Kunskapsbolaget Integra AB
Nacka kommun
Karin Nordblom- Värmdö kommun
Agneta Wessel – Sollentuna kommun
vecka 45 och 46
2010
Innehållsförteckning
VÅGA VISA ...................................................................................................................................................... 1
FAKTA OM ENHETEN ........................................................................................................................................... 2
Typ av skola ................................................................................................................................................... 2
Ledning .......................................................................................................................................................... 2
Organisation .................................................................................................................................................. 2
OBSERVATIONENS METOD................................................................................................................................... 2
MÅLOMRÅDEN .................................................................................................................................................... 4
Normer och värden ........................................................................................................................................ 4
Utveckling och lärande/kunskaper ................................................................................................................ 5
Ansvar och inflytande för barn/studerande ................................................................................................... 7
Bedömning och betyg (gäller ej förskola) ..................................................................................................... 8
Styrning och ledning .................................................................................................................................... 10
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ...................................................................................................... 11
STARKA SIDOR .................................................................................................................................................. 11
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ................................................................................................................................. 11
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN .................................................................................................... 12
REFERENSER ..................................................................................................................................................... 12
KOMMENTAR TILL RAPPORTEN FRÅN KUNSKAPSBOLAGET INTEGRA AB. .............................................................. 13
2
20101115
)
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd,
Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA
VISA innehåller fyra delområden:
observationer
självvärderingar
kundundersökningar
tester och prov
VÅGA VISA ska:
ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande
ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling
ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor
utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen
bidra till ökad måluppfyllelse.
Metoden
Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som
besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar
sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I
observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation.
En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för
alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som
skrivs enligt en särskild mall.
Målområden
Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer
läroplanernas målområden:
Normer och värden.
Utveckling och lärande/kunskaper.
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande.
Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
Styrning och ledning.
* Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa
1
Fakta om enheten
Kunskapsbolaget Integra AB vars bas ligger i Uppsala, är ett företag vars verksamhet vilar på
tre ben:
Arbetsmarknadsutbildning
EU- projekt
Sfi- utbildningar i Sollentuna och Nacka/ Fisksätra. Sfi betyder Svenska för
invandrare.
Kunskapsbolaget Integra AB har funnits i Fisksätra sedan 2006. Skolans 67 studerande
kommer från ca 20 olika länder i världen. Just nu kommer många studerande från
Afghanistan, Somalia och Irak. De flesta bor i Fisksätra och ungefär 85 % av de studerande är
kvinnor. Många av kvinnorna är lågutbildade och i skolan finns också, innevarande termin, ett
par analfabeter. Det är stor spridning i åldrarna, från ca 25 till 70 år.
Alla tre lärare är män.
Typ av skola
Kunskapsbolaget Integra AB är en fristående skola med Sfi – undervisning för vuxna. Skolan
är inrymd i Lännbo friskola där man hyr lokal på bottenplanet.
Ledning
Företaget leds av en vd. Ansvarig för verksamheten i Nacka är företagets personalchef. Denne
är både pedagogisk ledare och lärare på skolan.
Organisation
Skolan ligger i Fisksätra, Nacka kommun, och här erbjuder man undervisning i Svenska för
invandrare på A,B,C och D nivå samt sedan höstterminen 2010 även i SAS grund (svenska
som andraspråk).
Skolan är öppen, förmiddagar 9-12 måndag till fredag, eftermiddagar 13-16 måndag till
fredag och kvällar 17-20 måndag till torsdag.
Vid observationstillfället är 67 studerande inskrivna i skolan. I sitt informationsmaterial
beskriver skolan sin målgrupp som flyktingar och invandrare. Cirka en tredjedel av de
studerande har försörjningsstöd och därmed närvaroplikt – övriga studerande går i skolan av
eget intresse för att förbättra sina kunskaper i svenska.
Tre lärare arbetar vid skolan varav en också är pedagogisk ledare.
Skolan har ett kontinuerligt intag av studerande och strävar efter att nya studerande börjar
skolan på måndagar för att underlätta för andra studerande och för lärarna.
