Akuta åtgärder

2016-09-26
Plan mot Diskriminering
och Kränkande Behandling
2016
För Horsbygården
En del av Innerby förskoleområde
1
2016-09-26
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
De två planerna (årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan mot
diskriminering och trakasserier) sammanförs i ett dokument i enlighet med riktlinjer från
BEO, Barn- och Elevombudsmannen.
1.
Förskolechefens Vision
I Innerby förskoleområde arbetar vi tillsammans för att alla barn skall vara trygga, välkomna,
respekterade, sedda och hörda. Barnperspektivet dvs. barnets bästa, skall alltid vara vårt
främsta mål.
2.
Syfte
Planen syftar till att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Den syftar också till att motverka all
kränkande behandling.
2.1
Ansvarsfördelning
Förskolechefen ansvarar för:
 Att ett målinriktat arbete sker för att motverka diskriminering och kränkande
behandling.
 Att all personal känner till att kränkande behandling och diskriminering inte är tillåten
på förskolan.
 Att kontinuerligt följa upp att planer upprättas, målen i dem utvärderas och revideras
samt att detta sker i samverkan mellan personal, barn och vårdnadshavare.
 Att utredning görs och att åtgärd vidtas när förskolan får kännedom om att
diskriminering eller kränkande behandling förekommer.
All Personal ansvarar för:
 Att kartlägga verksamhetens behov och att upprätta målen och dess handlingsplan.
 Att aktivt arbeta i enlighet med att följa förskolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling och låta dess värden vara till grund för all planering av
verksamheten.
 Att ta ansvar för att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och kränkande
behandling.
 Att anmäla till förskolechef alt. utbildningsnämnd då diskriminering eller kränkande
behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
2
2016-09-26
 Att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar
genom sitt bemötande mot barnen och sträva efter likabehandling.
Vårdnadshavare ansvarar för:
 Att vid misstanke om att det egna barnet eller någon annans barn utsätts eller utsätter
andra för kränkande behandling, kontakta personal på ditt barns avdelning eller
förskolechef.
2.2
Styrdokument och begrepp
Styrdokument
Skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling regleras av lagstiftningen i
skollagen och diskrimineringslagen. Arbetet styrs också av den reviderade läroplanen Lpfö
98.
Skollagen (2010:800 kapitel 6: Åtgärder mot kränkande behandling) förbjuder huvudman och
personal att utsätta barn och elever för kränkande behandling. Förskolan måste ha ett
förebyggande arbete mot detta. Om ett barn upplever att sig kränkt i förskolan, eller om en
förälder upplever sitt barn kränkt, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet)
som finns på Skolinspektionen. Av BEO kan barnet bland annat få hjälp med att kräva
skadestånd.
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) förbjuder huvudman och personal att diskriminera
barn på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. Förskolan ska också bedriva
förebyggande arbete för att diskriminering inte ska uppstå.
Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra
utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och
levnadssätt (Lpfö 98).
Definitioner av begrepp
Diskrimineringsgrunderna
 kön: att någon är kvinna eller man
 etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande. Gäller även de nationella minoritetsgrupperna.
 religion eller annan trosuppfattning: kan beskrivas som en religiös, livsfilosofisk,
eller annan motsvarande livsåskådning
 funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd även skada eller sjukdom
fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
3
2016-09-26
 sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning (HBTQ).
 könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna
eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett kön
 ålder: uppnådd levnadslängd
Diskriminering
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna. Förskolan skall
förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av var och en av
nedanstående grunder. Förutom aktiva handlingar kan diskriminering ske genom
ordningsregler, planerade aktiviteter, lekmaterial, böcker etc.
Direkt diskriminering
Någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller
skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med
ovanstående diskrimineringsgrunder.
Indirekt diskriminering
Någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt
som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer enligt
diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
T.ex. när alla barn alltid behandlas lika oavsett egna behov.
Instruktioner att diskriminera
Order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som beskrivs i ovan och som
lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller
instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna. T.ex. slag, knuffar, gester osv.
Sexuella trakasserier
Uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Kränkande behandling
Kränkande behandling kan utföras på olika vis och är ett uppträdande som inte har någon
koppling till en särskild diskrimineringsgrund. Tillsägelser för att upprätthålla ordningen är
dock inte kränkande behandling.
