MAKROEKONOMI: KORT INTRODUKTION
Ekonomi är läran om hushållning av knappa resurser. Nationalekonomi innehåller dels
mikroteori som utgår från enskilda individer, företag och hushåll, dels makroteori som
behandlar ekonomin som helhet, t ex den globala, nationella, regional eller lokala ekonomin.
Sålunda används makroteori för att förstå ekonomiska förhållanden globalt, nationellt,
regionalt eller lokalt, t ex i den egna kommunen.
Makroekonomin kan i sin tur delas in i två huvuddelar; en huvuddel är konjunkturcykelanalys
som studerar BNPs kortsiktiga fluktuationer kring en långsiktig uppåtgående trend och den
andra huvuddelen är tillväxtteorin som förklarar trenden. Historien visar på
produktionsnedgångar och uppgångar kring en långsiktig uppgående trend, och att
arbetslöshet resp. brist på arbetskraft upprepas över tid. Förut var s k konjunkturcykler – som
innefattar en låg- och en högkonjuktur – ca 5 år. Idag är de mer oregelbundna.
OM BNP OCH PRISINDEX:
BNP (bruttonationalprodukten) till marknadspris är marknadsvärdet av alla nyproducerade
slutprodukter (varor och tjänster) som produceras i ett land under 1 år.
BNP är lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är slutet gentemot omvärlden
och ungefär lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är öppet gentemot
omvärlden som ju är fallet i verkligheten. En skillnad mellan BNP och individernas inkomster
uppkommer om landet får gåvor från utlandet och om landets invånare har kapitalinkomster
från företag som är verksamma i utlandet och om vissa av invånarna arbetar utomlands.
Sålunda är BNP ungefärligen ”inkomst-kakan” som delas mellan offentlig sektor och
individerna (som är kapital- och arbetstagare.)
Det finns tre sätt att mäta BNP på:
1. Summan av alla utgifter för nyproducerade inhemska slutprodukter (varor och
tjänster) från landets hushåll, företag, landets offentliga sektor och från utlandet.
2. Summan av alla inkomster: dvs. summan av löne-och kapitalinkomster.
3. Summan av värdet av all produktion, eller det totala förädlingsvärdet som erhålls
genom att summera förädlingsvärdet i alla branscher i ekonomin. Förädlingsvärde =
totalintäkt – kostnader för inputs/produktionsfaktorer som inte är arbetskraft och
kapital, vilket t ex är insatsvaror.
Den andra BNP-beräkningen, summa inkomster avser endast sådana inkomster som är en
ersättning för produktion av varor och tjänster, dvs. löne- och kapitalinkomster. För en enskild
är det kanske ingen skillnad på barnbidrag och lön. Men i BNP räknar vi endast in lön
eftersom den är ersättning för någon vara eller tjänst som producerats. Barnbidraget är en
penningöverföring (transferering från stat till hushåll) och utelämnas när BNP beräknas.
Mer om beräkning av BNP till marknadspris:
En del varor säljs inte på en marknad och saknar därför marknadspriser. T ex, tjänsten:
boende i egna hem samt värdet av tjänster från den offentliga sektorn. De senare beräknas
från kostnadssidan. Lönekostnaderna är ofta den största kostnaden inom offentlig sektor.
BNP i Sverige var 2 600 mdr. år 2006 ( www.scb.se ). Det är en ökning med ca 4% sedan år
2005. Ökningen kan delas in i två delar, dels har priserna stigit (har prisökningen varit 4% så
förklarar den hela ökningen) dels har produktionen kvantitativt ökat. Det är det sistnämnda vi
är mest intresserade av. Genom att räkna bort prisökningar får vi fram den sk. reala ökningen,
den var ca 2,5%. Tekniken för att göra denna beräkning finner ni nedan. Den reala ökning
visar på hur mycket mer varor och tjänster vi har till vårt förfogande. Prisökningar är ett
störande moment när vi är intresserade av reala storheter.