Observationens metod
Observationen äger rum vecka 45 och 46 2010. Observatörerna har
gjort observationer på skolan och besökt flertalet lektioner under fyra dagar och två
kvällar
intervjuat den pedagogiska ledaren och tjänstgörande lärare (en lärare var sjukskriven vid
observationstillfället)
haft spontana samtal med flera studerande
2
Skolans ringa storlek har möjliggjort för observatörerna att vara i verksamheten nästan hela
tiden, och kunna samtala med såväl lärare som studerande på ett informellt sätt.
Vi har tagit del av dokument av olika slag – se referenslista.
3
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Skolan har en handlingsplan för arbete mot diskriminering, kränkande behandling och
mobbning. Lärarna berättar att man aldrig behövt använda den eftersom det hittills inte
inträffat några allvarliga incidenter.
När vi frågar de studerande om de känner till handlingsplanen förstår de inte vår fråga och
alla vi frågar, säger att de trivs bra på skolan, att alla är snälla och att de fått nya vänner sedan
de börjat skolan. Vi ser att de verkar trivas, att de pratar med varandra över språkgränserna
och använder svenska som gemensamt språk. Vi ser också hur landsmän samtalar på sitt
modersmål och hjälper varandra.
En lärare berättar hur han vid ett enstaka tillfälle hjälpt till att lösa en konflikt som uppstått
utanför skolan på en praktikplats. När den studerande var i skolan visade hon att hon inte
mådde bra och läraren frågade om han kunde hjälpa henne med något. Hon berättade då om
sitt problem inför klassen och några av hennes väninnor tog sig an henne och pratade och
tröstade och läraren lämnade tid till dem att stötta den studerande som sedan återvände till sin
praktikplats och fullföljde praktiken. Läraren samtalade också med praktikplatsen vid ett
senare tillfälle.
Vi ser också en kvinna som vill förrätta bön och läraren hänvisar henne till sitt arbetsrum där
hon kan vara i fred.
Vi träffar flera studerande som säger att skolan blir ett ”andningshål” på grund av
studietakten och det individuella bemötandet. De säger att de valt skolan trots att de inte bor i
närområdet.
Vi upplever att tonen mellan lärare och studerande är mycket vänlig och att de studerande
också bemöter varandra på ett respektfullt och vänligt sätt. I lokalerna råder lugn och arbetsro.
De flesta studerande vid skolan är kvinnor. Lärarna är alla män. De berättar att man inte har
något särskilt fokus på genusfrågor, men att man i diskussioner försöker belysa kvinnans roll i
det svenska samhället. I kvalitetsredovisningen läser vi att man en gång i veckan har
gruppdiskussioner på olika teman t ex ”mår barn bäst av att vara på dagis eller att vara hemma
med mamma eller pappa”. Under vårt besök deltar vi inte i någon sådan diskussion.
Bedömning i text
Vi bedömer att likabehandlingsplanen efterlevs i praktiken, men att de studerande inte fått
tillräcklig information om vad en likabehandlingsplan innebär. Vi bedömer att oavsett
språklig nivå så är det möjligt att införliva likabehandlingsplanen i undervisningen.
Vi anser att det råder stor arbetsro och respektfullhet mellan studerande och lärare.
Vi bedömer att det är en brist att vi inte ser något exempel på medvetet genusarbete.
4
Bedömning enligt skala1
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
De studerande har olika bakgrund och spridningen kunskapsmässigt är mycket stor. En stor
andel är lågutbildade och har varit i Sverige ganska länge, har lärt sig språket tillräckligt för
att klara vardagslivet, medan andra är nyanlända och inte kan någon svenska alls. Några har
arbete, men saknar formell utbildning, och några är också analfabeter.
