Tjänsteskrivelse
2002-09-02
Kommunstyrelsen
Rapport integrationsprojektet
Bakgrund
I majoritetsprogrammet 1998 - 2002 slås fast att politiken i Nacka har två
fundamentala uppgifter. Den ena är att stödja individer och familjer, som
har behov av hjälp och se till att gemensamma uppgifter i samhället kan
fungera på ett ändamålsenligt sätt till rimliga kostnader. Den andra är att
lämna plats för - och därmed stärka - de enskilda medborgarna, familjerna
och de små gemenskaperna att själva i så stor utsträckning som möjligt
forma sin tillvaro. Vidare slås fast att människor i större utsträckning skall
kunna leva på sin lön. Ambitionen är att under två mandatperioder avhjälpa
nyfattigdomen i Nacka.
Kommunstyrelsen beslöt utse en särskild arbetsgrupp med uppgift att
kartlägga hinder och svårigheter som motverkar integration av invandrare
och flyktingar i Nacka-samhället. Diskussioner har sedan förts kring vad
uppgiften egentligen omfattar, hur den ska avgränsas och där även en
utvidgning av frågan har aktualiserats. Det utvidgade synsättet innebär att
alla människor skall klara försörjningen i Nacka-samhället och att
integration inte enbart handlar om invandrare och flyktingar. I budgeten för
2001 avsattes medel för ett ”Integrationsprojekt” och detta kom att fullföljas
som ett mer sedvanligt projektarbete med en arbetsgrupp av tjänstemän och
en politisk styr- och referensgrupp.
I maj 2001 tillsattes en projektgrupp bestående av följande personer:
Annelie Hedman, personaldirektör KSK - projektledare
Anders Fredriksson, socialchef STJ
Jan Woxberg, näringslivsdirektör KSK
Anette Böe, enhetschef Arbetsmarknadsenheten - projektsekreterare
Under hösten tillkom Catharina Mann, nämnddirektör
Kommunstyrelsens arbetsutskott är formell styrgrupp för projektet och
uppdragsgivare är stadsdirektören.
Arbetsmarknadsenheten
Postadress
Nacka kommun
131 81 Nacka
d:\875103286.doc
Besöksadress
Kommunalvägen 2
Saltsjö-Boo
Tel växel
Tel direkt
Fax
E-post
08-718 80 00
08-718 75 17
[email protected]
Organisationsnr
212000-0167
1 (14)
Nacka kommun
Erik Langby, Stefan Saläng, Christina Ståldal, Eva Öhbom Ekdahl, Anders
Nordmark, Sermin Özurküt, Bengt Eriksson, Miakel Carlsson, Catharina af
Donner Ingman och Lennart Ängeby fungerar som projektets referensgrupp.
Projektets inriktning
I projektplanen som antogs av Kommunstyrelsen den 2001-05-02
förtydligades synsättet kring begreppet integration till en innebörd av att alla
människor skall klara försörjningen i Nacka-samhället och att integration
inte enbart handlar om invandrare och flyktingar.
Nyckeln till integration är egen försörjning och nyfattigdom och utanförskap
är ett av vårt samhälles svåraste problem idag. Det är ett misslyckande för
såväl den enskilde som samhället. Dessutom leder detta till stora kostnader
och innebär en misshushållning med resurser. I slutänden syns detta i
socialbidragskostnader och andra sociala problem i Nacka. Dessa
frågeställningar arbetar naturligtvis Socialtjänsten redan med idag i
huvudsak utifrån ett socialpolitiskt individinriktat synsätt. I Mål och Budget
för 2000 - 2002 finns för Socialnämnden som Inriktningsmål "Nackabornas
möjligheter att leva ett oberoende och självständigt liv, utan behov av
insatser från socialtjänsten, skall stärkas." I detta arbete ingår olika åtgärder
riktade mot invandrare och flyktingar men målet är samtliga Nackabor.
Integrationsprojektets mål blir att öka kunskapen kring vad som går att göra
för att människor skall klara ett självständigt liv på lång sikt i Nackasamhället
Projektgruppens arbete
Den första fasen av projektgruppens arbete inriktades på att dels beskriva
den grupp av medborgare som ej klarar sin försörjning idag samt vilka
åtgärder som främst Socialtjänsten vidtar för att främja att dessa blir
självförsörjande (se bilaga 1).
Detta presenterades för den politiska styr- och referensgruppen vid två
mötestillfällen den 20 augusti 2001 och 7 november 2001 då vi också
besvarade en del frågeställningar som kom upp under det första mötet
nämligen: Är vi för snälla? Är vi sämre än andra? och Varför ger vi bidrag
till arbetslösa när det finns lediga arbeten?. Detta för att ytterliggare
beskriva på vilket sätt Socialtjänsten bedriver arbete för att Nackas
medborgare ska klara sin egen försörjning. (se bilaga 2)
I nästa fas sökte projektgruppen nya influenser från andra myndigheter,
kommuner och mer oberoende opinionsbildare.
