Statens beredning för
medicinsk utvärdering
Evidensbaserad
omvårdnad
Susanna Axelsson
SBU
Statens beredning för
medicinsk utvärdering
• Myndighet under
Socialdepartementet sedan 1992
• Direktör Nina Rehnqvist
• Tyrgatan 7, Stockholm www.sbu.se
SBU:s styrelse
• Ordförande professor Kerstin
Hagenfeldt
• Beslutar om projekt
• Står bakom slutsatserna i
rapporterna.
SBU:s styrelse
Eva Fernvall Markstedt
Förbundsordförande, Vårdförbundet
Margaretha Spjuth
Sektionschef, Sveriges Kommuner och
Landsting
SBU:s råd
• Ordförande professor Peter Aspelin
• Beslutar om personer till
projektgrupper
• Följer arbetet i projektgrupperna
• Granskar rapporterna.
SBU:s råd
• Giggi Udén
Professor, Avdelning för omvårdnad,
hälsa och samhälle, Malmö högskola
Alertrådet
• Lena Gunningberg, Med dr,
Omvårdnad, Akademiska sjukhuset
SBU:s uppgift
• att vetenskapligt utvärdera tillämpade
och nya metoder ur (ett samlat)
medicinskt, ekonomiskt, socialt och
etiskt perspektiv.
SBU:s uppdrag
Att genom systematiska
litteraturgranskningar bidra till
• bästa möjliga hälso- och sjukvård för
befolkningen.
• bästa möjliga utnyttjande av hälso- och
sjukvårdens resurser.
SBU:s verksamhetsområden
• Kunskapssammanställning
– Systematiska litteraturgenomgångar (gula
rapporter)
– Konferensrapporter m m (vita rapporter)
– Tidig bedömning av nya medicinska metoder
(Alert-rapporter)
• Kunskapsspridning
–
–
–
–
Marknadsföring
Information
Utbildning
Hemsida
SBU
• Ingen kontrollfunktion
• Ingen egen forskning
• Inte anslagsgivande.
Kriterier för nya SBU-projekt
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Stor betydelse för liv och hälsa
Berör många – vanligt hälsoproblem
Stor praxisvariation
Oklarhet om evidens
Stora ekonomiska konsekvenser
Viktig etisk betydelse
Stor betydelse för organisation eller personal
Kontroversiellt eller uppmärksammat
Tillräckligt vetenskapligt underlag.
Utvärdering av metoder?
•
•
•
•
Det vetenskapliga underlaget
Systematisk litteratursökning
Systematisk litteraturgranskning
Syntes – Rapport.
Systematiska översikter
Alla relevanta kliniska studier
som undersöker en frågeställning
värderas och sammanfattas.
Studiers bevisvärde
Högt bevisvärde
Medelhögt bevisvärde
SBU:s slutsatser baseras på studier med
högt eller medelhögt bevisvärde
Lågt bevisvärde
Gradering av evidensstyrka för
slutsatser
1
Starkt
vetenskapligt
underlag
Minst 2 studier
med högt
bevisvärde eller
god
systematisk
översikt
2
Måttligt starkt
vetenskapligt
underlag
3
Begränsat
vetenskapligt
underlag
4
Otillräckligt
vetenskapligt
underlag
1 studie med
Minst 2 studier Annat underlag:
högt
med medelhögt Vad?
bevisvärde +
bevisvärde
minst 2 studier
med medelhögt
bevisvärde
Vad är evidens?
(vetenskapliga bevis eller belägg)
Befintlig kunskap – bästa tillgängliga,
vetenskapliga underlag om nytta, risker
och kostnader för olika åtgärder.
En rekommendation baseras
inte enbart på evidensen
Evidensgrad
Rekommendationer
1
1
2
2
3
3
4
4
Faktorer som påverkar
graden av rekommendation
Lokala prioriteringar
Vårdprogram
Verksamhetsuppföljningar
För att evidensen ska tillämpas
krävs samarbete
Landstingen
SoS
LV
Riktlinjer
Föreskrifter
Rekommendationer
SBU
EBM-underlag
Vårdprogram
Strukturförändringar
Prioriteringar
Uppföljning
Från slutsats till förändring av
praxis – depressionsrapporten
”Vid årstidsrelaterade depressions-
tillstånd har ljusterapi inte en säkerställd
större effekt än placebo.”
Resultat: ljusterapienheter ifrågasatta och
har fått mindre resurser i flera landsting.
”Det finns inga säkerställda skillnader i
effekt mellan olika antidepressiva medel.”
Resultat: Konsensus bland läkemedelskommittéerna att rekommendera samma
förstahandspreparat.
Evidensbaserad vård
och mötet med patienten
Patientens
Berättelse, behov,
symtom, fynd,
preferenser,
upplevelse
Omgivande
kontext
t ex ekonomi
Vetenskapligt underlag
Metoder för prevention,
diagnos och behandling
Vårdgivarens
Personlighet
Skicklighet
Preferenser
Evidensbaserad sjukvård
• Baseras på klinisk forskning
• som identifieras och
sammanställs och
• implementeras i vården.
EBM och klinisk forskning
växelverkar
• Utan klinisk forskning – ingen EBM
• Utan EBM – ingen miljö för klinisk
forskning.
