Likabehandlingsplan Deromeskolan, förskoleklass, fritidshem och

Likabehandlingsplan Deromeskolan, förskoleklass,
fritidshem och grundskola 2015/2016
Målsättning och vision
Ingen form av kränkande behandling skall förekomma i Deromeskolans
verksamhet(skola/fritidshem). Alla har rätt att känna gemenskap och trygghet i skolan
och på fritidshemmet. På Deromeskolan skall varje barn, ungdom och vuxen känna lust
att mötas, utvecklas och växa som människa. Skola- och fritidsverksamhet skall vara i en
anda av tolerans, respekt och förståelse för varandras arbete och acceptans för att vi
människor är olika med lika värde.
Förord
Vilka styrdokument har vi?







Skollagen
Diskrimineringslagen
Läroplan Lgr 11
Arbetsmiljölagen
Allmänna råd för fritidshemmet
FN:s Barnkonvention (artikel 28)
Brottsbalken
Skollagen (1 kap 2 §)
Skollagen slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan
skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma
miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av
kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden och främja jämställdhet
mellan könen.
Skollagen (14 a kap 10 §)
Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig
ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är
huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna
och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra
kränkande behandling i framtiden.
Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen gäller för diskriminering och annan kränkande behandling av
barn eller elever (SFS 2008:567). Lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det
gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att skolan skall
främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion,
sexuell läggning och funktionshinder samt att skolan skall förebygga trakasserier och
annan kränkande behandling. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt
skydd mot annan kränkande behandling.
Skadestånd kan utdömas om inte skolan kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag.
Läroplanen Lgr 11
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla
verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande
identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan
kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet
och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Arbetsmiljölagen (3 kap 2a §)
Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt
som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö.
Arbetsmiljöverket har utfärdat särskilda föreskrifter om kränkande särbehandling.
Föreskrifterna ställer krav på att arbetsgivaren ska planera och organisera
verksamheten så att kränkande särbehandling förebyggs. Den som utsätts för
kränkande särbehandling ska omedelbart få stöd och hjälp av ansvarig personal.
FN:s Barnkonvention (artikel 28, 29)
Många av världens länder har anslutit sig till FN:s konvention för barnens rättigheter.
Enligt dessa får ingen kränkas. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Alla barn
har också rätt till utbildning som ska förbereda barnet för livet, utveckla respekt för
mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap
mellan folken.
Brottsbalken
Brott enligt Brottsbalken gällande misshandel, olaga tvång, olaga hot, vållande till
kroppsskada, förtal, hets mot folkgrupp och ofredande av barn kan leda till böter eller
fängelse i högst två år.
Definition Diskriminering
Diskriminering enligt skollagen (2008:571) som i denna lag avses med
 Elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1 100)
 Barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller barnomsorg
enligt skollagen,
 Personal: anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet
Definition enligt diskrimineringslagen (2008:567)
Att man utsätts för diskriminering på bakgrund av:
1. Kön: att man är man eller kvinna
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att man känner att man fötts med ett
annat kön än det som registrerats vid födseln.
3. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma
nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg.
4. Funktionshinder: Varaktiga fysiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
5. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
6. Ålder
7. Religion eller annan trosuppfattning
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande
identitet eller uttryck.
Kränkande behandling enligt skollagen (2008:571)
Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen(2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Skolan
skall utreda händelser som sker och göra en bedömning, men det är den person som
är utsatt för en kränkande behandling som får avgöra om den är kränkt.
Exempel på kränkande behandling:
Psykosociala som utfrysning och ryktesspridning
Fysiska som slag och knuffar
Verbala ex. hot och nedsättande ord
Text- bildburna som klotter, lappar, sociala medier t.ex. sms och mejl
Samverkan och delaktighet
Barn och elever blir delaktiga genom:
 Klassråd
 Fritidsråd
 Elevråd, miljöråd, idrottsråd
 UMIS
 Värdegrundsarbete
 Utvecklingssamtal
Föräldrar blir delaktiga genom:
 Föräldramöte
 Lokal skolstyrelse och föräldrasektion
 Utvecklingssamtal
 Elevhälsomöte
 Kommunikation genom elevens plastficka, veckobrev, mail
 Genom samtal vid hämtning och lämning på skola/fritids.
Personalen blir delaktiga genom en tydlig organisation i form av
 Elevhälsomöte
 EHT (Elevhälsoteam)
 UMIS
 APT arbetslagsträff
 Samverkansgrupp
Ansvarsfördelning



Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsarbetet utförs.
Skolan har ansvar för att utse två representanter ur arbetslaget som skall ingå i
UMIS och som ansvarar för att genomföra och utvärdera skolans förebyggande
arbete.
Tid för arbete med Kompisgrupp/Likabehandlingsplan skall schemaläggas för
både personal och elever.