2 (14)
Nacka kommun
Aktiviteter under projekttiden
Nedan redovisas kortfattat kring de möten och studiebesök som
projektgruppen genomfört.
Mauricio Rojas, Verksamhetsansvarig för Centrum för Välfärd efter
Välfärsstaten, Timbro
Mauricio Rojas har bland annat i sitt arbete i moderaternas arbetsgrupp mot
social segregation och utanförskap haft många kontakter med kommuner
och andra som prövat nya former för arbete med integration. Projektgruppen
var främst intresserad av att via honom få mer information kring olika
exempel på andra angreppssätt kring frågan egen försörjning än de vi hittills
prövat i Nacka.
Han tog bland annat upp Skurup, Eslöv och Osby kommuner som på olika
sätt arbetat med krav på aktivitet för socialbidragstagare från femte dagen.
Denna aktivitet kan bestå av arbete, praktik, studier men om inget av detta
går att ordna på denna korta tid så får de arbeta i en kommunal verksamhet,
aktivitetshus.
Andra goda exempel på arbetsformer kring egen försörjning var RinkebyArbetscentrum, Skärholmen och Kista.
Han tog också upp goda exempel som bedrivits av ett kommunalt
bostadsbolag i Malmö MKB.
Ett annat annorlunda exempel var Ale kommun där alla mottagna flyktingar
anställs av kommunen under en övergångsperiod för att sedan gå vidare till
annat arbete eller annan åtgärd.
Stockholms Stads Integrationsförvaltning.
Vid besöket fick projektgruppen en beskrivning av hur Stockholms stad har
organiserat arbetet med integrationsfrågorna. Förvaltningen ansvarar bl a för
samordningen av storstads- och ytterstadssatsningen. Man har ansvar för
flyktingmottagandet och introduktionen. Förutom invandrarfrågorna så har
man ansvar för frågor som rör språkliga och etniska minoriteter.
En stor del av deras arbete handlar om att stimulera till och samordna
projekt och nätverk. Några av dessa projekt och nätverk beskrevs särskilt för
oss. Bl a ett rekryteringsprogram för skolan vars syfte är att bidra till
lärarförsörjningen i kommunen, ”Framtid inom Hotell & Restaurang” är ett
annat exempel där man räknar med att drygt 100 personer kommer att få
arbete inom den branschen.
Förvaltningen har arbetat fram ett integrationsprogram för Stockholms stad.
Programmet lyfter fram följande visioner:
3 (14)
Nacka kommun
Vi vill ha en stad där alla behövs, alla har en uppgift och alla har samma
rättigheter och skyldigheter
Vi vill ha en stad där alla har gemensamma rättsnormer, tillgång till ett
gemensamt språk och gemensamma mötesplatser.
Vi vill ha en stad som är fri från rasism och diskriminering.
Vi vill ha en stad där alla barn och ungdomar får en bra uppväxt med
god omsorg, meningsfull fritid och lika möjligheter till utbildning och
ett framtida arbete.
Vi vill ha en stad där alla bor i en trygg och attraktiv stadsdel.
För varje vision finns mål, ett uppdrag och nyckeltal för att följa upp arbetet
mot visionen. I programmet finns ett tydligt medborgarperspektiv, att
delaktighet och integration handlar om egenmakt och personligt ansvar i
vardagslivet – att vara någon och ha en uppgift i samhället. Den enskildes
personliga behov ska sättas före kommun- och förvaltningsgränser. Det
innebär på många områden mindre makt för det politiska systemet och
större makt åt det civila samhället.
En av Integrationsförvaltningens viktigaste arbetsuppgifter är att hålla
ständig kontakt med stadsdelarna och Stockholms olika
verksamhetsledningar för att informera om och diskutera kring
integrationsfrågor och följa hur de arbetar med dessa frågor. Förvaltningen
anordnar också ett antal seminariedagar i ämnet integration.
Avslutningsvis fick vi en del tips på olika verksamheter som pågår i
Stockholms olika stadsdelar. Bl a Rinkeby arbetscentrum, Simba-projektet
och Kista Matching (numera Stockholm Matching).