 Fysiska så som slag och knuffar
 Verbala så som hot, svordomar och öknamn
 Psykosociala så som utfrysning, blickar och att alla går när man kommer
4
2016-09-26
 Kränkningar kan vara både enstaka och upprepade handlingar
Mobbning
Mobbning är en form av kränkande behandling och uppstår vid en upprepad negativ handling
när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en individ
skada eller obehag.
Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck och
förekomma i alla sammanhang.
Tidsplan
Vitsippan
Resultat av utvärdering
Vårt mål på Vitsippan 2015 var att:
”Vi vill att alla barnen på Vitsippan ska kunna ta på sig sina ytterkläder i lugn och ro utan att
det ska uppstå konfliktsituationer.
Genom att ändra vårt arbetssätt har konflikterna i tamburen minskat avsevärt. Vi är inte så
många barn samtidigt i tamburen. En vuxen går ut med de först färdigklädda. En vuxen är
tillsammans med de barn som väntar på att ta på sig sina ytterkläder.
Kartläggning
Kartläggningen inleds av en utvärdering av mål/åtgärder från den föregående planen och detta
gjordes i januari 2016.
Exempel på kartläggnings metoder som användes i årets arbete:
Observationer.
Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt.
Husmodellen.
Kartläggningens mål
 Att se över verksamheten och identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling
och diskriminering
 Att ta upp samtliga diskrimineringsgrunder
 Att involvera barn och föräldrar
5
2016-09-26
Mål/ Åtgärder
Genom observationer och husmodellen har vi sett att när barnen är på toaletten och ska tvätta
sina händer har vi sett att barn knuffas och hamnar i konflikt med varandra. Vi väljer detta mål
då vi vill att barnen ska kunna tvätta sina händer i lugn och ro utan att det ska uppstå
konfliktsituationer. Vi kommer att ändra vårt arbetssätt när barnen ska tvätta sina händer efter
måltiderna. Vi går ut ett bord i taget och tvättar våra händer. De barn som är klara sätter sig
ner vid väggen och väntar tills vi slussar dem vidare till nästa aktivitet. Vi fortsätter att
använda stopphanden som hjälp att säga ifrån om det är något man inte vill eller tycker om. Vi
har satt ut målet på vår anslagstavla så att föräldrarna har kunnat läsa
målet och lämna synpunkter på det. Vi kommer att arbeta med detta mål tills vi känner att det
fungerar, dock längst till 2017-02-28.
Maskrosen
Resultat av utvärdering
Vi har under året 2015 arbetat med målet att 1 vecka ska vara fri från tillbud i kuddrummet, når vi
detta under terminen så ökar vi så att målet gäller för hela Maskrosen. Vi upplevde att det var mycket
konflikter där året innan och ville koncentrera oss på att få bort eller i alla fall minska dessa
konflikttillfällen. Vi tror på att visa barnen att leka på ett säkert sätt och vi hade stora förhoppningar att
minska tillbuden i kuddrummet genom ett aktivt arbete. Nu ser vi genom vårt krysschema över
tillbuden som suttit på väggen i kuddrummet att totalt 28 veckor (v.12, 2015-v.5, 2016) har vi haft helt
konfliktfritt i kuddrummet och 12 veckor av dessa har vårt mål innefattat hela avdelningen Maskrosen.
Vi startade vårt krysschema 1 Mars och den hängde på väggen i kuddrummet under året så vi har följt
det noga under året. Detta visar på att vi har haft ett mycket gott klimat och vi vuxna upplever att det
finns en respekt hos barnen för varandras person. Att tänka konfliktförebyggande har vi varit mycket
bra på i kuddrummet och avgränsat antalet barn därinne för att nå en säker nivå och ett bra lekklimat.
Vi har fortsatt att stänga dörren till kuddrummet när vi äter frukost så att detta rum finns tillgängligt
för barnen först när en vuxen är redo att vara med. Våra mopeder och boby-car har vi framme för
barnen då det inte är för stor barngrupp då detta också kunde leda till konflikter. I augusti 2015 började
6 st barn och nu från dec. 2015-mars 2016 börjar 6 st nya barn hos oss vilket gör att resultatet
innefattar två olika barngrupper- en vårtermin 2015 och en annan barngrupp höstterminen 2016,
resultatet visar att det är något fler barn i konfliksituationer i kuddrummet under vårterminen 2015
men vi anser ändå att vi fått ett gott resultatet i vårt arbete.