Prisernas procentuella ökningstakt kallar vi inflation. Inflation är den genomsnittliga
prisnivåns ökningstakt i procent. Om vi sätter priserna till 100 ett år och de stiger till 110
nästa år så är inflationen 10%. Stiger priserna till 115 året därpå så är inflationen 4,54%
=(115-110)/110. Inflationen mäts med konsumentprisindex och med BNP-deflatorn.
Arbetslöshet följer av en minskad produktion och kan innebära sociala problem, inte minst
om den blir långvarig.
Att jämföra BNP över tiden:
BNP till marknadspris i löpande priser (nominell BNP) och i fasta priser (real BNP).
BNP till marknadspris i löpande priser kan förändras pga. priserna förändras och pga. att
större kvantiteter av varor och tjänster produceras. Vi beräknar BNP i fasta priser, real BNP,
för att se om kvantiteten av varor och tjänster ökar eller minskar över tiden.
Först, beräkning av BNP till marknadspris i löpande priser enligt metod 1 (ovan).
Antag två varor i ekonomin (1 och 2) vars kvantiteter är: Q1 , Q 2
1
1
2
2
Nominell BNP år 2000: GDP2000 P2000
Q2000
P2000
Q2000
Real BNP 2000 (i 2000 års priser) = nominell BNP 2000.
1
1
2
2
Real BNP 2001 (i 2000 års priser) = P2000
Q2001
P2000
Q2001
Om real BNP 2001 > real BNP 2000, då drar vi slutsatsen att ekonomin producerar mer varor
och tjänster 2001.
BNP-deflatorn mäter prisutvecklingen på samtliga varor och tjänster som produceras i
ekonomin.
BNP-deflator = Nominell BNP (P*Q)/ real BNP (Q)
real BNP (Q) = Nominell BNP (P*Q)/ BNP-deflatorn (P)
I media redovisas ofta data på BNP i löpande priser och data på ett prisindex. Hur beräknas
BNP i fasta priser? Real BNP 2005 (i 2000 års priser) = Nominell BNP 2005/ prisindex 2005
År
Nominell BNP=
Prisindex =
Real BNP
BNP
I
löpande BNP-deflator: P
I 2000 års priser:
priser: P*Q
(P*Q)/P=Q
2000
2500 miljarder kr
1.00
2500
2001
2600 miljarder kr
1.02
2600/1.02=2549
2002
2700 miljarder kr
1.04
2700/1.04=2596
2003
2800
1.07
2800/1.07=2616
2004
2900
1.10
2900/1.10=2636
2005
3000
1.12
3000/1.12=2678
2006
3100
1.14
3100/1.14=2719
Notera att Q kan inte direkt observeras då det finns många varor och tjänster i ekonomin. I
makroekonomiska modeller betecknas real BNP med Y, som då skall betraktas som ett
kvantitetsmått. I makro används således inte Q för att beteckna kvantitet. Prisnivån betecknas
med P i makroekonomiska modeller.
Prisindexar, BNP-deflatorn och KPI, syftar till att mäta hur den allmänna prisnivån
förändras i ekonomin.
Vi måste välja ett basår. Konsumentprisindex syftar till att mäta hur den allmänna prisnivån
utvecklas (relativt basåret) för de varor och tjänster som hushållen konsumerar vilket innebär
att KPI även inkluderar importerade varor och tjänster.
Antag att det valda basåret är år 2000: KPI (2000) = 1. Antag 2 varor i ekonomin:
1
1
2
2
P2001
Q2000
P2001
Q2000
KPI (2001) 1
1
2
2
P2000 Q2000
P2000
Q2000
När vi använder den ursprungliga varukorgen för att beräkna prisindexet så är indexet ett
Laspereys index. Om KPI (2001) > KPI (2000) då har den allmänna prisnivån ökat enligt
prisindexet.
När vi använder den nuvarande varukorgen som beräkningsgrund, då har vi ett Paasche index.
BNP-deflatorn är ett Paasche index.