Konferens kring Integration
Andreas Carlgren inledde med att tala om hur det nya ”mångfaldssamhället”
utmanar oss alla, och samtidigt visar vägen till en ljusare framtid. En rikare
blandning av människor sätter vår gemenskap på prov men vi gör klokt i att
se mångfald som en gemensam tillgång med stora fördelar. Samspelet
mellan olikheter utvecklar- mångfalden blir en kraft i samhället. Goda
exempel visar att mångfald bidrar till goodwill, nytta, kreativitet,
effektivitet, lönsamhet och konkurrenskraft. Frivillig och ofrivillig
invandring, ny teknologi, nya ekonomier och annat har fört världen till vår
dörr. Han slutade med att säga att vi måste öppna för en av Sveriges
viktigast framtidsfrågor, och ta vara på mångfaldens kraft.
Eva Fernvall (vårdförbundet) talade om nödvändigheten av att finna
lösningar för framtida personalrekryteringsbehov. De arbetsplatser som
förstår att ta till sig mångfald, kommer att lyckas bättre än andra med
rekrytering, och där kommer också kreativ utveckling att ske. Eva F.
berättade också om några erfarenheter från arbetslivet där personal från
andra kulturer än vår egen lyckas höja kvaliteten väsentligt på grund av det
synsätt till människor som man haft med sig från sin kultur.
4 (14)
Nacka kommun
De arbetsgrupper som bildades för att arbeta under konferensen var ganska
överens om att passivt flyktingmottagande skapat många hinder för att
möjliggöra en snabb ingång på arbetsmarknaden. En representant från
SIMBA berättade om sina erfarenheter från traditionell svenskundervisning,
och att hon lärt sig svenska först när hon fick tillfälle att börja ett arbete och
där samtala med kollegor. Någon särskild ”positiv behandling” av
invandrare i arbetslivet var samtliga emot. Istället framfördes vikten av att
arbetsplatsernas anställda tillfrågades omkring hur vederbörande hade
fungerat under sin praktik. Invandrarföreningarna hade goda erfarenheter
från ett sådant tillvägagångssätt.
Konferens i Gävle
Rubriken för konferensen var ”Mångfald som verksamhetsstrategi”.
Integrationsverket höll i konferensen som syftade till att stimulera
kommunernas mångfaldsarbete. Kommunen som organisation har en viktig
roll som föregångare i mångfaldsarbetet. En organisation som speglar
befolkningens sammansättning får större legitimitet i sitt arbete. Under
konferensen belystes bland annat, mångfaldens olika dimensioner, varför
arbeta mot mångfald och hur kan ett strategiskt mångfaldsarbete bidra till
organisationens framgång och hur kan vi implementera ett strategiskt
mångfaldsarbete.
Möten med Integrationsverket, Migrationsverket med flera
Under samma tid som projektet bedrev sitt arbete gjorde en central
överenskommelse om utveckling av introduktionen för flyktingar och andra
invandrare. Parterna i överenskommelsen var Arbetsmarknadsstyrelsen,
Integrationsverket, Migrationsverket, Skolverket och Svenska
Kommunförbundet.
För att förankra överenskommelsen på lokal nivå samt också trycka på
vikten av frågan inbjöd Stockholms landshövding Stockholms kommuners
kommunstyrelseordföranden till en träff för att diskutera frågan. Annelie
Hedman deltog på detta möte.
Under hösten initierade också Integrationsverket till en träff för berörda
politiker och tjänstemän i kommunen för att berätta om verkets arbete och
för att höra något om hur kommunen tacklar integrationsfrågorna. De ville
också trycka på att kommunen verkar för att en lokal överenskommelse
mellan berörda lokala myndigheter kommer till stånd.
Integrationsverket poängterade vikten av att tidigt bereda flyktingar inträde
på arbetsmarknaden genom till exempel praktik eller arbetsplatsförlagd
svenskundervisning. Arbetet med att få kontakt med arbetslivet bör inledas
redan under den tid som flyktingen väntar på eventuellt arbetstillstånd. För
att detta ska fungera på ett tillfredsställande sätt så behövs ett mycket nära
5 (14)
Nacka kommun
samarbete mellan kommunens Flyktingmottagning, utbildningsanordnarna
samt Arbetsförmedlingen.
De tog också upp frågan kring flyktingars försörjning då de förespråkar
introduktionsersättning som är löneliknande istället för försörjningsstöd.
Studiebesök i Skåne
Projektgruppen samt Eva Öhbom Ekdahl, Mats Gerdau, Stefan Saläng och
Christina Ståldal genomförde ett studiebesök i Skåne för att titta närmare på
några exempel på arbete med inriktning på integration och egen försörjning.
Malmö Stad
Det första besöket var i Malmö Stad där Kent Andersson socialdemokratiskt
kommunalråd informerade om bland annat försörjningsstödets utveckling.
Malmö hamnade i en djup svacka under 90-talets lågkonjunktur och
återhämtningen har skett mycket mer långsamt än i Stockholmsregionen.
