Hör du dåligt? - Landstinget Sörmland

min hälsa
råd om vård från landstinget sörmland
•
nummer 1/2014
Tema
HÖRSEL
Hör du dåligt?
– hjälp finns att få
Sörmlands sjukhus byggs om
•
Höjd ålder för fri tandvård
4. Tema Hörsel. Hörselnedsättning kan ha många orsaker, här
presenteras några av dem och hur tillstånden kan botas eller lindras.
6. Hörselvårdsmottagningar finns på tre av länets sjukhus. De hjälper patienter
med hörselnedsättning.
8. Birgitta Elbrand fick en örfil av läraren när hon inte hängde med i skolarbetet.
Först i 40-års åldern upplevde hon att hon fick livet och människovärdet tillbaka.
10. Godartad lägesyrsel kallas även för Kristallsjuka och ger kraftig men ofta kortvarig
yrsel när huvudets läge ändras. Turligt nog är åkomman lätt att bota.
11. Pedagogiska hörselvården och Tolkcentralen hjälper döva och hörselskadade till
ett aktivt liv så att de kan delta i samhället på samma villkor som hörande.
12. När Melker skulle fylla fem år miste han hörseln på sitt hörande öra. Ett Cochlea implantat gör att han kan uppfatta ljud och leva som andra killar i hans ålder.
14. Hörapparater och varseblivningshjälpmedel är några hjälpmedel som kan
underlätta vardagen för den som hör dåligt.
22.Lättläst information.
23.Hälsokrysset. En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsenhet i samverkan med landstingets
Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen,
Lars Lundahl och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Lasse Skog. Birgitta Elbrand
mobbades för sin hörselskada som barn. Först i 40-års åldern fick hon människovärdet tillbaka. Tryck: Österbergs.
Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping. E-post: [email protected], fax: 0155-24 55 82,
landstingetsormland.se. Min hälsa – råd om vård utkommer med tre nummer per år.
2
min hälsa 1/2014
Tema
Ungefär 1,3 miljoner svenskar upplever att de hör
HÖRSEL
dåligt. Att ha en hörselnedsättning kan vara allt ifrån
att höra lite dåligt till att inte höra något alls. Du kan
ha din hörselnedsättning från födelsen eller tidig barndom men du kan också ha fått den senare i livet.
I det här numret av Min hälsa kan du bland annat läsa om
hur det är att leva med en hörselskada, både som vuxen och
som barn. Vi tar upp olika orsaker till hörselnedsättning och
vilka behandlingar och hjälpmedel som finns. Du kan även
läsa om hälsokontroller för alla 40-, 50-, och 60-åringar i
länet och Landstinget Sörmlands största investeringsprojekt
genom tiderna.
min hälsa 1/2014
3
Många orsaker till
hörselnedsättning
Här presenteras några olika tillstånd som orsakar hörselnedsättning.
text Björn LundahlInformationsläkare,
Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland
Ljud av ganska hög nivå kan skada eller döda hårcellen. Ju fler skadade eller döda hårceller desto sämre hör man.
En av de absolut vanligaste
orsakerna till hörselnedsättning är vaxpropp.
Hörselgången har många körtlar som
bildar sekret och vaxet bildas av att detta
sekret blandas med avstötta gamla celler
ifrån hörselgången.Vaxets funktion är att
skydda hörselgången mot fukt och infektion. Normalt flyttas sakta vaxet mot hörselgångsmynningen men om detta hindras
kan en vaxpropp uppkomma.
Om man har normal trumhinna och
Vaxpropp
4
hörselgång fungerar oftast egenbehandling väl med preparat som man receptfritt kan köpa på apotek. Misslyckas det
kan man få hjälp på vårdcentral med sin
vaxpropp och då kan flera olika metoder
användas till exempel spolning av örat
eller att man suger rent i örat samtidigt
som man ser hur det ser ut i mikroskop.
(vätska bakom trumhinnan) Detta är ett tillstånd med upphävd
eller förhindrad luftning av och i mellan-
Otosalpingit
örat. Det kan ha flera orsaker till exempel
svullnad av örontrumpetens slemhinna,
vanligt i samband med övre luftvägsinfektioner och öroninflammationer.
Stora polyper bakom näsan kan också
vara en orsak.
Vuxna märker av detta genom nedsatt hörsel och lockkänsla, hos barn är
det oftast omgivningen som märker att
barnet hör dåligt. Ofta bubblande, knastrande ljud.
Sjukdomen är lätt för din läkare att se
min hälsa 1/2014
»Hörsnäckan tål ljud av ganska hög nivå men
blir nivån alltför hög kan håren på hörselcellerna
brytas av och även själva hårcellen kan dö.«
då han/hon tittar in i örat såvida det inte
finns mycket vax som skymmer.
Sjukdomen läker ofta spontant utan att
man behöver göra något alls inom en till
tre månader.
Vuxna kan göra ”valsalvamanöver”
genom att hålla för näsan, sluta munnen
och försöka blåsa ut. Barn kan ofta mellan
tre och sex års ålder prova Otovent som är
en liten ballong som används för att utföra
tryckutjämning.
Vid kvarstående problem efter tre månader hos barn och en månad hos vuxna
måste man till öronspecialist för bedömning.
Hörsnäckan tål ljud av
ganska hög nivå men blir nivån alltför hög
kan håren på hörselcellerna brytas av och
även själva hårcellen kan dö.Varje hårcell
har ett hundratal hår och en tid innan det
går av så blir de mjukare. Om man i det
läget undviker fortsatt buller kan cellen
Bullerskador
mande yrselattacker (som om man åker
karusell), hörselnedsättning och tinnitus.
Vanligtvis drabbas bara ena örat, där hörseln gradvis försämras. Många behöver så
småningom hörapparat.
Man har sjukdomen livet ut men attackerna kommer glesare med åren. Anfallen
av yrsel kan försvinna över tid även om
hörselnedsättningen och tinnitus är kvar.
Orsaken till sjukdomen är inte helt
klarlagd men tros bero på att vätsketrycket i innerörat är för högt. Det finns
ingen botande behandling. Den behandling man ger är för att minska yrseln.
sannolikt reparera sig och hörselnedsättningen kan då gå tillbaka.
När man med åren fått många celler
som blivit skadade så får man en ökande
hörselnedsättning.
Ett enstaka tillfälle med en mycket stark
ljudimpuls till exempel en explosion kan
orsaka en permanent skada vilket dock
är ovanligt.
Sudden deafness (Plötslig hörselnedsättning) Detta är en plötslig hörselnedsättning, vilket kan innebära allt ifrån dövhet till lätt hörselnedsättning.
Kommer sekundsnabbt eller gradvis
under flera dygn. Oftast ensidigt. I de flesta
fall är orsaken okänd.Vid detta sällsynta tillstånd behöver man komma akut till öronklinik.
Några exempel
på läkemedel som kan påverka hörseln är
vattendrivande läkemedel samt de som
innehåller acetylsalicylsyra vilka kan ge
tillfälliga skador.
Aminoglykosider (ges mot svåra infektioner) och vissa cancerläkemedel
kan ge bestående hörselskador. «
Läkemedelsbiverkan
Ménières sjukdom Cirka 50 000 personer har Ménière, flertalet är kvinnor.
De typiska symtomen är återkom-
Väldigt förenklat fungerar hörseln så här:
Ljudvågor fångas upp av
ytterörat samt yttre hörselgången och leds vidare
in genom hörselgången
till trumhinnan som börjar vibrera.
