Grundverksamheten

1
6
160527
Grundverksamheten
på
Stadionområdets förskolor
Vårt förskoleområde består av fyra förskolor indelade i tre områden:
Stensjöns förskola
Är en förskola med 8 avdelningar, varav 4 avdelningar i Stensjöns Paviljong. Stensjögatan 2B
Solbackens förskola
Är en förskola med 7 avdelningar, varav 4 avdelningar på Stadiongatan 63, 1 avdelning på
Stadiongatan 61, 2 avdelningar på Stensjögatan 22 - 24
Stadionparkens förskola
Är en förskola med 4 avdelningar, på Annebergsgatan 1 A, med en tillhörande cykelavdelning
som arbetar nära med Lorensborgs förskola.
Lorensborgs förskola
Förskola med tre avdelningar Vilebovägen 31 varav en avdelning är placerad på Upptäckarna
Vendelsfridsgatan 13A.
Grundverksamhet på Stadionområdets förskolor.
Grundverksamheten är den bas som barnens vardag vilar på. Där sker det huvudsakliga
”vardagslärandet”. (”Årsplanen – ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i
förskolan”, sid. 90, av Göran Krok och Maria Lindewald)
Varje dag, varje timme lär barnen sig att förstå något nytt på förskolan. Alla barn som
kommer till förskolan har egna mål, som vi har i uppdrag att möta, stimulera och leda vidare
så att de kan utvecklas på sitt sätt. Vår vardag på förskolan består av en grundverksamhet
där varje barn ges tillfälle att se sin egen utveckling i ett samspel med kamrater och
personal. Vi ser ett lärande i alla situationer.
Vårt mål är att ha en väl inarbetad och genomtänkt grundverksamhet som alla barn och
personal är väl förtrogna med.
Grundverksamheten bygger på:





Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10
Skollagen
Malmö stads styrdokument/handlingsplaner/policys/kvalitetsarbete
Förskolans plan för diskriminering och kränkande behandling
FN:s barnkonvention
Introduktionen av grundverksamheten
Alla barn och all personal ska få en noggrann introduktion av förskolans grundverksamhet
kontinuerligt. Barn och personal ska kunna rutiner och regler;





