Globalt till lokalt – nya hållbarhetsmål visar vägen? den 17–18 maj
2016 i Göteborg. Konferensen arrangerades av Mötesplats social
hållbarhet i samverkan med Göteborg stad och Västra Götalandsregionen.
Seminarium, tisdag 17 maj 2016: Möten om hälsa – nyanländas hälsa
Människor som flyr är i en utsatt situation med många risker, inte minst när det gäller hälsan.
Alla som söker asyl i Sverige ska enligt lag erbjudas en kostnadsfri hälsoundersökning i syfte
att uppmärksamma behov av vård och informera om hälso- och sjukvård. Hälsoundersökningarna är bara en del av det som behövs för att ge förutsättningar för en god hälsa hos dem som
kommit till Sverige. Hur kan de nyanländas behov tillgodoses på olika sätt? Vilka är de
största utmaningarna och hur kan processen med hälsoundersökningar förbättras?
Koppling för seminariet till Agenda 2030 var främst mål nr. 3 God hälsa och välbefinnande
men även till nr 4 God utbildning för alla.
Medverkande: Anna-Lena How, Folkhälsomyndigheten (moderator), Leif Dotevall,
Smittskydd Västra Götaland och Pär Vikström, Folkhälsomyndigheten samt ca 40 deltagare
från kommuner, landsting/regioner, civila samhället och statliga myndigheter.
Hålltider:
14:30
14.35
14.50
15.20
15.30
Välkommen
Betydelsen av god hälsa
Övning (ca 10 minuter per situation)
Kort sammanfattning
Avslutning
Anna-Lena How, Folkhälsomyndigheten
Leif Dotevall, Västra Götalandsregionen
Deltagarna
Anna-Lena How
Leif Dotevall presenterade en historisk överblick av svenska migranters resa till Amerika och de
umbäranden de upplevde med fokus på hälsan och den process de fick genomgå när de anlände på
Ellis Island utanför New York. Se bifogad presentation (här nedkortad, främst är bilder borttagna).
Efter Leif Dotevalls genomgång presenterades tre situationer där deltagarna vid varje situation fick
göra ett val om fortsatta åtgärder eller aktiviteter. Varje situation hade tre alternativ att välja mellan, se
nedan. Deltagarna ställde sid vid valt alternativ och sedan diskuterade hela gruppen.
Gruppen diskuterade främst om varför man valt som man gjort, vilka förutsättningar som finns för att
nå önskad effekt, hur situationen upplevs av hen som det gäller eller om det finns andra åtgärder som
hade varit lämpligare.
Situation 1
Våld i familjen
I ett besök eller möte, oavsett yrkesroll, med en hel familj och du får en känsla av att en eller flera av
familjemedlemmarna har utsatts för våld under flykten, vad gör du då?
Frågar familjen tillsammans om något hänt
Hänvisar familjen till vårdcentral eller specialiserad vård (t.ex. kris- och traumacentrum)
Hänvisar familjen till någon hjälporganisation som Röda Korset, Rädda Barnen etc.
Sammanfattning:
I diskussionen framkom att en kombination av alternativen är det mest troliga förhållningsättet, man
frågar familjen när man möter dem, kanske att man försöker tala med familjemedlemmarna enskilt,
och sedan hänvisar vidare till den del av vården eller till civila samhället där det finns beredskap att
möta den här frågeställningen.
Situation 2
Psykisk ohälsa
Vid ett vårdtillfälle (ni som inte arbetar inom vården får här möjlighet att tänka er in i den rollen) då
man misstänker allvarlig psykisk ohälsa. Hur mycket engagerar du dig i personens problem?