Dessa vibrationer fortplantar sig med hjälp
av de tre hörselbenen
(hammaren, städet och
stigbygeln) till det ovala
fönstret.
Det ovala fönstret sitter på hörselsnäckans ena
sida (på dess andra sida
min hälsa 1/2014
sitter det runda fönstret). Hörselsnäckan består
bland annat av en tunnel
innehållande vätska.
När ljudvågorna får
denna vätska att röra sig
uppstår ett vågmönster
som hårcellerna registrerar och för informationen
vidare via hörselnerven till
hörselcentrum i hjärnans
tinninglob.
Först när signalen når
hörselcentrum blir man
medveten om ljudet. «
Hammare
Båggångar
Städ
Balansnerv
Hörselnerv
Hörselgång
Snäcka
Trumhinna
Stigbygel
Örontrumpet
illustration kari c. toverud
certifierad medicinsk illustratör
5
N
1
ya patienter med åldersrelaterad hörselnedsättning
kommer till hörselvårdsmottagningen via remiss
från sin vårdcentral eller
privata allmänläkare. Hörselvårdsmottagning finns på Mälarsjukhuset, Kullbergska sjukhuset och Nyköpings lasarett.
Vid första besöket får patienten träffa en
audionom som undersöker öronen och tar
ett grundligt hörselprov. Därefter diskuterar de patientens hörselsituation utifrån
en enkät som patienten fyllt i och tagit
med till besöket. Patienten informeras
om resultatet av hörselprovet och vilka
åtgärder som kan bli aktuella. Det kal�las för att man gör en behovsanalys och
besöket tar cirka 70 minuter.
– Om patienten uppfyller kriterierna
och själv önskar en hörapparat rekommenderar vi den modell som är mest lämplig
för patienten, samt tar ett avtryck av öronen, säger Malena Nilsson
Vid det första besöket på
hörselvårdsmottagningen får
patienten göra ett grundligt
hörselprov.
Man behöver väga för- och nackdelar
med olika modeller mot varandra för att
hitta den apparat som är mest lämplig för
varje enskild patient. Det är flera saker att
ta hänsyn till; typ och grad av hörselnedsättning, örats och hörselgångens utformning, besvär av klåda eller eksem i öronen,
patientens allmäntillstånd och förmåga att
hantera små detaljer och patientens egna
önskemål.
– Har man problem med trånga hörselgångar eller med sin finmotorik be-
Hörselvårdsmottagningen
– starten till ett liv med hörapparat
– En hörapparat är inte ett botemedel utan ett hjälpmedel. Apparaten kan
aldrig ersätta den naturliga hörseln. Tekniken har sina begräsningar och det
hänger mycket på patienten själv hur bra livet med hörapparat blir, berättar
Malena Nilsson, enhetschef på hörselvårdsmottagningen i Landstinget
text Lena Bosdotter Rosten
illustrationer Linn eldin
Sörmland. 6
min hälsa 1/2014
2
Hörapparaten provas ut och programeras
utifrån hörselprovet och patientens önskemål
och behov vid det andra besöket på
mottagningen.
höver man troligen välja en hörapparat
som hänger bakom örat istället för en som
sitter i.
Audionomerna på hörselvårdsmottagningen förskriver även hörseltekniska
hjälpmedel, till exempel slinga till tv och
varseblivningshjälpmedel till dörr och
telefon, till de patienter som uppfyller
kriterierna och som har behov av sådana
hjälpmedel.
hörapparat
sker någon månad efter första
besöket på mottagningen. Nu
programeras hörapparaten, utifrån hörselprovet och patientens behov och önskemål av olika funktioner
och inställningar.
– Det kan till exempel vara en patient som
Utprovning av
Efter en tid får patienten
komma på återbesök och
berätta hur det går att
använda sin hörapparat.
Om något inte fungerat
får de tips och råd hur de
istället kan göra.
min hälsa 1/2014
ofta går på teater. Då ser vi till att patienten kan ansluta sin apparat till hörslingor
i offentliga lokaler. Vid besöket får patienten lära sig hur apparaten fungerar, hur man byter batterier och
filter och mycket mer. Vi uppmanar även patienten till flitig
och daglig användning så att vi
nästa gång vi ses kan diskutera
de erfarenheter som patienten
fått under provtiden, både positiva och negativa erfarenheter, säger
Malena Nilsson.
Malena Nilsson berättar vidare att
både patienter och anhöriga ofta tror att
det mesta kommer lösa sig bara de får en
hörapparat, men det är viktigt att de har
rätt förväntningar.
–Vid besöken hos oss pratar vi också om
hörtaktik; som vikten av rätt placering, att
vara vänd mot den som pratar, lämpligt
avstånd och svårigheter att höra i besvärliga
ljudmiljöer som är viktiga aspekter att ta
med till ett bättre hörande.
mycket på patienten själv också. Det gäller att patienten är
motiverad och medveten om att det krävs
eget arbete för att resultatet ska blir bra.
– Under en tillvänjningsperiod på cirka
tre månader behöver patienten använda
hörapparaten all vaken tid för att kunna
Resultatet hänger
3
4
Om patienten därefter får problem med
sin hörapparat är de välkomna att kontakta
sin hörselvårdsmottagning via telefon,
mottagningens servicelåda eller via webben.
avgöra i vilka olika situationer apparaten
fungerar bra och när den fungerar mindre
bra.
Mellan sex och tio veckor efter utprovningen är det dags för ett återbesök där
patienten får berätta hur det har fungerat
att använda hörapparaten.
– Vid återbesöket vill vi förvissa oss om
att patienten är på rätt spår och höra hur de
upplever sin situation. Vi ger tips och råd
för hur de ska göra om det är något som
inte fungerar så bra, säger Malena Nilsson
Om särskilda behov finns kallas patien-
ten på ytterligare återbesök till hörselvårdsmottagningen, men det normala är att det inte behövs. Det
löpande underhållet av hörapparaterna, som att byta batterier,
slangar och filter till exempel,
sköter patienterna själva.
– När patienten får andra
problem med sin hörapparat
är de välkomna att kontakta
sin hörselvårdsmottagning
via telefon, mottagningens servicelåda, eller Mina
vårdkontakter på Landstinget Sörmlands webbplats.
Vi erbjuder våra befintliga
patienter tid för ett besök inom
en vecka, berättar Malena Nilsson. «
7
Fick en örfil
– för att hon inte hörde
– Du är ju precis dum i huvudet!
Och så fick åttaåriga Birgitta Elbrand en hård örfil av sin lärare.
Varken läraren eller eleven visste att svårigheten att hänga med på
lektionerna berodde på en medfödd hörselskada.
3
text ulf bertilsson foto Lasse skog
B
irgitta Elbrand, 70, bor numera i
Katrineholm med sin man. Hon
kan idag till och med skämta om
sin tragiska barndom och den mardrömslika ångest som förföljde henne ända upp
i medelåldern.
Hon växte upp i mellersta Norrland
med en medfödd defekt på hörselnerverna ”som var snodda på fel sätt”. Men
ingen förstod att det var därför hon hade
svårt att hänga med och utvecklas i samma
takt som de andra barnen.
– Jag mobbades svårt och höll mig
undan så gott jag kunde. Så småningom
lärde jag mig att om jag sprang flera mil
om dagen så blev jag så trött att jag kunde
sova utan att ligga vaken och tänka på om
det gör ont att ta sitt liv.