Klassläraren ansvarar för att informera föräldrarna om likabehandlingsplanen vid
första föräldramötet på hösten.
All personal har ansvar att följa likabehandlingsplanen och att agera när det uppstår
situationer som faller under likabehandlingsplanen.
UMIS har i uppgift att arbeta aktivt med likabehandlingsplanen.
Det är elevernas och personalens gemensamma ansvar att påtala diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan.
Kränkande behandling skall anmälas till rektor samma dag.
Främjande, förebyggande och förhindrande arbete








Regelbundet arbete med värdegrund ingår i det dagliga arbetet på skola och fritids.
Fadderverksamhet
Äventyrspedagogik
Vi arbetar för att skapa inkluderande miljöer på skolan.
Det finns alltid rastvärdar med väl synliga gula västar.
Kamratgruppen UMIS
All personal skall agera utifrån handlingsplanen för att aktivt stoppa en pågående
kränkning. Dessutom skall all personal markera direkt när vi uppmärksammar att
någon gör något kränkande i ord eller handling. Markering ska ske med respekt för
alla inblandade.
Personalen strävar efter att använda CPS- modellen (samarbetsorienterad
problemlösning) i sina samtal med elever.
Kartläggning och nulägesanalys
Kartläggning under läsåret
 Diskussioner i klasser, klassråd, elevråd och fritidsråd.
 Kartläggning om trivsel i skolan och på fritidshemmet görs med enkäter höst och
vår.
 Analys görs av de vuxna representanterna som arbetar med kamratgruppen
UMIS i slutet av läsåret. Därefter arbetas ett nytt förslag för ny
likabehandlingsplanen fram.
Mål för läsåret
 Fortsätta arbetet med UMIS med elevrepresentanter från varje klass som även
representerar fritidshemmet.
 Arbeta med språkbruk och attityder mot varandra för att skapa ett trivsamt
klimat.


Sträva efter att eleverna skall känna sig väl till mods vid eget berättande för
kamrater/lärare i gruppen.
Skapa samhörighet mellan elever under skoldagen och på fritidshemmet.
Planering inför läsåret









Vid terminsstart tas likabehandlingsplanen upp i arbetslaget, klasser, elevråd,
fritidshem och Skolstyrelsen för synpunkter och delaktighet.
Kamratgruppen UMIS arbetar med att utveckla trivsel, gemenskap och trygghet på
skolan.
Kamratgruppen träffas en gång per månad och går igenom trivseln på skolan samt
arbetar med läsårets uppsatta mål.
Elevrepresentanterna i kamratgruppen får med sig uppdrag att genomföra i sin klass.
Kompisdag för hela skolan och fritidshem skall genomföras en gång per läsår.
Trivselenkät genomförs varje termin.
Kartläggning av otrygga zoner genomförs under höstterminen.
Vid utvecklingssamtalen diskuteras elevens trivsel på skolan och fritidshemmet.
I medarbetarsamtalen skall finnas frågor som täcker upp hur personalen upplever sin
arbetsmiljö.
Handlingsplan vid upptäckt av kränkande behandling vid
Deromeskolan
Steg 1
 Den lärare som uppmärksammar händelsen/kränkningen pratar direkt med de
berörda eleverna samt informerar kontaktläraren
 Kontaktläraren/arbetslaget skall dokumentera händelsen på särskild blankett
 Hemmet skall informeras om händelsen
 Uppföljning görs av kontaktläraren/arbetslaget med berörda och dokumenteras
 Vid kränkande behandling skall rektor informeras samma dag
Steg 2
När steg 1 med berörda elever inte leder till förändring.
 EHT informeras skriftligt om läget på särskild blankett, ev. åtgärder sätt in
 Kontaktlärare/arbetslag kallar föräldrar till möte. Dokumentation sker på
särskild blankett.

