Inventering av vedlevande insekter i ekmiljöer vid

Inventering av vedlevande insekter
i ekmiljöer vid Tomteboda Postterminal,
Solna Stad
Beställare:
Iterio AB, kontaktperson Pernilla Troberg
Rapportdatum:
2014-09-24
Rapporten citeras:
Andersson, P. & Koffman, A. (2014). Inventering av vedlevande
insekter i ekmiljöer vid Tomteboda Postterminal, Solna Stad.
Calluna AB.
Projektledare:
Anna Koffman (Calluna AB)
Inventering:
Petter Andersson (Calluna AB)
Rapportförfattare:
Petter Andersson & Anna Koffman (Calluna AB)
Foton:
Petter Andersson, Anna Koffman (Calluna AB) om inget annat
anges
Kvalitetsgranskning:
Håkan Andersson (Calluna AB)
Övriga medverkande:
Håkan Andersson (Calluna AB)
Omslagsfoto:
Bredbandad ekbarkbock samt miljöbild från norra delen.
Intern projektkod:
AKN0050
2
Sammanfattning
På uppdrag av Iterio AB har Calluna AB genomfört en insektsinventering i ekmiljöerna vid
Tomteboda i Solna stad. Syftet med inventeringen var att undersöka insektsfaunan knuten
till gamla ädellövträd. Behovet att inventera uppkom eftersom många ädelövträd kommer
att fällas till följd av en ny detaljplan för bussdepå på Postens tidigare fastighet och mark.
Insektsfaunan har undersökts med hjälp av sex fönsterfällor och två mulmfällor.
Sammanlagt bestämdes 376 individer av 91 taxa. Av dessa var 85 arter skalbaggar, 2 arter
blomflugor, 2 arter vedharkrankar och 1 art getingar. Sju skalbaggsarter är rödlistade och ett
flertal andra fynd är intressanta ur ett naturvårdsperspektiv.
Det i särklass mest intressanta fyndet gäller två individer av bredbandad ekbarkbock
Plagionotus detritus. Arten är i gällande rödlista placerad i kategorin Starkt Hotad (EN). I
rapporten föreslås mildringsåtgärder för denna och andra arter.
3
Innehåll
1! Inledning ................................................................................................................ 5!
1.1! Syfte ............................................................................................................................. 5!
1.2! Bakgrund ...................................................................................................................... 5!
2! Översiktlig beskrivning av området ......................................................................... 8!
3! Metod ..................................................................................................................... 8!
4! Resultat och rekommendationer ............................................................................ 10!
4.1! Resultat av insektsinventeringen ................................................................................. 10!
4.2! Bredbandad ekbarkbock Plagionotus detritus ............................................................. 11!
4.3! Gulbent kamklobagge Allecula morio ......................................................................... 16!
4.4! Matt blombagge Ischnomera cinerascens ................................................................... 18!
4.5! Plattad lövvedborre Xyloborus monographus .............................................................. 19!
4.6! Skeppsvarvsfluga Lymexylon navale............................................................................ 20!
4.7! Lindplattbagge Laemophloemus monilis ..................................................................... 21!
4.8! Ekmulmbagge Pentaphyllus testaceus ......................................................................... 22!
4.9! Intressanta fynd av naturvårdsarter ............................................................................. 23!
4.10! Övriga observationer av andra artgrupper ................................................................ 24!
5! Diskussion ............................................................................................................ 25!
6! Referenser ............................................................................................................. 25!
7! Bilaga 1. Tabell över påträffade arter i Tomteboda maj-augusti 2014 .................... 27!
8! Bilaga 2. Foton på träd med insektsfällor. .............................................................. 30!
4
1 Inledning
1.1 Syfte
På uppdrag av Iterio AB har Calluna AB genomfört en insektsinventering i ekmiljöerna vid
Tomteboda Postterminal (figur 1). Syftet med inventeringen var att undersöka insektsfaunan
knuten till gamla ädellövträd.
1.2 Bakgrund
Stockholms stad och SL har under flera år diskuterat ett ersättningsläge för Hornsbergs
bussdepå. Ett detaljplaneförslag har därför utarbetats för en bussdepå vid Tomteboda
postterminal. Samråd har ägt rum. Det aktuella området har höga naturvärden, främst
knutna till värdefulla träd. Det gäller främst ädellövträd såsom grova ekar, ekar med
hålbildning och så kallade ekefterträdare, det vill säga äldre ekar som ännu inte blivit
gammelekar. Det finns även gamla lindar, fruktträd med hålbildning samt några äldre tallar.
Ekmiljöerna i Tomteboda utgör en del i ett större nätverk av liknande miljöer som finns i
kommunen. Den stora förändring som krävs inom planområdet avseende höjdsättning,
markarbeten samt exploateringens direkta effekter är förlusten av vegetation, gamla träd och
ekefterträdare. Ädellövträden bedömdes under planprocessen ha sådana biologiska
kvaliteter att de sannolikt hyser rödlistade skalbaggar knutna till mulm och ved.
Anläggande av bussdepån kommer medföra att gamla ädellövträd fälls eller påverkas,
genom en förändring av närmiljön (figur 2 och 3). Med anledning av att negativa
konsekvenser för insektslivet är att vänta har Calluna AB fått i uppdrag av Iterio AB, med
kontaktperson Pernilla Troberg, att genomföra en artinventering av vedlevande insekter i
ekmiljön vid Tomteboda postterminal. Inventeringen genomfördes maj-augusti 2014 och
utfördes av Petter Andersson, Calluna AB. Håkan Andersson, Calluna AB, var med vid
uppsättningen av fällorna och bedömde vilka träd som var lämpliga. I samband med de
fältbesök som gjorts vid insektsinventeringen har Calluna även bedömt om det finns
lämpliga åtgärder för att mildra skadan på livsmiljön för aktuella'arter.
5
Område där lämpliga träd för vedinsektsinventering eftersöktes.
Figur 1. Kartan visar det område som avgränsats för eftersök av lämpliga träd att sätta upp insektsfällor i.
På kartan visas de träd där fällor sattes upp, märka med fällnummer. En fälla placerades i en hålek strax
norr om det egentliga området.
6
Figur 2. Illustrationsplan som visar hur området kommer se ut när det är färdigbyggt.
Figur 3. Gröna markeringar visar träd som kommer vara träd och röda stjärnor visar inmätta träd som
kommer att fällas till följd av exploateringen. Kartan är framställd av Iterio AB.
