Kvalitet och utveckling
Vetenskapsskolan 2014
Göteborg 2015 – 01 - 28
Sven-Erik Berg, rektor
1
Innehållsförteckning
Sammanfattande beskrivning av verksamheten
3
Systematiskt kvalitetsarbete
5
Normer och värden
7
Kunskap och lärande
9
Aktionslärande
14
Elev Hälso team
18
2
Sammanfattande beskrivning och värdering av enhetens
arbete under det gångna året:
Vetenskapsskolan är en friskola med elever i åldrarna 6-16 år. Skolan är
placerad i Östra Göteborg, Kortedala, men har hela Göteborg som
upptagningsområde. Eleverna i åldrarna 6 – 11 år erbjuds busstransport för att
de skall slippa att åka kollektivtrafik. Elevantalet är cirka 300, fördelat på 2
förskoleklasser, 2 klasser år 1, 2 klasser år 2. Resterande klasser är
enparalleller. Skolan har cirka 30 lärare varav 6 är modersmålslärare. De allra
flesta är behöriga och legitimerade men i slöjd, musik och hemkunskap saknas
det fortfarande behöriga pedagoger.
I stort sett alla elever har annat modersmål än svenska vilket ger stort behov av
modersmålslärare. Skolan har tillsammans med Språkcentrum kunnat
tillgodose alla elevers behov av modersmål. Arabiska utgör nästan 90 % av
modersmålet och till denna elevgrupp har skolan anställt egna lärare. Det gäller
även somaliska, bosniska, albanska och kurdiska. Det ger också goda
förutsättningar för studiehandledning till de elever som behöver det.
Skolan bedriver fritidshem med cirka 150 barn inskrivna. På efter-middagarna
är det 8 – 9 pedagoger som leder detta arbete. Man använder sig främst av
förskoleklassens lokaler vilka är väl lämpade för fritidsaktiviteter. Men även
klassrummen används vid behov. Fritids har en nära samverkan med skolan.
För de yngre eleverna finns det ”fritidspass” inlagt i schemat under skoldagen.
Detta ger också möjlighet för klasslärare och fritids- pedagoger att samplanera
uteaktiviteter och studiebesök.
Skolan har ett väl fungerande samarbete med hemmen. Alla elever erbjuds ett
utvecklingssamtal varje termin och vid behov uppföljningssamtal vilka kan
vara så ofta som varje vecka. Skolan bjuder också in till föräldramöte varje
termin. På hösten är det ett stort gemensamt möte där rektor träffar föräldrarna
och samtalar om skolans övergripande målsättningar och arbete. På
vårterminen bjuder respektive klasslärare in till klassmöten. Den föräldraenkät
som genomfördes under höstterminen visade på ett mycket positivt resultat.
Föräldrarna svarar att de anser att deras barn trivs bra på skolan och att de har
en bra undervisning. Under hösten startade skolan upp en familjewebb i
anslutning till det digitala plattform som skolan använder sig av, Infomentor.
Detta arbete är inte slutfört utan skall fortsätta att utvecklas under kommande
året.
Under året har skolan bedrivit ett utvecklingsarbete kring betyg, bedömning
och progressionsmål. Det startade med en utbildningsdag tillsammans med Per
Måhl i januari. Utvecklandet av den lokala pedagogiska planeringen, LPP, är
ett konkret exempel på resultat av detta arbete. Varje vecka görs en LPP i varje
ämne som läggs ut i Infomentor. Där kan både elever och föräldrar ta del av
planeringen som innehåller, mål, arbetssätt och resultatstandard.
Ett annat utvecklingsarbete som skolan arbetat med är Aktionslärande. Det
startade redan under höstterminen 2013 då det inleddes med ett deltagande in
3
en konferens som Skolverket anordnade: Forsknings lyftet. Skolan har valt att
använda sig av aktionslärande som modell för utvecklingsarbetet. Det innebär
att arbetslagen blir lärandegrupper som förhåller sig undersökande till sin egen
verksamhet. Temat för detta arbete har varit ”Läraren som ledare”. Detta arbete
har fungerat så väl att skolan har blivit utsedd till att vara en referensskola för
Skolverket. Det kommer att fortsätta med samma tema under 2015.
Skolverket bedriver en nationell satsning på matematik sedan hösten 2013.
Under det första läsåret 13/14 hade Vetenskapsskolan med 5 pedagoger och
under läsåret 14/15 deltar 2 pedagoger. Det är ett projekt som syftar till att
utveckla matematikundervisningen. Utvärderingar som gjorts visar att
pedagogerna är positiva och på skolan har vi sett ett ökat intresse för den
didaktiska reflexionen bland lärarna. Det är för tidigt att uttala sig om direkta
effekter i elevernas lärande.
För att utveckla och öka medvetenheten hos eleverna om vikten av att studera
har vi under året startat vad vi kallar: ”målarbete”. Inför höstens
schemaläggning utökades tiden med 80 minuter målarbetstid varje vecka. Det
kan ses som ett generellt läx-stöd men inriktningen är att skapa en större
målmedvetenhet hos eleverna. De delas upp i ämnesgrupper utifrån deras
behov av stöd för att nå mål som de själva är med och bestämmer. Arbetet har
bara pågått under en termin så det är fortfarande för tidigt att fastställa några
tydliga resultat av detta arbete. Men vi ser en positiv trend hos eleverna där de
ger ett ökat gensvar på reflektionen kring målen.