Var de kan leka/arbeta med olika saker
Vad de kan välja på för material och lärmiljöer
Hur vi bemöter varandra på ett positivt sätt t ex hälsar på varandra, ”turtagning”,
”sätta stopp” visa respekt.
Hur avdelningens rutiner fungerar
Att varje dag blir rolig, lärorik och utvecklande
Vår grundverksamhet har tre huvuddelar
 Förskolans umgänge*
 Förskolans rutiner
 Förskolans lek- och lärandemiljö
Tillsammans bildar de ett sammanhang i den vardagsnära praktiken.
*Förskolans umgänge handlar om de normer och värden förskolan prioriterar i demokratisk
grupp. Personalen är förebilder och visar barnen: hälsa på varandra, turtagning, sätta stopp
osv.
Stadionområdets förskolors vision
Vi arbetar i en trygg och demokratisk miljö där all personal, barn och vårdnadshavare är
delaktiga. Respekt och uppmuntran ligger till grund för allt lärande. Vi tror på ett ständigt
reflekterande sinne som leder till utveckling, lärande och förändring.
Malmö stads värdeord
”Jag använder min kreativitet för att skapa förbättringar”
”Jag möter varje människa med förståelse och respekt”
”Jag har stort engagemang och mod att påverka”
Värdeord
Från Lpfö-98/rev 10
2:1
2:2
2:3
2:4
2:5
2:6
2:7
Demokrati, respekt, människors lika värde.
Trygghet, lärande, helhet, nyfikenhet, lustfyllda lärandet.
Delaktighet, ansvar, påverkan, demokrati, förståelse, lyhördhet.
Samarbete, förtroende, delaktighet, ansvar, respekt.
Samarbete, samverkan.
Dokumentation, kvalitet, kunskap.
Kvalitet, ansvar, samarbete, lärandemiljö.
Barnsyn
Barn är nyfikna, har lust att lära och utforskar hela tiden för att få kunskap och färdigheter.
Barnens tankar och förslag är viktiga och tas tillvara. Verksamheten utgår från barnens
erfarenheter, intressen och förutsättningar. Personalen är lyhörda och lyssnar på barnen. Vi
tror på det kompetenta barnet.
Personalen har ett coachande förhållningssätt och uppmuntrar barnen att våga prova.
Genom att ha tilltro och uppmuntras till att anta utmaningar, växer barnet, därför är vi
lyhörda för vad barnen visar intresse för. Personalen är medforskande och vet att vi kan lära
av barnen. Genom att förklara för barnen hur vi menar visar vi dem respekt.
”Barnsyn är en färskvara” (Dion Sommer) och det är viktigt att personalen kan vara lyhörd
och flexibel i sitt arbetssätt bemötande och förhållningssätt.
Kunskapssyn
Vi ser lärandet som en kooperativ och kommunikativ aktivitet, i vilken människor
konstruerar kunskap, skapar mening i sin värld, tillsammans med andra människor, ett
socialkonstruktivistiskt förhållningssätt (Vygotskij).
Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet. (Lpfö 98/10)
Peronalen tror på att barnen kan, ger dem rätt förutsättningar, uppmuntrar barnen att
utforska och prova sig fram (entreprenöriellt lärande). Vi ger barnen möjlighet att genom en
tillåtande och utmanande miljö skapa egna kunskaper och erfarenheter.
Personalen skapar relationer med alla barn, alla är delaktiga och skapar kunskap tillsammans
med dem, i meningsfulla sammanhang.
Barnens lärprocesser synliggörs genom dokumentation och reflektion.
Dokumentation och pedagogisk dokumentation
Dokumentation är en förutsättning för systematiskt kvalitetsarbete.
Personal och barn dokumenterar verksamheten och det enskilda barnets lärprocesser i det
digitala dokumentationsverktyget Pluttra.
Personal dokumenterar systematiskt verksamhetens tre prioriterade mål i en löpande text i
delårsrapport och kvalitetsrapport. Utifrån dessa skrivs en kvalitetsplan. Detta innebär att
förskolans kvalitet ständigt utvärderas, analyseras och tolkas och utvecklas.
Att dokumentera ger oss möjligheter att skapa en verksamhet som bygger på allas
delaktighet men vi får också syn på oss själva som förskollärare/barnskötare, vår barnsyn
och syn på barns lärande. Dokumentationen fungerar även som:
 information till vårdnadshavarna
 underlag för utvecklingssamtal
 underlag för att samtala och reflektera med barnen
 underlag för reflektion i arbetslaget
 grund för analys av verksamhetens kvalitet
Förskolans personal dokumenterar med hjälp av:
 observation
 foton
 film
 anteckningar/noteringar
 barnens alster
 barnens kommentarer
 lotusdiagram, spaltdokumentationer
 lärplatta/dator
 diktafon
 valda metoder
 vald litteratur
Personalen på förskolan är medvetna om vikten av att ”lyssna in” det som pågår bland
barnen och dokumentera detta. Dokumentationen använder vi som underlag för reflektion
kring vårt tema/projekt arbete med barn, vårdnadshavare och kolleger. Detta är en process
som just nu är igång på förskolan. Personalen reflektera över arbetet tillsammans med
barnen och i arbetslaget genom att skriva i reflektionen i Pluttra.
Övriga diskussioner som förs inom området är etik, förhållningssätt och arbetsmetoder.
”Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje
barns utveckling och lärande…” (Lpfö 98-10)
Personalen erbjuder utvecklingssamtal till varje barns vårdnadshavare minst en gång per år
och efter behov av uppföljning förskola – hem. Varje barns utveckling och lärande har då
dokumenterats i bl a Pluttra. Arbetet med att fortlöpande dokumentera arbetet i tema, där
samtidigt ett lärande beskrivs görs i Pluttra.
Förskolan genomgår en lärande process i dokumentation och pedagogisk dokumentation
och det förs många diskussioner om vad, hur och varför?
Teorival kopplat till dokumentation och pedagogisk dokumentation:







Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation –
Skolverket
Lpfö 98/10. 2:6 Uppföljning, utvärdering och utveckling.
Skollagen
Naturförskolan – lärande för hållbar utveckling – Anette Barr, Annica Nettrup & Anna
Rosdahl
Att läsa och skriva i förskolan – Carina Fasth
Bockarna Bruse i förskolan - att arbeta med projekt, ämnesintegrering och
pedagogisk dokumentation – Elisabeth Berggren & Sandra Söderlund
Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans
dokumentation - Bente Svenning
Likabehandlingsarbetet
Förskolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Denna ska finnas
synligt och tillgängligt på varje avdelning, hemsidan och på Pluttra.
Barnen är delaktiga i likabehandlingsarbetet och har arbetat fram en egen plan mot
diskriminering och kränkande behandling. Denna ska finnas synlig och tillgänglig på varje
avdelning, hemsidan och på Pluttra.
Förskolan har en planeringsmatris för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Viktigt att veta i mötet med barnet
Både i samtal och i konflikthantering är det viktigt att stödja barnet att sätta ord på vad som
händer, för att utveckla förståelse för orsak, verkan och se sammanhang. Vi använder lugn
samtalston och möter barnet på barnets nivå. Vi ä tydliga och använder stopphanden men
undviker att använda ordet nej för ofta.
Barns inflytande
Den pedagogiska lärmiljön
Vi tror på det komptetenta barnet, vilket gör att förskolans miljöer är utformade och
anpassade efter barnen. Förskolans materials placering stimulerar barn att kunna göra egna
val. Miljön är uppbyggd genom olika mötesplatser med ”rum i rummen” på barnens nivå.
Miljön ska inspirera och utmana till kreativa och fantasirika lekar. (Se under Lek och
lärandemiljö)
Pedagogisk dokumentation
Vi använder oss av pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg. Vi är lyhörda, lyssnar och
är nyfikna på barns intressen, utforskande och lärande. Dokumentationer (se under
Dokumentation och pedagogisk dokumentation)
Organisation
Vi ser till att barnen blir indelade i mindre grupper vid så många tillfällen under dagen som
möjligt. Vi vill öka möjligheterna för att skapa ett lugnt klimat, synliggöra, bekräfta och ge
barnen ett ökat inflytande samt mer taltid.
Barnråd, matråd och grönflagg råd
Barnen deltar i olika informella och formella barnråd för utveckla sin förmåga att förstå och
handla efter demokratiska principer. Barn ska få uppleva att de kan påverka sin utbildning
och sin barndom och bli lyssnade på.
Barnet lämnas på förskolan
Förskolan har öppet 12 timmar per dag, fördelat utifrån barnens vistelsetider:
Öppningsavdelning: varje förskola samarbetar och öppnar och stänger på samma avdelning
för att skapa trygghet för de barn och familjer som kommer innan 7.30 och efter 16.30.
Vi vill ha en tillitsfull relation mellan förskolans personal och vårdnadshavare. Vår strävan är
att ha trygga barn och trygga vårdnadshavare. Det ska föras kontinuerliga samtal med
vårdnadshavarna om barnens trivsel, utveckling och lärande och samspel. För att uppnå
detta möter personalen alltid barnen och vårdnadshavarna så att alla ska känna sig
välkomna.
Information från vårdnadshavare skrivs ner och det är personalens ansvar att läsa denna
varje dag.
Musikens oanade kraft att hela kroppen och själen:
Musik kan påverka humöret och sinnesstämningen. Den kan få dig att känna dig glad,
upplivad, energisk, nostalgisk, avslappnad, ja i vissa fall till och med ledsen eller arg. Men
musiken kan göra så mycket mer. Det finns krafter i den som många har anat eller upplevt –
krafter som faktiskt är väldokumenterade, prövade i experiment och bevisade. Musiken kan
få oss att må bättre, såväl fysiskt som mentalt. Vissa ljud, toner och rytmer, klassisk musik,
gregoriansk sång samt viss jazz-, new age-, pop- och rockmusik kan stärka intellektet, frigöra
kreativiteten och på ett mirakulöst sätt hela kroppen. Detta är vad Don Campbell kallar
Mozarteffekten.
Vi vill att barnen ska få en lugn och harmonisk bakgrundsmusik vid hämtning och lämning på
förskolan samt vid av- och påklädning och därmed öka sin självkänsla av att själv kunna.
Mål Lpfö 98/10
”Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla
arbetet i förskolan”.
”Vårdnadshavarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och
påverka verksamheten.”
Förskollärare ska ansvara för:
”att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över
hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen”
Arbetslaget ska:
”föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och
lärande”
Lek och lärandemiljö
Leken är oerhört viktig för barnens utveckling och lärande. Det är i leken och det lustfyllda
lärandet som vi stimulerar barns fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga att
samarbeta och lösa problem. Barn kan i leken få möjlighet att uttrycka och bearbeta
upplevelser, känslor och erfarenheter. Barn söker kunskap genom lek, socialt samspel och
utforskande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.
Barnen ges utrymme till egna val, men i den fria leken finns alltid en personal som
interagerar med barnen, lyssnar in sig i leken eller vet när det krävs stöttning och vilken sorts
handledning som behövs. Allt för att leken ska behållas och fortsätta utvecklas.
Vårt mål är att skapa många mötesplatser där barnen kan samspela och lära tillsammans. Vi
vill ha tilltalande lärmiljöer som inspirerar barnen till lek och lär barnen att ta ansvar för
förskolans material.
Genom att barnen vet var material finns, var man leker och vilka rutiner och regler som
gäller skapas en trygg grund i verksamheten. Det mesta av materialet har sin egen plats och
står synligt och lättillgängligt för barnen. Vi hjälps åt att hålla ordning genom att sortera och
ställa tillbaka saker på sin plats.
Förskolan har arbetat fram ett lärmiljödokument som stöd för personalen.
Mål Lpfö 98/10
Förskolan ska sträva efter att varje barn
 Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
 Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
 Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå
rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
 Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och
erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och
drama,
 Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material
och tekniker,
 Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och
form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum
Måltider

