. Robinson et al (2013) fick fram att kvinnorna oroade sig över
själva positioneringen under bildtagningen. De oroade sig över att få till undersökningen och att
de inte skulle kunna hålla positionen rätt och då göra att undersökningen inte blev bra.
I en annan studie av Hamilton et al (2003) upplevde de flesta kvinnorna någon form av obehag i
samband med undersökningen. Ett exempel var då röntgensjuksköterskan tog tag i bröstet och
lyfte det för att positionera kvinnan rätt, något som kvinnor som gjorde undersökningen för
första gången inte var beredd på. Kvinnor som hade större bröst fick känslan av att bli mosad då
bröstet placerades i maskinen och andra hade svårigheter med att behålla positionen. De
upplevde undersökningen som fysisk och åsikter kom fram att det är av vikt att personalen
känner till om kvinnan har några hinder i hennes rörelsemönster, som till exempel en av
kvinnorna som hade artrit och upplevde vissa av ställningarna obekväma på grund av den.
Poulos & Llewellyn (2004) nämner att en kvinna ifrågasatte röntgensjuksköterskans kompetens
att undersöka en knöl i bröstet eftersom röntgensjuksköterskan inte är en läkare. Att ta av sig
kläderna och stå med bar överkropp och låta en sköterska se och röra bröstet är något som en
kvinna inte gör normalt och det kan göra kvinnan känsligare för undersökningen. Kvinnorna
kände oro att röntgensjuksköterskan kunde skada bröstet.
Röntgensjuksköterskans roll
Vad röntgensjuksköterskan kan göra för att lindra oro och ångestkänslor hos kvinnor som
upplever dessa känslor presenteras nedan med hjälp av underkategorier.
Information och kommunikation
Tiden som går mellan att kvinnorna får sin kallelse till screeningen till att processen är avklarad
innebär en tid av väntan, vilket kan resultera i perioder med hög ångest. Något som kvinnorna
var missnöjda med angående förloppet var bristen på information och hänsyn för deras känslor
(Doré, Gallagher, Saintonge, Hébert, 2013). Att få tydlig information innan en undersökning
spelar en stor roll för att skapa en trygg miljö och minska olustkänslor hos de kvinnor som ska
delta i undersökningen. Vikten av information för en röntgensjuksköterska i hennes eller hans
16
arbete har kommits fram till i studier av Truesdale-Kennedy et al (2011), Hafslund, Espehaug &
Nortvedt (2012), Shrestha & Poulos (2001) samt Doyle & Stanton (2002).
Shrestha & Poulos (2001) och Doyle & Stanton (2002) pekar på att kvinnor som uppvisar tecken
på obehag i samband med mammografi vill ha mer information innan själva undersökningen.
Truesdale-Kennedy et al (2011) beskriver att röntgensjuksköterskans roll är att informera
patienten väl om kommande undersökning. Stress och ångest ökar hos kvinnor som inte får
tillräcklig information om mammografiundersökningen. Vikten av information tar även Hafslund
et al (2012) upp och nämner att kvinnorna bör bli informerade tydligt och bra och att det kan
vara ett sätt för att minska kvinnornas eventuella ångest som de kan känna som är knytet till
bröstcancer, men också till själva proceduren med mammografiundersökning. Det kan bidra till
att inspirera kvinnor som inte tänkt delta i kontrollerna och som lider av ännu mer oro. I en
studie av Tang, Paterson, Roubidoux & Duan (2009) var tillfredsställelsen och
informationsutbytet med personalen hög hos kvinnorna.
Effekten av djupare typ av information undersöktes i en studie av Liao, M., Chen, M., Chen, P.,
& Chen, S. (2010). Kvinnor med misstänkt bröstcancer blev erbjuden ett stödprogram som
visade på att kvinnorna som var med i det fick en lägre ångest än kvinnor som fick vanlig vård. I
det programmet ingick att kvinnorna fick känslomässigt stöd och fick information som var
anpassad för just dem i syftet att minska deras osäkerhet. Kvinnorna fick också ha personliga
samtal med vårdpersonal och det gjordes uppföljningar via telefon. Det här gjorde att det uppstod
tilllit och kvinnorna delade med sig av sina känslor. För de anställda innebar det att de bättre
kunde förstå kvinnornas reaktioner och ha det som hjälp för att kunna lindra deras ångest.
