P7_TA(2013)0435
Patientsäkerhet
Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2013 om rapporten från kommissionen
till rådet på grundval av medlemsstaternas rapporter om genomförandet av rådets
rekommendation (2009/C 151/01) om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av
vårdrelaterade infektioner (2013/2022(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av Luxemburgdeklarationen om patientsäkerhet av den 5 april 2005,
–
med beaktande av rapporten från det andra mötet i det informella nätverket för
bekämpning av infektioner i samband med hälso- och sjukvård (juni 2008),
–
med beaktande av meddelandet av den 15 december 2008 från kommissionen till
Europaparlamentet och rådet om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av
vårdrelaterade infektioner (COM(2008)0837),
–
med beaktande av kommissionens konsekvensanalys från december 2008,
–
med beaktande av sin resolution av den 23 april 2009 om förslaget till rådets
rekommendation om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade
infektioner1,
–
med beaktande av rådets rekommendation av den 9 juni 2009 om patientsäkerhet och
förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner,
–
med beaktande av Eurobarometerundersökningen (nr 327) om patientsäkerhet och hälsooch sjukvårdstjänsternas kvalitet som offentliggjordes i april 2010,
–
med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) rapport om de viktigaste delarna i
programmen för bekämpning av infektioner (Core components for infection prevention
and control programmes),
–
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den
9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och
sjukvård,
–
med beaktande av rapporten av den 13 november 2012 från kommissionen till rådet på
grundval av medlemsstaternas rapporter om genomförandet av rådets rekommendation
2009/C 151/01 om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade
infektioner,
–
med beaktande av de årliga epidemiologiska rapporterna för 2008 och 2012 från
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC),
–
med beaktande av ECDC:s tekniska rapport av den 26 mars 2013 om grundläggande
1
EUT C 184 E, 8.7.2010, s. 395.
kompetens hos personal för kontroll av infektioner och hygien på sjukhus i EU (Core
competencies for infection control and hospital hygiene professionals in the European
Union),
–
med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 18 november 2009 om
antimikrobiell resistens (SANCO/6876/2009r6),
–
med beaktande av den gemensamma tekniska rapporten av den 17 september 2009 från
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) The bacterial challenge: time to react – A
call to narrow the gap between multidrug-resistant bacteria in the EU and the
development of new antibacterial agents,
–
med beaktande av Eurobarmoterundersökningen (nr 338) om resistensen mot
antimikrobiella medel, som offentliggjordes i april 2010,
–
med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om antibiotikaresistens1,
–
med beaktande av kommissionens rekommendation av den 27 oktober 2011 om initiativet
för gemensam programplanering för forskning Den mikrobiella utmaningen – ett nytt hot
mot människors hälsa (C(2011)7660),
–
med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2011 om det hot mot folkhälsan som
antimikrobiell resistens utgör2,
–
med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2011 om en
handlingsplan mot antimikrobiell resistens (COM(2011)0748),
–
med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juni 2012 om antimikrobiell resistens och
dess inverkan på hälsovårdssektorn och veterinärsektorn – ett samlat hälsoperspektiv,
–
med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om den mikrobiella
utmaningen och en handlingsplan mot antimikrobiell resistens3,
–
med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,
–
med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0320/2013), och av
följande skäl:
Allmänna synpunkter
A.
1
2
3
4
Patientens säkerhet4 och välbefinnande är grundläggande för hälso- och sjukvårdens
sammantagna kvalitet, och insatser för att öka patientsäkerheten är beroende av effektiva
och långsiktiga strategier och program i hela EU.
EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 131.
EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 116.
Antagna texter, P7_TA(2012)0483.
Patientsäkerhet definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som att en patient inte på
något onödigt sätt ska komma till skada eller riskera att komma till skada inom hälso- och
sjukvården.
B.
God hälso- och sjukvård är avgörande för alla hälso- och sjukvårdssystem av hög kvalitet
och tillgång till god hälso- och sjukvård är en grundläggande rättighet som EU, dess
institutioner och medborgare erkänner.
C.
I artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att EU:s insatser
ska komplettera den nationella politiken och inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga
ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för den fysiska och mentala
hälsan.
D.
EU:s insatser på patientsäkerhetens område består därför i att hjälpa medlemsstaterna att
samordna sin verksamhet på området och i att stödja de insatser där EU:s medverkan kan
tillföra ett mervärde.
E.
Det är mycket viktigt att medborgarna har fortsatt förtroende för hälso- och
sjukvårdssystemen i EU.
F.
Uppgifterna i EU-medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem om negativa händelsers1
prevalens och påverkan är för närvarande begränsade men ökar stadigt.
G.
Frågan om patientsäkerhet blir alltmer aktuell i hälso- och sjukvårdssystem över hela
världen, även i Europa.
H.
Resultaten i Eurobarometerundersökningen om patientsäkerhet och hälso- och
sjukvårdstjänsternas kvalitet visar samtidigt på att allmänheten är mycket medveten om
ämnet, men även på att det råder brist på information om patientsäkerhet.
I.
De negativa händelserna i samband med vård är för patienten eller patientens ofödda eller
kommande barn vårdrelaterade infektioner2, läkemedelsrelaterade händelser eller
händelser relaterade till medicintekniska produkter, däribland sådana som kan tillskrivas
icke-avsedd användning (”off-label”-användning), felaktiga diagnoser och komplikationer
som uppstår under eller efter ett kirurgiskt ingrepp.