Birgitta berättar om skoldagen på Fillanskolan utanför Sundsvall, då hon var
åtta år. Hon minns den som om den var
igår, fast det är 62 år sedan.
– Fröken skrev ett tal på svarta tavlan
och frågade mig om summan. Men jag
hörde inte och lyckades inte gissa mig till
vad hon sa.
Läraren gav henne en hård örfil samtidigt som hon skrek ”de andra kan ju svara,
du är ju precis dum i huvudet!”
Utbrottet blev startskottet till pennalismen. Birgitta var ett lovligt villebråd
som alla ville sätta tänderna i. I tredje klass
tvingades hon byta skola eftersom skolledningen ansåg att ”du kan inte lära dig
något här”.
Efter ett antal skolbyten och fortsatt
8
Tips! Så kommunicerar du
med en hörselskadad
Titta på mig, jag läser dina läppar.
Tala tydligt, skrik inte.
Erbjud modern teknik i möteslokalen.
•
•
•
mobbning kom hon i sjuan äntligen till en
läkare som upptäckte hörselskadan och
som avfärdade att hon var ”dum i huvudet”.
– Jag fick en hörapparat, men vägrade
använda den. Apparaten skrällde och var
en signal att jag var mindre värd. Jag fick
diagnosen, men lyckades inte bryta de
destruktiva mönstren.
Enda stället där hon kände sig accepterad under uppväxten var i Timrå IK:s
hejaklack i hockeyladan invid E4:an. ”Där
struntade alla i vem man var, bara man
höll på Timrå”.
Birgitta träffade sin man via en kontaktannons. Sören var från Katrineholm
och hon flyttade ner, utan att berätta för
honom om sitt svarta hål i själen.
– Jag var inget vidare på att läsa och
skriva och hade svårt att få jobb. Och jag
vägrade fortfarande bära hörapparat.
I 40-årsåldern kom vändningen när hon
började på Åsa folkhögskola. Skolan drivs
av Landstinget Sörmland och ger människor möjlighet att hitta sin identitet i livet
och på arbetsmarknaden.
– Bo Ekman måste vara världens bästa
lärare! Han läste av läget och bad mig
skriva ner all skit jag hade i huvudet.
min hälsa 1/2014
HRF stöttar
hörselskadade
En biograf som saknar hörslinga. En sammanträdeslokal
utan mikrofon. En kommun
som tar för lätt på problemen.
– Vi trycker på för att få till
bättre lösningar för våra medlemmar, säger Roland Elfving,
ordförande i Hörselskadades
Riksförbund i Katrineholm.
När Birgitta Elbrand i 40-års åldern kom i kontakt
med Åsa folkhögskola och Hörselskadades Riksförbund upplevde hon att hon fick livet och människovärdet tillbaka. På bilden ses även Roland
Elfving, ordförande i HRF Katrineholm.
Birgitta skrev så gott hon kunde, och så
mycket och länge att det blev boken Barndomshörselskada – åtta års helvete som hon
band in själv, med hjälp av en bokbindare
i Nyköping.
– Jag visade den för mina syskon, utan
respons. Men det viktigaste var att jag fick
skriva av mig mina våndor.
Ungefär samtidigt tog en vän med
henne till ett medlemsmöte hos Hörselmin hälsa 1/2014
skadades Riksförbund i Katrineholm. För
första gången mötte hon sina gelikar, människor som hörde lika dåligt som hon.
– Här insåg jag plötsligt att jag kunde
bära hörapparat utan att skämmas.
Idag är Birgitta en glad och öppen pensionär som trivs med att umgås med andra.
– Tack vare Åsa folkhögskola och Hörselskadades Riksförbund har jag fått livet
och människovärdet tillbaka! «
Hörselskadades Riksförbund, HRF, har
31 000 medlemmar och är Sveriges största
organisation för hörselskadade – en partipolitiskt obunden folkrörelse som tillvaratar medlemmarnas intressen.
HRF är till för alla med nedsatt hörsel,
man välkomnar även anhöriga, inte minst
föräldrar till hörselskadade barn.
Roland Elfving, 75, är mångårig distriktsordförande i HRF i Katrineholm. Han fick
en inflammation i innerörat som sexåring
och åkte in och ut på sjukhus tills han fick
en hörapparat vid 18 års ålder.
– Som hörselskadad blir man lätt utanför, självförtroendet sviktar, man avstår
möten istället för att delta. I HRF ger
vi stöd och trygghet så att man vågar
använda den teknik som finns, säger han.
HRF i Katrineholm har 120 medlemmar, men tar gärna emot fler.
– Vi har månadsmöten och föreläsningar
i vår lokal och vi är ute i samhället och lobbar för våra intressen. Ju fler vi blir, desto
tyngre väger våra argument.
Roland och de andra i HRF Katrineholm
träffar bland annat pensionärsföreningar
och söker upp invandrare med hörselproblem.
– Det är svårt att klara sig om man inte
hör. Inte minst om man är invandrare och
ska lära sig ett nytt språk...
HRF finns även i Eskilstuna, Flen, Gnesta,
Nyköping/Oxelösund och Strängnäs. Läs
mer om HRF på www.hrf.se. «
9
Kristallsjukan, eller godartad lägesyrsel, är en
tacksam åkomma, i alla fall för en sjukgymnast
för det är en av få diagnoser där vi praktiskt
taget kan ”trolla med knäna”.
text Mikael Blom sjukgymnast, Tunafors vårdcentral
Kristallsjuka
– obehagligt men lätt att bota
F
ör patienten, däremot, innebär tillståndet ofta mycket rädsla och obehag. Symtomdebuten är för många
hastig och det är vanligt att vakna med
symtomen och svårt att komma ur sängen.
Första tanken hos den som drabbas brukar vara att det är en stroke eller annan
allvarlig sjukdom och detta kan ge upphov
till panik.
Godartad lägesyrsel är när otoliter,
kristallerna, i örats båggångar har hamnat
fel och stör balanssinnet. Detta leder till
yrsel av varierande grad och kan upplevas som gungande och/eller snurrande
fenomen.
Yrseln utlöses oftast via lägesändringar
såsom när du lägger dig ned i sidoliggande
i sängen och ofta åt ena hållet antingen
vänster eller höger eller via rörelser av
huvudet i upprest läge.Yrseln är ofta kraftig men kortvarig.
Det finns många orsaker till varför man
kan få yrsel men den vanligaste orsaken
är godartad lägesyrsel som på läkarspråk
kallas för Benign Paroxysmal Positional Ver-
10
tigo, BPPV, kan vara bra att veta om du
någon gång ser det på en remiss eller journalanteckning.
Det ”tacksamma” är att det är ett godartat tillstånd, det vill säga inget farligt.
Det är dessutom tacksamt att behandla
och ofta räcker ett besök för att minska
yrseln eller eliminera den helt.
Patienterna upplever detta som ”magi”
eftersom de kommit till mottagningen
och knappt kunnat stå på benen och lämnar mottagningen i stort sett besvärsfria.
Det är en stor fröjd för en terapeut att
kunna erbjuda en sådan behandling till
någon som är i nöd.
Behandlingen utgår från en noggrann
genomgång av symtomen där misstanken
om BPPV fastställs. Utifrån denna information undersöker sedan terapeuten
patienten genom att utföra vissa lägesförändringar som tyvärr provocerar fram
symtomen.Detta är dock viktigt för att
kunna fastställa rätt diagnos.