Kostnaden för försörjningsstödet ligger idag på 3.600:--/invånare när
riksgenomsnittet ligger på 1.200:--/invånare (790:--/invånare i Nacka). Det
är många flyktingar och invandrare som söker sig till Malmö vilket innebär
att 90% av befolkningstillväxten är utomnordiska invånare, 54 % av barnen
i skolan har ett annat språk som modersmål.
Segregationen mellan bostadsområden är också mer utpräglad vilket bland
annat innebär att Malmös fattiga hushåll är högt koncentrerade till vissa
områden. I några av dessa områden så ingår 100 % av barnen i ett hushåll
som under året uppburit försörjningsstöd.
Britta Ström, ansvarig för integration och mångfaldsfrågor presenterade
Malmös arbete för att främja integrationen. De har antagit en åtgärdsplan
fokuserad på tre områden:
Insatser för barn och ungdom
Insatser för arbete och sysselsättning
Insatser mot diskriminering och rasism.
Exempel på åtgärder för barn och ungdomar är fokusering på svenska
språket i förskola och skola. Aktivt erbjuda förskola till alla barn som får
dålig svenskträning i hemmet, utbildning till alla lärare (ej endast
svensklärare) kring hur de kan träna språkinlärning i alla ämnen.
Utbildningar för all skolpersonal kring olika etniska grupper, religioner mm.
Exempel på åtgärder för arbete och sysselsättning innebär bland annat att
kommunen föregår med gott exempel som arbetsgivare genom att satsa på
att rekrytera en mer mångsidigt sammansatt personalgrupp från fler etniska
minoriteter etc. Att verka för att ta emot arbetslösa för praktik mm. Genom
detta också påverka företag att göra detsamma genom att påvisa att
mångfald på arbetsplatsen fungerar och lönar sig. Vid upphandlingar verka
6 (14)
Nacka kommun
för att även leverantörer vidtar åtgärder för etnisk mångfald i sin verksamhet
samt erbjuder praktikplatser till arbetslösa.
Exempel på åtgärder som motverkar diskriminering och rasism handlar även
där mycket om att starta i sin egen verksamhet, se till främja etnisk och
kulturell mångfald i sin egen verksamhet. Ge all personal utbildning kring
lagstiftning, kulturmöten, fördomar, kommunikation mm. Låta
bostadsplaneringen i högre grad styras av olika gruppers bostadsbehov och
erbjuda ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer.
För att sprida information kring detta så har kommunen exempelvis tagit
fram följande material i broschyrform, en vägledning för rekrytering med
mångfaldsperspektiv, åtgärdsplan med bakgrund och förklaringar samt en
kortare mer lättläst version av åtgärdsplanen.
Alf Merlöv, chef för Arbete & Kompetens, (kommunens
arbetsmarknadsinsatser) redogjorde för det arbete som bedrivs inom
enheten. I staden finns fyra stycken ”Arbete- och utvecklingscentrum” till
dessa remitteras cirka 6000 arbetslösa per år. Dessa kommer från
stadsdelarna, från Arbetsförmedlingen och från Försäkringskassan med
vilka de har ett tätt samarbete. Framgångsfaktorer i verksamheten är:
en gemensam analys
vision för verksamheten
långsiktig målsättning – som är politiskt förankrad
delmål – synliga resultat
prioritering av målgrupper
intern uppföljning och extern utvärdering
dialog
vilja!
samverkan internt och externt
Malmö Kommunala Bostadsbolag (MKB)
Vid ett lunchmöte på MKB träffade vi Lars Birve, VD, som berättade om
sitt arbete för att få några av de hårt segregerade bostadsområden som MKB
förvaltade att fungera bättre.. De ansåg att nyckeln till fungerande
bostadsområden är att dess invånare är självförsörjande och att de boende
får ett ökat ansvar för förvaltningen av bostäderna.
De hade därför startat en mängd projekt som syftade till att fler av de
boende skulle erhålla arbete bland annat en egen arbetsförmedling och
satsningar på olika projekt för att stimulera eget företagande. För att skapa
ett mer attraktivt område så fördelades inte lägenheterna efter ett kösystem
utan utifrån vilken hyresgäst som just kunde passa in i just denna
portuppgång. De avlönar 100 stycken husvärdar som vardera ansvarar för
100 lägenheter, de har hyresrådgivare, bostadssocialare och boinformatörer.
Allt detta arbete har också givit resultat, idag finns inga lediga lägenheter,
ingen vandalisering och det är låg omsättning på hyresgäster.