Kartläggning
Kartläggningen inleds av en utvärdering av mål/åtgärder från den föregående planen och detta
gjordes januari 2016
Exempel på kartläggningsmetoder som användes i årets arbete:
• Observationer
• Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt
• Husmodellen – i vissa delar
6
2016-09-26
Kartläggningens mål
 Att se över verksamheten och identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling
och diskriminering
 Att ta upp samtliga diskrimineringsgrunder
 Att involvera barn och föräldrar
 Att se över avdelningens egna mål för kartläggning
Mål/ Åtgärder
Vi har sett att behovet för varje enskilt barn, av att känna sig trygg på avdelningen är högt. Vi
är i en fas där vi skolar in ett flertal nya barn. Behovet av att få en bra plats i gruppen är
viktigt.
Vi väljer de mål vi har satt upp för att främja arbetet med att minska konflikter och olika
positioneringar i gruppen. De nya målen skall gälla till mars 2017. Givetvis vill vi att dessa
mål följs i fortsättningen.
Vi har gjort vår kartläggning genom att observera barnen, också genom att lyfta frågor till
föräldrarna på utvecklingssamtalen.
Violen
Resultat av utvärdering
Violens mål 2014-2015:
”Vi vill att barnen skall få förståelse och respekt för orden ”Ja/ Nej och STOPP”
Vi har arbetat efter målet under hela perioden. Vi har sett att barnen har använt sig av
verktyget ja, nej och stopp. Vi provade att dramatisera aktuella händelser såsom konflikter
mm men. Vi upplevde att detta endast gav något för stunden. Vi insåg att det bästa var att
hantera situationer direkt när de uppstod. Under året började vi med lekgrupper för att främja
positiva beteendemönster. Respekten vuxna-barn barn-barn har blivit bättre och det är något
vi behöver fortsätta att arbeta med.
Kartläggning
Kartläggningen inleds av en utvärdering av mål/åtgärder från den föregående planen och detta
gjordes i januari 2016
Exempel på kartläggningsmetoder som användes i årets arbete:
• Observationer
• Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt
Kartläggningens mål 2016
 Att se över verksamheten och identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling
och diskriminering
 Att ta upp samtliga diskrimineringsgrunder
7
2016-09-26
 Att involvera barn och föräldrar
 Vi har i nuvarande läge mer än halva barngruppen som har stora svårigheter med att
respektera det som sägs.
 Många av barnen respekterar inte varken vuxna eller barn.
Mål/ Åtgärder
Genom observationer och viss hjälp av husmodellen har vi sett att upp till hälften av barnen
vid ett eller flera tillfällen inte ges möjlighet att delta i lek när de själva vill.
Vi väljer detta mål för att vi tycker att det är viktigt att man lär sig hur man ska vara mot
varandra och hur det känns för den som inte ges möjlighet att delta i leken.
Planen gäller från mars 2016 till 28 februari 2017
Blåklinten
Resultat av utvärdering
Vårt mål på Blåklinten 2015 var:
Öka barnens acceptans mot varandra genom att utöka varje barns kontaktnät
till 3 lekkompisar på avdelningen.
För att uppnå vårt mål har vi tagit lekgrupper till hjälp.
Vi har delat in barnen i 2 grupper och sedan har vi varit i 2 rum på avdelningen mellan frukost
och samlingen.(ca 45-60 minuter)
Vi vuxna har styrt indelningen men också varit lyhörda om barnen har haft önskemål, t.ex.
- Nu var det längesedan jag lekt med han/hon.
I grupperna har det funnits 1-2 vuxna vid varje lektillfälle.
De vuxna har kunnat vara ett stöd i sökandet efter nya kamrater.
Vi har sett att flera av barnen tagit kontakt med nya kamrater och gett detta en chans utöka sitt
kontaktnät både på egna avdelningen och på andra avdelningar i huset.
Vi har intervjuat barnen 3-4 gånger under året.