Väsentlig information
Vad informationen ska innehålla har betydelse för undersökningen. Silverman, Woloshin,
Schwartz, Byram, Welch & Fischhoff (2001), Davey, White, Gattellari & Ward (2005), Doyle &
Stanton (2002), Hamilton et al (2003) och Mainiero et al (2001) har i sina studier kommit fram
till vad kvinnor ville veta och vilka sätt det finns för att ge informationen.
17
Vilken slags information som kvinnor ville ha i samband med mammografiundersökning fick
Silverman et al (2001) fram i sin studie. Över hälften av kvinnorna ville veta hur det fungerar när
undersökningen genomförs och även vad som ses på och fördelarna med
mammografiundersökning. Ett fåtal kvinnor ville veta hur exakta undersökningarna är. Davey et
al (2005) rankade vilken information som spelade mest roll för beslutet att delta i
mammografiundersökning. Tekniska egenskaper rankades högre än egenskaper rörande servicen.
Exempel på tekniska egenskaper som nämndes var: fördelar och tillförlitlighet med mammografi,
vad oddsen är för att behöva göra mer undersökningar samt kontrollernas begränsningar. Till
service nämndes: tillvägagångssättet med undersökningen, om den gör ont samt vilket kön
röntgensjuksköterskan hade. Doyle & Stanton (2002) visade på att kvinnor som upplevde
maskinen som kall kände mer obehag och ville ha blivit bättre informerade om undersökningen.
Hamilton et al (2003) beskriver mer om olika typer av information och om kvinnors upplevelser.
I studien var den rådande åsikten att kallelsebrevet och det medföljande informationsbladet som
kvinnorna fick hemskickat gav bra information och det varnade för eventuella obehag.
Kvinnorna upplevde det som att de hade möjlighet och tid för att ställa frågor till
röntgensjuksköterskan, men de ansåg också att de behövde mer ingående information i samband
med undersökningen. Förslaget gavs att informationen kunde ges av personal, video eller en
broschyr. Informationen de ville ha var vad som egentligen händer i samband med bildtagningen
och varför det behövs. Kvinnorna föreslog att annonsering om mammografiundersökning i media
eller på apotek kan få mer kvinnor att delta i hälsokontrollerna. De som fick besked om
återkallelse tyckte ett telefonsamtal skulle vara bättre att använda sig av. Det eftersom ett brev
inte alltid förklarar på tillräckligt bra sätt anledningen till varför det krävs mer undersökningar,
vilket kan bidra till mer ångest, något som ett samtal kan minska.
I en studie av Mainiero et al (2001) prövades effekten av att ha en video i väntrummet. Den
handlade om bröstcancer och fördelarna med att upptäcka det i ett tidigt stadium. Videon
förklarade också om själva undersökningen, hur den går till samt hur viktig positionering och
kompression är. Svaren som de fick fram i sin studie var att det inte blev någon skillnad i ångest
18
mellan de kvinnor som fick se videon med information och kvinnor som fick se en vanlig film i
väntrummet.
Vänligt bemötande
På vilket sätt som röntgensjuksköterskan bemöter och agerar mot och med kvinnorna i samband
med undersökningarna har betydelse för hur de upplevs och om kvinnorna får positiva
erfarenheter av mammografiundersökningarna. Vikten av bemötandet är något som Doyle &
Stanton (2002), Truesdale-Kennedy et al (2011) och Van Goethem, Mortelmans, Bruyninckx,
Verslegers, Biltjes, Van Hove & Schepper (2003) tar upp i sina studier.
Röntgensjuksköterskor som kvinnor fått en bra uppfattning om upplevdes som trevliga och
förstående och inte alls stressade eller hårdhänta (Van Goethem et al, 2003). Kvinnor som hade
positiva upplevelser av bemötandet beskrev det som att personalen var lugnande och hjälpsam
(Doyle & Stanton, 2002; Hamilton et al, 2003). Kvinnor som upplevde att
röntgensjuksköterskorna var vänlig mot patienten ansåg att det hjälpte till för att lindra känslor
av rädsla och oro (Truesdale-Kennedy et al, 2011). Hamilton et al (2003) och Doyle & Stanton
(2002) beskriver att kvinnorna var överens om att upplevelsen av personalen i samband med
undersökningarna berodde på hur personalen betedde sig, deras proffsighet och hur bra de var på
att kommunicera. Kvinnorna i studien var eniga om att deras erfarenheter av bemötandet var
positivt och de tyckte att personalen de mötte var trevlig, hjälpsam, duktig samt att de visste vad
de gjorde. Det hjälpte till att lindra deras ångest och förhindra eventuell osäkerhet.