7
2 Översiktlig beskrivning av området
Inventeringsområdet är uppdelat tre olika biotoper. Norra delen består av parkartad
ädellövskog med kolonistugor, vilka nu håller på att rivas (se rapportens framsida). I denna
del finns även en lindallé. Sälg och gamla fruktträd är andra trädslag i den norra delen som
har betydelse för vedlevande arter. Den norra delen av inventeringsområdet är påfallande
blom- och buskrikt med arter som syren, rönn, körsbär, äpple, hägg och gullregn samt
trädgårdsblommor som exempelvis krollilja, gullviva, förgätmigej, iris, liljor och sibirisk
nunneört. Blomrikedomen är intressant i sammanhanget eftersom flera vedlevande
insektsarter är blombesökare som fullbildade. Andra insektsgrupper som gaddsteklar och
fjärilar behöver också pollen eller nektar.
Den mellersta delen består av öppen gräsmark med några solitära ekar och bryn. Den södra
delen består av tallskog med inslag av s.k. krattek (klena långsamväxande ekar). Området är
en höjd där häll går i dagen.
Inventeringsområdet är omgärdat av trafikerade vägar vilket torde ha viss barriäreffekt även
för de insektsarter som flyger. Andra ädellövskogar med förmodade naturvärden finns i
omgivningen, norr om Pampas marina, Karlberg och strax norr om inventeringsområdet, se
figur 10.
3 Metod
I syfte att undersöka insektsfaunan i området användes fönsterfällor och mulmfällor (figur 5).
Principen för fönsterfällor är att insekterna flyger in i en skiva av plexiglas och ramlar ner i
en behållare. Mulmfällorna utgörs av plastburkar som placeras i trädhåligheter och där
insekter ramlar ner. Båda fälltyperna innehåller glykol (50%), i vilken insekterna konserveras.
Den 14 maj 2014 sattes sex fönsterfällor upp i lämpliga träd; fyra placerades i ekar och två
placerades i lindar. Två mulmfällor placerades i håligheter i ekar. Fällorna tömdes vid tre
tillfällen under sommaren; 15 juni, 20 juli (två fällor 25 juli) samt 17 augusti (då fällorna även
togs ner). Figur 1 och 4 visar träden utmärka på karta. I figur 4 redovisas även stamdiameter,
trädart och klassning av succession för hålstadium.
8
Figur 4. Karta med förekomst av tallticka (röda prickar) samt de träd där insektsfällor sattes upp. För
dessa träd redovisas stamdiameter och klassning av successionsstadium gällande hålbildning, enligt
samma skala som länsstyrelsen använder i trädinventering skyddsvärda träd.
9
Figur 5. Fönsterfälla (vänster) och mulmfälla (höger).
4 Resultat och rekommendationer
4.1 Resultat av insektsinventeringen
Sammanlagt bestämdes 376 individer av 91 taxa. Av dessa var 85 arter skalbaggar, 2 arter
blomflugor, 2 arter vedharkrankar och 1 art getingar (se tabell i Bilaga 1). Sju skalbaggsarter
är rödlistade och ett flertal andra fynd är intressanta ur ett naturvårdsperspektiv.
Rödlistade arter:
−
Bredbandad ekbarkbock Plagionotus detritus (rödlistekategori EN)
−
Gulbent kamklobagge Allecula morio (rödlistekategori NT)
−
Matt blombagge Ischnomera cinerascens (rödlistekategori NT)
−
Plattad lövvedborre Xyloborus monographus (rödlistekategori NT)
−
Skeppsvarvsfluga Lymexylon navale (rödlistekategori NT)
−
Lindplattbagge Laemophloeus monilis (rödlistekategori VU)
−
Ekmulmbagge Pentaphyllus testaceus (rödlistekategori NT)
Intressanta naturvårdsarter:
−
Brun guldbagge Protaetia marmorata (tidigare rödlistekategori VU, 2000)
−
Brun vedborre Xyleborinus saxesenii (tidigare rödlistekategori NT, 2005)
−
Större svampklobagge Mycetochara axillaris (tidigare rödlistekategori NT, 2000)
−
Ljusfläckig vedsvampbagge Mycetophagus piceus (tidigare rödlistekategori NT, 2000)
−
Ekbarkborre Dryocoetes villosus (tidigare rödlistekategori NT, 2000)
−
Trägnagaren Xyletinus pectinatus (tidigare rödlistekategori NT, 2000)
−
Stumpbaggen Plegaderus caesus (tidigare rödlistekategori NT, 2000)
10
−
Kolsvart kamklobagge Prionychus ater
−
Vedharkrankarna Ctenophora pectinicornis, Tanyptera atrata och Dictenidia bimaculata
−
Brun trämyra Lasius brunneus
−
Bålgeting Vespa crabro
Nedan följer beskrivningar och rekommendationer gällande de rödlistade arterna samt
övergripande beskrivningar för intressanta naturvårdsarter.
4.2 Bredbandad ekbarkbock Plagionotus detritus
Det i särklass mest intressanta fyndet gäller bredbandad ekbarkbock Plagionotus detritus.
Arten är i gällande rödlista placerad i kategorin Starkt Hotad (EN). Bredbandad ekbarkbock
omfattas av ett åtgärdsprogram, vilket innebär att Naturvårdsverket prioriterat åtgärder för
arten. Länsstyrelsen i Stockholm arbetar med specifika åtgärder för att stärka populationen.
Bredbandad ekbarkbock är knuten till ekar med varm utvecklingsmiljö. Äggen kan läggas i
död ekved på såväl stående träd samt på marken liggande virke. Arten lägger ägg i barken
på nyligen döda grövre stam- och grendelar. Äggläggningen sker från mitten av juni till
början av juli. Den kräver solexponerade träddelar och är mest aktiv i solsken och värme.
Larvutvecklingen hos arten tar ett eller två år i anspråk. Förpuppningen infaller oftast i slutet
av maj till mitten av juni. Den fullbildade skalbaggen kläcks efter knappt två veckors
pupptid. Den stannar därefter några dagar i puppkammaren medan det yttre skelettet
hårdnar och gnager sig sedan ut ur den angripna träddelen via ett cirkelrunt kläckhål som är
ca 6 mm brett. Främst visar den sig i samband med äggläggningen på stam- och grendelar
som nyligen dött och som lämpar sig för äggläggning. Den fullvuxna skalbaggen visar sig
framme på gamla ekar från mitten av juni till slutet av juli. Om en ek dör på rot kan övre
delar av trädet angripas av en generation med föräldradjur medan stam- och grendelar
längre ner på stammen attraherar äggläggande djur följande år. Kortare stam- och grendelar
på marken angrips endast av en generation av föräldradjur. För en långsiktig överlevnad av
den bredbandade ekbarkbocken krävs normalt bestånd med mycket grova träd för att skapa
en kontinuerlig succession av nedfallna grova stam- och grendelar.