Här ska vi kanske vara lite försiktiga att läsa ut något då dessa oftast är en färskvara men
det finns ändå tendenser till att vi kan se en ökning av kamratrelationerna.
Vi tycker att arbetet med lekgrupper har varit så positivt att detta kommer att bli en del av vårt
arbetssätt.
Kartläggning
Kartläggningen inleds av en utvärdering av mål/åtgärder från den föregående planen och detta
gjordes i januari 2016
8
2016-09-26
Exempel på kartläggningsmetoder som användes i årets arbete:
• Observationer
• Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt
• Barnintervjuer
Kartläggningens mål
 Att se över verksamheten och identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling
och diskriminering
 Att ta upp samtliga diskrimineringsgrunder
 Att involvera barn och föräldrar
Mål/ Åtgärder
Vi har i kartläggningen sett att barnen hamnar i olika slag av konflikter när det blir dags för
handtvätt och toalettbesök. Att stå i kö blir en källa till knuffar, kränkande ord och höga ljud.
Vi vill att barnen ska känna sig trygga i dessa rum och kunna gå hit utan en vuxen.
Barnen ska kunna behålla koncentrationen på det dom ska göra.
Få en lägre ljudnivå i rummen. Detta når vi med vuxna som stöttar i de aktuella och färre barn
vid tvättning, flera köer till handfat och toalett samt flera tillgängliga toaletter.
Målet ska gälla under 2016. Ser vi att målet har uppnåtts så kommer vi att sätta nya delmål.
Vid den dagliga kontakten föräldrar/pedagog kan och har föräldrarna möjligheter att ta upp
speciella händelser som rör just deras barn. Vi arbetar för ett öppet klimat på avdelningen
mellan föräldrar och pedagoger. Vi är lyhörda när barnen berättar vad de varit med om.
Gullvivan
Resultat av utvärdering
Likabehandlingsplanen från 2015 handlade om att alla barn skulle känna sig lika värda oavsett
ålder.
 Vi som personal var noga med att inte benämna barnen eller de olika grupper vi hade
som stora eller små.
 Problematiken försvann helt i samband med att vi flyttade över nästan halva
barngruppen till förskoleklass efter sommaren.
Kartläggning
Kartläggningen inleds av en utvärdering av mål/åtgärder från den föregående planen och detta
gjordes i januari 2016
Exempel på kartläggningsmetoder som användes i årets arbete:
• Planerade samtal/intervjuer med barn
• Observationer
• Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt
9
2016-09-26
Kartläggningens mål
 Att se över verksamheten och identifiera risker för trakasserier, kränkande behandling
och diskriminering
 Att ta upp samtliga diskrimineringsgrunder
 Att involvera barn och föräldrar
 Att ha lekgrupper två dagar i veckan med en aktivt deltagande pedagog som kan
finnas som stöd för barnen i leken.
Mål/ Åtgärder
Vi har observerat att barnen uttrycker sig kränkande gentemot varandra i leken. Det kan till
exempel vara att barnen säger att ett visst barn inte får vara med eller att det inte finns någon
mer plats i den leken dem leker. Det har även förekommit att barnen inte vill berätta för andra
barn vad de leker som ett sätt att stänga barnet ute. Detta skapar ett exkluderande i gruppen
och påverkar barnen negativ, både de som inte får vara med som ofta blir ledsna och de som
stänger ute som inte förstår konsekvensen av deras handlande.
Vi vill minska kränkande uttryck mellan barnen och få alla att känna en tillhörighet och Vikänsla i gruppen.
Vi ska arbeta med vårt mål under vårterminen 2016, för att sedan utvärdera och se om
problemet kvarstår och behöver arbetas vidare med.
Likabehandlingsarbetet utgår ifrån vad vi har sett i observationer och det är ett beteende som
påverkar barnen negativt. Vårdnadshavare har blivit erbjudna att läsa och lämna synpunkter
på vårt arbete, vi kommer även informera om planen under utvecklingssamtal och kommande
drop-in. Den färdiga likabehandlingsplanen kommer finnas tillgänglig på avdelningen för
vårdnadshavare att läsa.
3.
Mål och åtgärder
Vitsippan
Främjande arbete
 All personal arbetar aktivt i enlighet med att följa förskolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling och låta dess värden vara till grund för all planering av
verksamheten.