Om misstanken sedan kvarstår utförs
behandlingen via en specifik manöver som
syftar till att återställa kristallernas läge i
båggången och därmed försvinner eller
minskar yrseln.
Det är även värt att ha i åtanke att tillståndet har ett gott spontant läkningsförlopp även utan behandling men det kan ta
viss tid innan man blir bra. Hos en del kan
besvären kvarstå mer eller mindre efter
behandlingen och då är det vanligt att man
som patient får hemövningar att utföra för
att påskynda förbättringen.
Det är även vanligt att besvären kan
återkomma efter ett antal månader, trösten är då att man vet att det inte är något
farligt och att det finns en god behandling.
Så för dig med yrsel rekommenderar jag
att du tar kontakt med din vårdcentral och
får den utredd, det kanske är så att det är
en lägesyrsel som svarar bra på behandling
och du kan bli återställd eller i alla fall
förbättrad i dina symtom.
Snurra lugnt, och stå stadigt i skorna
och låt någon undersöka dig om du har
besvär med yrsel. «
min hälsa 1/2014
hjälp till ett
aktivt liv
I landstingets vårdkedja för
personer med hörselnedsättning
ingår även Pedagogiska hörselvården och Tolkcentralen.
De har i uppdrag att hjälpa
hörselskadade och döva till ett
aktivt liv för att kunna delta i
samhället på samma villkor som
hörande.
text Lena Bosdotter Rosten
Pedagogiska hörselvården ger information, vägledning och stöd till barn och
ungdomar samt deras familjer och vuxna
med nedsatt hörsel, ljudkänslighet samt
tinnitus.
–Vi är ett komplement till hörselvårdsmottagningen och vi erbjuder fördjupad
habilitering/rehabilitering till patienter i
alla åldrar med någon form av hörselnedsättning, säger Ola Eriksson enhetschef på
Pedagogiska hörselvården.
Han berättar att patienterna kommer till Pedagogiska hörselvården via en
remiss från någon av landstingets hörselvårds- eller öronmottagningar. Syftet
med insatserna är att patienterna ska få
en bättre fungerande vardag.
– Hörselrehabilitering är ett bra stöd
för att öka kunskapen kring sin hörselnedsättning, sina hjälpmedel och hantera
sina känslor kring det. Man kan även få
stöd i att informera anhöriga och andra
viktiga personer i sin vardag om hörselnedsättningen.
tion, till exempel bild- och texttelefoner
samt hörhjälpmedel i förskola/skola.
Tolkcentralen ger tolkservice till döva,
hörselskadade, vuxendöva och dövblinda.
Hit behövs ingen remiss utan alla som
själva anser sig ha behov kan höra av sig.
Anette Sandberg som är enhetschef på
Tolkcentralen berättar att det finns olika
typer av tolkmetoder; teckenspråkstolkning, dövblindtolkning och skrivtolkning.
Pedagogiska hörselvården ger också
– De som varit döva från födseln och är
information och stöd vid ansökan om
personliga arbetshjälpmedel från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
De har även teckenspråkskurser och
provar ut hjälpmedel inom kommunikamin hälsa 1/2014
teckenspråkiga är vana användare av tolk.
Har man däremot fått hörselnedsättning
som vuxen kan steget vara långt till att
kontakta Tolkcentralen.
Tjänsten finns för att underlätta kom-
munikation och öka delaktigheten i samhället.
Vid skrivtolkning används en dator med
en extra skärm. Skrivtolken skriver ned
det som sägs på datorn och den hörselskadade läser på den fristående skärmen och
kan på så vis hänga med i samtalet.
– Många tror att de bara kan få tolkhjälp
i samband med besök inom sjukvården.
Det stämmer inte alls, till exempel kan
du beställa skrivtolk för familjehögtider,
föreningsmöten och arbetsplatsträffar,
berättar Anette Sandberg. «
Läs mer på Pedagogiska hörselvården på www.
landstingetsormland.se/pedagogiskhorselvard
och Tolkcentralen på www.landstingetsormland.
se/tolkcentralen.
11
implantat
Melker hör med
Våren när Melker skulle fylla fem miste han
plötsligt hörseln på sitt hörande öra. Men bara
några veckor senare fick han en hörapparat och
tio månader senare sitt Cochleaimplantat.
text Kristina Eder
12
foto alice öberg
min hälsa 1/2014
Det har nu gått fem år
sedan operationen och Melker är en pigg
och glad kille som går i en vanlig klass på
Djurgårdsskolan i Eskilstuna och tränar
handboll på fritiden.
När Melker föddes var han döv på ett
öra och hade normal hörsel på det andra,
förutom att han inte kunde höra de allra
högsta diskanttonerna. Året då Melker
skulle fylla fem märkte Mirjam ochTomas
att han kröp allt närmare rutan när han
tittade påTV och verkade ha svårt att höra
när de ropade på honom.
– Eftersom han haft mycket problem
med öroninflammationer trodde vi att han
kanske fått vätska i örat och att det var
därför han hörde sämre.
Men en hörselkontroll visade att
Melker drabbats av plötslig dövhet på det
hörande örat.
– Vi hade aldrig hört talas om Cochleaimplantat (CI) men eftersom det innebar
att Melker kunde få hjälp och inte behövde
vara döv tvekade vi aldrig utan tackade ja
direkt. Men det var jättesvårt att välja ett
av två märken på implantatet, läkarna fick
inte rekommendera något och själva hade
vi ingen kunskap om vilket som var bäst
men idag är vi väldigt nöjda med vårt val,
säger Mirjam.
Det enda Melker minns från operationen är att han hade ont i huvudet. Under
månaderna som följde blev det flera turer
till sjukhuset för att successivt koppla in
implantatet, en period som han tyckte var
lite jobbig.
– Ibland dunkade det i huvudet för det
var så högt ljud, det gjorde ont.
Mirjam och Tomas minns den första
turen i hissen när utprovningen av CI:n
var klar.
– När hissen stannade sa det ”pling” och
Melker frågade vad det var. Det kändes jättehärligt, nu hörde han för första gången
även höga diskanttoner.
Föräldrarna är mycket nöjda med bemötandet och hjälpen de fått av landstinget.
min hälsa 1/2014
– Vi har fått all information och stöttning man kan önska sig och det är vi
mycket tacksamma för.
För Melker har det från första stund
varit självklart att använda CI:n och han
tycker det är besvärligt att vara utan.
– Men det är jobbigt när nån skriker,
då gör det ont i öronen. Och när det är
pratigt i klassen eller vid maten får jag ont
i huvudet.
Melkers vardag i
skolan finns en hörselslinga och ett system
med mikrofoner som lärare och elever
använder. Sedan sexårs finns också Birgitta
där, hans personliga assistent som varit ett
enormt stöd.
– Att ha en personlig assistent är guld
värt eftersom det många gånger blir missförstånd då Melker inte hört vad som har
sagts och då finns Birgitta där och reder
ut situationen.
Eftersom Melker var så pass stor när
han förlorade hörseln helt hade han ett
stort ordförråd och ett bra tal vilket underlättat skolgången men det gör också
att personer runt honom många gånger
inte förstår hur dåligt han egentligen hör.
– Vartefter han blir äldre ställs vi inför
nya utmaningar. I år går klassen till badhuset och det är en jobbig miljö för honom
eftersom det inte fungerar så bra att använda implantatet där och han har svårt
att höra vad lärarna och kompisarna säger.