Skolan har ett årshjul för att säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet. Till
utvärderingen och analysen tar vi hjälp utav BRUK: Bedömning, Reflektion,
Utveckling och Kvalitet. Det är Skolverkets stöd till skolorna och vi har funnit
det mycket användbart. Mer om detta nedan.
Vår miljö präglas av arbetsro i stor utsträckning. Men vi har cirka 300 elever
på skolan och då är det naturligt att det blir störningar i relationer. Samarbetet
med eleverna är mycket viktigt och pedagogerna visar verkligen engagemang
och närvaro. Detta kommer till uttryck bland annat i elevvårds-arbetet på
skolan men också i den individuella uppföljningen av varje elevs sociala
utveckling och studieresultat.
För att upprätthålla ett väl fungerande socialt klimat på en skola krävs det
bland annat en medveten strategi, uthållighet och engagemang. Detta arbete
hålls ihop av EHT, Elev Hälso Teamet. Det består av kurator, rektor,
biträdande rektor, skolsköterska, skolpsykolog, skolläkare och specialpedagog.
Psykolog och läkare är med vid behov. Gruppen träffas regelbundet varannan
vecka, däremellan vid behov. Hit anmäler lärarna ärenden som de vill lyfta
vidare från arbetslaget. Ärendet tas vidare av någon i gruppen och uppföljning
sker på nästa möte. Varje termin möter EHT klasslärarna för klasskonferens.
Då går man noga igenom alla elevers utveckling och resultat.
Skolan har också ett Trygghets Team som inriktar sig på att arbeta med LBP,
Lika Behandlings Planen och följer upp incidenter på skolan.
4
Systematiskt kvalitetsarbete
Vetenskapsskolans systematiska kvalitetsarbete bygger på följande moment
och steg.
1. Nulägesanalys som ger oss en bild av var vi står i vårt arbete och vilka
frågor/områden som vi behöver uppmärksamma och utveckla. I denna
kartläggning deltar elever, föräldrar och medarbetare för att ge oss en så
mångfasetterad bild som möjligt. Kartläggningen sker skriftligt, via ett
frågeformulär, samt även muntligt under elev, medarbetar och
föräldramöten. Rektor ansvarar för att inhämta detta underlag samt för att
sätta dagordningen kring det som kommer upp på de skolmöten som hålls
månadsvis. Underlaget i nulägesanalysen är sprunget ur det gällande
regelverk och riktlinjer samt, ur de områden föregående omgångs
kvalitetsarbete krävde, att vi behövde arbeta med. Även rektors
regelbundna och planerade delaktighet i undervisningen ligger till grund för
det löpande kvalitetsarbetet.
2. Utifrån den analys som görs på enhetsnivå fattas beslut om de förändringar
och förbättringar som behöver göras utifrån kvalitetsperspektivet och
uppsatta mål. Målen i sig är grundade i de nationella mål som är uppsatta
för skola, och görs mätbara för att kunna följas upp på bästa vis. Beslut om
förändringar fattas efter samråd med elever och föräldrar utifrån skolans
planerade flöde. Skolans medarbetare är delaktiga i framtagandet av
underlag för beslut.
3. Utifrån hur besluten faller kring vad som skall åtgärdas och utvecklas i
verksamheten diskuteras också ”huret” i medarbetargruppen. En modell tas
fram för hur målen skall nås och med vilka tidsperspektiv. I planen finns
både kortsiktiga och långsiktiga effektmål och därmed även kortsiktiga och
långsiktiga modeller och metoder för att nå dessa mål. I detta arbete
använder vi skolans flödesschema, rutinblad och de rutiner kring möten och
dokumentation, ansvarsfördelning och uppföljning som vi applicerar i
övriga processer på skolan.
4. Slutligen utvärderar vi utifrån beslut under ovanstående punkt hur
resultaten blev. Vi har månadsvisa avstämningspunkter i vår ordinarie
arbetsstruktur, men tätare avstämningar kan förekomma utifrån behov. I
detta arbete mäts måluppfyllelsen, analys görs av uppnådda eller icke
uppnådda mål, samt diskussioner hålls om hur vi kan förfina metoden till
nästa varv i det fortlöpande kvalitetsarbetet. Vid slutet av varje termin görs
en komplett sammanställning över kunskapsresultaten i samtliga ämnen.
Utifrån måluppfyllelse, resultat och analys söker vi sedan lösningar för att
anpassa eller utveckla kvaliteten i skolans sammantagna resurser. Parallellt
med denna process hålls huvudman informerad inom de områden som
berör kvaliteten. Detta sker genom månadsrapporter både på det
kvantitativa och kvalitativa planer. Rapporten går från rektor till skolans
styrelse och innehåller områden som
5
Studiesituationen i respektive klass, med hänseende på
kunskapsutveckling och den psykosociala arbetsmiljön.