7 (14)
Nacka kommun
Skurup Kommun
I Skurup träffade vi Göran Fredriksson chef för ”Arbete och Försörjning”,
kommunstyrelsens ordförande socialdemokraten Torbjörn Thorsson och
kommunstyrelsens vice ordförande moderaten Kent Olsson. Dessa
redogjorde för kommunens arbetssätt med medborgare som var i behov av
försörjningsstöd. Om det inte är helt klart att man behöver försörjningsstöd
på grund av exempelvis otillräcklig sjukpenning, är under behandling på
grund av missbruk eller annat där arbete inte är aktuellt så får man vända sig
till en enhet som kallas Arbete och Försörjning. Inom fem dagar garanterar
man den sökande arbete, praktik eller vuxenstudier (hela vuxenutbildningen
tillhör enheten). Utbildningen är direkt yrkesinriktad. Den sökande som
nekar till att delta i föreslagen aktivitet erhåller inget försörjningsstöd.
De framhöll också att det var en fullständigt politisk enighet kring dessa
frågor, kommunen hade tagit intryck av den så kallade ”Farum-modellen”
men de var också kritiska till en del inslag i denna. I Skurup tryckte de på att
i första hand ordna riktiga arbeten, i andra hand satsa på en yrkesinriktad
utbildning och om detta inte går att ordna inom fem dagar så erbjuds en
kommunal arbetsmarknadsåtgärd.
Sam Yildirin, integrationssamordnare, Länsstyrelsen i Stockholms län
Sam redogjorde för flera goda exempel på insatser som hjälpt många
människor ut på arbetsmarknaden. Han nämnde bland annat Kista Matching,
Rinkeby Arbetscentrum och de särskilda utbildningar som bland annat
vänder sig till invandrarakademiker med inriktning på sjukvård och på
naturvetenskapliga ämnen.
Han poängterade hur viktigt det är att så fort som möjligt se till att
flyktingar och invandrare får inträde på arbetsmarknaden. Att också lära sig
språket via ett arbete, praktik eller att läsa svenska anpassad efter den
yrkeskarriär man tänker sig. Han poängterade också hur viktigt det var att
informera om den framtida arbetsmarknaden, bristyrken etc så att flyktingar
och invandrare kan inrikta sin utbildning, praktik mm utifrån de behov av
arbetskraft som finns.
Han tyckte också att det var viktigt att då flyktingar och invandrare deltar i
exempelvis studier, praktik etc att de då erhåller någon slags ”lön”,
introduktionsersättning eller liknande och inte socialbidrag
(försörjningsstöd).
Sam tog också upp det bakvända i att flyktingar börjar sin tillvaro i Sverige
med att de blir tvungna att vända sig till den ”sista instansen” för stöd. För
andra medborgare så fungerar socialtjänsten och försörjningsstödet som det
sista man tar till då andra möjligheter är uttömda. För flyktingar är det
precis tvärtom, på de flesta håll i landet så börjar de sitt nya liv i Sverige
med att få försörjningsstöd.
8 (14)
Nacka kommun
Han anser också att vi i hög grad fokuserar för mycket på vad individen inte
kan istället för att se vad han/hon faktiskt har för kompetens.
Rinkeby Arbetscentrum
På Rinkeby Arbetscentrum, som är en kommunal arbetsmarknadsåtgärd,
träffade projektgruppen Birgitta Wahlman som då var chef. I verksamheten
arbetade man dels med arbetsprövning det vill säga en utredning kring
arbetslösas arbetsförmåga men också arbetsträning vilket innebär
förberedelse för praktik eller arbete på den öppna marknaden.
Arbetsprövningen och träningen skede på ett antal olika stationer
exempelvis snickeri, tapetsering av möbler, vårdutbildning,
service/restaurang samt fastighetsskötsel. Inom verksamheten finns också en
utbildningsdel som riktar sig till flyktingar och invandrare. Personalen vid
arbetscentret består av 10 arbetsledare, 3 lärare, 2 socialassistenter,
arbetskonsulent och arbetsförmedlare.
I huset fanns även en datastudio som dels kunde användas vid arbetssökeri
men också vid olika kurser i IT. I huset fanns också socialsekreterare,
arbetsförmedlare och arbetskonsulent som arbetar med att stötta de
arbetslösa i att söka arbete och finna olika vägar ut från huset om anställning
inte kunde erhållas exempelvis praktik, offentlig skyddad anställning,
lönebidragsanställningar mm.
Seminariedag, Arbete – nyckeln till integration i Nackasamhället
En viktig del i Integrationsprojektet har varit kunskapsöverföring inom
området. En del i detta har varit att anordna en seminariedag med brett
innehåll riktat till politiker som varit delaktiga i projektet, tjänstemän inom
kommunen främst inom Socialtjänsten samt deltagare i
Arbetsmarknadsnämnden via Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Seminariet anordnades den 15 maj 2002. Rubriken för dagen var Arbete nyckeln till integration i Nackasamhället.