 All personal tar ansvar för att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och
kränkande behandling.
 All personal anmäler till förskolechef alt. utbildningsnämnd då diskriminering eller
kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
 All personal ska ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar genom sitt bemötande mot barnen och sträva efter likabehandling.
10
2016-09-26
Förebyggande arbete
Mål
Nuläge
Åtgärd
Tidpunkt
Ansvar
Uppföljning
Vårt mål på
Vitsippan är
att vi ska
ändra vårt
arbetssätt så
att alla barnen
ska kunna
tvätta sina
händer utan att
det ska uppstå
konfliktsituati
oner.
När
Vitsippans
barn ska
tvätta sina
händer har
vi sett att
barn knuffas
och hamnar
i konflikt
med
varandra.
Genom att
ändra vårt
arbetssätt ska
vi vuxna se till
att barnen ska
kunna tvätta
sina händer i
lugn och ro.
Vi fortsätter
att använda
stopphanden
som hjälp att
säga ifrån om
det är något
man inte vill
eller tycker
om.
Efter
måltiderna går
vi ett bord i
taget och
tvättar
händerna. De
barn som är
klara sätter sig
ner vid väggen
och väntar tills
vi slussar dem
vidare till
nästa aktivitet.
Hela tiden
fram till 201702-28.
All personal
på Vitsippan.
Regelbundet
vid våra
planeringar
och vid våroch
höstterminens
slut.
Diskuterar och
informerar
föräldrarna vid
utvecklingssa
mtal, hämtning
och lämning.
Maskrosen
Främjande arbete
 All personal arbetar aktivt i enlighet med att följa förskolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling och låta dess värden vara till grund för all planering av
verksamheten.
 All personal tar ansvar för att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och
kränkande behandling.
 All personal anmäler till förskolechef alt. utbildningsnämnd då diskriminering eller
kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
 All personal ska ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar genom sitt bemötande mot barnen och sträva efter likabehandling.
 Vi vuxna skall vara goda förebilder.

Vi som pedagoger måste alltid ta alla konflikter på allvar med både tal och kroppsspråk och ha öppna
ögon.
11
2016-09-26
Förebyggande arbete
Mål
Nuläge
Åtgärd
Tidpunkt
Ansvar
Uppföljning
Verksamhetens
mål är att stärka
vi-känslan i
gruppen genom
att ge barnen
möjlighet att
kunna säga/veta
vad alla barnen
på avdelningen
heter.
I nuläget har vi
minst två barn
som kan alla
kompisarnas
namn.
Ca fyra barn
kan säga flertal
namn.
Genom att
strategiskt
placera foton på
barnen i olika
utrymmen och
använda fotona
i samlingar
kommer det att
inbjuda till mer
samtal om
varandra. På så
sätt kommer
förhoppningsvi
s barnen att lära
sig namnen.
Vi vill visa på
vikten av att
"Jag är jag".
Genom att
dagligen
samtala med
varandra om
kompisarna i
gruppen på
olika sätt tänker
vi att
förståelsen och
Respekten för
varandra
kommer att
stärka deras
gemenskap.
Varje barn har
fått med sig
foto på avd.
barnen, för att
kunna samtala
hemma med en
vuxen om sin
kompisrelation.
Från mars 2016
till och med
mars 2017.
Alla
pedagogerna på
avdelning har
ansvar kring att
lyfta varje barn
positivt i
gruppen.
Ansvar att visa
barnen hur vi
visar respekt
och känslighet
gentemot
varandra.
Vi stämmer av
hur det går i
gruppen
kontinuerligt.
Dagligen och
vid våra
planeringar.
Vi för bok i vår
”loggbok” om
utvecklingen i
gruppen.
Vår
kartläggning
visar att
barnens
identitetskänsla
behöver stärkas
mer i gruppen,
då flera barn är
nya.
12
2016-09-26
Violen
Främjande arbete
 All personal arbetar aktivt i enlighet med att följa förskolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling och låta dess värden vara till grund för all planering av
verksamheten.
 All personal tar ansvar för att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och
kränkande behandling.
 All personal anmäler till förskolechef alt. utbildningsnämnd då diskriminering eller
kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
 All personal ska ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar genom sitt bemötande mot barnen och sträva efter likabehandling.