Elevers närvaro/frånvaro.
Elevers resultat, med specifik redogörelse för arbetet med de elever
som riskerar att inte nå målen.
Elevinflytande, med fokus på arbetet med elevråd och klassråd.
Medarbetarsituationen utifrån: individuella mål och trivsel.
Systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån den årliga planen kring
likabehandling och kränkande behandling samt utifrån
Arbetsmiljöverkets lagar och riktlinjer.
Föräldraråd och föräldrainflytande.
Skolans pågående utvecklingsarbete.
Aktuella skrivelser, problemställningar och eventuella klagomål på
verksamheten. Rektors ansvar i frågor kopplade till arbetsmiljö,
systematiskt kvalitetsarbete och målen som skall uppnås kräver ett
fullgott resultatansvar på skolan samt förfogande över de medel som
kan behövas för att vidta nödvändiga åtgärder i samband med kvalitets
och utvecklingsarbete. Därför har rektor fullt budget och resultatansvar
på skolan inom såväl bemanningsfrågor som frågor kopplade till de
konton som berör elevhälsa, studiematerial och övriga elevrelaterade
frågor. I den mån rektor anser det behövs, kan även extern expertis
konsulteras.
För utvärdering och uppföljning tar skolan sin utgångspunkt Skolverkets
stödmaterial: BRUK.
Det bygger på fyra arbetsområden som härleds från skollagen och läroplanen.
De är följande:
Systematiskt kvalitetsarbete
Normer, värden och inflytande
Kunskap, utveckling och lärande
Samverkan, övergång och omvärld
Resultatet från utvärderingen i BRUK utgör underlag för det fortsatta arbetet
vilket presenterats ovan.
6
Normer och värden
Vision
Alla på Vetenskapsskolan ska känna sig trygga under skoldagen och
verksamheten ska präglas av respekt för människors olikheter. Skolan ska
aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Alla
på skolan ska känna att de tillhör en gemenskap och att deras åsikter och
egenskaper respekteras och tas tillvara.
Det ska råda nolltolerans mot kränkningar på skolan. På Vetenskapsskolan har
alla elever rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande
behandling. På Vetenskapsskolan tror vi på jämlikhet, åsiktsfrihet,
religionsfrihet och demokratisk öppenhet. Vi bemöter och behandlar andra
såsom vi själva vill bli bemötta och behandlade.
Alla elever på skolan skall veta vem de skall vända sig till då de själva eller
någon kamrat behöver hjälp. Skolan tar sin utgångspunkt i läroplanens mål och
riktlinjer för sitt arbete med värdegrundsfrågor och dokumenterar det
huvudsakligen i Likabehandlingsplan – samt plan för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling. På Vetenskapsskolan arbetar vi efter
att: - Ingen skall utsättas för någon form av kränkande behandling och
diskriminering.- All personal aktivt arbetar med att motverka och förhindra
kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.
Värdegrundsarbete:
För att Vetenskapsskolan skall kunna arbeta med en god värdegrund är det
avgörande att all personal och alla elever känner till LBP, Lika Behandlings
Planen. En del i att göra eleverna medvetna om Lika Behandlings Planen är att
arbeta med vår värdegrund under de temadagar vi har varje termin.
Värdegrundsarbetet på Vetenskapsskolan går att dela in i fyra kategorier,
demokrati, alla likas värde, kränkningar och diskrimineringar och jämställdhet.
Områden inom värdegrund som vi jobbar med på Vetenskapsskolan är att:
• alla i skolan är lika mycket värda
• alla i skolan är jämlika
• alla i skolan ska mötas med respekt
• alla i skolan ska ha inflytande och delaktighet
• alla i skolan ska arbeta mot rasism, mobbing och alla typer av trakasserier.
Vetenskapsskolans arbetssätt för att främja värdegrundsarbetet:
Det är alltid någon vuxen ute på rasterna med barnen för att avstyra och
hjälpa till att hantera problematiska situationer som kan uppstå. Lärare
har tid att vara rastvärd för att öka antal vuxna på skolgården och med
hjälp av deras pedagogiska utbildning hjälpa till vid konflikter mellan
elever.
I början av varje hösttermin skall lärarna och rastvakterna få en
fortbildning i konflikthantering.
7
Vi har extra personal under lektionstid som kan hjälpa till med både det
kunskapsmässiga och det sociala arbetet.
Vi markerar tydligt det som inte är acceptabelt enligt skolans
likabehandlingsplan. Se skolans rutiner för att åtgärda kränkande
behandling på nästa sida.
Elever och vårdnadshavare får information om skolans
likabehandlingsarbete när eleven börjar på skolan samt vid första
utvecklingssamtalet varje läsår.
På skolan finns ett elevhälsoteam, bestående av skolsköterska, kurator,
specialpedagog, rektor och psykolog vid behov.