Kunskapsbolaget Integra AB har utarbetat ett eget material bestående av 14 kapitelböcker där
varje kapitel avslutas med ett diagnostiskt prov. Genom att arbeta med materialet
individualiseras undervisningen. De studerande arbetar med kapitelböckerna och
dataprogrammen.De läser arbetsuppgifterna tyst för sig själva, fyller i arbetsbladen eller
lyssnar på olika uppgifter i sina hörlurar vid datorerna. Vi ser att de läser, lyssnar, skriver men
talar förhållandevis lite. De studerande arbetar i sin egen takt och läraren går runt och hjälper
varje elev en liten stund. Vi ser att detta undervisningssätt under våra observationsdagar är det
vanligast förekommande.
Det finns 14 datorer med olika program som stöd för inlärningen. Alla programmen är
utformade och anpassade för studerande med svenska som andra språk. Exempel på dessa
program är :
* SAFIR2
* Vägen till Sverige
* Språkstudion,
* Lexia,
* Lexin,
* Studio Digital
*sfi- länken. Under sfi-länken kan de studerande hitta lexikon på det egna modersmålet.
Några program har talsyntes. Vi ser att datorerna används i hög grad varje dag och några
studerande sitter ett helt lektionspass vid datorn. En lärare berättar för oss att det inte har varit
svårt för de studerande att använda datorerna – även om de har låg skolutbildning. Enligt
honom beror det på det allmänna samhällsklimatet och att motivationen är hög.
1
2
SKALA :
4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden
som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa
förbättringsområden.
2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har
varierande kvalitet eller vissa brister.
1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte
tillfredsställande.
SAFIR –svenska och arbetsliv för invandrare
5
För skolans analfabeter finns ett särskilt material ”EMMA- pärmen”. Det är ett läromedel för
elever som inte kan läsa eller som inte kan bokstäverna. Arbetsgången är metodisk och med
långsamt ökande svårighetsgrad.
Läraren berättar också att man med hjälp av Arbetscentrum i Nacka3 planerar att upprätta ett
litet bibliotek med lättlästa böcker.
I en hylla ser vi några inlästa böcker med tillhörande kassettband. Där finns också Palinspel
som kan användas för inlärning av nya ord, stavning, men även faktainlärning. Vi ser ingen
elev som arbetar med detta material. I en annan hylla finns en del ordböcker på olika språk,
några geografiböcker och dagstidningen Metro. Läraren berättar att han använder tidningen i
undervisningen varje fredag.
Vi deltar på lektioner där läraren undervisar och leder hela gruppen. En lektion diskuteras de
studerandes mål och framtidsdrömmar och vad man ska göra i Sverige. Läraren försöker få
igång en diskussion och berättar mycket från sina egna erfarenheter som invandrare. Under en
annan lektion berättar de studerande först sagor ifrån sina hemländer och sedan går man
igenom en läxa och övar grammatik. Vi ser att det är svårt för kursdeltagarna att formulera
egna åsikter och uttrycka dem.
Vi deltar i en lektion där läraren försöker få igång en gruppdiskussion. Eleverna delas in i
grupper om tre och tre och skall tillsammans arbeta fram en dialog. Detta blir svårt eftersom
de studerande befinner sig på så väldigt olika språkliga nivåer. Lektionen slutar med att
läraren föreslår lösningar som de studerande tar till sig och antecknar.
Vi deltar även i kvällslektioner. Eleverna arbetar individuellt i kapitelböckerna eller vid
datorn. Det är tyst och lugnt i rummet. Man hör lärarens röst som samtalar med en elev i
taget. Övriga arbetar tyst var och en för sig.
Kunskapsbolaget Integra AB har gjort egna diagnoser till sina kapitelböcker. Dessa rättas och
bedöms av lärarna själva och dokumenteras på en särskild blankett som arkiveras tillsammans
med all annan dokumentation. Varje studerande kan sedan själv se resultaten. När första
nationella provet gjorts upprättas också en individuell handlingsplan och ett
utvecklingsschema tillsammans med den studerande.