J.
Vissa negativa händelser är kopplade till oundvikliga risker vid nödvändiga ingrepp eller
nödvändig medicinering från vårdpersonalens sida. Andra orsakas däremot av medicinska
misstag och luckor eller brister i vårdkedjan som skulle kunna undvikas.
K.
Man uppskattar att 8–12 procent av alla intagna patienter i EU råkar ut för någon form av
negativ händelse i samband med den vård som utförs, till exempel vårdrelaterade
1
2
Med en negativ händelse avses en händelse som medför att en patient drabbas av skada.
I denna rapport avses med vårdrelaterad infektion en infektion som uppstår under eller efter
medicinsk behandling (i diagnostiskt, terapeutiskt eller förebyggande syfte) av en patient
om den vare sig fanns eller var i inkubation när behandlingen påbörjades.
Sjukdomsframkallande mikroorganismer (bakterier, svampar, virus, parasiter och andra
smittagens) som orsakar vårdrelaterade infektioner kan komma från patienten själv
(endogen smitta) från patientens egen kropp (tarmarna, huden osv.) eller från miljön
(exogen smitta eller kontaktsmitta). Vårdrelaterade infektioner omfattar samtliga
infektioner i samband med vårdsystemet eller olika vårdvägar. De omfattar nosokomiala
infektioner (som man ådrar sig vid vårdinrättningar, i samband med sjukhusvistelse eller
kontakt med öppenvården) och infektioner som man ådrar sig vid behandling som ges
utanför vårdinrättningar, antingen i kollektiva anläggningar (som långtids- och
medellångtidsboenden och särskilt boenden för vårdbehövande äldre) eller i hemmet.
infektioner, felbehandlingar, misstag vid operationer, problem som orsakas av fel på
sjukvårdsutrustningen eller otillräckligt dekontaminerad sjukvårdsutrustning, feldiagnoser
eller uteblivna åtgärder efter läkarundersökningar.
L.
Den demografiska förändringen leder till att andelen äldre patienter ökar. Dessa får ofta
många olika läkemedel förskrivna men klarar inte alltid att ta dem på ett korrekt sätt.
M.
Äldre patienter, personer med nedsatt immunförsvar och personer som drabbats av
kroniska sjukdomar, särskilt degenerativa kroniska sjukdomar, utgör också en grupp som
är särskilt utsatt för vårdrelaterade negativa händelser såsom feldiagnoser, uteblivna
åtgärder efter läkarundersökningar, förskrivning, utlämning eller utdelning av olämpligt
läkemedel (t.ex. off-label-förskrivning), av fel dos eller av två läkemedel som inte bör
kombineras, fel på eller dåligt dekontaminerad sjukvårdsutrustning samt infektioner i
operationssår.
N.
Enligt internationella undersökningar beror uppskattningsvis mellan 13 och 16 procent av
sjukhuskostnaderna (eller en euro av sju) på problem som uppstått i samband med vård.
O.
Uppskattningsvis mellan 30 och 40 procent av de negativa händelserna, inom såväl
sjukhusvården som öppenvården, orsakas av systemiska faktorer och skulle därför kunna
undvikas.
P.
Risken för negativa händelser i samband med vård ökar i samband med bristen på
finansiella, tekniska och mänskliga resurser.
Q.
Den ekonomiska krisen har fördröjt de åtgärder som medlemsstaterna beslutade om 2009,
till följd av ändrade prioriteringar inom folkhälsoområdet.
R.
Varje fysisk eller juridisk person har rätt att i god tro och utan risk offentliggöra eller
sprida information om en omständighet, uppgift eller aktivitet, när bristande kännedom
om denna omständighet, uppgift eller aktivitet uppfattas som en risk för folkhälsan.
S.
Patientsäkerhet ges hög prioritet på den politiska dagordningen och medlemsstaterna
inrättade 2005 en mekanism för debatt om patientsäkerhetsfrågor och relaterade frågor.
En arbetsgrupp inrättades i vilken kommissionen avser att lyfta fram medlemsstaternas
arbete och verksamhet. De aktiva medlemmarna i arbetsgruppen är
Världshälsoorganisationen (särskilt genom World Alliance for Patient Safety),
Europarådet, OECD och europeiska sammanslutningar av patienter, läkare,
sjuksköterskor, apotekare, tandläkare och sjukhus.
T.
Vårdrelaterade infektioner hör till de vanligaste och allvarligaste oavsiktliga skadorna för
patienterna.
U.
Vårdrelaterade infektioner, som i genomsnitt drabbar 5 procent av alla intagna patienter,
utgör ett stort folkhälsoproblem i EU-länderna och dessutom en stor ekonomisk
belastning för de begränsade hälso- och sjukvårdsresurserna.
V.
Uppskattningsvis drabbades årligen 3,2 miljoner patienter i EU av minst en vårdrelaterad
infektion under sin vistelse vid de europeiska sjukhusens akutvårdsavdelningar 2011–
20121.
W.
Vårdrelaterade infektioner, som i hög grad påverkar sjukligheten och dödligheten (37 000
personer avlider direkt till följd av en sådan infektion i EU) och kostnaderna (som
beräknas till mer än 5,5 miljarder euro per år i EU), utgör ett stort folkhälsoproblem i
EU:s länder.
X.