Kunskap om artens spridningsförmåga saknas. Förmodligen kan arten med lätthet flyga
flera kilometer. Det är dock viktigt att inte överdriva gissningar om spridningsförmågan och
därmed bilda en för positiv bild av artens möjligheter till överlevnad i landskapet (Ehnström
2005).
Arten föds upp i Nordens ark (figur 6) och utplanteringsförsök görs på Norra Djurgården
där arten har sitt starkaste fäste.
11
Figur 6. Affisch från Nordens ark som visar vilka djur organisationen arbetar med att bevara. Röd ring runt
bredbandad ekbarkbock.
4.2.1
Bredbandad ekbarkbock i inventeringsområdet
Bredbandad ekbarkback hittades i en ek med fönsterfälla 4 (figur 1). Fyndet utgjordes av två
individer, en hane och en hona (se rapportens framsida), vilka påträffades vid tömningen 20
juli. Vid besök 26 augusti tillsammans med Länsstyrelsen Stockholm eftersöktes gnagspår
(kläckhål från utflugna vuxna individer, larvgångar och puppkammare) och kläckhål
hittades högt upp i trädet med hjälp av kikare. Dessutom hittades troliga kläckhål på en död
ek som står nordväst om inventeringsområdet.
Trädet står mycket solexponerat och är stressat. Mark har fyllts ut runt stammen. Trädet har
döda grenar och är nästan helt dött. Trädets brösthöjdsdiameter är ca 97 cm (figur 7, 8 och 9).
Det finns inga stora hål men flera små hålbildningar. Eken bedöms som optimal för
bredbandad ekbarkbock och fungerar som substrat för äggläggning. Trädet bör fungera för
äggläggning under cirka 10 års tid. Äggläggning förväntas börja i grenar högre upp för att
längre fram övergå till stammen allteftersom trädets nedbrytning fortskrider. Vid ett
platsbesök 1 september, hittades med hjälp av kikare kläckhål högt upp på grov gren.
Kläckhålen är sannolikt från i år.
12
Figur 7. Träd med fälla nr 4 där bredbandad
ekbarkbock hittades.
Figur 8. Träd med fälla 4. Brösthöjdsdiameter 97
cm.
Figur 9. Trädet i bakgrunden hade fönsterfälla 4.
En annan ek som också kan ha betydelse för
arten men som inte var lämpligt att placera fälla
i, syns i förgrunden.
Figur 10. Bredbandad ekbarkbock från fälla 4.
4.2.2
Landskapligt sammanhang
Arten är enligt utdrag från Artportalen perioden 2004-2014 funnen på följande lokaler i länet:
Tivoli, Ulriksdal, Bergshamra gård, Frescati, Södra Djurgården, Stora Skuggan, Västra
Oxberget, Norra Djurgården, Haga, Manilla skola. Enligt rapport från Miljöförvaltningen
2007 finns den också i ekområdet på Sickla udde.
Kartan i figur 11 visar fyndet i Tomteboda tillsammans med ett utdrag från Solnas
biotopkarta som visar ädellövskog, samt Solnas inmätning av jätteekar och ekefterträdare.
Det aktuella området i Tomteboda är litet och här finns max en handfull träd som är
potentiella för äggläggning i planområdet. I närområdet finns dock lokaler som bedöms ha
potential att hysa träd lämpliga för arten. Dessa har markerats med röd ring i kartan. Kanske
finns en s.k. källpopulation i omgivningarna.
Arten antas ha god spridningsförmåga enligt åtgärdsprogrammet och det kan också vara så
att den har spridit sig ända från Ulriksdal, Bergshamra, Haga och lokaler på Norra
Djurgården. Länsstyrelsen som arbetar med åtgärdsprogram för arten uppger att det i år har
varit ett bra år för bredbandad ekbarkbock och att ovanligt många individer kläckts.
13
Figur 11. Kartan visar det landskapliga sammanhanget för fyndet av bredbandad ekbarbock. I
Hagaparken och Norra Djurgården finns registrerade fynd i artportalen. Kartan visar ädellövskogar från
Solna stads biotopkarta. Biotopkarta över Solna, © Solna stad, 2007. (I kartan visas ekefterträdare från
Tomtesbodas inmätning i lila, medan övriga efterträdare visas i gult. Det är dock ingen skillnad på
dataset.)
14
4.2.3
Planens påverkan
Kartorna i figur 2 och 3 visar markområde som kommer att tas i anspråk. Eken med fynd av
bredbandad ekbarkbock kommer att fällas. Detta sker 2015 eller 2016. Bussdepån ska tas i
bruk 2018. Det bedöms som troligt att äggläggning har skett i eken. Eftersom bredbandad
ekbarkbock är starkt hotad är varje träd där arten reproducerar sig värdefullt för artens
överlevnad.
4.2.4
Förslag på mildringsåtgärder
Låt trädet stå så länge som möjligt. Tidpunkt under året då fällning är minst skadlig är på
hösten eller vintern. Då ska skalbaggar som utvecklats i veden ha hunnit lämna träden. Det
bedöms dock som troligt att ägg läggs flera gånger i trädet, varför en fällning kan innebära
att en generations larver finns i trädet. Av den anledningen är det väldigt viktigt att trädet
inte flisas, eller förs till någon för arten olämplig plats. Trädet ska placeras på föreslagen
plats för veddepå. I figur 12 anges några möjliga platser för veddepåer. För ved till
bredbandad ekbarkbock är den lämpligaste platsen där de det idag står kolonistugor (Den
sydligaste röda figuren i kartan inklusive platsen med befintliga kolonistugor). Det är ett
sydvänt läge. Raden med unga björkar behöver tas ned samt några andra träd och buskar för
att skapa god solexponering. Vid platsbesök 1 september sågs vid föreslagen veddepå, en ek
ut som är lämplig för s.k. veteranisering. Veteranisering är en metod att påskynda ett träds
åldrande, i syfte att skapa död ved. När det blir dags att ta ned trädet behöver ekolog
medverka för att träd tas ned på rätt sätt, och att placering i veddepå och veteranisering
utförs på så sätt att bredbandad ekbarkbock gynnas.