1. Skriver remiss till nästa instans (psykiatri)
2. Skriver remiss men ger också råd om vad personen kan göra själv under tiden, och kontaktar
relevanta aktörer i personens vardag
3. Jag gör ingenting eftersom jag tror att personen inte kommer att bli omhändertagen inom
rimlig tid
Sammanfattning:
De flesta sympatiserade med aktivitet 2 och diskussionen handlade till del om att det är viktigt att orka
möta personen i situationen, trots att det kan kännas ansträngande. De som har möjlighet skulle i stor
utsträckning skriva en remiss, men det finns en risk att alternativ 3 övervägs då arbetsbelastningen för
psykiatrin är ansträngd och var redan före höstens stora inflöde av asylsökande.
Situation 3
Delaktighet och inflytande i samhället,
Du är lärare (ni har nu alla möjlighet att vara lärare för en stund) i en klass dit det kommit ett barn som
nyligen anlänt till Sverige efter en lång och påfrestande flykt. Hur gör du för att inkludera barnet i
klassen?
1. Behandlar barnet precis som alla andra
2. Ser till att barnet får tillgång till svenska som andraspråk och extra tid hos speciallärare i
svenska samt modersmålsundervisning
3. Ser till att barnet får berätta sin historia på olika sätt, med olika medel.
Sammanfattning:
Flera olika förhållningssätt diskuterades, hänsyn måste tas till barnet ålder, om det är ensamkommande
och dess utvecklingsnivå. Om man arbetar med att barnet får berätta sin historia är det viktigt att man
gör det på rätt nivå och lägger in ett framtidsperspektiv också. Flera av deltagarna vittande om
problemen som uppstår när barn, både ensamstående och i familj, flyttas mellan orter under
asylprocessen. Det finns tecken på att lokalsamhällen, ofta ute i landet, får svårt att starta om gång på
gång liksom barnen och de asylsökande. Man diskuterade också om det är viktigt för barn att snabbt
lära sig svenska eller om det kan få komma lite mer av sig självt, åtminstone för små barn.
Tisdag 17 maj 2016 kl. 14:30-15:30
Seminarium:
”Möten om hälsa – nyanländas hälsa”
Anna-Lena How, Folkhälsomyndigheten, moderator
Pär Vikström, Folkhälsomyndigheten
Leif Dotevall, Smittskydd Västra Götaland
Seminarium ” Möten om hälsa – nyanländas hälsa”
Om betydelsen av god hälsa
- några inledande reflektioner
17 maj 2016
Leif Dotevall, Smittskydd Västra Götaland
Ellis Island
Tuberkulos i Danmark 1875 - 2000
Dödlighet i
tuberkulos
Alla fall med
tuberkulos
BCGvaccin
TB
medicin
Årtal
Emerging Infectious Diseases 2002; 8:679-684
Hälsoundersökning av asylsökande
• Upptäcka personer i behov av vård
(Individperspektiv)
• Uppmärksamma behov av smittskyddsåtgärder
(Samhällsperspektiv)
Samhällsperspektivet
2015-12-14
2016-05-04
”…Den samlade riskbedömningen visar att det är
låg risk för spridning av infektionssjukdomar till
befolkningen kopplat till att många människor
nu reser till Sverige för att söka skydd.”
Folkhälsomyndigheten, dec 2015
Individperspektivet
Förekomst av hiv, hepatit B (HBV) och hepatit C (HCV)
bland de fem vanligaste ursprungsländerna
Syrien
Irak
Afghanistan
Somalia
Eritrea
HBV
5,6 %
1,3 %
10,5 %
12,4 %
15,5 %
HCV
3,1 %
3,2 %
1,1 %
Inga data
1%
Hiv
Låg
Låg
Inga data
Låg
Låg
Sveriges Radio
15 Dec 2013
Foto: www.life.com
Kutan leishmaniasis (en tropisk parasitsjukdom)
Effekt av vaccinering?
Kikhosta
Difteri
Dödlighet
Vaccination
Stelkramp
Dödlighet
Vaccination
Dödlighet
Vaccination
Mässling
Dödlighet
Vaccination
Skyddseffekt av vaccination (Nederländerna 1902-1992)
van Wijhe et al, Lancet Inf Dis, May 2016
Hur går vi vidare?