Vårdrelaterade sjukdomar kan uppstå till följd av exponering för alla slags miljöer där
vård ges, t.ex. primärvård, vårdcentraler, kommunal omsorg, privat vård, akutvård och
långtidsvård eller i samband med sjukvårdstjänster, eller i hemmet (i synnerhet på grund
av felaktig dosering, felaktig förpackning av läkemedel, kontaminerade instrument eller
medicintekniska produkter eller kontakter med patienter eller sjukvårdspersonal).
Y.
Det kan hända att en patient som ådragit sig en vårdrelaterad infektion under en
sjukhusvistelse drabbas först efter att ha lämnat sjukhuset.
Z.
Den genomsnittliga tiden för sjukhusvistelser minskar i medlemsstaterna.
AA. ECDC har ansvar för att i samarbete med internationella experter utarbeta vetenskapliga
rekommendationer om evidensbaserade åtgärder för effektivt förebyggande av
vårdrelaterade infektioner.
AB. Patienter med kroniska och degenerativa sjukdomar ges ofta hemsjukvård i stället för
behandling på sjukhus.
AC. Tillståndet för vissa patienter med kroniska och degenerativa sjukdomar kräver ofta
ständig vård och mycket ofta användning av medicintekniska produkter
(hjärtstimulatorer, andningshjälpmedel, katetrar, urinkatetrar osv.).
AD. Användningen av sådana medicintekniska produkter innebär risk för infektioner.
AE. Bristande efterlevnad av grundläggande hygieniska försiktighetsregler, inte bara vid
vårdinrättningar utan även i hemmet, leder ofta till ytterligare spridning av patogener som
är resistenta mot antimikrobiella medel.
AF. Enkla och kostnadseffektiva åtgärder för att förebygga vårdrelaterade infektioner, såsom
utbildning i vårdhygien (och särskilt hygienfrämjande insatser på sjukhus) förekommer
redan eller testas för närvarande på experimentbasis och med lovande resultat. Möjliga
alternativa och kostnadseffektiva metoder skulle med fördel kunna utnyttjas för att
kontrollera vårdrelaterade infektioner.
AG. Mikroorganismer som orsakar vårdrelaterade infektioner kan uppehålla sig i
människokroppen under långa perioder och patienterna kan sprida dem under och efter
sin sjukhusvistelse. De vårdrelaterade infektionerna kan på så sätt beröra alla
vårdinrättningar, under både kortare och längre vistelser, och även patientens hem.
AH. Endast 13 medlemsstater har genomfört nationell övervakning av Clostridium difficile-
1
Enligt kommissionens svar på den muntliga frågan E-004648/2013 som ingavs den
14 juni 2013.
infektioner1 och i bara tre av övervakningssystemen är allmänpraktiserande läkare
involverade i datainsamlingen, en situation som bör förbättras.
Medborgarnas ökade rörlighet inom och mellan olika europeiska vårdsystem, vårdens
alltmer gränsöverskridande karaktär i Europa och möjligheten att söka vård i andra länder
än bosättningslandet gynnar dessutom den snabba spridningen av resistenta
mikroorganismer mellan medlemsstaterna.
AJ. Antimikrobiell resistens är ett allvarligt och i vissa länder växande hot mot
patientsäkerheten, som kan komplicera återhämtningen från och behandlingen av
infektioner och ökar de nationella hälso- och sjukvårdskostnaderna.
AI.
AK. Vårdrelaterade infektioner är ofta svåra att behandla eftersom de mikroorganismer som
orsakar dem ofta är resistenta mot antimikrobiella medel.
AL. Enbart i EU, Island och Norge orsakar antibiotikaresistens uppemot 400 000 infektioner
och 25 000 dödsfall årligen, vilket medför utgifter på minst 1,5 miljarder euro i extra
sjukvårdskostnader och produktivitetsförluster.
AM. Antibiotikaresistensen fortsätter att öka i Europa och kan för vissa bakterier uppgå till 25
procent eller till och med mer i vissa medlemsstater.
AN. De senaste tillgängliga uppgifterna visar att markörerna för antibiotikaresistens mot
bakterier som orsakar vårdrelaterade infektioner visar på en global tendens att
multiresistensen ökar och i synnerhet ökar andelen enterobacteriaceae som är resistenta
mot tredje generationens cefalosporiner och av meticillinresistenta S. aureus (gula
stafylokocker).
AO. Utvecklingen av nya antimikrobiella medel avtar.
AP. Utvecklingen av resistens mot antimikrobiella medel är en naturlig och ofrånkomlig
konsekvens av att dessa används, men resistensen kan begränsas om de nyttjas försiktigt
och rationellt.
AQ. Utvecklingen av resistens mot antimikrobiella medel kan påskyndas av en systematisk
och överdriven användning av dessa medel inom humanmedicinen, vilket kombinerat
med en otillräcklig hygien och infektionskontroll kan inverka negativt på effektiviteten
hos ett redan begränsat antal tillgängliga antimikrobiella medel.
AR. Eftersom nya antibiotika och antimikrobiella medel inte utvecklas är det avgörande att de
nuvarande antimikrobiella medlen utnyttjas effektivt och så länge som möjligt.
AS. Eftersom nya antibakteriella läkemedel inte utvecklas bör kommissionen och
medlemsstaterna samarbeta för att stödja framtagandet av och tillgängligheten för sådana
medel, med hjälp av ECDC och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).