Relationer i fokus:
En av hörnstenarna i Vetenskapsskolans verksamhet är att se själva lärandet i
ett relationsperspektiv. Lärandet sker i samspelet med andra människor och
kunskapen får mening genom att den blir till värde för en själv och andra. Vi
vill att eleven inte bara ska fråga sig hur den ska nå ett visst mål, utan också
ställa sig frågan hur den kan bidra till att andra når målet. Vi vill ha en skola
som ser individen och ger den utrymme att utvecklas efter sina förutsättningar,
men i ett ständigt relaterande till omgivningen; självständiga individer i
ömsesidigt beroende av varandra.
Med ett relationsbaserat lärande menar vi dels att en god social miljö ger goda
förutsättningar för lärande, dels att vi utvecklas och växer tack vare människor
omkring oss, men också att det i interaktionen mellan människor uppstår ny
kunskap, som inte varit möjlig utan vars och ens bidrag. Helheten blir mycket
större än summan av delarna. Vi arbetar därför med att utveckla former för ett
verkligt relationsbaserat lärande i skolan, genom att försöka skapa
förutsättningar för elever att interagera med varandra på ett sätt som stimulerar
deras utveckling.
8
Kunskaper och lärande
Elevresultat – läsåret 2013/14
SV
MA
NO
SO
ID
SL
EN
MU
BL
HK
1
85
94
100
95
100
100
-
2
87
92
92
100
100
100
-
3
95
92
96
100
100
100
92
100
100
-
4
92
87
92
92
100
100
84
100
100
-
presenteras i antal % godkända
5
82
83
88
77
100
100
79
100
100
100
6
83
87
96
87
100
100
96
100
100
100
7
100
96
92
88
100
100
84
100
100
-
8
93
93
86
80
86
100
79
100
100
100
9
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Svenska
Resultat:
Flertalet elever på högstadiet når målen, 93 %. Men några elever har väldigt
låga betyg (E, D).
Bland de yngre eleverna är det ett antal som riskerar att inte nå målen. Men de
visar framsteg! I år 3 är det några elever som inte uppnår målen, men ett flertal
elever misslyckades på någon av delarna på nationella provet.
Analys:
För de äldre eleverna beror de låga betygen (E, D) på olika faktorer: för kort
vistelse i Sverige, dyslexi, läs och skrivsvårigheter eller låg motivation.
Allmänt behöver eleverna jobba mer med läsförståelse och att utöka sitt
ordförråd.
De yngre eleverna har inte den ordförståelse på den nivå de borde ha, vilket gör
att de inte hänger med och förstår instruktioner på samma sätt etc. I allmänhet
är deras tal- och skriftspråk inte korrekt heller. De måste fokusera mer på
språket både i skolan och hemma.
Åtgärder:
Med de äldre eleverna kommer vi att jobba med olika lär stilar under året.
Eleverna lär sig på olika sätt, det finns de som är auditiva, visuella eller
kinestetiska. Detta kommer vi dra nytta av för att hjälpa eleverna på bästa
möjliga sätt. När eleven och läraren får reda på vilken lär stil som är mest
dominant hos eleven blir det lättare att rikta sig på det som gynnar en bäst.
Samtidigt kommer vi att satsa ordentligt på läsförståelse i klasserna 7-9 samt
bygga upp ett ordentligt ordförråd.
Elever som har haft låga betyg kommer att få en handlingsplan.
Med de yngre eleverna kommer vi fokusera på deras ordförråd och
läsförståelse. Olika läromedel kring dessa områden har köpts in för att de ska få
de grundläggande kunskaperna som behövs. Vi kommer även fokusera på
deras tal- och skriftspråk. Handlingsplaner kommer upprättas och jobbas efter
så att man kan få alla elevers olika behov tillgodosedda.
9
Matematik
Resultat:
Resultaten är generellt sett goda. Som lägst, 83 % i år 5 upp till 100 % i år 9.
Analys:
De yngre eleverna i allmänhet visar goda resultat i ämnet matematik, här har vi
räkna med de elever som behöver stöd för att kunna slutföra sitt arbete. Ett
fåtal elever uppnår inte målen. De flesta elever behöver utveckla mer deras
förmåga att automatisera olika räknesätten, bli bättre på likhetstecknet och
använda korrekta matematiska termer samt matematikens språk.
Majoriteten av eleverna på mellanstadiet uppnår betyget E i matematik. Endast
ett fåtal elever i varje årskurs uppnår nuläget inte betyget E. Det de flesta av
eleverna behöver arbeta mer med är att använda ett matematiskt språk och bli
bättre på problemlösning. I Nationella proven för år 6 var det fyra stycken som
inte nådde E nivå.
Majoriteten av eleverna på högstadiet uppnår godkänd nivå i matematik, bland
dessa elever finns de som varit på gräns (E) eller inte lyckats, men med hjälp
av de insatser som funnits lyckats ta sig över gränsen till ett godkänt betyg.
Åtgärder:
För de yngre eleverna kommer vi att ordna en handlingsplan för varje elev som
riskerar eller inte uppnår mål i respektive ämne matematik. Denna
handlingsplan kommer att genomföras under målarbetstiden som vi har
schemalagd under kommande läsår.