Veddepån kräver skötsel. Skötseln innebär att ekved, grenar eller stammar, tillförs
kontinuerligt, helst vartannat år men åtminstone en gång var femte år. Detta ordnas
lämpligen genom att kommunen samordnar att ekved (hela träd eller grenar) som tas ned i
olika exploaterings- eller skötselsammanhang, används för veddepån. Efter några år
kommer barkfallen hård ved att behöva fraktas bort, om det blir brist på utrymme för nydöd
ved. Gamla stammar ska då föras till av kommunen anvisad större upplagsplats. Detta
eftersom få vedlevande skalbaggar lever i gammal helt barkfallen ved. Särskilt bredbandad
ekbarkbock kräver nydöd ekved med barken kvar.
För att skötsel av veddepån ska fungera över tid måste en skötselanvisning knytas till
planbeskrivning för detaljplanen eller exploateringsavtal.
15
Platser veddeponi
Plats veddeponi
Rad med björkar
tas bort.
Figur 12. Möjliga lägen för
veddeponier är inritade. På den
södra platsen måste en rad med
björkar tas bort för att skapa mer
plats.
Plats veddeponi
4.3 Gulbent kamklobagge Allecula morio
Figur 13. Gulbent kamklobagge Allecula morio
Gulbent kamklobagge är rödlistad och förs till kategorin Nära Hotad (NT). Arten är utbredd
från Skåne till Västmanland.
Larven har en flerårig utveckling och lever av mycelhaltig ved i håligheter i grova lövträd.
Främst lever den i ek, men har även påträffats i andra trädslag som lind, bok, lönn och asp.
De fullbildade skalbaggarna är nattaktiva och kan påträffas på stammen av värdträden
under juli (Lundberg & Ehnström 1997).
16
4.3.1
Gulbent kamklobagge i inventeringsområdet
Totalt fem individer av gulbent kamklobagge påträffades i mulmfälla B, vilken var placerad i
en hålighet i en ek strax norr om inventeringsområdet.
4.3.2
Landskapligt sammanhang
Arten förekommer relativt spritt i Stockholms län och har under perioden 2004-2014 enligt
Artportalen påträffats på 21 lokaler, från Tullgarn i söder till Upplands-Bro och Österåker i
norr.
4.3.3
Planens påverkan
Arten kan påverkas negativt av att ekar med håligheter kan komma att avverkas. Den eken
där de fem individerna påträffades kommer dock inte att beröras av exploateringen.
4.3.4
Förslag på mildringsåtgärder (relevant för alla mulm-arter)
En åtgärd för att minska negativa effekter av att hålträd fälls är att sätta upp mulmholkar
(figur 14). Mulmholkar gynnar inte bara gulbent kamklobagge utan alla arter knutna till
håligheter och mulm. Calluna bedömer att plats, inom planområdet eller i ädellövområdet
rakt norrut, kan finnas för minst fem mulmholkar. Exakt vilka träd som ska användas anges i
ett senare skede i exploateringen. Mulmholkarna är relativt stora (100 x 50 x 50 cm) och
tunga vilket kräver stora träd som kan bära upp tyngden. Holkarna kan fyllas med träspån
och eklöv (Jansson et al. 2009) eller riktig mulm från träd som fällts. Mulmholkarna bör helst
placeras i ek eller åtminstone i ädellövträd i solbelyst läge. För att arter som finns i träden nu
ska kunna sprida sig till mulmholkarna innan en eventuell fällning, är det av stor vikt att
mulmholkarna sätts upp 2015 och att fällningen läggs så sent som möjligt i planprocessen
(tidigast 2016). Ju fler år som mulmeken och mulmholkarna finns i samma område desto
större chans är det för lyckade kolonisationer.
Figur 14. Illustration av mulmholk. Lars Löfman Calluna AB.
17
Två av de lindar som ska fällas i allén har ingått i vedinsektsinventeringen (fälla 3 och 5).
Träden visade sig innehålla hållevande arter (exempelvis större svampklobagge och kolsvart
kamklobagge, se Intressanta fynd av naturvårdsarter nedan). Vid fällning av lindarna ska så
stor del av stammen som möjligt bevaras. Stammen med hålighet ska stå i upprätt läge. En
lösning kan vara att flera större stamdelar med hålighet i, ställs på den stora ekstubben (figur
15). Om eken med fälla 6 måste fällas rekommenderas detta förfarande även för denna ek.
Vedstammar som blir över placeras på veddepå på lämplig plats i området.
Figur 15. På den stora stubben är
det lämpligt att placera ”trissan”
(utsågad sektion av nedsågad
stam) med hålighet för rödlistade
arter. Förhoppningen är att
individer i stammen ska kunna
fortsätta att leva där och
producera ytterligare
generationer.
4.4 Matt blombagge Ischnomera cinerascens
Figur 16. Matt blombagge Ischnomera cinerascens
Matt blombagge är rödlistad och är placerad i kategorin Nära Hotad (NT). Arten är utbredd i
södra Sverige från Skåne till Västmanland och Uppland. Larvutvecklingen sker i
stamhåligheter och kvistsår på levande ädellövträd såsom ek, lind, alm och lönn. Den
fullbildade skalbaggen övervintrar i sin puppkammare och kan på våren ses födosöka i
blommor (Ehnström 1999).
18
4.4.1
Matt blombagge i inventeringsområdet
Arten påträffades med sammanlagt fem individer vid tömningen 15 juni i tre fällor placerade
i ekar (2, 4 och 6; figur 1). Dessutom observerades en friflygande individ i anslutning till fälla
6 den 14 maj då fällorna sattes ut (figur 16).
4.4.2
Landskapligt sammanhang
Arten är enligt utdrag från Artportalen perioden 2004-2014 funnen på följande lokaler i länet:
Barockparken Upplands-Väsby, Norra Djurgården Oxbergsbacken, Norra Djurgården Stora
skuggan, Norra Djurgården Lilla Frescati, Nysätra Lidingö, Lagnö Upplands-Bro,
Nobelgatan Stockholm, Tullgarn Näset. Närmsta kända förekomsterna är på Norra
Djurgården. Artutdraget ur Artportalen visar att endast tiotal inrapporterade lokaler finns i
länet.
4.4.3
Planens påverkan
Eken med fälla 4 kommer att tas bort. Möjligen kommer eken med fälla 6 kunna stå kvar, då
den ligger på kanten till angivet exploateringsområde (figur 2 och 3). Enstaka ekar i
parkområdet norr om exploateringsområdet, exempelvis eken med fälla 1, har förmodligen
egenskaper (håligheter) som gör dem lämpliga som larvsubstrat för arten. Det är troligt att
arten finns i åtminstone några fler träd i ekområdet norr om planområdet.
4.4.4
Förslag på mildringsåtgärder
I den fortsatta projekteringen rekommenderas att man försöker spara eken med fälla nr 6.