Skolans lokaler som förr användes till fritidsverksamhet har man byggt om något för att
anpassa till undervisning. I ett rum finns stationära datorer där studerande kan arbeta enskilt
och i de övriga två rummen finns bord och stolar där studerande kan sitta och studera både
enskilt och i grupp. Det enda som finns på väggarna i de två rum som används som klassrum
är några kartor. I det ena rummet en Sverigekarta och en världskarta och i det andra rummet
en Sverigekarta, en Europakarta och en världskarta. Båda rummen har endast en liten
Whiteboardtavla.I lärarnas lilla arbetsrum ser vi en tv och några kassettbandspelare. Under
observationsdagarna används inget av detta och man berättar för oss att det inte finns någon
antenn till tv:n.
Skolan erbjuder studerande praktikplats antingen på Lännbo Friskola i skolmatsalen eller på
fritidshemmet eller på Danvikshemmet där man får arbeta med diverse aktiviteter för de äldre
som bor där.
Skolan har kontakt med kvinnoföreningen ”Rosen” i Fisksätra som man också besöker. Där
anordnas kurser som vänder sig enbart till kvinnor. Skolan har också kontakt med biblioteket
3
Arbetscentrum i Nacka finns till för de som arbetssökande eller nya i Sverige.
6
i Fisksätra vars bibliotekarier har stort intresse för invandrare och sfi- undervisning. Det är
svårt att genomföra studiebesök, säger skolans lärare och förklarar det med att många av
kvinnorna inte vill lämna bostadsområdet och att flera av dem saknar SL-kort.
För att öka genomströmningen och stimulera lärandet inom sfi-undervisningen har staten
infört en sk SFI-bonus. Den innebär att eleven får en ekonomisk ersättning om utbildningen
genomförs på en tid av 12 till 15 månader. Bonusen innebär en ersättning för eleven på 6000 12000 kronor. Den pedagogiska ledaren berättar att det under det förra läsåret gavs ett extra
ekonomiskt bidrag även till skolan som användes för extra resurser till de studerande.
Bedömning i text
Vi ser att lärarna gör stora ansträngningar för att individualisera undervisningen men att
elever också blir lämnade åt sig själva vid datorerna eller för att på egen hand skriva av, fylla i
uppgifter och svara på skriftliga frågor.
Eftersom alla skolans elever har annat modersmål än svenska är behoven av stödmaterial
väldigt stora. Vi bedömer att skolan saknar själva material som utmanar kreativiteten och
lusten och att skolans lokaler och utrustning inte tillräckligt stimulerar och möjliggör för
kursdeltagarna att till fullo utveckla sin språkliga förmåga.
Dokumentationen av lärandet sker i samband med prov och diagnoser och vi bedömer att den
är tillfredsställande och tydlig för den studerande.
Vi bedömer att skolans samverkan med närsamhället är tillfredsställande genom praktik ,
kontakter med Arbetscentrum, kvinnoföreningen Rosen och biblioteket. Men vi anser också
att det är en brist att skolans kontakter utanför närsamhället är så få.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
Ansvar och inflytande för barn/studerande
Beskrivning
Skolan har inget elevråd och lärarna förklarar att behovet aldrig uppstått därför att
språkkunskaperna hos de studerande inte riktigt räcker till. När vi frågar de studerande om
vilket ansvar och inflytande de har, så förstår de inte vår fråga men betonar att de trivs bra i
skolan och med lärare och undervisning.
I kvalitetsredovisningen läser vi att skolans material är anpassat efter en individualiserad
undervisning ”vi fångar upp eleven där hon befinner sig och bejakar elevens egna initiativ”.4
4
kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 Kunskapsbolaget Integra AB
7
Den pedagogiska ledaren berättar att när en ny elev skall börja på skolan görs en bedömning
av den studerandes språkliga förmåga. Den studerande får göra en självbedömning inom 12
områden som tex läshastighet , skrivförmåga , ordförråd, förståelse mm. Den studerande
beskriver också sin skolbakgrund och sina framtidsplaner Utifrån denna självbedömning
avgör man i vilken grupp han/hon skall börja och med vilken kapitelbok.