Uppföljning görs av kontaktlärare/arbetslag med berörd elev och föräldrar och
dokumenteras.
Steg 3
När uppföljning i steg 1 och steg 2 med berörda elever inte leder till förändring
 Rektor kallar till Elevhälsomöte
 Vid kränkande behandling skall rektor återrapportera till förvaltningschefen
 Anmälan till socialtjänst
Vid akuta situationer se beredskapsplan.
Att förankra likabehandlingsplanen





Likabehandlingsplanen skall förankras vid terminsstart så att all personal är väl
insatt i den.
Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras i varje klass och på fritidshemmet
vid terminsstart.
Likabehandlingsplanen presenteras vid de första föräldramötena i respektive
klass.
UMIS arbetar med de övergripande frågorna.
Rektor skall informeras och vara delaktig i Likabehandlingsplanens arbete så att
beslut och diskussioner förankras på alla nivåer i organisationen.
Årlig plan

En utvärdering/revidering av Likabehandlingsplan skall genomföras under slutet
av läsåret 2016.
Överklagande
Om jag som elev – och/eller förälder upplever att skolan inte har uppfyllt skolans krav
på att utreda åtgärder för att förhindra fortsatt diskriminering, trakasseri eller
kränkning kan jag vända mig till diskrimineringsombudsmannen eller
barnombudsmannen som utövar tillsyn över att lagen följs. Om skolan inte gör
tillräckligt för att förhindra att en elev fortsätter att kränka en annan elev, kan skolan bli
skadeståndsskyldig gentemot den utsatta eleven. När skolpersonal diskriminerar,
trakasserar eller kränker en elev bryter skolan mor förbudet att utsätta eleverna för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Skolans huvudman kan därför
bli skyldig att betala skadestånd.
Sidor som kan ge information är ex www.do.se eller www.skolinspektionen.se
RÖDA TRÅDEN I LIKABEHANDLINGSPLANEN







Förord och definition – Lagens innehåll och begrepp. Vad betyder det för oss?
Samverkan och delaktighet – Med barn/elever (förordningen) på vilket sätt? Ålder,
mognad
Resurser och ansvar – Koppla åtgärder till budget. Vem ansvarar för vad
Främja, förebygga och förhindra – Hur ser det ut hos oss? Hur gör vi en nulägesanalys
och kartläggning?
Mål och konkreta åtgärder - Vad vill vi uppnå detta läsår? Hur når vi dit?
Förankring – Hur gör vi detta?
Kvalitetssäkring – Uppföljning och utvärdering, har åtgärderna haft effekt? Hur mäter
vi resultaten?
Utvärdering från läsåret 2014-2015

Under läsåret har UMIS och elevrådet gått samman och alltså haft gemensamma
möten.

UMIS/ Elevråd har haft regelbundna möten då trivseln i klasserna har
diskuterats.

Vi har arbetat med att skapa samhörighet mellan eleverna på flera olika sätt.
Under läsåret har vi arbetat med en Kompisdag/FN-dag. (se bilaga)

Trivselenkät genomfördes under höstterminen (se bilaga). I det stora hela visade
enkäten på god trivsel i skolan. Det var tre frågor som stack ut och därför valde vi
att i vårens enkät gå in lite djupare just på dessa. De nya frågorna är:
1. Hur känner du när du tänker på matsalen? Varför?
2. Hur känner du när du ska prata inför klassen? Varför?
3. Hur känner du när du ska hem från skolan/fritids? Varför?
Se resultat från enkäten i medföljande bilaga.

Vi har fortsatt att arbeta med trivsel och lugn i matsalen. Varje representant tog
med sig frågan tillbaks till klassen och klassen ombads att komma överens om tre
”regler” för hur klassen kan förbättra trivseln i matsalen. Detta har lett till ökad
medvetenhet hos lärare och elever.

Vi har gjort en undersökning av eventuella ”Otrygga zoner” på
skolan/skolgården. Representanterna fick med sig en karta över
skolan/skolgården där varje elev/klass fick märka ut platser där de kände sig
otrygga eller där det hade hänt någon incident. Det var tre platser som utmärkte
sig på kartan: Karusellen, fotbollsplanen och grillplatsen. Detta togs upp i
lärarlaget för att rastvärdarna skall hålla extra koll på dessa platser.

Vi har påbörjat ett arbete med språkbruk och attityder (”Månadens hyfs”).
På mötet diskuterade vi hur/om vi hälsar på varandra när vi möts tex i
korridoren eller vid bussen. Representanterna tog med detta till klassen för
diskussion. Detta arbete kommer att fortsätta framöver.

Under läsåret har UMIS/Elevrådet arbetat med att få fotbollsspelandet att
fungera bra. Flera möten har genomförts med lärare och elever där eleverna har
fått diskutera och komma fram till regler.

En utvärdering av Likabehandlingsplan för 2015/2016 skall genomföras under
slutet av läsåret 2016.