Dagen inleddes av Eva Öhbom Ekdahl, ordförande i Socialnämnden samt
deltagare i arbetsgruppen för Integrationsprojektet. Eva framhöll det viktiga
med att kommunen bedrivit ett Integrationsprojekt för att fokusera på frågan
och för att vidga synsättet till att integration inte enbart handlar om
invandrare och flyktingar utan att alla människor skall klara försörjningen i
Nackasamhället. Sverige är idag ett land med en heterogen befolkning
sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika
etnisk bakgrund, i olika åldrar, med skilda sexuella läggningar och med eller
utan funktionshinder. Detta speglas dock inte i det svenska arbetslivet. Alla
har inte samma förutsättningar. Det som nu krävs framöver är att vi har
förmågan att se mångfalden i befolkningen och ta tillvara den i arbetslivet.
Med det synsättet gör vi både stora mänskliga vinster såväl som sociala och
samhällsekonomiska vinster. Följande föreläsare deltog därefter i
seminariet:
9 (14)
Nacka kommun
Oscar Pripp, etnolog och högskolelektor vid Södertörns Högskola
Sam Yildirim, integrationsansvarig vid Länsstyrelsen i Stockholm
Karin Loukkola och Gill Hagbard, samordnare Stockholm
Matchning
Birgitta Wahlman, konsult Medborgarskolan
Oscar Pripp – Den segregerande välviljan
Oscar gav en tankeväckande ram kring integrationsfrågor i stort och
förklarade varför segregationen ökat under 1990-talet och framåt.
Skillnaderna i livsvillkor mellan olika grupper växer. Människor med sämre
ekonomiska och sociala förutsättningar koncentreras till vissa
bostadsområden som ofta präglas av hög arbetslöshet, ökat bidragsberoende
och socialt utanförskap. Detta finns belyst bl. a i en bok som Mångkulturellt
centrum gett ut 2002 – Fittja, världen och vardagen och där Oscar skrivit ett
avsnitt kring Mediabilder och levd erfarenhet. Mediabilderna påverkar inte
bara hur Fittjainvånarna upplever möten med människor utanför området.
De påverkar också gemenskapskänslan inom området. Fittja och fittjabornas
villkor måste ses i ett större sammanhang, i relation till hela det svenska
samhället. Integration kommer att förbli en högrisksatsning för de få, så
länge inte de strukturella förutsättningarna på exempelvis bostadsmarknaden
förändras, och möjliggör för människor av olika bakgrund, etnisk,
ekonomisk eller social, att mötas, inte bara i läroböcker och handböcker,
utan också i vardagen. En teoretisk bakgrundsmodell till detta är Identiteten
och dess beståndsdelar där identiteten kan delas upp i två delar: Objektiv
identitet dvs. hur jag bedöms och tolkas av andra samt Subjektiv identitet
dvs. hur jag upplever mig själv.
Oscar avslutade med att ge vissa jämförande siffror avseende integration
och där kan nämnas att 13 % av nyanlända invandrare som kommit till
Sverige har arbete efter tre år. I övriga Europa är det 50 % av invandrarna
som har arbete efter tre år.
Sam Yildirim – Integration ur ett arbetsmarknadsperspektiv
Avgörande för integrationen, både på samhällsnivå och individuellt, är
likvärdiga möjligheter till arbete och egenförsörjning. Detta är själva
grunden för delaktighet och medansvar i samhällslivet. Situationen för
personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden kan betraktas som en
värdemätare på samhällets integration. Människors möjlighet till
egenförsörjning bildar därför utgångspunkt för integrationsarbetet.
Insatser som underlättar för invandrade människor att komma ut i arbetslivet
måste utgå från individens kunskaper och förutsättningar. Det gäller
introduktionen men också exempelvis kompetensutveckling och stöd till
entreprenörskap. Sam redogjorde för den samverkan som sker av vissa
kommuner i länet för att erbjuda mer riktade utbildningar ex svenska för
akademiker inom vården, specialutbildningar för läkare och sjuksköterskor,
varvad SFI och arbete etc.
10 (14)
Nacka kommun
Sam ställde frågan om inte Nacka kunde specialisera sig på någon
utbildningstyp riktad till det rekryteringsbehov som finns ex svenska för
pedagoger eller svenska för ekonomer? Sams bedömning var att detta i hög
grad skulle intressera andra kommuner som då skulle köpa
utbildningsplatser av Nacka. Avslutningsvis tryckte Sam på vikten av
samverkan bland kommunerna inom länet för att ta tillvara på den
kompetens som länet så väl behöver sett till den arbetskraftsbrist som råder
inom olika yrken.