Denna ek hade flest fynd av matt blombagge under inventeringen. Rekommenderat
skyddsavstånd är minst 2 meter ut från kronan. Vidare kan arten gynnas av veddepåer, med
en kontinuerlig tillförsel av nydöd ved med små håligheter och kvistsår. Eftersom
larvutvecklingen sker bl.a. i stamhåligheter, är mulmholkar en lämplig mildringsåtgärd. I
övrigt bör den blomrikedom som i nuläget finns i området bevaras. Detta gynnar en
blombesökande art som matt blombagge.
4.5 Plattad lövvedborre Xyloborus monographus
Figur 17. Plattad lövvedborre Xyleborus monographus
Plattad lövvedborre är rödlistad och är placerad i kategorin Nära Hotad (NT). Arten är känd
från Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Uppland. Inventeringar i ekmiljöer under senare
år har visat att arten förekommer på flera lokaler i Stockholmsområdet. Arten har under de
senaste tio åren påträffats på ca 15 lokaler i Stockholms län, varav flera av lokalerna ligger i
Stockholms stads absoluta närhet.
19
Larverna lever i nyligen döda stående eller liggande stammar av framförallt ek, men är även
funnen i andra lövträd såsom bok, alm och ask. Virket ska helst vara svampangripet och
vara grovbarkigt. Vid äggläggningen inokulerar honan gångsystemet med svamp som sedan
utgör föda åt larverna. De fullbildade skalbaggarna lämnar trädet genom modergången och
har en kort flygperiod under försommaren (Lindelöw 2007).
4.5.1
Plattad lövvedborre i inventeringsområdet
Totalt påträffades 32 individer av plattad lövvedborre. Allra flest individer (30) fångades i
eken med fälla 4, men två individer av plattad lövvedborre påträffades även i fälla 5 (figur 1),
vilken var placerad i en lind. Arten anges i litteraturen som huvudsakligen knuten till ek
(Ehnström & Axelsson 2002; Lindelöw 2007).
4.5.2
Planens påverkan
Arten kommer att påverkas negativt av att ekar avverkas vid exploatering. Främst gäller
detta eken där fälla 4 placerades (figur 1) och där majoriteten av fynden gjordes, samt
omgivande ekar i samma område.
4.5.3
Förslag på mildringsåtgärder
Efter avverkning ska grovt ekvirke lämnas kvar som yngelmaterial i form av veddepåer. I
övrigt bör döda eller döende ekar, så långt det är möjligt, lämnas stående. I de fall döda eller
döende ekar skulle kunna utgöra en säkerhetsrisk för människor, bör alternativet att skapa
en högstubbe av trädet övervägas. Då kan en större del av trädet tas bort och lämnas i
veddepåer. Se beskrivning under avsnittet för bredbandad ekbarkbock.
4.6 Skeppsvarvsfluga Lymexylon navale
Figur 18. Skeppsvarvsfluga Lymexylon navale
Skeppsvarvsflugan är rödlistad och är placerad i kategorin Nära Hotad (NT). Arten är
utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Larvutvecklingen äger rum i
solexponerad hård ved på barklösa delar av stående döda ekar. Liggande död ved kan även
angripas (Ehnström 1999).
4.6.1
Skeppsvarvsflugan i inventeringsområdet
Skeppsvarvsfluga påträffades i fångsten som tömdes 20 juli. Arten förefaller ganska spridd i
inventeringsområdet, eftersom den påträffades i samtliga fällor som placerats i ekar (fälla 1,
2, 4 och 6 med vardera 3, 2, 15 och 1 individer). Flest individer (15 exemplar) påträffades i
fälla 4, vilken är samma fälla varvid två exemplar av bredbandad ekbarkbock påträffades.
20
4.6.2
Landskapligt sammanhang
Enligt utdrag från Artportalen har arten under 2004-2014 påträffats på ca 15 lokaler i
Stockholms län, varav flera ligger i Stockholms absoluta närhet.
4.6.3
Planens påverkan
Eken med den rikligaste förekomsten av arten (fälla 4) kommer att tas bort. Möjligen
kommer eken där fälla nummer 6 var placerad att kunna stå kvar. Då arten verkar
förekomma över större delen av planområdet, och då även vid ekar i norra delen som inte
kommer att avverkas, finns relativt goda utsikter att arten kommer att kunna finnas kvar.
4.6.4
Förslag på mildringsåtgärder
Det största hotet mot skeppsvarvsflugan är att solexponerade grova ekar med barklösa delar
avverkas. Viktigt är därför att alla ekar med sådana egenskaper i den norra delen av
planområdet får stå kvar. Eken där fälla 6 placerades (se karta i figur 1) bör man försöka få
att stå kvar. Eftersom skeppsvarvsflugan även kan angripa liggande död ved (Ehnström
1999), så bör arten gynnas av veddepåer. Viktigt är då att en del av virket i deponin är
barklöst.
4.7 Lindplattbagge Laemophloemus monilis
Figur 18. Lindplattbagge Laemophloeus monilis
Lindplattbaggen är rödlistad och är placerad i kategorin sårbar (VU). Den omfattas av ett
åtgärdsprogram tillsammans med andra skalbaggar knutna till lind (Ehnström 2006).
Arten har en begränsad utbredning i Sverige och förkommer främst i landskapen runt
Mälaren, men även i Östergötland och östra Småland. Den är starkt knuten till gamla lindar
och larven, som troligen har en ettårig utveckling, lever på döda gren- och stamdelar som är
angripna av svampen linddyna Biscogniauxia cinereolilacina (rödlistad som VU). Den
fullbildade skalbaggen lever året runt under barkflagor på trädet (Ehnström 1999). Arten kan
förmodligen stanna under många generationer på samma angreppställe, så länge svampen
linddyna finns kvar (Ehnström 2006).
4.7.1
Lindplattbaggen i inventeringsområdet
En individ av lindplattbagge påträffades i fälla 5, vilken var placerad i en lind, vid tömning
av fällan 25 juli.
4.7.2
Landskapligt sammanhang
Arten är sällsynt och är enligt utdrag från Artportalen perioden 2004-2014 endast funnen på
följande lokaler i Stockholms län:
21
Barockparken Upplands-Väsby, Torsåkers allé Upplands-Väsby, Drottningholm Lovö, ÅdöLagnö Upplands-Bro och Eldgarnsö Färingsö.
4.7.3
Planens påverkan
Artens förekomst i området kommer att påverkas negativt av att lindallén där
lindplattbaggen påträffades kommer att avverkas.