 All personal arbetar och använder sig utav stop-handen samt även teckenspråk.
Förebyggande
Mål
Nuläge
Åtgärd
Tidpunkt
Att alla barn
skall känna
att de har
möjlighet att
delta i lek på
Violen när de
själva vill.
Vi har
observerat att
upp till halva
barngruppen
inte ges
möjlighet att
delta i lek
när de själva
vill.
Genom att
Mars-16personalen
mars-17
fortsätter att
vara
närvarande i
barnens lek
kan vi direkt
samtala,
vägleda och
hjälpa barnen
när det
uppstår
negativa
leksituationer
Vi vill
uppmärksamma
barnen på att
de ibland har
möjlighet att
få leka själv
med en viss
kompis, men
barnen får då
inte utesluta
någon annan
genom att
vara otrevlig.
13
Ansvar
Uppföljning
All personal
arbetar mot
ett förändrat
klimat på
avdelningen.
Kontinuerlig
uppföljning
vid våra
planeringar.
Vi
Vi informerar dokumentera
vikarier om
r alla
vårt mål.
förändringar
för att kunna
mäta en
utveckling.
2016-09-26
Blåklinten
Främjande arbete
 All personal arbetar aktivt i enlighet med att följa förskolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling och låta dess värden vara till grund för all planering av
verksamheten.
 All personal tar ansvar för att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och
kränkande behandling.
 All personal anmäler till förskolechef alt. utbildningsnämnd då diskriminering eller
kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
 All personal ska ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar genom sitt bemötande mot barnen och sträva efter likabehandling.
 Arbetar med Stopp-handen.
Förebyggande
Mål
Nuläge
Åtgärd
Tidpunkt
Ansvar
Uppföljning
Vårt mål är att
genom att vara
mer
närvarande vid
toalett- och
tvätt
situationen
kan vi skapa
en trygg och
lugn miljö.
När barnen
ska tvätta sina
händer och gå
på toaletten
ser vi att det
blir konflikter
och höga ljud.
Vi vuxna ska
genom att
ändra vårat
arbetssätt ge
barnen
möjlighet att
kunna gå på
toaletten
och/eller tvätta
sina händer på
lugnt och
tryggt sätt.
Hela tiden
fram till 201702-28.
All personal
på Blåklinten.
Kommer att
ske
regelbundet på
våra
planeringar
under året.
I nuläget har
vi endast haft
tillgång till en
toalett.
Vi informerar
nya föräldrar
vid
inskolningssamtalet att vi
arbetar med
planen.
Även
kontinuerlig
info till övriga
under året.
Vi vuxna
kommer att
vara mera
närvarande i
detta rum.
Vid tvätt/
toabesök ska
vi dela upp
barnen så att
det vistas
mindre antal
barn där
samtidigt
speciellt efter
samlingar,
innan/efter
utevistelsen
och efter
måltiderna.
Ha tillgång till
2 toaletter.
14
2016-09-26
Gullvivan
Främjande arbete
 All personal arbetar aktivt i enlighet med att följa förskolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling och låta dess värden vara till grund för all planering av
verksamheten.
 All personal tar ansvar för att förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering och
kränkande behandling.
 All personal anmäler till förskolechef alt. utbildningsnämnd då diskriminering eller
kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
 All personal ska ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar genom sitt bemötande mot barnen och sträva efter likabehandling.
 All personal tar tillfällen i akt att prata och förklara för barnen vad konsekvenserna
blir när man inte låter alla vara med i leken
 All personal upplyser barnen om vilka känslor som kan uppstå i olika situationer och
utefter deras handlande.
Förebyggande
Mål
Nuläge
Åtgärd
Tidpunkt
Ansvar
Uppföljning
I vår
verksamhet vill
vi minska
kränkande
uttryck mellan
barnen och att
alla ska känna
vi-känsla och
inkluderade i
barngruppen.
Vi har i
nuläget
observerat att
barnen
uttrycker att
andra barn inte
får vara med i
leken eller på
andra sätt
visar att andra
barn inte är
välkomna i
deras lek.