AT. Djuruppfödningen främjar antibiotikaresistens, såväl via livsmedelskedjan som via
1
Enligt kommissions svar på den skriftliga frågan E-004649/2013 är dessa 13 länder:
Belgien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Nederländerna, Storbritannien,
Spanien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike. Se webbadressen:
http://www.europarl.europa.eu/sides/getAllAnswers.do?reference=P-2013004649&language=EN
djurspillning i vattnets kretslopp.
AU. Man kan konstatera en högre konsumtion av antibiotika bland de objektivt sett sämst
informerade personerna och att bättre objektiv kunskap om antibiotika hänger samman
med ett ansvarsfullare beteende i fråga om användning av antibiotika.
AV. Vissa medlemsstater saknar ett stabilt rättsligt regelverk för att föreskriva och stödja en
rationell användning av läkemedel och det finns avsevärda skillnader i Europa i fråga om
konsumtionen av antibiotika, både i öppenvården och i sjukhusvården.
AW. Det finns ett behov av att utbilda och öka medvetenheten hos dem som är involverade i
användningen av antimikrobiella medel, däribland beslutsfattare, vårdpersonal och
allmänheten, så att de som skriver ut och de som lämnar ut läkemedel och medborgarna
kan ändra sitt beteende.
AX. Sedan rådets rekommendation 2009/C 151/01 antogs 2009 har betydande insatser gjorts
för att förbättra patientsäkerheten i medlemsstaterna, och den har blivit en prioritering i
alla medlemsstaters folkhälsostrategier, genom att en behörig myndighet för
patientsäkerhet har utsetts (i 19 medlemsstater), och utbildning i patientsäkerhet vid
vårdinrättningar har främjats (i 23 medlemsstater).
AY. Sedan rådets rekommendation 2009/C 151/01 antogs 2009 har betydande insatser gjorts i
fråga om att anta och genomföra strategier (nationella och regionala) för att förebygga
och kontrollera vårdrelaterade infektioner i medlemsstaterna, och särskilt riktlinjer för att
förebygga och kontrollera vårdrelaterade infektioner, genom att inrätta aktiva
övervakningssystem för vårdrelaterade infektioner (eller genom att stärka befintliga
system).
AZ. Vissa åtgärder som rådet förespråkar i sin rekommendation (2009/C 151/01) för att
förbättra patientsäkerheten i medlemsstaterna har dock än så länge bara vidtagits av ett
begränsat antal medlemsstater och det fortfarande finns utrymme för förbättringar såväl
när det gäller sjukhusvård som öppenvård, särskilt i fråga om patienternas ställning,
utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare i vidare bemärkelse samt när
det gäller att upprätta europeiska nomenklaturer i fråga om patientsäkerhet och införa
europeiska riktlinjer för patientsäkerhetsstandarder.
BA. Vissa specifika åtgärder som rådet rekommenderar för att förebygga och kontrollera
vårdrelaterade infektioner i medlemsstaterna har hittills bara genomförts av ett begränsat
antal länder och det fortfarande finns utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller
patientinformation från vårdinrättningarnas sida och stöd till forskning om förebyggande
och kontroll av vårdrelaterade infektioner.
Genomförandet av rådets rekommendationer: stora förbättringar men ytterligare framsteg
behövs
1.
Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som har vidtagits på medlemsstatsnivå och
som främst syftar till att förbättra den allmänna patientsäkerheten och förhindra
förekomsten av vårdrelaterade infektioner, särskilt
–
att samtliga medlemsstater har utarbetat strategier för patientsäkerhet och att många
medlemsstater prioriterat dessa strategier i sin hälso- och sjukvårdspolitik,
–
att en behörig myndighet för patientsäkerhet har utsetts i de flesta medlemsstater,
–
att system för rapportering och återkoppling om negativa händelser successivt har
införts,
–
att utbildning om patientsäkerhet allmänt har införts inom vården,
–
att gränsöverskridande strategier för patientsäkerhet har genomförts i Frankrike,
Slovakien och Nederländerna (utöver nationella strategier),
–
att samarbete mellan länder och regioner har ägt rum för att förverkliga de insatser
som rådet rekommenderat och att 21 medlemsstater (och Norge) genomfört
insatserna, i flera fall inom ramen för projekt som samfinansierats av EU.
Parlamentet vill dock att dessa insatser skyndsamt ökas.
2.
Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits av kommissionen för att förbättra
den allmänna patientsäkerheten genom att uppmuntra medlemsstaterna att utbyta bästa
praxis och föreslå gemensamma definitioner och en gemensam terminologi för
patientsäkerhet, särskilt följande åtgärder:
–
Kommissionens främjande via arbetsgruppen för patientsäkerhet och kvalitet i
vården av utbyte av information om initiativ som rör dessa frågor.
–
Kommissionen samfinansiering av det OECD-ledda projektet för
vårdkvalitetsindikatorer som har möjliggjort insamling av jämförbara indikatorer
för patientsäkerhet i elva länder.
–
EU:s samfinansiering inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning av sex
forskningsprojekt om allmän patientsäkerhet.
–
Antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU om
tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård,
som syftar till att klargöra patienternas rättigheter när de söker vård i en annan EUmedlemsstat samt att se till att vården är säker och håller hög kvalitet.
3.
Europaparlamentet välkomnar det arbete som kommissionen och ECDC tillsammans med
hälsovårdsmyndigheter i medlemsstaterna har bedrivit för att förebygga och kontrollera
vårdrelaterade infektioner.
4.
Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att förebygga och kontrollera
vårdrelaterade infektioner – insatser som är nära förbundna med kommissionens insatser
inom området resistens mot antimikrobiella medel. Parlamentet välkomnar i synnerhet
kommissionens finansiering av forskningsprojekt om vårdrelaterade infektioner och
antimikrobiell resistens och särskilt projekt med en europeisk dimension, såsom Ipseprojektet (Improving Patient Safety in Europe), Implement-projektet (Implementing
Strategies Bundles for Infection Prevention & Management) eller Prohibit-projektet
(Prevention Of Hospital Infections By Intervention and Training), som syftar till att
analysera befintliga praktiska riktlinjer om förebyggande av vårdrelaterade infektioner på
sjukhusen i Europa och att testa en strategi för förebyggande av infektioner i blodet som
hänger samman med centrala venkatetrar (infektioner som är särskilt oroväckande
eftersom de förknippas med hög sjuklighet samt en hög dödlighet som direkt följd).
5.
Europaparlamentet välkomnar det samordnings- och övervakningsarbete som ECDC har
bedrivit, särskilt
–
samordningen av det europeiska nätverket för övervakning av vårdrelaterade
infektioner och särskilt postoperativa infektioner samt vårdrelaterade infektioner
som patienter ådragit sig på intensivvårdsavdelningar, och användning av
antimikrobiella medel inom långtidsvården (HALT-2) samt stödet till EU-projektet
för att förbättra övervakningskapaciteten av Clostridium difficile-infektioner
(ECDIS-net),
–
samordningen av en punktprevalensundersökning om vårdrelaterade infektioner
och användning av antimikrobiella medel vid sjukhusens akutvårdsavdelningar,
–
utarbetandet av riktlinjer för förebyggande och kontroll av Clostridium difficileinfektioner,
–
utfärdandet av rekommendationer för att förhindra spridning av
karbapenemasproducerande Enterobacteriaceae,
–
stödet till utarbetandet av riktlinjer och indikationer (strukturer och metoder) för att
förebygga vårdrelaterade infektioner.
6.
Europaparlamentet konstaterar det ännu inte finns någon klassifikation eller något
rapporteringssystem för patientsäkerhet på EU-nivå (som syftar till att identifiera, förstå
och analysera faktorer som har samband med patientsäkerhet och på så sätt främja
utbildning och förbättring av systemen).
7.
Europaparlamentet medger att det fortfarande är alltför få medlemsstater som
–
har införlivat patientsäkerhet i sin utbildning för vårdpersonal,
–
har handlingsplaner för att kontrollera vårdrelaterade infektioner,
–
har vidtagit åtgärder för att förbättra vårdinrättningarnas information till patienterna
om vårdrelaterade infektioner och
–
stöder forskning om vårdrelaterade infektioner.
8.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att
utöka insamlingen av jämförbara indikatorer för patientsäkerhet, och vill att samtliga
medlemsstater, med stöd av kommissionen, ska delta i detta arbete.
9.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta och förstärka det bilaterala
och multilaterala samarbetet när det gäller patientsäkerhet, på nationell och/eller regional
nivå.
Förbättrad patientsäkerhet i Europa, även genom förebyggande och kontroll av vårdrelaterade
infektioner: allmänna rekommendationer
10.
Europaparlamentet rekommenderar att patientsäkerheten och i synnerhet förebyggandet
och kontrollen av vårdrelaterade infektioner placeras högt på såväl EU:s politiska
dagordning som den på medlemsstatsnivå och regional och lokal nivå.
Åtgärder som syftar till att förbättra den allmänna patientsäkerheten
11.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att
förbättra patientsäkerheten och, om detta ännu inte har gjorts, vidta fler åtgärder,
inbegripet handlingsplaner för att bekämpa vårdrelaterade infektioner, för att till fullo
följa rådets rekommendationer.
12.
Europaparlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att genomföra eller i förefintliga
fall förstärka
–
åtgärder för att förbättra medborgarnas kunskap om initiativ som rör
patientsäkerhet och stärka medborgarnas ställning på detta område,
–
åtgärder för grundlig och kontinuerlig utbildning på grundval av väldefinierade
standarder i patientsäkerhet för vårdpersonal och om deras egen säkerhet, särskilt
utbildningsmoduler i patientsäkerhet (som täcker olika områden såsom
medicintekniska produkter, rationell och omsorgsfull användning av läkemedel
osv.) i en eller flera olika slags utbildningar för vård- och omsorgspersonal och
vårdare samt upplysning till patienter och deras vårdare för att öka deras
medvetenhet om patientsäkerheten,
–
gränsöverskridande åtgärder för patientsäkerhet, och
–
åtgärder för att främja forskning om patientsäkerhet utifrån ett evidensbaserat
tillvägagångssätt med fokus på tillämpning, särskilt inom området alternativa
metoder till användning av antibiotika och hantering av antibiotikaresistens, i
synnerhet fagterapi,
–
åtgärder till stöd för tvärvetenskaplig sårbehandling i medlemsstaternas
patientsäkerhetsprogram,
–
åtgärder för att förebygga förekomsten och kontrollera spridningen av
antimikrobiell resistens, inbegripet utvecklingen av nya antimikrobiella medel,
13.
Europaparlamentet uppmanar Europeiska läkemedelsmyndigheten att fastställa en
förteckning över läkemedel som används för annat än avsett ändamål trots att det finns
godkända alternativ. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att vårdpersonal
och patienter informeras om läkemedel används på ett icke avsett sätt (off-labelförskrivning).