Som alternativ har Mirjam och Tomas
sneglat på Birgittaskolan i Örebro, en
specialskola för döva barn med undervisning på teckenspråk. Själv är Melker
inte intresserad av att byta skola och även
föräldrarna är kluvna i frågan.
– Det känns lite tvetydigt. Det blir lite
som en skyddad verkstad och förr eller
senare måste han ut i världen och då kanske det blir ännu jobbigare. «
För att underlätta
Nu har han också börjat läsa engelska,
ett språk som är svårt för döva att lära
in. Mirjam och Tomas har därför tittat på
alternativ som kan erbjuda honom bra
förutsättningar för att lyckas med skolarbetet.
– När vi föreslår skolan lösningar för
att underlätta inlärningen får vi alltid höra
att det inte finns några pengar, men det
är vi inte intresserade av att höra. För oss
är det viktigt att han får en bra utbildning
för att kunna fungera i samhället. Oftast
har vi dock fått respons på våra förslag så
i det stora hela är vi rätt så nöjda.
Cochleaimplantat
Cochleaimplantat, CI, är ett tekniskt
hjälpmedel för döva och gravt hörselskadade som möjliggör en ljudupplevelse. Cochleaimplantat är ett alternativ för dem vars hörsel är så dålig att
de får begränsad eller ingen hjälp av
en vanlig hörapparat.
Ljud plockas upp av en ljudprocessor
som sitter utanpå örat. Ljudprocessorn
omvandlar ljud till signaler som via
en liten sändarantenn skickas genom
huden till Cochleaimplantat.
Cochleaimplantat består av en mottagare med en antenn som tar emot
signaler och ett mikrochip som kodar
om dessa signaler och skickar dem
vidare via en elektrodkabel som leder
in i Cochlean där ett antal elektrodkontakter sitter. Elektrodkontakterna
stimulerar nervändarna med svaga
elektriska pulser. Stimuleringen ger
upphov till nervimpulser som går
vidare till hjärnan där de ger hörselupplevelser.
13
Hjälpmedel kan
D
Hörapparater och andra typer
av hjälpmedel kan underlätta
vardagen för den som hör dåligt.
text Malena Nilsson
enhetschef Hörselvårdsmottagningen
och Jenny Vokbus, hjälpmedelskonsulent,
Hjälpmedelscentralen
14
et finns olika modeller av
hörapparater och dessa
anpassas till ett eller båda
öronen.
En hörapparat förstärker ljud och är personligt anpassad efter
patientens audiogram. Alla modeller av
hörapparater har en mikrofon, förstärkare, högtalare och en specifik signalbehandling och den drivs med ett batteri.
Hörapparaten kan anpassas till lindriga,
måttliga och grava hörselnedsättningar.
Med hjälp av en hörapparat kan personer med hörselnedsättning uppfatta tal,
musik och ljud. Det finns olika program
att välja beroende på situation. Mikrofonläge (M-läge) betyder att hörapparatens mikrofon tar upp de ljud som finns
omkring oss och förstärker ljudet enligt
en specifik signalbehandling.
Telespolen (T-läge) gör att hörappara-
ten kan ta upp ljud på elektromagnetisk
väg. För att kunna lyssna med en teleslinga
krävs att hörapparaten kopplas om till
T-läge.Vissa apparater har MT-läge vilket
innebär att både mikrofon och telespole
fungerar samtidigt.
En hörapparat kan inte återge normal
hörsel eller tolka det du hör. En hörapparat
kan aldrig ersätta ett normalt fungerade
öra, vi hör inte med öronen, vi hör, förstår
och minns med hörselcentrat i hjärnan.
Den vanligaste
modellen är en bakom-örat apparat. Den
placeras bakom örat och ljudet leds via
hörselgången och mellanörat och in till
innerörat genom en plastslang och en
individuellt gjuten insats (propp) eller
ljudslang.
Hörapparaten programmeras individuellt med funktioner som M-läge, T-läge
Hörapparatmodeller
min hälsa 1/2014
ge bättre hörsel
eller M/T-läge och volymkontroll.
Allt-i-örat-apparat, hörapparaten är
formgjuten och den sitter inne i hörselgången, det måste finnas tillräckligt
utrymme i hörselgången och ytterörat
eftersom all teknik sitter inne i örat. Hörapparaten programmeras individuellt med
funktioner som M-läge,T-läge eller M/Tlägen och volymkontroll.
Hörseltekniska hjälpmedel i Sörmland
förskrivs av audionomer på Hörselvårdsmottagningen till de personer som uppfyller kriterierna för att få hjälpmedel till
hemmet utprovade.
Varseblivningshjälpmedel förstärker
signaler i hemmet som kan vara svåra att
uppfatta för personer med hörselnedsättning.
De signaler i hemmet som kan förstärkas är:
min hälsa 1/2014
• Signal från dörrklocka
• Telefonsignal
• Signal från brandvarnare
• Signal från väckarklocka
• Signal från babyvakt
I Sörmland kan mottagare med optisk
varseblivning (ljussignal) eller taktil varseblivning (vibration) förskrivas.
Lyssningshjälpmedel till telefon En
telefonlurförstärkare kan justera upp ljudvolymen i telefonen.
Fast eller portabel slinga till TV/
radio Hörslinga överför ljud (trådlöst)
till personens hörapparat. Hörslingan
förkortar avståndet till det man vill höra
och den eliminerar störande bakgrundsljud.
Hörseltekniska hjälpmedel för skola
och för alternativtelefoni förskrivs i Sörmland av Pedagogiska hörselvården.
Skolhjälpmedel Trådlösa system som
består av en lärarmikrofon, en elev/kompismikrofon och en elevmottagare. Ljudet
som talas in i mikrofonen behandlas innan
det når mottagaren, störande bakgrundsljud filtreras bort och talet förtydligas.
Hjälpmedel för alternativtelefoni
(text- och bildtelefoner) Kan för-
skrivas till döva, gravt hörselskadade och
dövblinda som inte kan kommunicera med
vanlig telefon.
Kostnad
För
hörapparater tas det ut en
engångsavgift på 850 kr. Förbrukningsartiklar som batterier, vaxfilter och ljudslangar
betalar patienten själv. Det tas inte ut någon
avgift för hörseltekniska hjälpmedel. «
15
Sörmlands sjukhus by
Det största investeringsprojektet i Landstinget Sörmlands historia har dragit i
gång. Landstinget satsar fyra
miljarder kronor de närmsta tio åren på ny- och ombyggnationer på Sörmlands
sjukhus. Projektet är en del av
landstingets övergripande mål
att bli Sveriges friskaste län
2025.
text Lena Bosdotter Rosten
F
örst ut var Regionsjukhuset
Karsudden. Där gick startskottet redan i höstas. I slutet på januari drog arbetet
igång på Nyköpings lasarett.
Mälarsjukhuset i Eskilstuna
och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm
ligger i startgroparna. Där pågår planering
inför nybyggnationerna och viss omflyttning av verksamheter inför och under
byggtiden har redan påbörjats.
Karsudden Regionsjukhuset Karsudden står inför stora förändringar de kommande åren. Omfattande om- och tillbyggnader ska göras för att uppfylla kraven
på säkerhet som Socialstyrelsen ställer för
att kunna ta emot patienter för tvångsvård
även i framtiden.
Landets största sjukhus för rättspsykiatrisk vård byggdes under 1960-talet
och har renoverats i mindre omfattning
på 1990-talet. Idag är byggnaderna slitna
och i behov av renovering för att förbättra
säkerheten och miljön för personal och
patienter.