4.7.4
Förslag på mildringsåtgärder
I östra delen av det norra området finns en lind som troligen inte kommer att påverkas av
exploateringen. Viktigt är att denna lind får stå opåverkad även i fortsättningen. Virket från
de lindar som kommer att avverkas i lindallén bör inte forslas bort från området utan ska
placeras i en veddepå. Se beskrivning av veddepå under avsnittet för bredbandad
ekbarkbock.
4.8 Ekmulmbagge Pentaphyllus testaceus
Figur 19. Ekmulmbagge Pentaphyllus testaceus
Ekmulmbagge är rödlistad och är placerad i kategorin Nära Hotad (NT). Den är sällsynt och
förekommer från Skåne till Gästrikland.
Ekmulmbaggen lever ett undanskymt liv i främst ek, men den har även konstaterats kunna
leva på bok. Larvutvecklingen sker främst i rödmurken ved i trädhåligheter, men kan även
leva i trädsvampar, exempelvis svavelticka som växer på ekar.
4.8.1
Ekmulmbagge i inventeringsområdet
Arten påträffades i båda mulmfällorna (figur 1), vilka hade placerats i håligheter i ekar. I
fälla A påträffades en individ och i fälla B påträffades två individer.
4.8.2
Landskapligt sammanhang
Arten är sällsynt i Stockholms län. Under perioden 2004-2014 är arten noterad på följande
lokaler:
Freden Norrtälje, Örnäs hassellundar Upplands-Bro, Rydboholm Österåker och Viby
ekbacke Sollentuna.
4.8.3
Planens påverkan
Arten kommer på sikt att påverkas negativt genom att ekar avverkas och att dessa träd inte
får stå kvar och bli gamla och bilda mulm. Dock kommer inte de träd där den påträffades att
beröras av exploateringen.
22
4.8.4
Förslag på mildringsåtgärder
Det är önskvärt att eken där fälla 6 placerades (figur 1) får stå kvar. Detta träd hade
begynnande håligheter och kan därför framöver bli värdefull som värdträd för
ekmulmbagge. I övrigt bör ekarna i det norra området lämnas orörda. En ek är dock
prioriterad att veteranisera för bredbandad ekbarkbock. Arten bör gynnas av att mulmholkar
placeras ut på lämpliga ställen i området eller i intilliggande områden. Se beskrivning av
mulmholkar under avsnittet för gulbent kamklobagge.
4.9 Intressanta fynd av naturvårdsarter
4.9.1
Brun guldbagge Protaetia marmorata
Denna skalbagge var tidigare rödlistad (kategori VU, 2000) och förekommer sparsamt i
Stockholmsområdet. En individ påträffades i fälla 6 vid tömningen den 20 juli. Denna art är
knuten till ek, och larverna utvecklas i håligheter med mulm. Larven har en flerårig
utveckling. Den fullbildade skalbaggen kan ses under högsommaren och är då en flitig
blombesökare (Ehnström & Axelsson 2002). Arten skulle gynnas av att mulmholkar placeras
ut på lämpliga träd i området, alternativt i närliggande ekmiljöer.
4.9.2
Brun vedborre Xyleborinus saxesenii
Brun vedborre var tidigare rödlistad (kategori NT, 2000). Den är sällsynt men har ökat under
de senare decennierna och kan vara lokalt allmän i fina lövträdsmiljöer. Under inventeringen
påträffades den i fälla 2 med 10 exemplar samt i fälla 4 med 1 exemplar (båda fällorna i ek).
Under den senaste tioårsperioden har arten enligt Artportalen rapporterats på fyra lokaler i
Stockholms län. Arten har i Sverige konstaterats kunna leva på främst lövträd, såsom ek,
klibbal och äppelträd. Arten angriper främst nyligen döda gren- och stamdelar, både
liggande och stående (Ehnström & Axelsson 2002). Arten kan därför komma att gynnas av
veddepåer.
4.9.3
Större svampklobagge Mycetochara axillaris
Denna skalbagge var tidigare rödlistad (kategori NT, 2000). En individ påträffades i fälla 3,
vilken var placerad i en lind. Arten förkommer relativt spritt i Stockholms län och har enligt
Artportalen under perioden 2004-2014 rapporterats på knappt 20 lokaler. Den är knuten till
håligheter i lövträd. Arten skulle gynnas av att mulmholkar placeras ut på lämpliga träd i
området, alternativt i närliggande ekmiljöer.
4.9.4
Ljusfläckig vedsvampbagge Mycetophagus piceus
Ljusfläckig vedsvampbagge var tidigare rödlistad (kategori NT, 2000). Under inventeringen
påträffades två individer i mulmfälla A, placerad i ekhålighet. Den är ganska ovanlig men
påträffas ofta på fina eklokaler. I Stockholms län är den rapporterad på ca 15 lokaler under
den senaste tioårsperioden. Arten lever under bark och inne i ved och håligheter. Även
denna art skulle gynnas av mulmholkar som placeras ut på lämpliga träd i området.
4.9.5
Ekbarkborre Dryocoetes villosus
Ekbarkborren var tidigare rödlistad (kategori NT, 2000). Arten påträffades med en individ i
fälla 1, som var placerad i en ek. Den är ganska sällsynt och har i Stockholms län
rapporterats på endast sex lokaler under de senaste tio åren. Artens larver utvecklas i tjock,
nyligen död ekbark. För att gynna ekbarkborren är det viktigt att gamla grova ekar med grov
bark får stå orörda i området.
4.9.6
Trägnagaren Xyletinus pectinatus
Trägnagaren Xyletinus pectinatus var tidigare rödlistad (kategori NT, 2000), och påträffades
med totalt 9 individer i fälla 1, 4 och 6 (samtliga i ek). Arten är sällsynt och har under den
senaste tioårsperioden rapporterats på endast 1 lokal i Stockholms län. Larven lever i
23
vitrötad ved i stam- och grendelar av i huvudsak ek, men har även påträffats i
stängselstolpar. Arten gynnas av att ekar med vitröta får stå kvar i så stor.
4.9.7
Stumpbaggen Plegaderus caesus
Plegaderus caesus var tidigare rödlistad (kategori NT, 2000). En individ påträffades i
mulmfälla A. Arten är relativt ovanlig och har rapporterats på 8 lokaler i Stockholms län de
senaste 10 åren. Den lever under barken av lövträd och därför bör områdets lövträd få stå
kvar i så hög utsträckning som möjligt.
4.9.8
Kolsvart kamklobagge Prionychus ater
Fyra individer av kolsvart kamklobagge påträffades; en i fälla 1 (på ek) och tre i fälla 5 (på
lind). Arten är mindre vanlig och finns rapporterad på knappt 30 lokaler i Stockholms län de
senaste 10 åren. Den lever i håligheter på lövträd och bör gynnas av att mulmholkar placeras
ut i området.