Antag att det valda basåret är år 2000: BNP-deflatorn (2000)=1
BNP-deflator (2001)= Nominell BNP (2001)/ real BNP (2001)
BNP deflatorn(2001)
1
1
2
2
P2001
Q2001
P2001
Q2001
1
1
2
2
P2000
Q2001
P2000
Q2001
Real BNP per capita som mått på materiell levnadsstandard.
Som mått på materiell levnadstandard används BNP per capita. För att se om den materiella
levnadsstandarden utvecklats över tiden studerar ekonomer real BNP per capita.
Problem med att använda BNP per capita som ett mått på materiell levnadsstandard:
BNP-måttet tar inte hänsyn till viss produktion som inte prissätts på marknader. Det gäller t
ex produktion som utförs i hemmet. Tidigare var de flesta kvinnor hemma och utförde där en
rad sysslor som numera utförs av den offentliga sektorn.
Hur värderas tjänsteproduktion av den offentliga sektorn? Denna tjänsteproduktion prissätts i
allmänhet inte på marknaden. Värdet av den offentliga sektorns produktion räknas in i BNP
från kostnadssidan. Därmed är värdet av denna tjänsteproduktion sätts lika med
lönekostnaderna och övriga kostnader för tjänsteproduktionen. Tag t ex dagis-tjänster. Värdet
av dagistjänsterna är lika med lönekostnaderna för dagispersonalen och hyran för lokalerna.
Är det så att för U-länder så sker en större andel av produktionen utanför marknaden och den
offentliga sektorn? Vad innebär detta ifall man använder BNP per capita som ett mått på
levnadsstandard? Över- eller underskattas u-ländernas BNP per capita i relation till iländernas BNP-per capita?
Den svarta sektorn räknas inte in i BNP-måttet.
BNP per capita som ett mått på den materiella levnadsstandarden för
genomsnittsindividen
Genomsnittsinkomsten (BNP per capita) kan vara en dålig indikator för inkomsten för
genomsnittsindividen; dvs. för medianen, ifall inkomstspridningen mellan individer är stor.
En typisk inkomstfördelning
Antal inkomsttagare
60
50
40
30
20
10
0
Inkomstklasser
Inkomstfördelningen är assymmetrisk eftersom det finns några personer med extremt höga
inkomster: medianinkomsten < genomsnittsinkomst.
ju större inkomstspridning desto större skillnad mellan median och genomsnittsinkomst
och desto större andel av befolkningen har en inkomst under genomsnittsinkomsten.
Ett extremt exempel:
Country Equal. 10 individuals: Each with an income of 5000.
The median and mean income is 5000.
Country Unequal. 9 individuals, each has an income of 2000.
One individual has an income of 32000.
Average income is 5000. Median income is 2000.
BNP och lycka:
* USA har högre BNP per capita än Europa. Men amerikanen jobbar i genomsnitt fler timmar
än en person som bor i Europa. Ifall vi gillar fritid så är BNP per capita ett dåligt mått på
lycka.
Är BNP per capita en bra indikator på “human development” och på lycka?
We have concluded that average income per capita may be a poor indicator of the income of
the average person; that is, of the median person.
What is the relationship between income per capita and other indicators of
“welfare/happiness”? We want (but cannot) measure is happiness/utility:
U = U (y, x1, x2, x3, x4,…)
Where y = real income per capita, x1=literacy rate, x2=assess to clean water, x3= infant
mortality rate, x4=life expectancy, etc.
2 views:
1. The correlation between income per capita and other variables (x1,x2,x3,x4,..) which we
believe impact the welfare of people is high.
Therefore, it is sufficient to study determinants to real income per capita.
2.The correlation is not necessarily high. Therefore we should study not only determinants of
real income per capita but also the other indicators of “human development”.
The UN (UNDP’s) “Human Development Index” has 3 components:
1. Life expectancy. 2. Educational level (e.g. literacy rate).
2. Income per capita.
According to this index Sweden’s is a top 5 (?) whereas with respect to income per capita
Sweden is only top 25.