Diskussion
Metoddiskussion
En allmän litteraturöversikt användes för att få en överblick över valt ämne genom att gå igenom
befintliga studier och artiklar inom det specifika området. Den litteratur som valdes ut till att ingå
i studien kvalitetsgranskades och analyserades, vilket sedan ledde till en redogörande överblick
över det valda området (Friberg, 2012, s. 133-134). En nackdel med en litteraturöversikt kan vara
att det finns en risk för att valet och sorteringen av studier blir alltför selektivt och att artiklar
19
väljs för att stödja ens egna åsikter (Forsberg & Wengström, 2003, s. 26). Det har författarna av
denna studie försökt undvika under arbetets gång genom att reflektera över och diskutera olika
åsikter och tankar.
Det bestämdes sökord för litteratursökningen och medicinska ord översattes med hjälp av Cinahl
och PubMed (Willman et al 2006, s. 59-68). Inklusionskriterierna som valdes var artiklar som
var peer reviewed, skrivna på engelska eller svenska och publicerade mellan åren 1990-2014.
Författarnas tankar var först att begränsa sökningen ytterligare genom att inte inkludera artiklar
som var äldre än tio år. Upplevelsen blev dock att det begränsade sökningen för mycket och
beslutet togs att bredda sökningen genom att ändra årtalen. Författarna ansåg att äldre artiklar
kunde inkluderas eftersom syftet med studien var att studera känslor och där sker det inte lika
stora och snabba förändringar som med tekniken. Fokuset låg på att beskriva kvinnors
upplevelser och därmed inte ta med eventuella studier som inkluderade män. Däremot går det att
utläsa i tabell 2 att i en av artiklarna förekommer deltagare som är män. Varför den artikeln
ansågs kunna ingå i studien var för att den handlade om vad röntgensjuksköterskor kan göra och
det har genomförts intervjuer med kvinnliga och manliga röntgensjuksköterskor.
Båda författarna sökte artiklar var för sig och när en intressant artikel hittades länkades det till
den andra författaren. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av granskningsprotokoll enligt
Willman et al (2006). För att öka kvalitén granskades artiklarna var för sig och sedan jämfördes
resultaten för att komma fram till ett gemensamt beslut. De artiklar som publicerats är skrivna på
engelska som är det språk som används vid vetenskaplig forskning (Segersten, 2006, s.38). Då
det inte är vårt modersmål kan det innebära en begränsning för studien. För att förstå valda
artiklar översattes de med hjälp av lexikon, men det kan ändå inte uteslutas att det kan ha
uppkommit fel med översättningen och förståelsen av artiklarna. Däremot har detta
försöktundvikas genom att artiklarna har blivit genomlästa flera gånger och de har diskuterats
mellan båda författarna för att för hjälpas åt med att förstå innehållet.
20
Segersten (2006, s. 14) betonar att en god relation mellan handledare och författare är viktig och
att båda måste ta ansvaret för sin roll. Genom seminarier med opponenter, handledare och
kursansvarig har arbetet granskats av utomstående för att ge hjälp och idéer i syftet att hjälpa
arbetet framåt. Då har det varit två författare som gjort denna studie har vi kunnat hjälpas åt med
att lägga upp arbetet, komma på idéer och diskutera tankar. Det är för båda första gången en
studie av det här slaget görs vilket innebär mycket nytt att ta hänsyn till. Eftersom rutinen inte är
särskilt hög har arbetsgången inte alltid varit den mest effektiva, men den har förbättrats under
arbetets gång då förståelsen för strukturen har klarnat allt mer. Vi anser dock att relevanta
artiklar i ämnet hittades och sammanställdes.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka kvinnors erfarenheter av oro och ångest i samband med en
mammografiundersökning. Frågeställningar som formulerades var vilka faktorer som påverkar
kvinnornas känslor av ångest och oro samt vad en röntgensjuksköterska kan göra för att minska
oro och ångest. Resultatet visar på olika faktorer som kan påverka kvinnors känslor av ångest
och oro i samband med en mammografiundersökning. Faktorer som tas upp är risk för
cancerdiagnos, återkallelse, smärta i samband med undersökningen och röntgensjuksköterskans
kunnighet och kompetens. I resultatet tas även röntgensjuksköterskans roll vid en
mammografiundersökning upp. Det visade sig att god information i varierande former samt ett
vänligt bemötande har stor betydelse för patienternas upplevelser av denna form av
undersökning.