4.9.9
Vedharkrankarna Ctenophora pectinicornis, Tanyptera atrata och Dictenidia
bimaculata
Fyra individer av Ctenophora pectinicornis påträffades i två fällor (3 och 6; lind respektive ek),
två individer av Tanyptera atrata påträffades i två fällor (4 och 5; ek respektive lind) och tre
individer av Dictenidia bimaculata påträffades i en fälla (fälla 2, i ek). Dessa vedharkrankar är
mindre vanliga och uppträder sparsamt i lövskogar. Larverna lever i vitrötad ved av olika
lövträd. Fullbildade individer flyger under juni-juli (Ehnström & Axelsson 2002). Dessa arter
gynnas av att svampangripna lövträd får stå kvar.
4.9.10 Brun trämyra Lasius brunneus
Kolonier av brun trämyra påträffades på flera ekar, framförallt i den norra delen. Denna
myra har en sydöstlig utbredning i Sverige och har alltid sitt bo i anslutning till träd, och då
ofta i stamhåligheter i ekar. I Stockholmsområdet verkar arten vara ganska allmän. Den
bruna trämyran kan ofta kännas igen på dess icke-aggressiva beteende; i motsats till många
andra myrarter flyr den undan vid störning. Arten är värmeberoende och det är därför
viktigt att träden står solexponerat och att igenväxning förhindras (Ehnström & Axelsson
2002; Douwes et al. 2012).
4.9.11 Bålgeting Vespa crabro
Tre individer av bålgeting påträffades i fälla 1 (i ek). Arten är sparsam men förekommer ofta
lokalt allmänt i områden med gamla hålekar. Den anlägger sina bon i håligheter och gynnas
av att gamla ekar med håligheter sparas i området.
4.10 Övriga observationer av andra artgrupper
Under fältbesök för tömning av fällor 15 juni noterades en spelande göktyta Jynx torquilla i
inventeringsområdets nordvästra del. Denna udda hackspett är rödlistad i kategori Nära
Hotad (NT) och är en sparsam häckfågel i löv- och blandskog, större trädgårdar och parker
(Söderström 2011).
Förekomst av tallticka Phellinus pini, rödlistad i kategori NT mättes in 14 maj (figur 4). Arten
växer på gamla tallar.
24
5 Diskussion
Ädellövträdmiljöerna vid Tomteboda visade sig hysa ett flertal rödlistade och
naturvårdsintressanta insekter och särskilt gäller detta för insekter knutna till gamla ekar.
Det i särklass mest intressanta fyndet utgörs av den starkt hotade bredbandade
ekbarkbocken, vilken påträffades med två individer. Denna art, liksom exempelvis
skeppsvarvsfluga och plattad lövvedborre, är starkt beroende av nydöd ved och bark för sin
larvutveckling. Andra arter som gulbent kamklobagge, ekmulmbagge och brun guldbagge,
är istället beroende av att veden är svampangripen och innehåller håligheter med mulm.
Fynden av dessa arter visar på att ekmiljöerna vid Tomteboda innehåller flera av dessa
element, såsom död ved, håligheter och svampangripen ved, och därför utgör en värdefull
miljö för vedlevande insekter.
Inventeringen omfattade även två fällor som var placerade i lindar. Även här gjordes flera
intressanta fynd, exempelvis större svampklobagge, två arter av vedlevande harkrankar och
flera individer av kolsvart kamklobagge. Dessa arter är beroende av svampangripen ved och
trädhåligheter. Det mest intressanta fyndet var dock en individ av lindplattbagge. Denna art
är starkt knuten till förekomsten av den sällsynta och rödlistade vedsvampen linddyna. Det
kan därför vara rimligt att anta att linddynan förekommer i området, antingen i trädet där
lindplattbaggen påträffades eller på andra lindar i omgivningarna.
För att bibehålla områdets höga kvaliteter knutna till ädellövträdmiljöer och därigenom
bevara områdets höga värden med avseende på vedlevande insekter, bör så många som
möjligt av områdets gamla, grova ädellövträd sparas. I de fall träd avverkas som en
konsekvens av exploatering i området, är det viktigt att genomföra mildringsåtgärder, såsom
upprättandet av veddepåer, på flera platser, samt att placera ut mulmholkar i lämpliga träd i
området och eventuellt i närliggande ekmiljöer. För mulmholkarna och veddepåerna är det
önskvärt med en uppföljning efter några år, då förekomst och abundans av mulmlevande
och vedlevande skalbaggar undersöks. Detta är viktigt för att kunna utvärdera insatsen och
säkerställa att områdets kvaliteter avseende hål- och mulmlevande arter kan bibehållas över
tid. Både veddepåer och mulmholkar kräver en skötsel med insatser några gånger per
decennium, för att de ska fungera över tid. Vid upprättande av detaljplan och
exploateringsavtal är det viktigt att både initiala åtgärder och skötsel beaktas så att den
exploateringens negativa konsekvenser kan minimeras.
6 Referenser
Douwes, P., Abenius, J., Cederberg, B., Wahlstedt, U., Hall, K., Starkenberg, M., Reisborg, C.
& Östman, T. (2012). Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror-Getingar.
Hymenoptera: Formicidae-Vespidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala
Ehnström, B. (1999). Artfaktablad för Laemophloeus monilis. ArtDatabanken, SLU, 2010-04-27.
Ehnström, B. (1999). Artfaktablad för skeppsvarvsfluga Lymexylon navale. ArtDatabanken,
SLU, 2010-08-10.
Ehnström, B. (1999). Artfaktablad för matt blombagge Ischnomera cinerascens. ArtDatabanken,
SLU, 2010-09-28.
Ehnström, B. (2005). Åtgärdsprogram för bevarande av bredbandad ekbarkbock.
Naturvårdsverket, rapport 5469.
Ehnström, B. (2006). Åtgärdsprogram för skalbaggar för skogslind. Naturvårdsverket,
rapport 5552.
Ehnström, B. & Axelsson, R. (2002). Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
25
Lindelöw, Å. (2007). Artfaktablad för plattad lövvedborre Xyleborus monographus.
ArtDatabanken, SLU, 2010-04-27.
Lundberg, S. & Ehnström, B. (1997). Artfaktablad för gulbent kamklobagge Allecula morio.
ArtDatabanken, SLU, 2010-04-27.
Lundberg, S. & Ehnström, B. (2000). Artfaktablad för ekmulmbagge Pentaphyllus testaceus.
ArtDatabanken, SLU, 2010-04-27.