Karin Loukkola och Gill Hagbard – Matchning av arbetslösa mot företagens
behov
Stockholm Matchning är ett rekryteringsprojekt inom Stockholms stad och
en av många olika insatser för att halvera kostnaderna för socialbidrag. Kista
Stadsförvaltning driver Stockholms Matchning i samverkan med tolv andra
stadsdelar i Stockholm samt Järfälla och Sundbybergs kommuner. Dessutom
står EU Växtkraft Mål 3 för en del av finansieringen.
Arbetsmetodiken i projektet är att koppla ihop människor som söker arbete
med företag som söker arbetskraft. Projektet skräddarsyr yrkesutbildningar i
direkt samarbete med företag som har brist på ett viss slag av personal.
Samarbete sker i projektet, förutom direkt med olika företag även med olika
bemanningsföretag. Många som fått jobb via ett rekryteringsföretag blir
sedan anställda av de företag som de varit uthyrda till. Även
provanställningar på bemanningsföretag har lett till fasta anställningar i
privata företag.
Stockholm Matchning söker framförallt anställningar som är bra
förstagångsjobb. Även områden där det är sådan brist att arbetsgivare är
beredda att pröva nya grupper av arbetslösa är intressanta. Målet är också att
välja arbeten som ger inkomst nog att komma ifrån beroendet av
socialbidrag. Ett viktigt krav på den anställde är att han eller hon kan
tillräckligt med svenska för jobbet ifråga. Om svenskkunskaperna inte
räcker till arrangerar projektet kortutbildningar i yrkessvenska.
Genom föregångaren Kista Matchning ( som startades av tidigare
stadsdelsdirektören i Kista, Luis Abascal) finns nu över fyra års erfarenhet
av att matcha arbetslösa mot arbetsgivares anställningsbehov. 400 personer
har genomgått programmet och i genomsnitt har 80 % fått arbete.
Birgitta Wahlman – Framgångsfaktorer vid Rinkeby Arbetscentrum
Rinkeby Arbetscentrum, beläget i Solna, har sedan 1998 arbetat med
aktivering av långtidsarbetslösa personer, företrädesvis personer med
invandrarbakgrund i Rinkeby. Arbetsprövning samt arbetsträning i egna
lokaler erbjuds och koncentrationen har legat på vårdutbildning,
service/restaurang samt fastighetsskötsel. Utbildningsdelen har omfattat ca 2
mån och innehållit yrkessvenska, arbetsmarknadskunskap samt
samhällsinformation. Därefter har praktiken tagit vid. Personalen vid
arbetscentret består av 10 arbetsledare, 3 lärare, 2 socialassistenter,
arbetskonsulent och arbetsförmedlare.
11 (14)
Nacka kommun
Av de 800 personer som varit inskrivna vid arbetscentret har 500 fått jobb.
Övriga personer har gått in i utbildningar eller förtidspensionerats. Rinkeby
Arbetscentrum säljer även platser till andra stadsdelar – samverkansavtal
finns med 10 olika stadsdelar idag. Tre platser säljs till Arbetsförmedlingen
inom ramen för aktivitetsgarantin.
Slutsatser
Namnet på detta projekt har varit integrationsprojektet. Med begreppet
integration avses oftast den utveckling genom vilken människor med annat
etniskt ursprung än det svenska blir delaktiga i samhället. Men integration
riktar sig i själva verket mot alla människor i utanförskap. För den enskilde
individen innebär det att ha möjlighet till att ta aktiv del i samhällslivet och
kunna påverka samhällsutvecklingen utan att ge upp sin personliga identitet.
Integration förutsätter öppen kommunikation och ömsesidig förståelse
mellan människor. Alla ska ha samma rättigheter men också skyldigheter.
Alla ska utifrån sina förutsättningar kunna vara delaktiga i och bidra till
Nackasamhällets positiva utveckling. Nackas vision om öppenhet och
mångfald understryker det synsättet. Visionen är en viljeinriktning som
anger åt vilket håll kommunen skall utvecklas kommande år. Nacka skall
vara en attraktiv kommun där människor med olika bakgrund, olika
förutsättningar och olika mål kan känna trygghet och leva tillsammans.
Människors deltagande i arbetslivet och deras möjlighet att försörja sig
själva har en avgörande betydelse för en framgångsrik integration. Ett
viktigt syfte för projektet har varit det tillfälle det inneburit att fokusera på
en viktig fråga som handlar om människors möjlighet till egen försörjning.
I vårt arbete har vi funnit ett klart stöd för tanken att arbetet och den egna
försörjningen är en grund för att uppnå delaktighet och integration för alla
medborgare oavsett bakgrund.