Hushållsundersökningar om lycka
Problem of Household surveys that ask “Are you happy?” is that the meaning of the word
happy may differ across cultures.
We are rich now but are we happier?
The importance of relative position for a person’s happiness.
Harvard-students were asked what alternative they preferred:
a) USD 50000/year whereas others get half.
b) USD 100000/year whereas others get the double.
Source: The economist, Aug. 9, 2003.
BNP och miljökvalitet
*En högre BNP innebär en högre materiell standard men kan även innebära större
miljöföroreningar. En ekonomi som inte producerar något förorenar inte.
För världen som helhet pratar vi om växthuseffekten. Den är en konsekvens av ökade utsläpp
som orsakats av en högre produktion (BNP) i världen.
*Dock när länder blir väldigt rika tenderar luft- och vattenkvalitet lokalt bli bättre eftersom
länderna då tenderar att skärpa miljölagstiftningen. Dvs. föroreningar i luft och vattendrag är
mindre i rika länder än i medelinkomstländer.
ARBETSLÖSHET: Arbetslöshetsmått etc:
Den arbetsföra befolkningen är mellan 19-65 år. Människor i denna ålder är potentiellt
sysselsatta. Vissa individer äldre än 65 arbetar. Men de inkluderas för närvarande inte i
definitionen av den arbetsföra befolkningen.
Den arbetsföra befolkningen är antingen i arbetskraften eller inte i arbetskraften.
Arbetskraften består av sysselsatta och av arbetslösa.
För att definieras som arbetslös måste en person aktivt söka jobb.
Arbetslöshet (i procent) = antalet arbetslösa/antalet i arbetskraften.
Arbetskraftsdeltagandegraden = arbetskraften/befolkningen 19-65
Sysselsättningsgraden = antal sysselsatta/befolkning, 19-65 år.
Detta mått visar hur stor andel av de personer som är i s k arbetsför ålder (dvs som potentiellt
kan jobba) som faktiskt gör det.
Valdebatten 2006 var sysselsättningsgraden central i debatten om “utanförskapet”.
Exempel: Antalet personer i åldern 19-65 år som är utanför arbetskraften = 1275000.
Antalet sysselsatta = 4365000
Antalet arbetslösa = 207000
Arbetskraften = 207000+4365000= 4572000
Arbetslöshet (i %) = 207000/4572000=0,045: dvs. 4,5 %.
Antal i befolkningen 19-65 år = 1275000+4365000+207000 = 5847 000
Sysselsättningsgrad = 4365000/(5847000)= 0.75. Dvs. 75 %.
Arbetslöshetens kostnader: Produktionsbortfall. Ohälsa etc
Teori: Typer av arbetslöshet
Vid full sysselsättning är arbetslösheten lika med den naturliga arbetslösheten = strukturell
arbetslöshet = den långsiktiga jämviktsarbetslösheten.
Den naturliga arbetslösheten beräknas som genomsnittlig arbetslöshet över en längre
tidsperiod. Sett över de sista 30 åren har den naturliga arbetslösheten ökat.
Arbetslösheten = den naturliga arbetslösheten + konjunkturell (cyklisk) arbetslöshet.
Den konjunkturella arbetslösheten > 0 eller < 0 eller = 0.
I lågkonjunkturer är den konjunkturella arbetslösheten över 0. (I en lågkonjunktur används
inte heller anläggningar och fabriker (det fysiska kapitalet) fullt ut. Dvs. i en lågkonjunkur är
även maskiner och byggnader arbetslösa.) I en högkonjunktur är den konjunkturella
arbetslösheten mindre än 0.
Strukturell arbetslöshet = friktionsarbetslöshet + klassisk arbetslöshet (som orsakas av för
höga reallöner)
Friktionsarbetslöshet är arbetslöshet till följd av att det tar tid för arbetare att hitta jobb och för
arbetsgivare att hitta personal. Till exempel efter examen kanske det tar lite tid innan man
hittar jobbet man utbildat sig till. Dvs. även om det finns lika många vakanser som personer
som söker jobb med rätt kompetens förväntas en viss friktionsarbetslöshet i en
marknadsekonomi. Nivån på friktionsarbetslösheten beror delvis på A-kassans storlek i
förhållande till tidigare löneinkomster, visar forskning.