Vi lärare behöver vara noga med att vi använder korrekta matematiska termer i
vår undervisning. Det behövs att vi också bli bättre på att arbeta praktiskt i
matematik. Vi måste ha en bättre kontakt och samarbete med föräldrarna.
För samtliga elever i åk 4-6 som riskerar att inte nå målen eller når inte målen
kommer en handlingsplan att upprättas. Denna handlingsplan kommer att
genomföras under målarbetstiden.
För de elever som riskerar att inte nå målen eller som inte når målen kommer
ett åtgärdsprogram upprättas om det inte redan är gjort.
Elever i åk 7-8 som riskerar att inte nå målen eller når inte målen kommer en
handlingsplan/åtgärdsprogram att upprättas. Denna handlingsplan kommer att
genomföras under målarbetstiden.
Engelska
Resultat:
Eleverna uppvisar generellt sett goda resultat.
Analys:
Ett fåtal elever når inte upp till målen i respektive årskurs i ämnet Engelska. En
klar majoritet av våra elever når dock upp till godkänd nivå, bland dessa elever
10
finns de som varit på gräns eller inte lyckats men med hjälp av de insatser som
funnits lyckats ta sig över gränsen till ett godkänt betyg.
Åtgärder
År 4: Eleverna har fått extramaterial som varit anpassat till deras nivå, behov
och svagheter. Föräldrar informerades via brev så fort det framkommit att
eleverna riskerat att inte uppnå mål. Föräldrar har också informerats genom
IUP-samtal.
År 5: Eleverna har så fort det framkommit att svagheter finns fått en
extratimme engelskaundervisning per vecka. Föräldrar informerades via brev.
År 6: De elever som inte lyckats prestera på godkänd nivå har undervisningen
anpassats på så vis att eleverna har fått material på en nivå som passar varje
elev. Eleverna har haft möjlighet till engelska som språkval samt stödlektioner
i ämnet. Tät kontakt har upprättats med föräldrar.
År 7: Elever som riskerar att inte uppnå mål får tre extratimmar
engelskaundervisning varje vecka. Eleverna får material och uppgifter anpassat
för deras behov och svagheter.
År 8: De elever som riskerar att inte uppnå målen har två extratimmar
engelskaundervisning varje vecka. Eleverna får material och uppgifter anpassat
för deras behov och svagheter. Nyanlända elever får möjlighet att efter
diagnostisering ”tenta av” årskurser för att sedan få engelska på den nivå de
befinner sig.
SO
Resultat:
Flertalet elever i de yngre åldrarna uppnår målen. Anledningen till några elever
inte uppnår målen är på grund av brister i det svenska språket.
Analys:
Eleverna som uppnår målen är med och deltar på lektionerna genom att räcka
upp handen och fråga saker de undrar över och kan svara på. De gör de
uppgifter de ska. De elever som inte uppnår målen hänger inte med och förstår
inte på grund av ointresse eller språkproblem. Det har varit viktigt att variera
mellan text, film och berättande så att även de lässvaga kan ta till sig ämnet.
Majoriteten av eleverna i år 4-6 behöver arbeta mycket mer med att delta i
diskussioner och dela med sig av sina tankar, åsikter, resonemang och
värderingar. Det är endast ett fåtal elever som verkligen visar att de kan dra
slutsatser, visa på skillnader och likheter osv. Det har varit mycket lyssna på
fröken och läsa i böcker.
Åtgärder:
Försöka på bästa sätt göra det så tydligt som möjligt rent språkmässigt och
försöka hitta deras intressen för att försöka fånga upp dem till att delta i
diskussioner och genomgångar. Vi vet vilka som är lässvaga och kan se till att
ge dem enklare texter. Extra stöd är insatt i alla klasser och åtgärdsprogram är
skrivna för dem som riskerar att inte uppnå målen.
11
För samtliga elever i åk 4-6 som riskerar att inte nå målen eller når inte målen
kommer en handlingsplan att upprättas. Denna handlingsplan kommer att
genomföras under målarbetstiden.
För de elever som riskerar att inte nå målen eller som inte når målen kommer
ett åtgärdsprogram upprättas i början av hösterminen 2014.
NO
Resultat:
I år har vi på både mellan-och högstadiet uppnått goda resultat i NO ämnen.
I åk 9 klarade samtliga elever nationella provet med fina betyg.
I åk 5 är det några elever som behöver stöd för att kunna nå målen i åk 6.
I åk 6 är det några elever som inte når målen. Årets nationella prov i ämnet
biologi klarade alla 96 %.
I åk 7 når majoriteten av eleverna når målen. Vi har flera elever som av olika
anledningar ligger på gränsen i NO ämnen och dessa behöver mycket stöd och
stöttning om de ska kunna nå målen även i framtiden.
I åk 8 klarar några elever inte av målen i NO.
Analys:
Elevernas inlärning och resultat har påverkats positivt av att vi har fått en NO
sal, dock finns det ett stort behov av att köpa in utrustning och material som
eleverna kan laborera med i alla NO ämnen. Eleverna i åk 7 och 6 skulle
gynnas om man hade möjligheten att bedriva NO undervisning i mindre
grupper eventuellt i halvklass då det stora antalet elever i klasserna försvårar att
man arbetar praktiskt oftare. För att man på ett bra sätt ska kunna utföra
laborationer borde man vara max 12 i gruppen. På grund av platsbrist kan vi
idag inte använda NO salen alla gånger det behövs.