I resultatet framgår att en stor del av den ångest och oro som kvinnor kan uppleva inför en
mammografiundersökning har ett samband med själva kallelsen och vetskapen om risken för
eventuell upptäckt av bröstcancer. Detta kan vara en anledning till varför vissa kvinnor undviker
att delta i denna typ av hälsoundersökning. En studie gjord av Johansson & Berterö (2003)
nämner att ca 20 % av svenska kvinnor som blivit kallade till mammografiundersökning väljer
att inte genomföra den. Dock visar en studie av Bredal, Kåresen, Skaane, Engelstad & Ekeberg
(2012) att av 526 deltagare var det bara en kvinna som svarade att hon skulle avböja nästa
21
kallelse till screening och 12 av deltagarna var osäkra. Tre av kvinnorna skulle inte
rekommendera andra att delta i en mammografiundersökning. Även fast det i resultatet framgår
att många känner oro och ångest inför undersökningen och vad resultatet av den ska visa väljer
ändå majoriteten att delta. I en studie gjord av van Agt, Fracheboud, van der Steen & de Koning
(2012) hade en stor del av deltagarna en positiv attityd mot denna typ av undersökning och hade
för avsikt att genomföra den.
Att få ett återkallelsebrev har också visat sig vara en bidragande orsak till ångest, även för de
kvinnor som inte upplevde oro inför första undersökningen. Att bli återkallad är inget definitivt
cancerbesked, vilket vi anser är en viktig aspekt att informera om i själva kallelsen och tydligt
göra klart att det rör sig om ytterligare undersökning för att utesluta cancer. I en studie gjord av
Torhild Gram & Slenker (1992) visade det att av de som blev återkallade var det 93 % som
friskförklarades och 7% som diagnostiserades med bröstcancer. I en annan studie av Bredal et al
(2012) var det 12% av de som fick genomgå ytterligare undersökningar som fastställdes med en
bröstcancerdiagnos.
I en av studierna som presenteras i resultatet påvisas att smärta kan kopplas till ångest, det vill
säga att om en kvinna upplever ångest och oro inför själva mammografiundersökningen kan
undersökningen i sig upplevas som mer smärtsam. Det är viktigt att ta hänsyn till att alla
människor är olika och upplever samma situation och stimuli på olika sätt. I en studie av Coghill
(2010) påtalas det att alla människor har olika typer av bakgrund vilket leder till att vi uppfattar
vår omgivning på olika sätt. Hafslund (2000) benämner att olika bakgrund kan innefattas av
utbildning, sysselsättning och samhälle. Studien kom fram till att individer med lägre utbildning,
låg sysselsättning och bosatta i städer hade högre ångest inför mammografiundersökning än de
som var bosatta på landsbygd, hade hög sysselsättning och högre utbildning.
Som röntgensjuksköterska möter vi många individer från olika samhällsskikt som alla har skilda
erfarenheter av bland annat mammografiundersökningar. Vissa genomgår undersökningen för
första gången medan andra kan ha genomfört den ett flertal gånger och kanske även varit med
22
om återkallelse. Solbjør, Skolbekken, Ruddinow, Saetnan, Hagen & Forsmo (2012) skriver att
värdet och upplevelserna av mammografiundersökningen är något som är individuellt för de
kvinnor som deltar i undersökningen. Det är av stor vikt att vi som röntgensjuksköterskor inte
blir rutinmässiga i vårt sätt att bemöta patienter utan att vi ser varje individ och inte bara
fokuserar på kroppsdelen som ska undersökas. Detta menar vi är viktigt att ta hänsyn till vid alla
typer av vårdsituationer och inte enbart vid mammografiundersökning. I resultatet framgår det att
en bidragande orsak till oro hos patienter var då de inte kände sig sedda utan bara blev
omkringflyttad utan information av sin sköterska.