14.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och berörda EU-byråer att införa, eller
förstärka befintliga, former för rapportering om negativa händelser – särskilt sådana som
är kopplade till läkemedel och medicintekniska produkter – för att göra det möjligt att
fastställa ansvar i händelse av brister i vårdkedjan och lära av tidigare misstag, samt att
sprida information om dessa rapporteringsformer till allmänheten och garantera insyn i
alla förfaranden.
15.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på nytt utvärdera sina
rapporteringsformer för negativa händelser för att bedöma huruvida rapporteringen sker i
en kultur utan skuldbeläggning och att se till att vårdpersonal kan lämna information
öppet, utan att det leder till negativa konsekvenser för dem personligen.
16.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder som höjer kvaliteten,
och inte bara kvantiteten, på rapporteringen av negativa händelser, så att rapporteringen
innehåller information som verkligen kan förbättra säkerheten och som gör det enkelt att
hämta ut uppgifter från systemet för en grundlig och systematisk utvärdering.
17.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i mycket större utsträckning än i dag ta
med patienternas uppgifter i de elektroniska systemen för patientsäkerhet och negativa
händelser och att systematiskt utvärdera dessa uppgifter för att förhindra misstag.
18.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och berörda EU-byråer att
använda alla relevanta tekniska och statistiska instrument för att beskriva och analysera
negativa händelser.
19.
Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta
åtgärder för att förbättra medborgarnas kunskap om initiativ som rör patientsäkerhet och
stärka patienternas ställning på detta område.
20.
Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att på nytt beakta kraven på
upprättandet av en databas över bästa praxis i syfte att främja utbytet av bästa praxis
mellan medlemsstaterna. Uppgifter om negativa händelser skulle kunna förhindra dessa
komplikationer från att inträffa i framtiden och utgöra exempel på bästa praxis för
vårdgivarna.
21.
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis genom en
evidensbaserad hållning och särskilt att fastställa gemensamma riktlinjer för alla
medlemsstater, på grundval av fallstudier och erfarenhetsutbyten, som ska tillämpas i hela
unionen.
22.
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att när så är möjligt överföra strategier
och program för patientsäkerhet från sjukhusmiljöer till andra miljöer (särskilt
vårdinrättningar för både kortare och längre vistelser, men även patientens hem).
Åtgärder för att förebygga och minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner
23.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta tydliga nationella mål för att
minska vårdrelaterade infektioner och, om detta ännu inte har gjorts, vidta kompletterande
åtgärder för att förhindra och minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner i syfte att
till fullo följa rådets rekommendationer, särskilt i fråga om att
–
förebygga vårdrelaterade infektioner, såväl på som utanför sjukhus, genom en
systematisk tillämpning av One Health-synsättet, där både human- och
veterinärmedicinsk personal förbinder sig att förebygga resistenta infektioner och
minska användningen av antibiotika,
–
förbättra patientinformation från vårdinrättningar, särskilt information om
förekomsten av vårdrelaterade infektioner vid dessa, och
–
stödja forskning om förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner,
särskilt sådana som orsakas av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA),
Clostridium difficile samt andra svårbehandlade infektioner, särskilt inom området
alternativa metoder till användning av antibiotika och för hantering av
antibiotikaresistens, i synnerhet fagterapi.
24.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa
partnerskapsavtal enskilt mellan kommissionen och medlemsstaterna eller direkt
medlemsstaterna emellan för att förebygga och lösa problemen med vårdrelaterade
infektioner på sjukhusen men även när det gäller vård i hemmet. Parlamentet uppmanar
kommissionen att stödja ytterligare insatser för förebyggande och kontroll av
vårdrelaterade infektioner genom EU:s kommande hälsovårdsprogram.
Förbättrad patientsäkerhet i Europa, även genom förebyggande och kontroll av vårdrelaterade
infektioner: konkreta åtgärder och rekommendationer
Förebyggande åtgärder
25.
Europaparlamentet inser att EU inte kan blanda sig i medlemsstaternas utövning av sina
befogenheter inom hälsoområdet, liksom att medlemsstaternas hälso- och sjukvårdspolitik
och system skiljer sig åt, men uppmuntrar ändå medlemsstaterna och deras delegerade
partner att
–
säkerställa att det finns tillräckliga mänskliga, finansiella och tekniska resurser för
att se till att den vård som ges inom öppenvården i närsamhället eller
sjukhusvården är av högsta möjliga kvalitet. Medlemsstaterna uppmanas särskilt att
anslå tillräckliga budgetar för patientsäkerhet och se till att den vård som ges inom
öppenvården i närsamhället eller sjukhusvården är av högsta möjliga kvalitet,
–
prioritera effektiv personalplanering så att det finns tillräckligt med personal för att
hantera ökande patienttal och den därmed förbundna negativa inverkan på
infektionskontrollen.
26.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja bästa praxis
inom alla områden, även genom informationskampanjer, särskilt all praxis som rör hygien
(handhygien, sterilisering och maximal dekontaminering av instrument och
medicintekniska produkter) på sjukhus men även utanför (särskilt hemma hos patienterna
och deras familjer).
27.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella riktlinjer för
handhygien och allmän rengöring av sjukhus och vårdinrättningar.