Åtgärder:
Samtliga elever som idag inte når målen i NO/ ligger på gränsen ämnen
kommer att få ett åtgärdsprogram/ handlingsplan som de kommer att arbeta
med under målarbetstiden.
Slöjd
Resultat:
F.n ser vi att alla når målen, dock skulle många som ligger lågt kunna höja sig
med bättre hjälpmedel. Samarbetet med Teknik var lyckat. Att låta åk 9 välja
projekt oberoende av material/teknik kändes mycket givande. Den fysiska
miljön är inte bra, dålig luft gör ofta att elever måste gå ut en stund. Det
ämnesövergripande samarbetet är outvecklat.
Analys:
Mycket tid går åt till att visa samma moment gång på gång, barnen blir otåliga
och tappar fokus. Dålig luft beror främst på maskiner som saknar utsug + tyger
12
som förvaras i öppna lådor. Avsaknad av internet försämrar
undervisningskvaliten både då det gäller att visa enskilda moment och kunna
fördjupa kunskaperna om material/design m.m. Vi tror att en majoritet av
eleverna skulle kunna nå betyg C eller högre om rätt hjälpmedel finns, den
pedagogiska utformningen av lokalerna förbättras, samt ämnesövergripande
samarbete förenklas. Det är svårt att avgöra hur mycket undervisningens
kvalitet och resultaten påverkas av att det fattas en behörig slöjdlärare.
Åtgärder:
Det måste finnas fungerande internet i hela slöjden, med 2-3 stycken laptops
(åt åk 3-6 som saknar egen dator). Den fysiska miljön samt pedagogisk
utformning av lokalerna måste förbättras. Utrymme i schema och planering för
samarbete med matematik, bild, teknik främst, är en förutsättning för att
utveckla det ämnesövergripande arbetet.
Bild
Resultat
Alla elever når målen. Dock finns det ett stort antal elever som är
lågpresterande.
Analys
Eftersom det inte funnits en lokal för bilden, har utförandet av bildlektionerna
blivit något lidande. Utbud av extra material måste utvecklas och utökas. Samt
finnas för låg- och högpresterande elever. Att vi har haft tillgång till internet
från åk. 7-9 har varit höjt elevernas prestationer eftersom de självständigt i sin
egen takt kan gå igenom olika moment.
Åtgärder
Vi har en bildlokal från och med hösterminen. Vilket medfört ökad möjlighet
för en pedagogisk miljö, plats- och materialmässigt. Alla lektioner genomförs i
halvklasser vilket ger mer tid att assistera eleverna i deras arbetsprocess.
Skolan har utökat och förbättrat mängden extra material. Samt skapat en bank
med läsmaterial och instuderingsfrågor. Vi har ännu inte tillgång till internet.
Hem- och konsumentkunskap
Resultat:
Samtliga elever klarar sig.
Analys:
Eleverna inser att det är ett lättsamt ämne och har lätt att diskutera. De kan
relatera innehållet till sina egna vardagliga erfarenheter, dock är behovet av den
praktiska delen ett återkommande hinder i lärandet.
Åtgärder:
Skaffa en HK- sal.
13
Aktionslärande
Under hösten påbörjade skolan ett arbete för att utveckla pedagogerna och
organisationen i ett systematiskt lärande. Det sker i form av aktionslärande.
Nedan följer en sammanställning av arbetet. Fokus har varit pedagogernas eget
ledarskap med inriktning mot att skapa arbetsro för elevernas lärande och
utveckling.
Arbetslag 1-3
Vi pedagoger i arbetslag 1-3 valde olika punkter för att reflektera efter utifrån
de särskilda behoven hos varje lärare.
Under följande skriver vi kortfattat det som vi har upplevt under en specifik
period.
Självreflektion:
Reaktionen när flera elever pratar samtidigt.
Hur håller man den rödtråden när man blir avbruten.
När flera elever pratar samtidigt, blir man stressad. Man vill gärna höra alla
men det blir inte lätt. Då kan man få den höga rösten för att få tyst på eleverna.
Det kändes inte rätt att göra på det viset. När det gäller att bli avbruten så känns
det obehagligt för man glömmer vad man pratade om. Därför behöver man
tänka tillbaka en stund och sedan börja igen.
När man börjar lägga fokus på vad man vill säga reagerar man bättre när
eleverna pratar samtidigt. Innan den andra eleven börjar prata stoppar man
honom/henne. Man kan också påpeka att det är ”Lina” som har ordet nu och
inte någon annan.
Det är viktigt att alla pedagoger ska fortsätta med samma strategi. Vänta på att
eleverna är tysta sedan börja prata. När eleverna pratar på samma gång, säger
man till att det inte hörs vad de säger, de kan prata en och en istället.