Evidence does not make
decisions – people do
Evidensbaserad omvårdnad
Kvantitativ forskning
Kvalitativ forskning
PUNK
Primärvårdens Utveckling
Nationell Kvalitet
Riksföreningen för distriktssköterskor har sedan
1994 utvecklat PUNK-handboken med verktyg
för att stödja systematiskt kontinuerligt
förbättringsarbete, utifrån gällande regelverk
bästa evidens.
1. Kunskapsbaserad och
ändamålsenlig vård
Vården ska bygga på evidensbaserad
kunskap, möta den individuella patientens
behov på bästa möjliga sätt och främja
hälsoutvecklingen i befolkningen.
Evidensbaserad omvårdnad
och SBU
Behandling av personer med
schizofreni, 1999
Avancerad hemsjukvård och
hemrehabilitering, 1999
Behandling av astma och KOL, 2000
Blodpropp, 2003
Omvårdnad vid schizofreni
Omvårdnadsinsatser kan utformas så att
plågsamma hallucinationer minskar.
Omvårdnad vid schizofreni
Massiva stöd-, informations- och
utbildningsinsatser bör sättas in vid
förstagångsinsjuknandet för att undvika
negativa behandlingserfarenheter då
sådana kan påverka fortsatta
vårdepisoder negativt.
Avancerad hemsjukvård
Patienters och anhörigas tillfredsställelse
med hemsjukvård var genomgående
större än tillfredställelsen med sluten
vård. Vad gäller vårdkvaliteten sågs inga
säkra skillnader.
Avancerad hemsjukvård
Hemsjukvård gav en högre livskvalitet för
det sjuka barnet och dess föräldrar.
Hemrehabilitering
Hemrehabilitering efter stroke är vare sig
bättre eller sämre än alternativa
behandlingsformer.
Hemrehabilitering
Vårdtiden på sjukhus efter ortopedisk
kirurgi kan minskas (40–50 procent)
när det finns sjukvård och rehabilitering
i hemmet.
Omvårdnad vid astma och
KOL
Vårdprogram med hembesök av
sjuksköterska har ingen påvisad effekt på
överlevnad, hälsorelaterad livskvalitet
eller sjukhusinläggningar vid svår KOL (2)
Omvårdnad vid venös
tromboembolism
Bristfälligt vetenskapligt underlag för
att värdera om tidig mobilisering och
rörelseträning i samband med kirurgi
förhindrar uppkomst av trombos.
Omvårdnad vid venös
tromboembolism
Tidig mobilisering och kompressionbehandling vid djup ventrombos ökar inte
incidensen av nya lungembolier jämfört
med strikt immobilisering (3).
Omvårdnad vid venös
tromboembolism
Graderade kompressionsstrumpor
minskar utvecklingen av posttrombotiskt
syndrom under två års tid efter proximal
djup ventrombos (3).
Evidensbaserad omvårdnad
Arbete pågår på SBU
Demenssjukdomar
Projektgrupp: Ove Almkvist, Kenneth Asplund, Kaj Blennow,
Sirkka-Liisa Ekman, Knut Engedal, Elisabet Englund, Sture
Eriksson, Johan Fastbom, Laura Fratiglioni, Lars Gustafson, Aki
Johansson, Ingvar Karlsson, Mona Kihlgren, Lena Kilander, Jan
Marcusson, Astrid Norberg, Magnus Sjögren, Eva von Strauss,
Sten Thelander, Hedda Torres-Eklund, Lars-Olof Wahlund,
Gunhild Waldemar, Anders Wallin, Anders Wimo, Olof Edhag,
Kickan Håkanson, Anders Norlund
Publiceras hösten 2005
Evidensbaserad omvårdnad
Arbete pågår på SBU
SBU-projektet Demenssjukdomar
Planerat innehåll:
Epidemiologi, nosologi, riskfaktorer
Diagnostik
Behandling
Läkemedel
Omvårdnad, psykosocialt omhändertagande
Alternativa behandlingar
Hälsoekonomi
Etik
Juridik
Etnicitet
Evidensbaserad omvårdnad
Arbete pågår på SBU
Typ av intervention:
2.2.a Fysisk miljö: Dagvård, avlastning, demensboenden, sjukhem
2.2.b Vårdideologi (inkl transkulturella aspekter).
Här diskuterade vi Reality orientation (vid mild demens), Validation (vid
svår demens), Reminiscensteorin, musik, dans, taktil massage,
integritetsbefrämjande omvårdnad, sinnesträning, fysisk aktivitet,
Kommunikation och bemötande i vid bemärkelse
2.2.c Vårdarkompetens
2.2.c.a Anhörigvårdare: utbildning, stöd, t ex kristerapi,
hjälp till coping, demensteam etc. Åtgärder som har mått på caregiver
stress som outcome.
2.2.c.b Professionell vårdare: utbildning, handledning etc
2.2.d Patientperspektiv:
2.2.d.a Minnesträning: Primär-/sekundär-/tertiärprevention
2.2.d.b Krisbearbetning, coping-strategier
Hur går vi vidare?
• Brist på omvårdnadsforskning
• Vilka frågeställningar?
• Vilka utfallsmått?
Sammanfattning
• Evidensbaserad omvårdnad är
omvårdnad grundad på bästa
tillgängliga evidens.
• Brist på omvårdnadsforskning!
Kvantitativ och kvalitativ forskning
behövs.