Resultatet i denna studie visar att fungerande kommunikation och information mellan
röntgensjuksköterska och patient i samband med undersökning har stor betydelse för hur en
undersökning upplevs. Det är ett bra verktyg för röntgensjuksköterskan för att linda oro och
ångestkänslor. Hälso- och sjukvårdlagen (SFS 1982:763) 2a § betonar att god vård bygger på
goda kontakter mellan patient och personal. För att kunna ge god information till patienter krävs
det att röntgensjuksköterskan i sig besitter de kunskaper som krävs och kan förmedla information
på ett professionellt och tydligt sätt för att patienten ska förstår vad som ska göras och framförallt
varför. Det är viktigt att som röntgensjuksköterska kunna individanpassa sitt sätt att delge
information. Kelley, Docherty & Brandon (2013) visar på att sköterskor som deltog i deras studie
ansåg att det var viktigt att veta klinisk och personlig information om patienten för att de skulle
kunna ge individuell omvårdnad och för att kunna få patienten att känna det som att dess
personliga behov sågs efter.
I resultatet framgår det att patienter blev mindre oroliga inför undersökningen när de bemöttes av
personal som var lugna, trevliga och inte stressade. För att patienter ska få en positiv upplevelse
av sina besök ställer det stora krav på röntgensjuksköterskans bemötande av patienten. För att
sköterskan i sin tur ska kunna ta hand om alla patienter på bästa sätt, krävs det en fungerande
arbetsmiljö med bland annat gott om tid för varje patient. Farquharson, Bell, Johnston, Jones,
Schofield, Allan, Ricketts, Morrison & Johnston (2012) skriver att ett problem som kan påverka
sköterskors hälsa och deras förmåga att ge vård av hög kvalité är stress. Mer tid, tror vi, gör att
23
sköterskan kan fokusera på patienten denne har framför sig och inte behöva fundera över allt
annat som ska göras och på alla andra patienter som ska hinnas med. Vilket i sig kan göra att
patienterna känner sig sedd och väl omhändertagna.
I litteraturöversikten framkom det att ångest och oro hos kvinnor som ska genomgå
mammografiundersökning ofta kan lindras av bra och tydlig information samt ett vänligt
bemötande. Geller, Zapka, Hofvind, Scharpantgen, Giordano, Ohuchi & Ballard-Barbash (2007)
skriver att information om mammografi kan ges på många olika sätt, bland annat via brev,
broschyrer, video, internet, telefon och muntlig. Vi anser att alla dessa informationskanaler är
bra, men tycker att kontakten mellan patient och sköterska inte får glömmas bort. Att ge
patienten möjlighet att samtala ansikte mot ansikte med en kompeten röntgensjuksköterska om
sin oro och sina funderingar inför kommande undersökning. Swenne & Skytt (2014) tar upp om
att information bör ges genom en dialog mellan patient och sjukvårdspersonal med anledning att
patienten ska kunna medverka mer aktivt. Vidareutbildning för röntgensjuksköterskor i olika
samtalsmetodiker kan vara ett sätt att utveckla informationsflödet som ges till patienterna och på
detta sätt hjälpa de som känner mycket oro inför denna form av undersökning.. En
samtalsmetodik som kan vara av värde är motiverande samtal (motivational interviewing, MI)
som går ut på att med ett patientfokuserat förhållningssätt och öppna frågor få patienten att själv
förstå varför de känner som de gör (Karzenowski & Puskar, 2011). Denna metod kan tänkas vara
bra framförallt för samtal med kvinnor som funderar på att inte delta i
mammografiundersökningar då de exempelvis lider av för svår ångest eller oro.
Slutsatser
Med hjälp av denna studie kan en introduktion ges för ökad förståelse när det kommer till den
ångest och oro som kan finnas hos patienter som ska genomgå en mammografiundersökning.
Den kan även ge en ökad förståelse för vilken viktigt roll röntgensjuksköterskan har, inte bara
när det gäller kunskap om själva bildtagningen utan även när det kommer till patientens
välmående. Information har visat sig vara en viktig del för att förhindra eller minska känslor av
oro och ångest hos de kvinnor som lider av det i samband med mammografiundersökningar.