Jansson, N., Ranius, T., Larsson, A. & Milberg, P. (2009). Boxes mimicking tree hollows can
help conservation of saproxylic beetles. Biodiversity and Conservation 18: 3891-3908.
Söderström, B. (2011). Artfaktablad för göktyta Jynx torquilla. ArtDatabanken, SLU, 2011-1222.
26
7 Bilaga 1. Tabell över påträffade arter i Tomteboda
maj-augusti 2014
Art
Cerambycidae - långhorningar
Leiopus linnei
Phymatodes testaceus
Plagionotus detritus
Pyrochroidae - kardinalbaggar
Pyrochroa coccinea
Lymexylidae - varvsflugor
Lymexylon navale
Elateridae - knäppare
Melanotus rufipes
Athous haemorrhoidalis
Athous vittatus
Athous subfuscus
Cidnopus pilosus
Dalopius marginatus
Throscidae - småknäppare
Trixagus carinifrons
Oedemeridae - blombaggar
Ischnomera cinerascens
Buprestidae - praktbaggar
Agrilus sulcicollis
Scarabaeidae - bladhorningar
Phyllopertha horticola
Protaetia marmorata
Chrysomelidae - bladbaggar
Longitarsus sp.
Phyllotreta sp.
Phratora vulgatissimus
Curculionidae - vivlar
Rhynchaenus quercus
Rhynchaenus pilosus
Anthonomus rectirostris
Curculio venosus
Apionidae - spetsvivlar
Apion sp.
Coccinellidae - nyckelpigor
Adalia decempunctata
Adalia bipunctata
Cantharidae - flugbaggar
Cantharis fusca
Cantharis rustica
Cantharis obscura
Cantharis rufa
Cantharis livida
Malthinus frontalis
Malthinus biguttatus
Rödlista 1
(ek)
Fönsterfällor
3
4
5
(lind)
(ek)
(lind)
2
(ek)
Mulmfällor
A
B
(ek)
(ek)
6
(ek)
Totalt
2
1
EN
NT
3
2
9
14
2
1
5
2
1
5
1
1
15
3
1
1
1
21
4
31
3
1
1
1
2
1
1
2
6
NT
9
1
1
1
16
3
5
6
6
1
1
1
2
1
1
1
2
2
1
1
1
3
5
2
2
1
3
1
4
1
1
2
2
1
1
1
1
1
1
1
2
2
6
10
1
2
2
3
3
4
6
27
Art
Ciidae - trädsvampborrare
Ennearthron cornutum
Dasytetidae - borstbaggar
Dasytes plumbeus
Dasytes fusculus
Scolytidae - barkborrar
Scolytus laevis
Scolytus intricatus
Scolytus rugulosus
Xyleborus monographus
Xyleborinus saxesenii
Hylesinus crenatus
Dryocoetes villosus
Histeridae - stumpbaggar
Gnathoncus sp.
Dendrophilus punctatus
Plegaderus caesus
Leiodidae - mycelbaggar
Anisotoma humeralis
Cerylonidae - gångbaggar
Cerylon histeroides
Ptinidae - tjuvbaggar
Ptinus fur
Scydmaenidae - glattbaggar
Scydmaenus tarsatus
Lathridiidae - mögelbaggar
Enicmus transversus
Corticaria serrata
Corticarina gibbosa
Tetratomidae - lövsvampbaggar
Hallomenus binotatus
Alleculidae - svartbaggar
Mycetochara axillaris
Prionychus ater
Diaperis boleti
Pentaphyllus testaceus
Allecula morio
Carabidae - jordlöpare
Dromius quadrimaculatus
Dromius agilis
Nebria brevicollis
Malachiidae - blåsbaggar
Malachius bipustulatus
Cryptophagidae - fuktbaggar
Cryptophagus sp.
Pteryngium crenatum
Micrambe sp.
Monotomidae - gråbaggar
Rhizophagus ferrugineus
Rhizophagus bipustulatus
Laemophloeidae - ristplattbaggar
Laemophloeus monilis
Rödlista 1
(ek)
Fönsterfällor
3
4
5
(lind)
(ek)
(lind)
2
(ek)
Mulmfällor
A
B
(ek)
(ek)
6
(ek)
Totalt
1
1
2
1
1
1
4
1
15
15
1
1
32
11
1
1
1
1
NT
30
1
10
2
1
1
2
1
1
1
3
1
2
12
1
7
1
1
2
3
3
7
3
4
1
1
1
1
1
1
1
1
1
5
2
1
2
10
2
5
1
4
1
3
5
1
1
3
1
1
NT
NT
2
1
2
1
1
1
1
1
1
1
3
5
1
1
1
2
1
1
1
1
1
VU
1
1
28
Art
Rödlista 1
(ek)
Anaspidae - ristbaggar
Anaspis frontalis
Anaspis rufilabris
Anaspis thoracica
Anobiidae - trägnagare
Xestobium rufovillosum
Dorcatoma chrysomelina
Hadrobregmus pertinax
Anobium nitidum
Xyletinus pectinatus
Mycetophagidae - vedsvampbaggar
Mycetophagus piceus
Dermestidae - ängrar
Megatoma undata
Ctesias serra
Anthrenus museorum
Endomychidae - svampbaggar
Mycetaea subterranea
Salpingidae - trädbasbaggar
Rhinosimus planirostris
Silphidae - asbaggar
Necrophorus vespilloides
Nitidulidae - glansbaggar
Meligethes aeneus
Syrphidae - blomflugor
Myatropa florea
Xylota sylvarum
Tipulidae - harkrankar
Dictenidia bimaculata
Tanyptera atrata
Ctenophora pectinicornis
Vespidae - getingar
Vespa crabro
Fönsterfällor
3
4
5
(lind)
(ek)
(lind)
2
(ek)
7
1
Mulmfällor
A
B
(ek)
(ek)
6
(ek)
Totalt
1
1
8
3
1
1
1
2
1
1
2
1
6
2
20
2
8
9
18
7
2
1
2
2
1
1
2
2
2
1
1
7
1
7
2
3
1
1
3
3
1
1
1
1
Totalt
2
3
1
3
3
3
47
88
28
1
3
3
10
1
2
72
51
21
33
3
376
36
29
8 Bilaga 2. Foton på träd med insektsfällor.
Fönsterfälla 1. Ek.
Fönsterfälla 2. Ekhögstubbe.
Fönsterfälla 3. Lind.
Fönsterfälla 4. Ek.
30
Fälla 5. Lind
Fälla 6. Ek.
Mulmfälla A. Ek.
Mulmfälla B. Ek.
31