Om någon av kursdeltagarna vill ändra på något talar de direkt med berörd lärare. Lärarna
berättar att de är lyhörda för de studerandes önskemål och frågar regelbundet efter deras
synpunkter. Vid ett tillfälle bad en kvinna att de skulle ha en gruppdiskussion istället för att
arbeta själva och då ändrade läraren sig. Ett annat exempel ser vi vid ett
lektionsbesök. Läraren har planerat att klassen skall diskutera frågeställningen ”Vad vill du
göra i Sverige?”. Det kommer flera olika svar från de studerande. Detta gör att han lämnar
sin planering, fångar upp de studerandes svar och lektionen fortsätter utifrån dessa.
Under vår observation hör vi inte att någon kursdeltagare föreslå en förändring, men vi ser
studerande som väljer vilket material han/hon vill arbeta med.
Bedömning i text
Vi bedömer att det är en brist att det inte finns något elevråd vid skolan eller ett annat formellt
forum för att ta tillvara de studerandes åsikter.
Vi anser att inskrivningsprocessen för nya studerande är ett bra instrument för att dessa skall
påbörja sin undervisning på för dem rätt nivå.
Vi bedömer att de studerande har möjlighet att påverka sin undervisning vilket vi ser flera
exempel på.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Bedömning och betyg (gäller ej förskola)
Beskrivning
För bedömning och betygssättning använder skolan dels eget material, dels de nationella
proven från Skolverket.
Det egna materialet är de kapitelböcker 1-14, som skolan själva utarbetat och som används i
undervisningen.
.
8
Sfi5 är upplagd så att man studerar på olika nivåer : A,B,C och D-nivå. Analfabeter börjar på
A-nivå. Testet på A-nivå har skolan utarbetat själv. Under de senaste två åren har endast en
elev genomfört testet på A-nivå. Studerande med kortare skolbakgrund börjar studera på B
nivå. Studerande som har gått gymnasieskola eller motsvarande börjar studera på C nivå, dvs
de som har ca 14 års skolbakgrund. De flesta av skolans studerande börjar på B och C nivå.
D- provet är slutprovet för sfi. Om den studerande klarar D-provet har denne klarat hela sfikursen
Skolan har utarbetat mål och kriterier för varje kurs A t o m D, vilka vi får tillgång till. När vi
frågar om de studerande har kunskap om mål och kriterier så säger skolledningen att det är
språkliga svårigheter att kommunicera målen och att eleverna inte får dessa i förväg.
Nationella prov utgivna av Skolverket används för studerande på B och C- nivå. Som vi
tidigare nämnt har skolan utarbetat egna kapitelböcker. När den studerande läst kapitelbok 8/9
är det dags att genomföra Skolverkets nationella prov på B-nivå. För C-provet bör man ha läst
kapitelbok 10. Tiden mellan B och C provet är relativt kort. Studerande som inte blir godkänd
får göra om provet eller eventuell rest vid ett senare tillfälle.
Skolverket har utarbetat mallar för att underlätta bedömning av nationella proven. Det lärarna
subjektivt kan påverka är bedömningen av uppsatsen och det muntliga provet. Läraren har
hjälp av exempeltexter i bedömningsmallen för att säkerställa en likvärdig bedömning.
Lärarna uppger också att de rättar proven tillsammans men att de inte har kontakt med lärare
från andra skolor. När studerande och lärare kommer överens om att den studerandes
kunskaper är tillräckliga så får denne genomföra de nationella proven omedelbart. Det innebär
att det finns test- och diagnostillfällen i stort sett dagligen.
Mellan de nationella proven så diagnostiseras kunskaperna efter varje kapitelbok. På
diagnoserna kan studerande få betyget eum6, g, vg och mvg. Varje elev har en mapp där
resultatet på diagnoserna noteras. I samband med proven på A,B,C och D-nivåerna fyller
läraren i utvecklingsscheman för de individuella deltagarna. Vid B och C- proven upprättas en
individuell handlingsplan där nuvarande situation analyseras samt vilka förbättringsområden
som finns och datum för avstämning. Studeranden kan om de vill ta del av sin mapp.
Efter slutprovet i sfi har studerande möjlighet att fortsätta på SAS7.
Bedömning i text
Kartläggningen av elevernas kunskaper har god kvalitet - dels genom diagnoserna efter
kapitelböckerna och dels genom de nationella proven.
