Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Atom
Alla ämnen är uppbyggda av materia. De har massa och kan vägas. Allt levande (även du
själv), din mobil, dina kläder, möbler, stenar, vatten och luft består av materia och kan vägas.
Materia är sin tur uppbyggt av små partiklar, som kallas atomer. Det finns lite mer än 100
olika slags atomer. Atomerna är så små att vi inte kan se dem med våra egna ögon. Det får
plats ungefär 5 miljoner atomer i rad på en millimeter.
Molekyl
Ensamma atomer är mycket ovanliga i naturen. De flesta sitter ihop med andra atomer.
Atomer som sitter ihop bildar tillsammans en molekyl. En molekyl kan bestå av två atomer
eller upp till flera tusen atomer.
Grundämne
Ett grundämne är ett ämne som är uppbyggt av likadana atomer. Alla grundämnen består av
sina speciella atomer. Det finns lite mer än 100 olika slags atomer, och därför lika många
grundämnen. Syre, väte, järn, kol och kväve är några av de grundämnen som finns på jorden.
Kemisk förening
En kemisk förening är ett ämne som är uppbyggt av olika slags atomer. En kemisk förening
har andra egenskaper än de grundämnen den är uppbyggd av. Vatten är en kemisk förening
eftersom vattenmolekylen består av en syreatom och två väteatomer. De flesta ämnen är
olika kemiska föreningar och det framställs nya hela tiden.
Kemiska tecken
Alla grundämnen har ett kemiskt tecken som består av en eller två bokstäver. De kemiska
tecknen infördes av svensken Jacob Berzelius under 1800-talet. Man kan se de kemiska
tecknen som praktiska förkortningar.
Kemiska formler
Kemiska föreningar har långa och besvärliga namn. Därför är det lättare att använda sig av
en kemisk formel. De kemiska formlerna visar två saker:
1. Vilka grundämnen som finns i ämnet.
2. Hur många atomer som finns i molekylen.
Periodiska systemet
Dmitrij Mendelejev, en rysk kemist som levde på 1800-talet, ordnade alla grundämnen efter
deras vikt. Han upptäckte att vissa egenskaper hos ett grundämne återkom regelbundet.
Därför kallade han sitt system för det periodiska systemet. I det periodiska systemet kallas de
lodräta kolumnerna för grupper och de vågräta raderna för perioder.
Kemispråket
Kemister har ett internationellt språk för att kunna redogöra för en kemisk förening eller
kemisk reaktion. I det språket ser man hur många molekyler man menar och hur många
atomer av varje grundämne en förening består av. Exempel H2O och 2CO2.