Medborgare med annan etnisk bakgrund än den svenska är fortfarande idag
en stor grupp som är hänvisade till att försörjas via socialtjänsten. Vi har
också funnit att en starkt bidragande orsak till detta är förutom de fördomar
som finns på arbetsmarknaden även de långa passiva väntetider under
asyltiden, brister på individuellt anpassad undervisning, outvecklade
arbetsmarknadsåtgärder och viss brist på samordning mellan myndigheter.
En annan slutsats är att vi i Nacka idag har en förhållandevis liten grupp,
cirka 700 hushåll, som försörjer sig via försörjningsstöd och att denna grupp
kräver ett starkt individualiserat stöd för att bli självförsörjande. Det är i
detta sammanhang viktigt att se över hur Nacka Kommun har organiserat de
verksamheter som arbetar med dessa medborgare. Detta gäller exempelvis
flera av socialtjänstens verksamheter men särskilt Arbetsmarknadsenheten,
12 (14)
Nacka kommun
det gäller även vuxenutbildningen men också dessa verksamheters koppling
till näringslivspolitiken.
Vi har från flera håll fått stöd i att det behövs individuellt anpassade studier,
praktikarbete, kontakter med arbetsgivare etc för att det ska leda till
varaktiga lösningar på människors försörjningsproblematik.
För att lyckas med detta är det också viktigt att vi tar fasta på det som
uttrycks i Nackas grundvärdering nämligen att vi ska ha förtroende och
respekt för människors kunskap och egen förmåga - samt för deras vilja att
ta ansvar.
Ett av projektets mål var att öka kunskapen kring vad som går att göra för
att människor skall klara ett självständigt liv. Genom att närmare studera
våra egna verksamheter, genom olika möten med sakkunniga, studiebesök
med mera så har också kunskapen ökat kring detta område. Utifrån detta har
vi identifierat ett antal utvecklingsområden som vi föreslår att man arbetar
vidare med i berörda verksamheter eller i projektform.
Utvecklingsområden
Tydliga krav av egen insats för att bli självförsörjande
Att kunna erbjuda heldagsinsatser som innebär arbetssökeri,
arbetsprövning, praktik, kompetensutveckling mm i en individuell mix
som stöttar individens återgång till arbetsmarknaden.
Deltagandet i heldagsaktiviteterna är kopplade till möjligheten att få
försörjningsstöd
Då reguljärt arbete, studier ej kan erbjudas skall en individuellt anpassad
arbetsmarknadsåtgärd erbjudas i statlig eller kommunal regi.
Starkt individualiserat stöd
Att de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna (idag inom ramen för
Produktionshuset och Arbetsmarknadsteamet) fortsätter att utvecklas till
än mer flexibla och individuellt anpassade åtgärder.
Vuxenutbildning med tydligare arbetsmarknadsprofil och med mycket
tätare koppling till kommunens övriga arbetsmarknadsåtgärder.
Åtgärderna skall leda till arbete, så samarbetet med näringslivet skall
fortsätta att utvecklas särskilt inriktad på branscher med framtida
rekryteringsbehov och relativt låga krav på lång formell utbildning
exempelvis städbranschen, vård och omsorg, restaurang/kök och handel.
Kommunen som förebild
Aktiv rekrytering med mångfaldsperspektiv.
13 (14)
14 (14)
Nacka kommun
Aktivt arbete med praktikplatser mm för att understödja att människor
utan arbete söker sig till verksamhetsområden inom kommunen med
framtida rekryteringsbehov
Genom näringslivspolitiken uppmuntra företag att rekrytera invandrare
och arbetslösa Nackabor. Ta emot praktikanter etc
Gemensamma utbildningar/seminarier över verksamhetsgränser kring
mångfaldsfrågor, kulturkompetens etc.
Snabbare och mer effektiv introduktion för flyktingar
Att verka för att tiden som asylsökande utnyttjas bättre till svenskstudier
och/eller arbete.
Utveckling av gemensam introduktionsplan mellan de myndigheter som
stödjer introduktionen.
Se över möjligheterna att i samverkan med andra kommuner genomföra
”specialutbildningar” med viss profil eller särskilda åtgärder som riktar
sig till vissa grupper.
Involvera andra aktörer i introduktionen exempelvis föreningsliv,
”vanliga” Nackabor som flyktingguider m fl
Tidigare kontakter med arbetslivet, att använda arbetsplatspraktik som
metod för svenskinlärning.
Stimulera kommunala verksamheter med framtida rekryteringsbehov att
ta emot praktikanter.
Ersätta försörjningsstöd med introduktionsersättning.
Heldagsaktivitet för alla mot introduktionsersättning.
Annelie Hedman
Projektledare
Anette Bøe
Projektsekreterare