Skolans egna mål och kriterier för kurserna A t o m D är väldigt tydliga och lätta att förstå
och en hjälp för den undervisande läraren. Vi anser att det är en brist att kursdeltagarna inte
får mål och kriterier beskrivna före varje kurs.
Skolans lärare har inte kontakt med lärare från andra skolor vid bedömning av nationella
prov. Vi bedömer att skolan därför inte tillräckligt arbetar med att säkerställa en likvärdig,
allsidig och rättssäker bedömning.
5
6
7
Sfi – svenska för invandrare
Eum- ej uppnått målen
SAS – svenska som andra språk.
9
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
1 1,0
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
Styrning och ledning
Beskrivning
Ansvarig för verksamheten i Nacka är företagets personalchef. Denne är både pedagogisk
ledare och lärare vid skolan. Eftersom det enbart finns tre lärare vid skolan – inklusive
verksamhetsansvarig- finns det ingen ledningsgrupp. Verksamhetsansvarig har löne- och
utvecklingssamtal med de två lärarna. Han berättar att hans mål med verksamheten är att de
personer som studerar vid skolan skall ges insikt i språkets betydelse för att komma in på
arbetsmarknaden, bli självförsörjande och att lärarna i sin undervisning därför betonar detta.
Verksamheten följs upp och utvärderas årligen i kvalitetsredovisningen. Däremot redovisas
inte någon elevenkät. Vi läser i årets kvalitetsredovisning att den enkät som kommunen
skickar till skolans studerande är mycket svårbegriplig och innehåller alltför många områden.
Skolan föreslår att den skall begränsas och arbetas om av en språkkonsult.
Regelbunden kompetensutveckling för lärarna genomförs två eller tre dagar i början av varje
termin. Bl a har man vid dessa studiedagar diskuterat betyg och bedömning samt
diagnosmaterial. Verksamhetsledaren berättar att lärarna uppmuntras att studera SAS på
distans eftersom de saknar formell kompetens. De kan göra detta i sin tjänst och skolan står
för eventuella kostnader för material mm. Det finns ingen skriftlig plan beträffande
kompetensutvecklingen men en del dokument som vi redovisar i referenslistan.
I Nacka är Kunskapsbolaget Integra AB en av flera anordnare av sfi- undervisning. En person
som önskar studera vid skolan uppmanas att vända sig till LärKan8 som är Nacka kommuns
centrala organisation. Här tar man emot eleven, diagnostiserar denne och ger eleven ett konto.
LärKan anvisar sedan till de anordnare som finns i kommunen. Skolan har ingen egen studieoch yrkesvägledare men hänvisar till kommunens studievägledare som finns i Fisksätra varje
onsdag. All övergång till andra skolformer sker via LärKan.
Bedömning i text
Vi bedömer att verksamhetsansvarig tar ett ansvar som pedagogisk ledare. Vi bedömer att
hans fokusområden syns i verksamheten. Verksamhetsansvarig och lärarna arbetar
tillsammans i stort sett dagligen och löser problem tillsammans.
Vi bedömer att skolan utvärderar sin verksamhet tillfredsställande i kvalitetsredovisningen
men att det är en brist att de studerandes synpunkter inte syns i denna.
En del enkäter skickas till skolans studerande från Nacka kommun. Vi bedömer att det är bra
att skolan framfört synpunkter på utformningen och språknivån på dessa.
8
LärKan= Vux- vägledningskontoret nya namn som betyder
Nacka och Lärare Kan i Nacka
10
Lärande Karriärutveckling i
Vi bedömer att det är en brist att det saknas en skriftlig kompetensutvecklingsplan för varje
lärare individuellt.
Vi anser att det är bra att studerande hänvisas till en studie-och yrkesvägledare som finns i
närområdet.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
1 1,0
God kvalitet
2,0
Mycket god kvalitet
3 3,0
4,0
x
Jämförelse med tidigare observation
Förbättringsområden
i tidigare rapport (år):
Skolan är inte tidigare observerad
Nuläge:
Starka sidor
Det respektfulla bemötandet
Normer och värden s.6
Det goda arbetsklimatet.