frukost




frukt varje dag, halv smörgås
lunch
mellanmål
frukt på kvällen
Måltiden ska vara en stund präglad av matro och glädje. Vid dessa stunder kan personalen
ge barnen ett hälsosamt synsätt på mat, inspirera till att prova ny mat och ta tillvara på de
viktiga samtalen som är en naturlig del i matsituationen. Vi vill främja samtalen mellan barn
och personal och mellan barn och barn.
Barnen hjälper till att duka och sätta fram maten på bordet. Barnen berättar för sina
kamrater vilken mat som serveras. Vi arbetar med Sapere metoden där barnen får använda
sina sinnen; syn, smak, lukt, känsel och hörsel.
En viktig del av en pedagogisk måltid är att barnen har ett inflytande över den. Barnen har
ett inflytande i måltiden genom att bestämma hur mycket och vad man vill äta. De serverar
sig själv, skickar till varandra, häller upp måltidsdryck eller ber en vän. Personal fungerar som
ett stöd och får ett bra tillfälle att samtala med barnen. Vi är också tydliga med att vi ska ha
det lugnt och trevligt vid våra måltider.
Efter måltiden dukar barnen av bordet, skrapar sin tallrik i matavfallspåsen, sorterar tallrik,
glas och bestick för sig. Barnen deltar i sopsorteringen. Till sist hjälps vi att torka bord och
sopa av golvet. Barnen har en stor delaktighet i matsituationerna.
Det förekommer ofta att vi äter utomhus.
Mål Lpfö 98/10
Förskolan ska sträva efter att varje barn





Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med
andra och att uttrycka tankar,
Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen
för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla
sammanhang.
utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra,
På- och avklädning
Detta får lov att ta tid!
I hallen ger vi barnen möjlighet att i lugn och ro utveckla sin förmåga till på- och avklädning.
Personalen har maximalt 5-6 barn i taget i hallen för att skapa en pedagogisk på och
avklädningssituation. Barnen ska ta hänsyn, samt hjälpa och lära av varandra. Vi strävar efter
självständiga barn som känner att JAG KAN!
På- och avklädningssituationen är en lärorik stund då man samtalar kring många områden,
benämning på kroppsdelar (kroppsuppfattning) och olika begrepp. Det förekommer både
språk och matematik.
För att nå denna målsättning har vi som rutin ett mindre antal barn i hallen samtidigt. Vi
uppmuntrar barnen till att försöka själva och även att ge och ta emot hjälp av varandra.
Mål Lpfö 98/10
Förskolan skall sträva efter att varje barn



Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse
för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt
att vilja hjälpa andra.
Hygien och toalettbesök
Virus och bakterier smittar på olika sätt. Ett av de bästa sätten att minska smittspridning är
att tvätta händerna ofta och alltid före och efter maten och efter toalettbesök. Vi värnar
också om barnens personliga integritet vid toalettbesök och blöjbyte. Det är också bra att
lära barnet att hosta i armvecket istället för i händerna, och att göra det själv som vuxen
förebild. Vi arbetar efter Region Skånes smittskydds broschyr kring sjuka barn samt
information på internet. Förskolan använder engångshanddukar och erbjuder handsprit
under vissa perioder av året när/om förskolan drabbas av magsjuka eller infektioner.
Mål Lpfö 98/10
Förskolan ska sträva efter att varje barn

Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
Utomhusverksamhet
Barnen vistas utomhus minst en gång varje dag. Utevistelsen är viktig både för barnens
hälsa, utveckling och lärande. Utomhus kan barnen röra sig på ett annat sätt än inomhus, de
kan följa naturens skiftningar med alla sina sinnen samt observera, dokumentera och lära
om djur och växter. Förskolorna har som mål att lämna gården en gång i veckan och ta en
promenad till någon närliggande park, besöka någon lekplats eller utforska vår närmiljö på
något annat sätt.
Förskolan arbetar med Grön flagg, ett projekt kopplat till ”Håll Sverige rent”. De teman inom
Grön flagg som vi arbetar med för tillfället är ”Kretslopp”, ”Livsstil och hälsa” och
”Vattenresurser”. Några förskolor har kommit längre än andra inom dessa teman. Det finns
olika mål och vi arbetar bland annat med: odling, sopsortering, rörelse, ljudmiljö, massage,
kunskaper om var maten kommer ifrån samt att utforska vatten på olika sätt.
Allt lärandet sker i ett sammanhang. Det är till exempel lättare att lära sig fågelarter
utomhus där man kan se fågeln, se dess flygmönster, höra dess ljud, studera dess beteende
mm. Det finns en meningsfullhet som inte finns inomhus eller genom att titta på en bild.
Enligt forskning finns det ett samband mellan utökad motorik och en större
koncentrationsförmåga. ”Forskarnas tolkning är att barn har ett naturligt behov av lek i
miljöer med hög sinnlighet, där smak, lukt, känsel och andra sinnen stimuleras, och miljöer
där leken kan få lov att bli ohämmad och kaotisk” (ur Naturförskolan – lärande för hållbar
utveckling” sid. 22)
När vi är utomhus arbetar barn och personal med många av de mål som finns i Läroplanen
för förskolan (Lpfö 98, rev.2010). Bland annat:
Mål Lpfö 98/10


Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö-och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska
medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö
och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att
förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö
både i nutid och i framtid. (Lpfö 98, rev. 2010, s.7)
Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek
och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek
och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (Lpfö 98, rev 2010, s. s.7)
Förskolan ska sträva efter att varje barn:








.
utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö,
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse
för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med
ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med
andra,
utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang
utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra,
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt
kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och
samtala om naturvetenskap,
utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap,)
Språk/flerspråkighet
Det är viktigt med litteratur och läsning för barns språkutveckling och vill uppmuntra barnen
att läsa böcker genom att personalen läser för dem. När vi läser en bok finns det alltid
mycket spännande att diskutera och detta ges barnen möjlighet att göra tillsammans med
andra barn och personal. Litteratur finns alltid tillgänglig för barnen och vi läser vid olika
tillfällen under dagen, både inne och ute. När vi berättar eller läser sagor använder vi oss
mycket utav bilder som en förstärkning till det verbala språket. Vi använder oss av
flanellograf sagor, bokläsning, språksagor, musiksagor, sagopåsar och TAKK, digitalt verktyg
I-PAD och Pen Pal. På förskolan finns böcker skrivna på olika språk.
Dessutom arbetar vi med nedanstående punkter för att främja språket:







Sångstund med sång, rörelse, rim och ramsor.
Groow – produktiva coachande frågor
Språkhörnor på alla avdelningar i enlighet med Carina Fasts teorier
Saperemetoden – barnen kan med sitt språk påverka sin matsituation
Dokumentation – uppmuntrar till samtal mellan barn- barn och barn – personal.
Lärplatta, dator och Pen Pal för att utmana barnen i både deras tal- och
skriftspråkliga utveckling inom både svenska och andra språk.
Musik på olika språk
Mål Lpfö 98/10
Förskolan skall sträva efter att varje barn;




Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina
uppfattningar, tillägnar sig nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och
upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med
andra och att uttrycka tankar,
Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse
för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner,
Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin
förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål,
Estetiska uttrycksformer
Estetiska utrycksformer är regelbundna inslag i barnens vardag på förskolan. Både i planerad
form eller spontan i barnens lek. I en del grupper samlas barnen och sjunger en mat sång
innan lunch. Vi har även olika sångpåsar och sångkort med föremål som symboliserar sånger
eller ramsor. Det finns olika instrument på avdelningarna som barnen kan använda då de
sjunger och skapar musik.
Vi har ofta inspelad musik som barnen dansar och sjunger med i. Vi har även Mini-Röris där
barnen till inspelad musik har ett lustfyllt rörelseprogram för hela kroppen.
Varje avdelning har en ateljé där barnen erbjuds olika material och redskap för att kunna
skapa olika konstverk.
Det finns alltid tillgång till papper, pennor och lera på barnens nivå så att barnen själva kan
ta fram dem. Vår vision är att ha allt material på barnens nivå och synlig för barnen så att de
ska bli lockade och själva ta fram material och använda i olika skapande former.
Genom skapande, drama, sång, ramsor, rörelse, musik, dans och instrumentspel utveckas
barnens motorik, språk, samarbete och koncentration.
Mål Lpfö 98/10
Förskolan ska sträva efter att varje barn


Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och
erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och
drama.
Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap,
Vila
Alla barn erbjuds någon gång under dagen lugna stunder efter behov. Vila kan betyda att
sova en stund efter lunch. Finns det behov av att vila/sova på förmiddagen finns det
möjlighet att göra detta, beroende på den verksamhet som sker just då. I samspråk med
vårdnadshavarna anpassas barnens vila. Vila kan även betyda att lyssna/läsa sagor samt
avslappnings- och massagestunder.
På några av förskolorna i Stadionområdet sover barnen utomhus, på giftfria underlägg i
friluftsfrämjandets barnsovsäcker som tål ner till -10 grader Celsius.
Mål Lpfö 98/10
Förskolan ska sträva efter att varje barn


Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen
för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
Riktlinjer, Förskolläraren ansvarar för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen


Ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda
hela sin förmåga,
Erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm
Barnet hämtas på förskolan
När barnet hämtas på förskolan försöker vi berätta något särkskilt om barnens dag, något
barnen har lärt sig eller deltagit i. Detta för att göra vårdnadshavarna delaktiga i sitt barns tid
på förskolan. Vi är uppmärksamma på om någon annan än vårdnadshavarna hämtar och
försäkrar oss om att personen har lov av vårdnadshavarna att hämta. Barn under 18 år kan
inte ha ansvar för att hämta ett inskrivet barn på förskolan (i nödfall får då
stängningspersonal följa barnet hem och förskolechefen kontaktas för vidare
kommunikation med vårdnadshavaren).
Förskolan försöker återkoppla till Pluttra – låta barnen visa och frågar vårdnadshavarna om
de sett verksamheten på Pluttra och vad de tycker om dokumentationen. Förskolan vill öka
samarbetet mellan förskola – hem.
Mål Lpfö 98/10
”Vårdnadshavarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och
påverka verksamheten.”
Riktlinjer, Förskollärare ska ansvara för:
 att ge vårdnadshavarna möjlighet till delaktighet i verksamheten och att utöva
inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
Riktlinjer, Arbetslaget ska:
 föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling
och lärande,
Samverkan vårdnadshavare
Förskolan strävar efter att ha ett öppet klimat så vårdnadshavarna känner sig trygga att
kunna ställa frågor och diskutera sina barn och verksamheten.






Vi anser att ömsesidig respekt är nödvändigt för ett bra samarbete
Vi skriver ögonblick i Pluttra (digitalt dokumentationsverktyg) där vårdnadshavarna
kan följa verksamheten och sitt eget barns utveckling. Här läggs också viktiga
meddelande in och datum för aktiviteter i en kalender
Vi värdesätter den dagliga kontakten där vi visar intresse för barnens utveckling och
lärande
Föräldramöte
Samråd för valda föräldrar från varje avdelning har möten med förskolechef och
representanter från personalen varje termin
Utvecklingssamtal


Dokumentation över dagen – skriftlig information och digital information.
Dokumentation över verksamhetens tema
Lpfö 98/10
Riktlinjer, Arbetslaget ska



visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull
relation mellan förskolans personal och barnens familjer
föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling
och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en
gång varje år
beakta vårdnadshavarnas synpunkter när vad gäller planering och genomförande av
verksamheten
Inskolning/introduktion
Förskolorna använder sig av en så kallad föräldraaktiv inskolning, som för oss innebär att
vårdnadshavaren är med på förskolan under introduktionsperioden och deltar aktivt i
aktiviteterna för att få en inblick i verksamheten. Verksamheten löper på som vanligt med
alla moment som ingår under en dag, både ute och inne, som att delta på projekt/tema,
lunch och vilostund.
För att utveckla en god samverkan försöker vi vara flexibla kring vårdnadshavarnas
önskemål, men informationen utgår från att introduktionen tar 3-5 dagar. Detta är dock en
rekommendation som kan förlängas vid behov utifrån varje familjs önskemål.
En personal ansvarar för att skapa en god anknytning och relation med det nya barnet och
dess familj.
Enskilda samtal:
Uppföljningssamtal
Efter 2-4 veckor erbjuder förskolan ett uppföljningssamtal kring hur vårdnadshavaren (och
barnet) har upplevt introduktionen och tiden efter denna. Vi samtalar om hur barnet har det
på förskolan och vårdnadshavaren får möjlighet att få svar på frågor.
Utvecklingssamtal
En gång per år (februari) bjuder vi in vårdnadshavarna till samtal om barnets trivsel,
utveckling och lärande och sociala relationer. Som stöd använder vi barnets individuella
utvecklingssamtalsunderlag som finns dokumenterat på Pluttra. Vi använder oss av följande
fyra rubriker;
 Trygghet och omsorg
 Utveckling och lärande
 Samspel
 Reflektion över vad verksamheten ska utveckla för att genomföra barnets individuella
utvecklingsplan
Gemensamma möten med vårdnadshavare:
Föräldramöte
Vi bjuder in alla vårdnadshavare till ett föräldramöte i början av höstterminen. Här får
vårdnadshavarna information och ta del av förskolans verksamhet. Vi berättar om förskolans
prioriterade mål och hur vi arbetar med Grön flagg och Hållbar utveckling. Vårdnadshavarna
får ta del av förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling samt välja ut ett
utvecklingsområde utifrån förskoleenkäten.
Samråd för vårdnadshavare
Förskolan bjuder in till ett möte/termin. Varje avdelning har en representant och en
suppleant från vårdnadshavarna. På samrådet träffas förskolechef, personalrepresentant
samt vårdnadshavare för övergripande samtal kring förskolan utvecklingsfrågor och
dilemman.
Samverkan med förskoleklass
I Stadionområdets förskolor bjuder förskolorna in till att besöka Lorensborgs förskola.
Förskolorna stödjer de vårdnadshavare som önskar under övergångsperioden mellan
förskola – försoleklass, skola och fritidshem. Vårdnadshavarna går själv med sina barn till
vald skola.
A och B-plan
A-plan
Personal: kompletta arbetslag
När förskolan har möten under dagtid: Kompletta arbetslag
Verksamhet som planerat
B-plan, Personals frånvaro utan vikarie
Grundverksamhet
C-plan – samordnare, biträdande förskolechef kontaktas
Rutinbeskrivning
Varje avdelning skriver sin egen rutinbeskrivning som bilaga till Grundverksamheten
Beredskapsplan för kriser
Frågor som uppstår på förskolan finns på Gemensamt och det viktigaste i svarta pärmar på
kontoret. Det finns en handlingsplan som ska följas vid behov. Finns på Gemensamt under
Handlingsplaner samt i pärmen på kontoren. Krislåda med planen och kontaktuppgifter finns
på förskolornas kontor.
Pärmar för personalen
Stöd till personalen är följande svarta pärmar på respektive kontor; barnpärm,
personalpärm, pärm för VH, handlingsplaner och policys, övningsförskola/VFU/praktikanter,
trygg och säker förskola pärm, kvalitetspärm, specialpedagogisk pärm, SBA - systematiskt
brandskyddsarbete, Grön flagg, Hållbar utveckling och SAM – systematiskt arbetsmiljöpärm.
Gemensamma möten för personalen:
Verksamhetsdag
Två dagar per termin har förskoleområdets personal gemensam fortbildnings- och
utvecklingsdag.
Arbetsplatsträff
En gång i måndaden, oftast mellan kl. 17-19, träffas personal och förskolechef och har en
gemensam arbetsplatsträff.
Utvecklingsgrupp
Förskolan har fyra utvecklingsgrupper: Grön flagg, Hållbar utveckling, Kvalitetsgrupp och
Förskoleråd med representanter från personalen.
Verksamhetsutvecklingstid
Avdelningens personal har tid för gemensam reflektion 1,5 tim varannan vecka.
Övrig fortbildning
Extern och intern fortbildning sker löpande efter behov och utbud i form av kollegialt
lärande, föreläsningar, kurser, gemensam litteraturläsning, studiebesök osv.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Systematiskt kvalitetsarbete
Det övergripande kvalitetsarbetet arbetar vi tillsammans med i Pluttra. Personalen och
barnen dokumenterar och gör reflektioner kring ögonblick, tema och projekt. Reflektioner
och analys kring de prioriterade målen förs in fortlöpande i Malmö stads underlag för
systematiskt kvalitetsarbete. Till stöd för arbetet och utvärdering av de prioriterade målen
och likabehandlingsarbetet används förskolans planeringsmatriser samt Malmö stads
analysverktyg.