24
Utifrån resultatet går det att utläsa att röntgensjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att
bemöta, informera samt få patienten att känna sig trygg och väl omhändertagen. Detta kan för
patienten innebära att deras oro och ångest minskar och bidrar till att själva undersökningen blir
en mer positiv upplevelse. Det kan leda till att fler kvinnor vill genomföra undersökningen på
nytt, vilket i sin tur gör att bröstcancer kan upptäckas i tid. Resultatet kan även användas inom
flertalet områden där information och bemötande spelar stor roll för att minska oro och ångest.
Mer ingående forskning bör göras för att få fram vilken slags information som har bäst effekt på
att minska oro och ångest. Resurser bör även läggas på att ge röntgensjuksköterskor kompetens i
diverse samtalstekniker för att förbereda dem på att bemöta, hjälpa och handskas med olika
individer.
25
Referenser
*Artiklar som ingår i resultatet
Ceber, E., Turk, M., & Ciceklioglu, M. (2010). The effects of an educational program on
knowledge of breast cancer, early detection practices and health beliefs of nurses and midwives.
Journal Of Clinical Nursing, 19(15-16), 2363-2371. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03150.x
Geller,B., Zapka, J., Hofvind,S., Scharpantgen, A., Giordano, L., Ohuchi, N., & Ballard-Barbash,
R. (2007). Communicating with women about mammography. Journal of cancerEducation.
22(1), 25-31.DOI:10.1007/BF0317437
Coghill, R. C. (2010). Individual differences in the subjective experience of pain: New insights
into mechanisms and models. Headache: The Journal of Head and Face Pain, 50(9), 1531-1535.
doi: 10.1111/j.1526-4610.2010.01763.x
*Davey, C., White, V., Gattellari, M., & Ward, J. E. (2005). Reconciling population benefits and
women's individual autonomy in mammographic screening: In-depth interviews to explore
women's views about? informed choice? Australian and New Zealand Journal of Public Health,
29(1), 69-77. doi: 10.1111/j.1467-842X.2005.tb00752.x
*Doré, C., Gallagher, F., Saintonge, L., & Hébert, M. (2013). Breast Cancer Screening Program:
Experiences of Canadian Women and Their Unmet Needs. Health Care For Women
International, 34(1), 34-49. doi:10.1080/07399332.2012.673656
*Doyle, C. A., & Stanton, M. T. (2002). Significant factors in patient satisfaction ratings of
screening mammography. Radiography, 8(3), 159-172. doi:10.1053/radi.2002.0379
Farquharson, B., Bell, C., Johnston, D., Jones, M., Schofield, P., Allan, J., Ricketts, I., Morrison,
K., & Johnston, M. (2013). Nursing stress and patient care: Real-time investigation of the effect
26
of nursing tasks and demandson psychological stress, physiological stress, and job performance:
Study protocol. Journal of Advenced Nursing, 69(10), 2327-2335
*Frazier, S., Moser, D., Daley, L., McKinley, S., Reigel, B., Garvin, B., & An, K. (2003).
Critical care nurses' beliefs about and reported management of anxiety. American Journal Of
Critical Care, 12(1), 19-27
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning (s.26).(1. utg.) Stockholm: Natur och Kultur.
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.
133-141). (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Geller,B., Zapka, J., Hofvind,S., Scharpantgen, A., Giordano, L., Ohuchi, N., & Ballard-Barbash,
R, (2007). Communicating with women about mammography.Journal of cancerEducation.
Hafslund, B. (2000). Mammography and the experience of pain and anxiety. Radiography, 6(4),
269-272.doi:10.1053/radi.2000.0281
*Hafslund, B., Espehaug, B., & Nortvedt, M. W. (2012). Health-related quality of life, anxiety
and depression related to mammography screening in Norway. Journal Of Clinical Nursing,
21(21/22), 3223-3234. doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04244.x
*Hamilton, E. L., Wallis ,M. G., Barlow, J., Cullen,L., & Wright, C. ( 2003). "Women's views of
a breast screening service." Health Care For Women International 24, no. 1: 40-48. doi:
10.1080/07399330390170015
*Heckman, B. D., Fisher, E. B., Monsees, B., Merbaum, M., Ristvedt, S., & Bishop, C. (2004).