Den första byggetappen inleddes i höstas då huset med den gamla matsalen revs
för att ge plats åt ett helt nytt hus. I det nya
huset ska förvaltningsrätten en ny säkerhetsexpedition finnas.
Två befintliga hus med vårdavdelningar
ska byggas om och samtliga hus ska byggas ihop för att det ska bli enklare och
säkrare att ta sig mellan de olika delarna
av sjukhuset.
16
Under tiden som Karsudden byggs om
ska det nya huset användas till rum för
patienter. På så sätt kan Karsudden ha full
verksamhet även under byggtiden. Bygget
beräknas pågå i tre till fem år.
Nyköpings lasarett I slutet på januari
drog byggandet av Sörmlands sjukhus
Nyköpings lasarett igång. Ett hus håller
på att rivas och två nya ska byggas. Bland
annat ska sjukhuset få en modern och
funktionell akutmottagning, nya operationssalar och ny huvudentré.
Rivningsarbetet med en äldre byggnad
är igång för att ge plats till en länkbyggnad som bland annat ska innehålla den nya
huvudentrén, mottagningar och radiologi.
I augusti startar bygget av det nya huset
som beräknas vara klart hösten 2015.
Under byggtiden ska alternativa entréer
till höghusets hisshall och trappor användas. Hänvisningsskyltar och entrévärdar
finns på plats för att hjälpa besökarna att
hitta rätt.
På de tomma ytorna som finns utanför
den nuvarande akutmottagningen ska det
andra huset byggas. Byggstart blir i början
av 2015. Byggnaden ska bland annat innehålla en ny akutmottagning, operationssalar och sterilcentral.
Under byggtiden flyttas akutverksamheten provisoriskt till våningsplanet under
radiologen. Ingång och ambulansinfart
blir, jämfört med idag, på andra sidan höghuset via Samlingsvägen och Olrog väg
tills den nya mottagningen är klar. Flytten
beräknas ske under hösten 2014.
Det nya huset beräknas vara klart våren
2017.
Huset ska även rymma en samlad
mottagning. Idag ligger mottagningarna
spridda inom sjukhuset men med den nya
byggnaden i centrum samlas medicin-,
ger/rehab-, kirurg-, ortoped-, urologioch hudmottagningarna koncentrerat på
ett plan med gemensam reception.
Dessutom ska huset rymma en vårdavdelning med tolv vårdplatser i enkelrum.
De nya vårdplatserna ska ligga som en länk
vid sidan av befintliga vårdplatser på sjuk-
Kullbergska sjukhuset Arbetet pågår
för fullt med att planera för att utveckla
Sörmlands sjukhus Kullbergska sjukhuset
till ett modernt närsjukhus.
Bland annat ska den byggnad som idag
innehåller bibliotek och expeditoner rivas
för att ge plats för ett nytt större hus. Det
nya huset ska innehålla en stor och luftig
huvudentré som är placerad så att besökarna kan ta sig ända fram med buss. Rivningsarbetet startar vår/sommar 2015.
min hälsa 1/2014
ggs om för 4 miljarder
huset. Det innebär att samtliga vårdplatser
på sjukhuset blir koncentrerade på samma
vårdplan.
Redan i september 2014 tas det första
spadtaget för en ny ambulansstation. Den
ska ligga utanför sjukhusområdet, borta
vid bilprovningen i området Lövåsen.
Mälarsjukhuset Mälarsjukhuset har
inte gjort någon större genomgripande
omstrukturering sedan 1970-talet.
Idag ligger många vårdavdelningar
långt från diagnostik och behandling och
enheter inom samma klinik ligger spridda
inom sjukhusområdet.
Akutmottagningen är i stort behov av
nya större lokaler. Samtidigt behöver operationsverksamheten byggas om, vilket
är mycket komplicerat under pågående
drift. Att samla vårdplatserna geografiskt
och samtidigt öka antalet enkelrum och
hygienutrymmen är också högt prioriterat vid planeringen av Sörmlands sjukhus
Mälarsjukhuset.
I den förstudie som tagits fram över
sjukhuset ska två hus rivas, ett nytt byg-
gas och 30 000 kvadratmeter lokaler ska
moderniseras.Totalt genomförs drygt 100
byggprojekt på Mälarsjukhuset under en
period på tio år.
De två husen som ska rivas för att ge
plats för det nya ligger vid gamla huvudentrén. Rivningsarbetet startar våren 2016.
Det nya huset planeras vara klart 2019.
Det ska innehålla akutmottagning inklusive akutradiologi, operationsavdelning inklusive sterilcentral samt förlossningsavdelning och vårdavdelningar. «
Sörmlands sjukhus Nyköpings lasarett: Förslag från
arkitetbyrån Carlstedt på utformning av ett av de nya
husen där bland annat en ny huvudentré ska ligga.
min hälsa 1/2014
17
Vid det uppföljande
hälsosamtalet träffar
Gnestaborna antingen
Petra Schlichting eller
Louise Frieberg.
18
min hälsa 1/2014
Fyller du 40, 50 eller 60 år? Grattis! Då erbjuds du en gratis hälsoundersökning av Landstinget Sörmland. Behöver du hjälp med något slussas du
vidare inom vården.
– Ta chansen! uppmanar Petra Schlichting och Louise Frieberg på Gnesta
vårdcentral, som smygstartade redan i höstas. text KARIN REIBRING foto lASSE SKOG
Jubilarer kan kolla
hälsan gratis
A
tt upptäcka och förebygga diabetes typ 2, högt blodtryck och
hjärt- och kärlsjukdomar. Det
är huvudsyftet med landstingets
hälsoprogram. Sedan årsskiftet erbjuds alla
sörmlänningar, som fyller 40, 50 eller 60,
en gratis hälsoundersökning.
Inbjudan kommer per post. Första besöket
äger rum plus minus en månad kring födelsedagen.
Ingen förberedelse krävs. Däremot ska
man vara fastande, det vill säga inte ha ätit
timmarna innan.
Gnesta är en av fyra vårdcentraler, som
testade hälsokontroller redan under hösten.
Där arbetar sjukgymnasten Petra Schlichting, distriktssköterskan Louise Frieberg och
undersköterskan Susanne Flink med hälsoprogrammet.
Första gången träffar besökarna Susanne
i labbet. Hon tar blodprov, bokar in hälsosamtal med Petra eller Louise och delar ut
enkäten, som fylls i på plats.
Hälsoenkäten består av ett 50-tal frågor.
De handlar om sjukdomshistoria, medicin,
sömn, stress och vila, motion och träning,
livskvalitet och socialt nätverk, nikotin, alkohol, matvanor och livssituation.
Blodprovet används för att titta på glukos, kolesterol och blodfetter. Susanne mäter
midjemått, längd och vikt. Hon kontrollerar
också blodtrycket.
– De sjukdomar vi tittar på hänger mycket
ihop med livsstilen, och går att påverka, säger
Louise.
min hälsa 1/2014
När enkäten är ifylld skrivs svaren in i
ett dataprogram. Ut kommer en profil som
man går igenom vid andra besöket. Det sker
oftast inom två veckor.
Profilen och labproverna är grund för samtalet om hur man eventuellt går vidare. Det
som följer sedan ligger utanför själva hälsoprogrammet.
– Det kan bli att vi bokar tid för läkarbesök.
Eller att vi slussar vidare till kuratorsteamet,
säger Petra.