Normer och värden s. 6
Tillvaratagandet av möjligheter till individualisering Utveckling och lärande s.7-9
Bedömningen av elevernas kunskaper har god kvalitet
- dels genom diagnoserna efter kapitelböckerna Bedömning och betyg s.10-11
Förbättringsområden
Arbete med likabehandlingsplanen
Normer och värden s.6
Skolmaterial som utmanar kreativiteten och lusten.
Utveckling och lärande s.7 ff
11
Skolans lokaler och utrustning för att stimulera
och möjliggöra för kursdeltagarna att till fullo
utveckla sin språkliga förmåga.
Utveckling och lärande s.7 ff
Kompetensutvecklingsplan för varje lärare
Styrning och ledning s.12
Sammanfattande slutsats om enheten
Kunskapsbolaget Integra AB är ett företag med Sfi- utbildning, beläget i Fisksätra. Vid
skolan studerar 67 studerande som kommer från ca 20 olika länder.
De flesta bor i Fisksätra och ungefär 85 % av de studerande är kvinnor. Många av kvinnorna
är lågutbildade och i skolan finns också, innevarande termin, ett par analfabeter. Det är stor
spridning på åldrarna, från ca 25 till 70 år. Skolans styrka är det respektfulla bemötandet och
det goda arbetsklimatet.
Referenser
LPO 94
Material från Kunskapsbolaget Integra AB:
* Väkommen till Sfi i Fisksätra
*Inskrivningsblankett- Personuppgifter för nya elever
*Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010
*Utvecklingsschema
*Kunskapsbolaget Integras handlingsplan mot diskriminering, kränkande
behandling och mobbning
*Information om studievägledning
* Kunskapsbolaget Integra – företaget, verksamheten och resurserna
*Kunskapsbolaget Integras genomförande av SFI utbildning
* Kursplan Svenska för invandrare A-kurs
* Kursplan Svenska för invandrare B-kurs
* Kursplan Svenska för invandrare C-kurs
* Kursplan Svenska för invandrare D-kurs
* Arbetsbeskrivningar - olika modeller : Mats modell , Sollentunamodellen, Up
Aros asyls modell, Nackamodellen
* Kompetensutvecklingsdagarna 23 och 24 oktober 2008
* Handledning : Enköpingsmodellen- starta företag, rekrytera, intervjua och
göra urval.
* Individuell handlingsplan
* Utvecklingsschema
* Resultat diagnoser
* Närvarorapport Sfi
12
Kommentar till rapporten från Kunskapsbolaget Integra AB.
I det stora hela tycker vi att rapporten ger en rättvisande bild av vår sfi-verksamhet i
Fisksätra.
När det gäller vårt arbete med Likabehandlingsplan och genusfrågor, så lägger vi
tonvikten på att våra lärare skall undervisa, och förhålla sig, utifrån huvudprinciperna
i Likabehandlingsplanen och ett medvetet förhållningssätt när det gäller genusfrågor.
Vi kan bli bättre på att ta upp genusfrågor i undervisningen, men man skall vara klar
över att det råder brist på bra undervisningsmaterial för många av våra elever. Det
krävs fingertoppskänsla för att inte såra någons känslor när man diskuterar
könsrelationer.
När det gäller att stimulera kreativiteten hos deltagarna så vill vi påstå att vår
kombination av arbete med kapitlen, arbete med datorn och ett starkt individuellt stöd
från lärarna, räcker en ganska lång väg.
Vi skall inrätta elevråd.
När det gäller elevernas kontakter utanför närsamhället så måste man förstå vad det
innebär att ha en stor andel deltagare som studerar på studieväg 1. För många av
kvinnorna är det ett mycket stort steg att bara ta sig till skolan. Att etablera kontakter i
närsamhället för dessa kvinnor gör att de blir en del av det svenska samhället.
Mvh
Lennart Frimodig
Kunskapsbolaget Integra AB
13