Coping and anxiety in women recalled for additional diagnostic procedures following an
27
abnormal screening mammogram. Health Psychology, 23(1), 42-48.
doi:http://dx.doi.org/10.1037/0278-6133.23.1.42
Johansson, I., & Berterö, C., (2003). Getting no respect: Barriers to Mammography for a group
of Swedish women. Health Care for Woman International, Vol.24(1), p.8-17.
doi:10.1080/07399330390169990
Jonsson, H., Bordas, P., Wallin, H., Nyström, L., & Lenner, P. (2007). Service screening with
mammography in Northern Sweden: effects on breast cancer mortality – an update. Journal of
Medical Screening June, 14(1), 87-93. doi:10.1258/096914107781261918
Karzenowski, A., & Puskar, K. (2011). Motivational Interviewing: A Valuable Tool for the
Psychiatric Advanced Practice Nurse. Issues In Mental Health Nursing, 32(7), 436-440.
doi:10.3109/01612840.2011.565907
Kelley, T., Docherty, S., & Brandon, D. (2013). Information Needed to Support Knowing the
Patient. Advances in Nursing Science, 36(4), 351–363. doi: 10.1097/ANS.0000000000000006
Kjellström, S. (2012) Forskningsetik. Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, J., Sandelin, K., & Forsberg, C. (2010). Health-Related Quality of Life and Healthcare
Experiences in Breast Cancer Patients in a Study of Swedish Women. Cancer Nursing, 33(2),
164-170. doi:10.1097/NCC.0b013e3181bb0d05
Levander, S., Adler, H. Gefvert., O & Tuninger, E. (2008). Psykiatri; en orienterande översikt
(s. 41-42). (2., [rev.] uppl.) Lund: studentlitteratur.
*Liao, M., Chen, P., Chen, M., & Chen, S. (2010). Effect of supportive care on the anxiety of
women with suspected breast cancer. Journal Of Advanced Nursing, 66(1), 49-59.
doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05139.x
28
*Lindberg, L. G., Svendsen, M., Dømgaard, M., & Brodersen, J. (2013). Better safe than sorry: a
long-term perspective on experiences with a false-positive screening mammography in Denmark.
Health, Risk & Society, 15(8), 699-716. doi:10.1080/13698575.2013.848845
*Mainiero, M. B., Schepps, B., Clements, N. C., & Bird, C. E. (2001). Mammography-related
anxiety: Effect of preprocedural patient education. Women's Health Issues, 11(2), 110-115.
doi:10.1016/S1049-3867(00)00071-2
Miller, S. J., O’Hea, E. L., Lerner, J. B., Moon, S., & Foran-Tuller, K. A. (2011). The
Relationship between Breast Cancer Anxiety and Mammography: Experiential Avoidance as a
Moderator. Behavioral Medicine, 37(4), 113-118. doi:10.1080/08964289.2011.614291
Nystrand, A. (2014). Bröstcancer, Cancerfonden. Hämtad den 14 oktober, 2014, från
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/
*Pineault, P. (2007). Breast cancer screening: women's experiences of waiting for further testing.
Oncology Nursing Forum, 34(4), 847-853. doi:10.1188/07.ONF.847-853
*Poulos, A., & Llewellyn, G. (2005). Mammography discomfort: a holistic perspective derived
from women's experiences. Radiography, 11(1), 17-25. doi:10.1016/j.radi.2004.07.002
*Robinson, L., Hogg, P., & Newton-Hughes, A. (2013). The power and the pain:
Mammographic compression research from the service-users' perspective. Radiography, 19(3),
190-195. doi:10.1016/j.radi.2013.04.005
Segersten, K. (2006) Användbara texter. Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten ( s.38). Lund: Studentlitteratur.
Segersten, K. (2006) Ännu en metodbok. Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (s.14). Lund: Studentlitteratur.
SFS 1982:763, Hälso- och sjukvårdslagen, Riksdagen, hämtad den 5 december 2014 från
29
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 2003:460, Lag om etikprövning av forskning som avser människor, (2003), Riskdagen,
hämtad den 17 november, 2014 från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460om-etikprovning_sfs-2003-460/
*Shrestha, S., & Poulos, A. (2001). The effect of verbal information on the experience of
discomfort in mammography. Radiography, 7(4), 271-277. doi:10.1053/radi.2001.0344
*Silverman, E., Woloshin, S., Schwartz, L. M., Byram, S. J., Welch, H. G., & Fischhoff, B.