Gnesta vårdcentral har en livsstilsmottagning. Här kan man få hjälp om man vill sluta
röka, gå ner i vikt, träna eller lära sig hantera
stress.
– Målsättningen är att patienten själv ska
komma på vad han eller hon behöver. Vi
tvingar oss inte på.
Av jubilarerna i höstas var det 50 procent
som hörsammade inbjudan.
– Det här är världens chans om du behöver
hjälp att ändra dina levnadsvanor! Det är bara
dumt att inte ta den, tycker Petra och Louise.
Vid behov ordnas tolkhjälp vid de båda
besöken.
Det är ingen skillnad mellan vad som observeras hos 40-, 50- respektive 60-åringarna.
– Många är väldigt friska även bland
60-åringarna, säger Petra. Och det är påfallande att även 40-åringar börjat utveckla höga
kolesterolvärden och högt blodtryck.
– Innan tänkte jag spontant att 40-åringarna skulle vara mest stressade. Men så är det
inte. Vi upplever inte någon större skillnad
mellan åldersgrupperna, berättar Louise. «
Eje
tog
chansen!
– Suveränt, tänkte
Eje Plog, Gnesta,
när han lagom till
50-årsdagen fick
en inbjudan till
hälsokontroll.
– Jag var inte ett dugg
tveksam. Det är bra att
få veta hur man ligger
till, tyckte Eje och tog sig
till vårdcentralen.
Alla provresultat var
bra förutom kolesterolet
som låg för högt.
– Vid samtalet
senare fick jag kostråd.
Jag ska ha mindre smör
på mackorna och steka
i olja istället för smör,
berättar Eje.
Han arbetar som busschaufför i Stockholm,
och motionerar nästan
ingenting. Dessutom
röker han.
– Jag uppmanades att
ta promenader. Vid hälsosamtalet berättade jag
att jag är på väg att sluta
röka, säger Eje.
Han uppmanar alla
berörda att ta chansen
att kontrollera sin hälsa.
– Gör det – det är ju
gratis! Och du kan få
hjälp att förebygga eventuella framtida problem. «
19
Höjd ålder för
fri tandvård
›› Åldern för fri tandvård har
höjts i Sörmland. Alla som är
födda 1994 eller senare får möjlighet till fri tandvård till och
med det år som de fyller 21 år.
För att kunna ta del av den kostnadsfria tandvården måste man
vara folkbokförd i Sörmland.
Så fungerar tandvården för
unga vuxna, 20-21 år
Under 2014 får alla som fyller 20 år fri tandvård och under
2015 gäller den fria tandvården
även för dem som fyller 21 år.
Alla som bor i Sverige omfattas av ett statligt tandvårdsstöd
från och med det år man fyller
20 år. Det innebär att försäkringskassan betalar en viss del
av tandvårdskostnaden direkt till
den tandvårdsklinik där patienten blir behandlad. Är tandvårdsbidraget redan förbrukat eller
om patienten inte vill använda
det får man betala en avgift som
motsvarar bidraget.
Den resterande kostnaden
betalas av Landstinget Sörmland
– fram till och med 31 december det år patienten fyller 20 år
(gäller 2014) respektive 21 år
(gäller 2015).
Specialisttandvård ska utföras
av Folktandvården Sörmland och
är också kostnadsfri upp till det
år du fyller 21 år.
Fritt att välja
vårdcentral
i Uppsala
och Västmanlands län
20
Ombyggnation av akutmottagningen på Mälarsjukhuset
›› Akutmottagningen på Mälarsjukhuset byggs om och utökas
med fler undersökningsrum för
att förbättra omhändertagandet och miljön i de nuvarande
lokalerna.
Under 2014 ska akutmottagningen byggas om och utökas i
etapper samtidigt som ordinarie
verksamhet ska bedrivas. Redan
under våren kommer patienter
och anhöriga att märka av arbetet. Det första steget är att göra
om väntrumet. I nästa steg startar bygget inne på själva mottagningen. Arbetet beräknas vara
klart under 2014.
Bland annat kommer antalet
undersökningsrum att utökas
från 15 till 21 stycken. Det kom-
mer även bli britsplatser för att
ta emot patienter för bedömning direkt när de kommer till
akuten. Inne på mottagningen
kommer olika personalteam ta
hand om olika patientgrupper.
Vägen till röntgen blir kortare då
mottagningen expanderar och
ansluter till akutröntgenenheten.
För patienter som behöver
gipsas blir det ett nytt dubbelt
så stort gipsrum. De nya undersökningsrummen blir enhetligt
utrustade så att det går att göra
de vanligaste undersökningarna
och behandlingarna oavsett vilket rum patienten befinner sig
på. Detta för att undvika kö till
specifikt utrustade rum.
– Ombyggnationen kan göra
att det under vissa perioder blir
lite stökigt på akuten. Vi hoppas
att patienter, anhöriga och personal har överseende med detta,
säger verksamhetschef Birgitta
Barkne Nilsson.
År 2019 kommer en ny byggnad stå klar vid Mälarsjukhuset
som bland annat ska innehålla
en helt ny akutmottagning.
Landstinget bygger nytt och rustar upp Sörmlands sjukhus för
att möta framtidens hälso- och
vårdbehov. Investeringen är en
del i landstingets arbete med att
bli Sveriges friskaste län 2025
Du kan läsa mer om arbetet med Sörmlands sjukhus på
sidorna 16-17 i det här numret
av tidningen Min hälsa.
I följande artikel presenteras sjukvårdsrådgivningen på 1177 för våra finskspråkiga läsare
Terveyden- ja sairaanhoidon neuvontaa suomeksi
›› Puhelinnumero 1177 on val-
takunnallinen terveyden- ja
sairaanhoidon puhelinneuvontanumero. Neuvontaa saa myös
suomeksi ja arabiaksi.
Toimi näin:
Kun soitat, kuulet ensin tervetulotoivotuksen. Odota hetki
ja saat lisätietoja. Puhelinääni
toivottaa sinut tervetulleeksi
›› Från årsskiftet kan du välja
att lista dig på vårdcentraler
i Uppsala län. Sedan tidigare
finns även möjligheten för alla
Sörmlänningar att lista sig på
vårdcentraler i Västmanland.
Besöker du ofta Uppsala och
Västmanlands län eller arbetspendlar dit? För att underlätta
terveyden- ja sairaanhoidon
neuvontanumeroon 1177.
Paina 8, kun haluat neuvoja
arabiaksi tai suomeksi (”for
advice in Arabic or Finnish”). Ensin
kerrotaan tietoja arabiaksi, sitten suomeksi. Kun haluat suomenkielistä neuvontaa, paina
2.
Sen jälkeen voit puhua kokeneen ja laillistetun sairaanhoita-
din vardag finns nu möjlighet
att välja vårdcentral där det
passar dig.
Sedan årsskiftet 2012/2013
finns ett samverkansavtal med
Västmanlands läns landsting
om listning över länsgränserna.
Nu har landstinget tagit ett
steg till och slutit ett samver-
jan kanssa. Hän vastaa kysymyksiisi, antaa neuvoja ja ohjaa
oikeanlaiseen hoitoon suomeksi.
Palvelu on avoinna arkisin klo
8.00−12.00. Puhelu maksaa paikallispuhelumaksun.
Saat terveyttä ja sairaanhoitoa koskevia tietoja myös osoitteesta www.1177.se/Sormland/
Other-languages/Finska
kansavtal med landstinget i
Uppsala.
