Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Tandvård vid psykiska funktionshinder Munhälsa Sjukdom och funktionshinder • 50% av kvinnor och 25% av män någon gång under livet behandlingskrävande depression • 5% ångestsjukdomar • 5% alkoholberoende • 1% kroniska psykoser • 8% av personer > 65 år demens ( 150000 i Sv) • 0,6% av vuxna i Sverige har allvarligt psykisk funktionshinder. Inger Stenberg Övertandläkare Kliniken för Oral Medicin Tel 031 7413400 –Orala problem. –Kognitiva funktionshinder. –Psykiska symptom. –Samhället omkring individen. Orala problem • Muntorrhet. • Hög kariesaktivitet. • Ofta storrökare ⇒ gingivit och parodontit maskeras. • Abrasion. • Smärta. • Bristande kooperation. Kognitiva funktionshinder. • Svårt att planera och hålla tider. • Svårt klara dagliga aktiviteter, såsom personlig hygien, matlagning. • Svårt koncentrera sig på den aktivitet man håller på med. • Svårt uppfatta vad en instruktion betyder. • Svårt att fatta beslut om flera valmöjligheter finnes. • Hjälplöshet! Psykiska symptom • • • • • Ångest Depression Mani Vanföreställningar Hallucinationer Samtliga dessa symptom var för sig eller tillsammans påverkar tandvård och tandhälsa. 1 Psykiska sjukdomar där tandvård påverkas • • • • • • • Ångestsjukdomarna Neuropsykiatriska sjukdomar Ätstörningssjukdomar Personlighetstörningar (som inte är psykiatrisk sjukdom) Missbruk Kroniska psykossjukdomarna Demenssjukdomar Tandvård på patient med ångest Patients ångest ”smittar” Ge akt på patientens andning Informera tydligt men kortfattat inför varje moment. Får patient ångestattack, ta paus i behandling men avbryt inte besöket. Generaliserad ångest och panikångest. Kroniska Psykossjukdomar • Respektera patientens ångest men låt den inte ta över behandlingssituationen. • Det lugn du utstrålar är grunden för framgångsrik behandling. Schizofreni • Är ibland tandvårdsrädda men oftare mer rädda för själva ångesten. Affektiva syndrom Inger Stenberg övertandläkare Schizofrena patienten i tandvården • Huvudet ett känsligt område, känsliga för ljud och vibrationer. • Välinställd medicinering ger pat. med god funktionsförmåga. • Annorlunda smärttröskel Hallucinationer • Hallucinationer självklara för patient men inte för oss, vi vet inte om de förekommer. Pat berättar inte om dem eftersom de är självklara för honom. • Hallucination kan inbegripa munhåla. Tex känna ström genom tänder. 2 Vanföreställningar • Vanföreställningar inkluderar ibland munhålan. • Datachips/ sändare i tänder • Uppfattning om tandstatus som markant skiljer sig från verkligheten. • Utseende Schizofreni och tandvård • Störd dygnsrytm vanligt- anpassa tid på dagen. • Minskat intresse och ork för personlig hygien- även munvård • Bristande kosthållning • Ökad somatisk sjuklighet- ofta underdiagnostiserad Schizofrena patienten i tandvården • Kognitiva funktionshinder. »⇓ »Svårt passa tider, försök hitta strategier som hjälper patienten. »Var tydlig vid terapidiskussion. Svårt välja för patienten. »Ta hänsyn till att patienten och du inte har samma värderingar. Affektiva psykoser Bipolär sjukdom • Sjukdom går i skov med friska perioder omväxlande med sjuka. • Undvik långa behandlingsperioder på personer med täta skov- risk för avbruten vård. • Under skov orkar patient inte med sin tandhälsa, missar tider. Är uttryck för sjukdom och inte bristande intresse. Neuropsykiatriska diagnoser • Autism• Aspergers syndrom • ADHD Attention Deficit Hyperactive Disorder Ur tandvårdssynpunkt- tydlighet, fasta rutiner, inget onödigt prat. De kan uppfatta ljud, ljus, smärta,beröring annorlunda än frisk person. Ätstörningar • • • • • Erosionsskador Hög kariesaktivitet Parafunktioner Isningar Aktiv sjukdom utan pågående rehabilitering- avvakta med omfattande rehabiliteringar. 3 Missbrukssjukdomar • Alkohol, narkotika, läkemedelsmissbruk. • Aktivt missbruk- ligg lågt med omfattande terapier. • Atypiska tandskador, hög kariesaktivtet, eftersatt vårdbehov. • Abrasionsskadade bett • Smärttröskel låg vid abstinens • Socioekonomiska problem- bristande kooperation Munhälsa vid psykisk sjukdom • Munhålan kan vara involverad i vanföreställningar. • Överdrivet eller bristande intresse för tandstatus. • Annorlunda smärttröskel, som vid neuroleptikabehandling ofta är förhöjd. • Tandvårdsrädsla förekommer ofta som en del i ångesten. • Regelbunden profylax i hemmet och på kliniken viktig. Inger Stenberg övertandläkare Terapival -en svår konst och utmaning! Lyssna på din patient. Utforma vården i samråd med patienten. Terapivalet skall vara långsiktigt och baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Undvik tandvård vid sjukdomsskov, men glöm inte bort patienten. Inför terapibeslut Sammanvägning av 1. Graden av psykiskt funktionshinder 2. Kariessituationen i bettet. Riskfaktorerna är så många och komplexa att patienter med känd psykisk sjukdom skall erbjudas individuellt utformade profylaxprogram med täta besök. 3. Parodontitrisk 4. Teknisk risk, dvs hur mycket vård och vilken kvalité är det på tidigare utförd tandvård. Kontinuitet och samma personal är viktigt. 4 Omvärldsfaktorer • Använd de stödfunktioner som finns omkring patienten. • Tandvårdsförsäkring. • Ekonomi. • Stör patienten klinikens rutiner? 5