Slutsats
Det är bra att man inser sina starka/ svaga sidor. Men det är svårt ibland att
reflektera över sig själv. Det kan vara uppskattat att en annan person skulle
observera en annan kollega lite då och då.
Reflektion
Reflektion över ett eget beteende som pedagog i stökiga situationer i
klassrummet.(Exempel hur jag hanterar stökiga/bråkiga elever när hela klassen
är orolig och behöver stöd samtidigt, osv.)
Höjd röst
Det märks att när klassen blir svår att hanteras höjer man rösten alldeles för
ofta utan direkta konsekvenser. Tålamodet är ofta dåligt.
Hur jobbar man på bästa sätt för att ha bättre tålamod? Hur förbättrar man det?
Negativ ton
Ibland använder man en negativ ton i rösten när man blir arg på eleverna fastän
dom inte har gjort något som är direkt allvarligt.
14
Pedagogen frågar ofta också rakt ut: ”Vem var det som pratade?!” och
liknande. Vilket man inte tycker om att göra för då pekar man ut specifika
elever inför hela klassen.
Hantering av stökiga elever
Man kan vara inställd innan lektionstid på att de elever i klassen som oftast är
stökiga också kommer vara stökiga även nästa lektion. Man har oftast den
inställningen och det påverkar troligen sättet att hantera barnen. Vilket gör att
man blir mer stressad, men lösningen är att man ska förbereda sig innan
lektionen utan att tänka på att eleverna kommer vara problematiska.
Självreflektion
Eleverna provocerar ibland läraren medvetet eller omedvetet genom sitt
beteende. Hur kan läraren hantera provokation.
I början av första dagen gick det bra men efter det glömde man bort
utmaningen och kände sig provocerad av eleverna. Man glömde bort
utmaningen totalt och kom inte ihåg den förrän på slutet av skoldagen.
Att vara bestämd redan på morgonen dagen efter leder till framgångsrik
upplevelse under hela dagen. Man tyckte lugnet behölls ganska väl och att
lektionen var så behärskad som möjligt. Eleverna reagerade väldigt positivt
vilket gjorde pedagogen mycket nöjd.
Man behöver övertala sig själv om att man klarar det och upprepa målet flera
gånger för sig själv för att hitta motivationen som kan hjälpa att uppnå målet.
Under de första lektionerna gick det som planerat. Resten av dagen skiftade
man mellan kontroll och mindre kontroll över sig själv.
Slutsats
Det finns inga misslyckanden, bara bättre och sämre steg.
Arbetslag 4-6
I vissa lägen reagerar vi kraftigt och tappar greppet om situationen, i andra
lyckas vi behålla lugnet och behåller kontrollen. Var är det som gör att vi
ibland hamnar där vi inte vill vara? Under temat självkännedom har vi försökt
komma göra oss medvetna och vaksamma på våra egna känslor. Genom egen
reflektion samt diskussioner i gruppen har vi försökt förstå oss på våra känslor
samt komma på hur vi kan använda oss av våra känslor konstruktivt. Fokus har
varit på sådant som gör oss arga/provocerade så att vi hamnar i en situation där
vi höjer rösten, och känner att vi tappat kontrollen.
Vi valde att observera oss själva och på egen hand reflektera över situationer
där vi har blivit arga på våra elever. Den gemensamma diskussionen visade på
att de flesta av oss blir arga i situationer där man bil anklagad för något man
inte har gjort eller när vi får svara från en för något som en annan lärare har
gjort. När eleverna är anklagande tappar vi lätt greppet och blir defensiva samt
höjer rösten för att vi känner oss inte förstådda.
När man blir ifrågasatt samt när eleverna drar igång diskussioner som vi
upplever som onödiga är också situationer som kan få oss att tappa kontrollen.
Vissa av oss kan ibland låta de tidigare negativa upplevelserna i en klass
15
påverka en och det gör att man går in i en klass med en negativ inställning,
eller inställd på att något negativt kommer att hända.
När eleverna medvetet struntar i sin egen utbildning upplever vi också som
provocerande. Det kan vara så att man känner att man gör allt man kan för att
hjälpa och stötta en elev medan elever ”saboterar” för oss och för sig själv.
Vi på mellanstadiet anser att vårt arbete med självreflektion var givande, dock
måste arbete med aktionsforskning vara kontinuerligt då man hann glömma
vad det var man gjorde och tänkte när det var så osammanhängande som det
var. Att skriva ner allt hann man ibland inte.
Arbetslag 7-9
Vi på högstadiet har diskuterat ämnet “lärarens ledarskap” och kommit fram
till att vårt ledarskap påverkar eleverna jättemycket. Hur vi förhåller oss till
eleverna är viktigt och ibland krävs det att vi intar olika ledarroller för att
tillmötesgå alla elever då det inte är lätt att leda en grupp med flera individer.
För att få bukt med problematiken behövs reflektion.
Lärarna på vårt arbetslag (högstadiet) är eniga om att det är viktigt med
självreflektion men att det kanske inte alltid görs pga tidsbrist. Lärare som har
jobbat länge inom läraryrket reflekterar kanske inte lika mycket som de gjorde
när de var nya och gör det endast när något dåligt händer. De nya tenderar att
lägga mer fokus på att reflektera över lektionen för att bland annat förbättra det
som har varit mindre bra och fokusera på det som har varit bra.