Friktionsarbetslöshet uppstår också pga. att nya branscher uppstår och expanderar medan
andra stagnerar. Kompetensen för att jobba i de expanderande branscherna inte är desamma
som kompetenserna för att jobba i de gamla sektorerna. Därför måste folk utbilda sig på nytt
vilket tar tid. Militärer kan inte direkt börja jobba som lärare på högskolan.
Friktionsarbetslöshet kan även uppstå av geografiska skäl. Jobben finns på en ort, medan
personal som i och för sig har rätt kompetens bor i en annan del av landet.
Strukturell arbetslöshet uppstår också när lönerna är för höga i den meningen att faktiska
lönen är högre än jämviktslönen vid perfekt konkurrens, se figuren nedan. Arbetslöshet, som
uppstår pga. för höga löner, kallas klassisk arbetslöshet.
I den relativt höga ungdomsarbetslösheten förklaras bland annat med för höga ungdomslöner
som kan vidmakthållas pga. Relativt starka fackföreningar.
Klassisk arbetslöshet: En del av strukturell arbetslöshet:
Real
wage
Wage rigidity is the failure of
wages to adjust until labor
supply equals labor demand.
S
U
Rigid
real
wage
D
Labor
If the real wage is stuck above the
equilibrium level, then the supply
of labor exceeds the demand.
Result: unemployment U.
The unemployment resulting
from wage rigidity and job
rationing is called structural
unemployment. Workers are
unemployed not because they
can’t find a job that best suits
their skills, but rather, at the
going wage, the supply of labor
exceeds the demand. These
workers are simply waiting for
jobs to become available.
APPENDIX (Ej nödvändigt att helt förstå nu. Detta tas upp mer senare.):
Matematik: En approximativ formel för att beräkna procent:
Real BNP 2005 (i 2000 års priser) = Nominell BNP 2005/ prisindex 2005
År
Nominell BNP=
Prisindex =
Real BNP
BNP
I
löpande BNP-deflator: P
I 2000 års priser:
priser: P*Q
(P*Q)/P=Q
2000
2500 miljarder kr
1.00
2500
2001
2600 miljarder kr
1.02
2600/1.02=2549
2002
2700 miljarder kr
1.04
2700/1.04=2596
2003
2800
1.07
2800/1.07=2616
2004
2900
1.10
2900/1.10=2636
2005
3000
1.12
3000/1.12=2678
2006
3100
1.14
3100/1.14=2719
Notera att Q kan inte direkt observeras då det finns många varor och tjänster i ekonomin.
Hur räkna procent?
Nominell BNP ökar med (3100-2500)/2500=0.24; dvs med 24 procent
Prisnivån ökar med (1.14-1)/1=0.14; dvs. Med 14 procent mellan 2000 och 2006.
Real BNP ökar med (2719-2500)/2500=0.088; dvs. Med 8.8 procent.
Real BNP (Q) = Nominell BNP (P*Q)/Prisnivån (P)
Hur räkna procent approximativt?
Vi kan beräkna tillväxttakten (=procentuella förändringen) av real BNP genom att använda en
approximativ formel:
realBNP no m BNP BNPdeflator
rea l BNP
nomBNP
BNPdeflator
3100 2500 114 100 0.24 0.14 0.10
2500
100
Slutsats: det är 1.2 procents skillnad mellan den exakta och den approximativa beräkningen.
Exempel 2: Reallön = nominallön / prisnivå
Om nominallönen (=lönen i kronor, I löpande priser) ökar procentuellt mer än prisnivån (i
kronor), så ökar reallönen, vilket innebär att du kan köpa mer varor och tjänster: din köpkraft
ökar alltså.
reallön no m lön BNPdeflator
rea l lön
nomlön
BNPdeflator