Landstinget Sörmland fortsätter utvecklingen att välja
vårdcentral i hela Mälardalen
och arbetar för att samma
möjligheter på sikt ska finnas
även i Stockholm, Örebro och
Östergötland.
min hälsa 1/2014
min hälsa 1/2014
21
Enklare vardag med hörhjälpmedel
En hörapparat kan göra
vardagen enklare
för dig som hör dåligt.
Olika modeller av hörapparater
Den vanligaste modellen är en apparat
som du har bakom örat.
Den leder ljudet in till innerörat med
en plastslang
och en propp som är gjord för att
passa just ditt öra.
Hörapparat inne i örat
Det finns också hörapparater
som sitter inne i hörselgången.
Det måste finnas tillräckligt med
plats i hörselgången och ytterörat
eftersom all teknik sitter inne i örat.
Därför passar inte dessa
hörapparater alla personer.
Vad kostar en hörapparat
Det kostar 850 kronor att
få en hörapparat.
Du betalar själv batterier och andra
engångsartiklar.
Det är audionomer på
Hörselvårdsmottagningen som
skriver ut hörseltekniska
hjälpmedel i Sörmland.
Hör du dåligt?
Vaxpropp i örat
En av de vanligaste orsakerna
till hörselnedsättning,
alltså dålig hörsel,
är vaxpropp.
I hörselgången finns det vax.
Vaxet är till för
att skydda hörselgången mot
fukt och infektion.
Ibland kommer inte vaxet ut
av sig själv.
Då får vi en vaxpropp.
Ofta kan du ta bort vaxproppar
med medel som du köper på apoteket
utan recept.
Om du inte lyckas bli av
med vaxproppen
kan du få hjälp på vårdcentralen.
De kan spola eller suga rent örat.
Vätska bakom trumhinnan
Om du har haft luftvägsinfektioner
eller öroninflammation
kan du få vätska bakom trumhinnan.
22
Då hör du sämre
och det känns som om det blivit lock
för örat
eller bubblar i örat.
Din läkare kan enkelt se
om du har vätska bakom trumhinnan.
Ofta läker sjukdomen själv
inom 1 till 3 månader.
Vuxna kan tryckutjämna,
det vill säga hålla för näsan,
stänga munnen
och försöka blåsa ut luft.
Om problemet är kvar
ska du ta kontakt med
en öronspecialist
efter en månad.
Bullerskador
Hörsnäckan tål ganska höga ljud.
Men om ljudet är för högt
kan hörselcellerna brytas av.
Ibland kan även själva
hårcellen i örat dö.
Om du undviker fortsatt buller
kan cellen reparera sig
och hörselnedsättningen kan
då gå tillbaka.
Du kommer att höra bra eller i alla fall
bättre igen.
Ett mycket stark ljud som en explosion
kan ge en skada som inte går över.
Den sortens bullerskador är ovanliga.
Plötslig hörselnedsättning
Ibland får personer en större eller mindre hörselnedsättning
som kommer snabbt.
Det är svårt att säga vad de beror på.
Om det händer dig är det viktigt
att du åker akut till en öronklinik.
Biverkan från läkemedel
Det finns läkemedel som kan
påverka din hörsel.
Vattendrivande läkemedel,
och läkemedel som innehåller
acetylsalicylsyra
kan ge tillfälliga skador.
Treo och magnecyl är sådana
läkemedel.
Medicin mot svåra infektioner
och vissa läkemedel mot cancer
kan ge hörselskador som varar livet ut.
min hälsa 1/2014
Min rätta rad
1
Hälsokrysset
1.
Fråga 1
Fråga 7
3.
Vad heter de tre hörselbenen i örat?
1. Hammaren, städet och stigbygeln
X. Städet, stigbygeln och sadeln
2. Hammaren, städet och hoven
Hur många svenskar upplever att de
hör dåligt?
1. 1,5 miljoner
X. 1,3 miljoner
2. 1,1 miljoner
Fråga 2
Vad är ett annat ord för vätska bakom
örat?
1. Osteopati
X.Ottoman
2.Otosalpingit
Fråga 3
Hur mycket kostar en hörapparat
i Sörmland?
1. Engångsavgift 850 kronor
X. 850 kronor per år
2. Engångsavgift 1 000 kronor
Fråga 4
4. Vad är ett annat vanligt namn för
sjukdomen Godartad lägesyrsel?
1. Balanssjukan
X.Kristallsjukan
2.Diamantsjukan
Fråga 5
Vilka två län, förutom Sörmland, kan
du välja vårdcentral i?
1. Örebro och Östergötland
X. Västmanland och Örebro
2. Västmanland och Uppsala
Fråga 6
Landstinget Sörmland satsar fyra miljarder kronor de närmsta tio åren på ny- och
ombyggnationer på Sörmlands sjukhus.
Vilket sjukhus var först ut?
1. Nyköpings lasarett
X. Kullbergska sjukhuset
2. Regionsjukhuset Karsudden
2
2.
4.
5.
6.
Fråga 8
Vad är huvudsyftet med Sörmlands
hälsoprogram för 40-, 50-, och 60åringar i länet?
1. Att upptäcka och förebygga hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och
högt blodtryck.
X. Att upptäcka och förebygga högt
blodtryck och diabetes typ 2
2. Att upptäcka och förebygga hjärtoch kärlsjukdomar och högt blodtryck
Fråga 9
Hur många medlemmar har Hörselskadades Riksförbund i Sverige?
1. 22 000 medlemmar
X. 27 000 medlemmar
2. 31 000 medlemmar
Fråga 10
Hur många svenskar har Ménières
sjukdom?
1. 50 000 personer
X. 60 000 personer
2. 40 000 personer
7.
8.
9.
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min Hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 11 april 2014 till:
Min Hälsa, Kommunikationsenheten
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
JAG HETER:
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
Lycka till!
Rätta raden i Hälsokrysset 3/13: 12X 21X 2112
min hälsa 1/2014
X
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnarna i Hälsokrysset 3/2013:
Kristina Toppala, Eskilstuna, Siv Alriksson, Strängnäs, Anna Andersson,
Gnesta, Monica Larsson-Unenge, Katrineholm, Kerstin Collin, Skogstorp.
.
23
gruppförsändelse
Hitta rätt i vården
Vårdcentralen – hit
vänder du dig först.
Kontakta din vårdcentral via webb eller
telefon för alla de besvär som inte kräver
omedelbar vård på sjukhus. Om det behövs
lotsas du vidare till andra specialistläkare.
Vårdcentralerna har rådgivning på telefon.
Helgjour
På lördag, söndag samt helgdag är det till vårdcentralens jourmottagning du vänder dig om du har ett
problem som är så akut att det inte kan vänta till nästa vardag. Det finns fyra jourmottagningar i länet.
Du bokar tid via 1177.
www.1177.se – råd om vård dygnet runt
Här hittar du fakta och råd om vård, hälsa och sjukdomar. Här hittar du också e-tjänster, där du bland
annat kan förnya recept eller boka eller avboka tid.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Erfarna sjuksköterskor bedömer problemet, ger råd och när det
behövs även upplysningar om var du ska söka hjälp.
Akut vård
Ring 112 eller sök till akutmottagning vid akuta och livshotande tillstånd.
se.7711.www
Sidatan sameey haddii aad xannuunsato, is-dhaawacdo ama
u baahato talo xiriir la leh caafimaadkaaga: www.1177.se
Mer information på www.1177.se