Vi på vårt arbetslag, oavsett erfarenhet, har haft i uppgift att reflektera
tillsammans med eleverna på slutet av varje lektion (Se aktion 1 enligt nedan).
Att knyta ihop säcken på slutet av lektionen är lika viktigt som att påbörja
lektionen.
Varje lärare har haft till uppgift under en vecka att avsätta de sista 5 minuterna
av varje lektion till att diskutera tillsammans med eleverna vad de har tyckt om
lektionen, vad som har varit bra eller mindre bra samt komma med förslag på
förbättringar.
Det är viktigt att koppla reflektionsstunden till målen som man ska ha
presenterat för eleverna i början av lektionen för att få en helhetsbild.
Det märktes att eleverna var väl medvetna om lektionens utgång. De vet när det
har gått bra eller mindre bra. Eleverna kunde helt enkelt peka ut brister och
komma med konstruktiva förslag. Vi tror att man kan nå bra resultat om man
använder reflektionsstunden på ett systematiskt och effektivt sätt och koppla
dem till målen. Det har också varit givande för lärare att få direkt feedback från
eleverna så att läraren kan omvärdera sina metoder eller få bekräftelse. Vi
tycker att det är ett bra arbetssätt som vi bör anamma.
Nästa aktion (Aktion 2) handlade om att “inte höja rösten till eleverna” oavsett
om det är i klassrummet eller utanför. Syftet var att förstärka sin roll som
ledare genom att vara bestämd men ändå konsekvent. Dessutom verkade
lärarens lugna attityd ha haft en positiv inverkan på eleverna. Några lärare hade
16
redan tillämpat den här metoden innan och kunde med glädje berätta att
eleverna återspeglade lärarens lugna attityd. Vi har inte hunnit avslutat
aktionen men har ändå diskuteras fördelarna med den här aktionen.
Vi rekommenderar starkt att både aktion 1 och 2 tillämpas i vår skola och att
detta görs systematiskt och tas upp på varje arbetslagsmöte som två punkter till
reflektion.
Aktion 1: Du ska på slutet av varje lektion avsätta ca 5 min till att knyta ihop
säcken tillsammans med eleverna. Du och eleverna ska diskutera och reflektera
över lektionens innehåll. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra och hur
man kan förbättra lektionen till nästa gång. Sedan för du dina anteckningar och
reflektioner enligt nedan. Nästa torsdag tar du med dig dina anteckningar som
vi tillsammans går igenom och sammanställer till ledningen.
Aktion 2: Din utmaning för denna vecka är att ”inte höja rösten” på eleverna.
Det innebär att du som ledare ska ta kontroll över ditt beteende i klassen och
utanför klassen oavsett situation med eleverna. Du ska med en bestämd och
tydlig ton visa när eleven gör fel och förklara hur du vill att eleven ska bete sig
i fortsättningen. Upprepas störningen följer vi som vanligt de rutiner som vi
har bestämt. Du ska efter varje lektion skriva ner dina erfarenheter och
reflektioner.
Analys:
Aktionslärandet har varit ett stöd i skolans utvecklingsarbete. Det har bidragit
till en fördjupad reflektion och ett kollegialt lärande. Respektive arbetslag har
planerat, genomfört och avslutat aktioner utifrån begreppet ledarskap som
grundtema.
Förbättringsåtgärd:
Att mer aktivt involvera eleverna i arbetet.
17
Elev Hälso Teamet
Skolan har ett elevhälsoteam som består av skolsköterska, kurator,
specialpedagog, biträdande rektor, rektor och psykolog vid behov.
Resultat:
EHT utgör kärnan i arbetet med elever i behov av särskilt stöd av olika slag.
Teamet träffas regelbundet, minst två gånger/månad. Där tar man upp de
ärenden som pedagogerna anmält men också vad teamet ser behöver åtgärdas.
Utvärdering av arbetet har gjorts med stöd av BRUK. Den visade på ett positivt
resultat inom de flesta områdena. Men de punkter som gav svagt resultat var
följande:
Elevhälsan och pedagogerna har en dialog om hur det gemensamma
uppdraget att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål ser ut.
Elevhälsan har tydliga mål för sin verksamhet som utvärderas och leder
till utveckling genom ett systematiskt kvalitetsarbete.
Vi utvärderar elevhälsoarbetet i förhållande till elevernas resultat.
Analys:
Pedagogerna upplever att det varit brister i återkopplingen från EHT gällande
de ärenden som de anmält. EHT har saknat kontinuitet av specialpedagog men
det ordnade sig under vårterminen.
EHT har inte satt upp tydliga utvärderingsbara mål för sitt arbete vilket
uppmärksammats i utvärderingen.
Åtgärder:
Utveckla rutiner för återkoppling till pedagogerna.
Sätta upp tydliga mål för EHT arbetet.
Utvärdera arbetet i förhållande till elevernas resultat.
18