(2001). Women’s views on breast cancer risk and screening mammography: A qualitative
interview study. Medical Decision Making, 21(3), 231-240. doi 10.1177/0272989X0102100308
Socialstyrelsen. (2013). Screening för bröstcancer: rekommendation och bedömningsunderlag.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 14 oktober, 2014, från
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram/brostcancerscreeningmedmammog
Socialstyrelsen. (2013). Cancer i siffror 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 21
oktober, 2014, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19108/20136-5.pdf
*Solbjør, M., Forsmo, S., Skolbekken, J., & Sætnan, A. R. (2011). Experiences of Recall After
Mammography Screening—A Qualitative Study. Health Care For Women International, 32(11),
1009-1027. doi:10.1080/07399332.2011.565530
Solbjør, M., Skolbekken, J., Sætnan, A. R., Hagen, A. I., & Forsmo, S. (2012). Mammography
screening and trust: The case of interval breast cancer. Social Science & Medicine, 75(10), 17461752. doi:10.1016/j.socscimed.2012.07.029
30
*Sutton, S., Saidi, G., Bickler, G., & Hunter, J. (1995). Does Routine Screening for Breast
Cancer Raise Anxiety? Results from a Three Wave Prospective Study in england. Journal of
Epidemiology and Community Health ( 1979-), Vol. 49, No. 4 (Aug., 1995), pp. 413-418.
Swenne, C. L., & Skytt, B. (2014). The ward round ? patient experiences and barriers to
participation. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 297-304. doi: 10.1111/scs.12059
*Tang, T. S., Patterson, S. K., Roubidoux, M. A., & Duan, L. (2009), Women's mammography
experience and its impact on screening adherence. Psycho-Oncology, 18: 727–734. doi:
10.1002/pon.1463
Torhild Gram, I., & Slenker, S. E. (1992). Cancer Anxiety and Attitudes Toward Mammography
among Screening Attenders, Nonattenders, and Women Never Invited. American Journal Of
Public Health, 82(2), 249-251.
*Truesdale-Kennedy, M., Taggart, L., & McIlfatrick, S. (2011). Breast cancer knowledge among
women with intellectual disabilities and their experiences of receiving breast mammography.
Journal Of Advanced Nursing, 67(6), 1294-1304. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05595.x
van Agt, H., Fracheboud, J., van der Steen, A., & de Koning, H. (2012). Do women make an
informed choice about participating in breast cancer screening? A survey among women invited
for a first mammography screening examination. Patient Education and Counseling, 89(2), 353359. doi:10.1016/j.pec.2012.08.003
*Van Goethem, M., Mortelmans, D., Bruyninckx, E., Verslegers, I., Biltjes,I ., Van Hove, E., &
De Schepper, A. (2003). Influence of the radiographer on the pain felt during mammography.
European Radiology (2003) 13:2384–2389. doi 10.1007/s00330-002-1686-6
Vitak, B., & Svane, G (2008). Radiologisk bröstdiagnostik. Aspelin, P. & Pettersson, H. (red.)
(2008). Radiologi (s.389). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
31
Vitak, B., & Svane, G (2008). Radiologisk bröstdiagnostik. Aspelin, P., & Pettersson, H. (red.)
(2008). Radiologi (s.400-401). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012) Vetenskpalig kvalitetsäkring av litteraturbaserat
examenarbete. Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till
examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wallskär, H, (2012). Mammografi. Cancerfonden. Hämtad den 20 december, 2014 från
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/Mammografi/
Wibeck, V. (2012) Fokusgrupper. Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Willis, K. (2008). "I come because I am called": recruitment and participation in mammography
screening in Uppsala, Sweden. Health Care For Women International, 29(2), 135-150. doi:
10.1080/07399330701738143
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor, (2008), vårdförbundet, hämtad den 10 december,
2014, från https://www.vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Yrkesetisk%20kod%20for%20rontgensjukskotersko
r_0809.pdf
Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad
röntgensjuksköterska. Swedrad, hämtad den 3 februari, 2015 från
http://www.swedrad.com/images/stories/kompetensbeskrivning/komptetensbeskrivning_2012_0
2_20.pdf