28.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en målinriktad insats för att
förhindra felbehandlingar på sjukhus, däribland tillämpningen av WHO:s checklista för
säker kirurgi.
29.
Europaparlamentet efterlyser mer och bättre samordnad forskning för att förebygga
vårdrelaterade infektioner.
30.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja undersökningar av utbrott på
sjukhus och hitta sätt att förhindra spridning av vårdrelaterade infektioner.
31.
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla sina nationella rutiner för
lämplig användning av antibiotika för att begränsa spridningen av antimikrobiell resistens
och se till att antibiotikabehandling även fortsättningsvis är effektiv.
32.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla
plattformar och protokoll som gör det möjligt att överföra hälsodata och därvid säkerställa
att sådan verksamhet följer relevant europeisk uppgiftsskyddslagstiftning.
33.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa särskilda säkerhetsprotokoll
för degenerativa och funktionsnedsättande kroniska sjukdomar som kräver kontinuerlig
assistans utanför sjukhuset (på långtids- och medellångtidsboenden men även i hemmet).
34.
I fråga om vård i hemmet betonar Europaparlamentet
–
att tillståndet hos patienter (särskilt äldre och personer med begränsad rörlighet)
som återvänder hem efter en sjukhusvistelse bör bedömas noggrant när de lämnar
sjukhuset, särskilt för att bedöma och förebygga fallrisken,
–
att patienter och deras vårdare bör få lämplig information, särskilt om frågor som
rör handhygien, nödvändig dekontaminering av återanvändbara instrument och
medicintekniska produkter, respekt för förfaranden och läkemedelsordination,
–
att utrustningen bör vara engångsutrustning eller genomgå grundlig
dekontaminering om den återanvänds,
–
att grundläggande försiktighetsåtgärder bör uppmuntras, särskilt i fråga om
bevarandet och användningen av läkemedel och att patienterna bör göras medvetna
om risken med användning av läkemedel som inte omfattas av godkännanden för
försäljning,
35.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förse kommissionen med information
om vaccinationsprogram för vårdpersonal, inbegripet den täckningsgrad som uppnåtts
inom vårdinrättningarna.
36.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja vårdpersonalens
informationskampanjer om hur man undviker vårdrelaterade infektioner.
37.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder som gör patienternas
familjer mer delaktiga i hur de ska förhindra misstag vid medicinering och
egenbehandling.
Informationsspridning och utbildning
38.
Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta specifika
upplysningsåtgärder för att öka medvetenheten om vårdrelaterade infektioner, inte enbart
riktade till hälso- och sjukvårdspersonal (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och så
vidare) utan även till exempelvis formella och informella vårdare och frivilligarbetare vid
sjukhus som har kontakt med patienterna.
39.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa nationella riktlinjer för hur
vårdpersonal kan utbilda patienter om användningen av antibiotika.
40.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att ge patienter och
vårdpersonal särskild information och utbildning om problemet med resistens mot
antimikrobiella medel.
41.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid utarbetandet av bästa praxis ta
hänsyn till och ta tillvara kunskap som härrör direkt från patienterfarenheter.
Patienträttigheter
42.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verka för att säkra patientförtroendet
för hälso- och sjukvårdssystemen och i synnerhet att göra patienterna aktivt delaktiga i sin
säkerhet.
43.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera patientorganisationer i
utformningen av ny lagstiftning och nya hälsoprogram.
44.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lokal nivå fastställa en myndighet
eller kontaktperson som ska ansvara för att ge patienterna information och uppgifter om
patientsäkerhet, i syfte att stärka allmänhetens förtroende för hälso- och
sjukvårdssystemen genom ökat tillhandahållande av lämplig och lättförståelig
information.
45.
Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att upplysa patienterna om riskerna,
säkerhetsnivån och de åtgärder som vidtas för att undvika vårdrelaterade negativa
händelser, för att garantera att patienten får ge sitt uttryckliga medgivande till den
behandling som rekommenderas och för att patienten mer allmänt ska få kännedom om
patientsäkerhet. Parlamentet vill att medlemsstaterna via lämpliga organisationsstrukturer
(t.ex. patientombudsmän), ska informera patienterna om klagomålsförfaranden och
möjligheter till rättslig prövning om vårdrelaterade negativa händelser skulle inträffa.
46.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att i
möjligaste mån främja ett medlingsbaserat tillvägagångssätt om vårdrelaterade negativa
händelser skulle inträffa.
47.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra allmänpraktiserande läkare
att informera sina patienter om deras rättigheter samt möjligheter att klaga på och
inrapportera fel och negativa händelser.
48.
Europaparlamentet inser att EU inte kan blanda sig i medlemsstaternas utövning av sina
befogenheter inom hälsoområdet. Kommissionen uppmuntras trots detta att införa
instrument för kollektiv prövning i gränsöverskridande fall om negativa händelser
inträffar i samband med att flera patienter får liknande behandling.
Kontroll, diagnos och uppföljning
49.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen, berörda EU-byråer och medlemsstaterna att
överväga åtgärder för att säkerställa återkoppling av information om patientsäkerhet, från
vårdpersonalens men även patienternas sida. Parlamentet understryker att rapporteringen
bör präglas av öppenhet på alla nivåer.
50.
Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som gör nationella
punktprevalensundersökningar om vårdrelaterade infektioner med hjälp av ECDC:s
harmoniserade metod att regelbundet göra dessa undersökningar, samt uppmuntrar
samtliga medlemsstater att införa sådana undersökningar. Parlamentet uppmanar med
kraft kommissionen att titta närmare på Global Microbial Identitfier-initaitivet1, som stöds
av en lång rad forskare i hela världen, och som kan övervaka och avslöja alarmerande
vårdrelaterade infektioner samt öka kapaciteten att reagera på spridningen av infektioner,
även gränsöverskridande infektioner.
51.
Europaparlamentet rekommenderar inrättande av regionala eller lokala arbetsgrupper som
arbetar med specifika frågor när det gäller patientsäkerhet. Det kan till exempel inrättas
arbetsgrupper som arbetar särskilt med att förebygga olyckor bland äldre, minska risken
vid operationer eller minska risken för felmedicinering.
52.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja sjukhusens och
vårdinrättningarnas inriktning på grundläggande sjukvård som till exempel observation av
patienter och bedömning av trycksår, varav det senare utgör en stort men ofta
ouppmärksammat problem för patienter både på sjukhus och i hemmet.
53.
Europaparlamentet uppmanar Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att utifrån
medicinska behov och med beaktande av patientskyddet utarbeta riktlinjer om off-labelförskrivning av läkemedel.
54.
Europaparlamentet uppmanar ECDC att i samarbete med EMA utarbeta en förteckning
över patogener som kan orsaka allvarliga eller potentiellt dödliga infektioner och som är
antibiotikaresistenta och kan utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan. Förteckningen bör
uppdateras regelbundet med hjälp av det europeiska nätverket för övervakning av
konsumtionen av antimikrobiella medel (ESAC-net) och det europeiska nätverket för
övervakning av antimikrobiell resistens (EARS-net) inom ECDC.
55.
Europaparlamentet rekommenderar att en förteckning över vårdrelaterade infektioner,
som systematiskt ska spåras på sjukhus och andra vårdinrättningar inom EU, ska
upprättas i samarbete med EMA och ECDC).
Europeiskt och internationellt samarbete
56.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillsammans med
WHO och OECD förbättra samarbetet med målet för att införa standarder i fråga om
definitioner, terminologi samt indikatorer som rör patientsäkerhet, särskilt för att
möjliggöra isolering av högriskpatienter vid ett pandemiskt eller gränsöverskridande hot.
57.
Europaparlamentet understryker vikten av att inrätta ett effektivt europeiskt nätverk för
nationella övervakningssystem som skulle arbeta utifrån standardiserade kriterier som ska
fastställas av kommissionen och medlemsstaterna för att kartlägga och kontrollera olika
platser där spridning av vårdrelaterade infektioner har ägt rum (inklusive andra
inrättningar än sjukhus) samt smittvägar. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att
fortsätta sina ansträngningar att samla in jämförbara och aktuella uppgifter i fråga om
allmän patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Parlamentet uppmanar
medlemsstaterna att årligen offentliggöra dessa uppgifter.
58.
Europaparlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att i förefintliga fall dela med sig
av system för god praxis i fråga om allmän patientsäkerhet och i synnerhet inom området
förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner och överföring av multiresistenta
1
http://www.globalmicrobialidentifier.org/
bakterier (t.ex. förebyggande av spridning av legionärssjuka via sjukhusens
varmvattensledningar).
59.
Europaparlamentet erkänner vikten av ECDC:s program om antimikrobiell resistens och
vårdrelaterade infektioner, särskilt när det gäller ansträngningarna att stödja och
standardisera övervakningen av vårdrelaterade infektioner, erbjuda vetenskapliga
utlåtanden och tillhandahålla utbildning och information.
60.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta för att inrätta plattformar
som gör det möjligt att utbyta uppgifter om vårdrelaterade negativa händelser och att
dessutom främja alla insamlingssystem på detta område, samtidigt som det säkerställs att
sådan verksamhet följer tillämplig europeisk dataskyddslagstiftning. Parlamentet
understryker att patienterna måste behandlas med iakttagande av etiska principer och
skyddet av personuppgifter.
61.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att få
till stånd stimulansåtgärder för utvecklingen av nya antibakteriella läkemedel.
Stimulansåtgärderna bör ingå i ett lämpligt europeiskt regelverk med syftet att uppmuntra
samarbete mellan den offentliga och privata sektorn för att ge ny fart åt forskning och
utveckling på det antimikrobiella området.
62.
Europaparlamentet uppmuntrar EU att inom ramen för det åttonde ramprogrammet för
forskning som inleds 2014 samfinansiera forskningsprojekt om allmän patientsäkerhet,
vårdrelaterade infektioner och resistens mot antimikrobiella medel.
Övervakning och rapportering
63.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förlänga
övervakningsperioden över vilka åtgärder som vidtagits för att genomföra
rekommendationen om patientsäkerhet, inbegripet förebyggande och kontroll av
vårdrelaterade infektioner, med ytterligare minst två år.
64.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sitt samarbete med ECDC inom
området för förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner. Parlamentet
uppmanar särskilt de nationella myndigheterna att regelbundet begära att ECDC
genomför kontroller på plats och att offentliggöra de rapporter som ECDC har lagt fram
för dem. Vidare betonar parlamentet i detta avseende vikten av att i framtida budgetramar
säkerställa tillräckligt ekonomiskt stöd till ECDC så att det kan fullfölja sitt samordningsoch övervakningsuppdrag.
o
o
65.
o
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen, Regionkommittén och medlemsstaternas regeringar.