Vi ska ha
lekgrupper 2
dagar i veckan
där vi delar
barnen i olika
grupper
tillsammans
med en
pedagog. I
dessa gruppen
får barnen
chans att hitta
nya
lekkamrater
och barnen får
upptäcka att
man kan leka
med alla. Vi
kommer även
ta tillfället i
akt och prata
med barnen
och förklara
konsekvensern
a när man
stänger ute
andra barn ur
leken när
tillfälle ges.
VT-16
All personal
på Gullvivan
Regelbunden
uppföljning
under våra
avdelningsplan
eringar samt
en utvärdering
vid terminens
slut.
15
2016-09-26
Remiss och färdigställande
Föräldrarna har tillgång till vad respektive avdelningen satt upp för mål utifrån sin
kartläggning och har möjlighet att lämna synpunkter på arbetet och planen under vecka 6.
Personalen har också tagit till sig synpunkter som inkommit utifrån utvecklingssamtal och
liknande.
Den färdiga planen kommer till en början att hänga i tryckt form i avdelningens tambur. När
den hemsidan reviderats med ett nytt upplägg kommer man också att kunna hitta alla planer
där. Denna information kommer att delges föräldrarna genom avdelningarnas månadsbrev
samt vid inskolningssamtal. Årets färdigställda plan presenteras Bildningsnämnden i
september.
Handlingsplan och arbetsgång för hantering av kränkande
behandling och/eller diskriminering.
Varje misstanke om att kränkande behandling förekommer skall tas på fullt allvar.
Barn kan berätta för föräldrar eller personal på avdelningen att de känner sig kränkta. Förälder
eller personalrepresentant anmäler då kränkningen till förskolechef.
Vuxen-barn
Vid misstanke om kränkning från vuxens sida, görs en anmälan till förskolechef. Den vuxne
kallas till samtal där företrädare för den vuxnes fackliga organisation kan inbjudas.
Barn-barn
Den som kränker eller trakasserar skall också ha insikt i att den kränker eller trakasserar. T.ex.
förstår inte en ettåring som biter ett annat barn att det kan upplevas kränkande.
Vid misstanke om kränkningar mellan barn skrivs en anmälan som lämnas till
förskolechef. Så snart diskriminering eller kränkande behandling mellan barn
uppmärksammas skall rutinen som beskrivs nedan, följas.
Utredning
 Ansvarig personal (ev. tillsammans med annan personal) samtalar med det utsatta
barnet och snarast därefter med det barn som utsätter. Samtalen dokumenteras och
förvaras tillsammans med anmälan hos förskolechefen. Personalen informerar
vårdnadshavarna.
 Ett aktivt arbete för att öka barnens förståelse för varför aktuell händelse varit fel
påbörjas. T.ex. diskussioner i barngruppen, barnböcker som belyser händelsen etc. En
uppföljning av arbetet efter 1-2 veckor. Arbetet dokumenteras av personalen och
förvaras hos förskolechef.
16
2016-09-26
Akuta åtgärder
 Den som ser en händelse stoppar det som pågår. Ta hjälp av den personal som finns
närmast, om situationen kräver det. Ta hand om både det/de barn som har drabbats,
och det/de barn som har orsakat skadan (fysiskt/psykiskt). Dokumentera barnens
beskrivning av händelseförloppet och bakomliggande orsaker och meddela
förskolechef.
 När den akuta situationen är stoppad och barnen har fått lämna sina redogörelser av
händelseförloppet ska vårdnadshavarna informeras. Det bör ske så snart som möjligt,
senast samma dag som incidenten inträffade. Det är viktigt att den personal som varit
med om händelsen tar kontakten. Dokumentera dag och tid för samtalet, vem du har
talat med och viktig information om samtalets innehåll och meddela sedan
förskolechef.
 Om flera vuxna ansvarar för samtal med såväl barn som föräldrar, så beslutar man om
vem som skall kontakta förskolechef. Se till att all dokumentation om vad som sagts
från inblandade barn samt deras vårdnadshavare förs vidare till förskolechef.
 Förskolechef anmäler utredningar enligt delegationsordning till Bildningsnämnden.
Dokumentation
Personal som är inblandad i pågående utredning ansvarar för all dokumentation och att dess
originalhandlingar överlämnas till förskolechef för arkivering.
Originalhandlingar arkiveras enligt gällande dokumenthanteringsplan.
17