kommunstaben

Malmö stad
1 (9)
Förskoleförvaltningen
Datum
Tjänsteskrivelse
2016-10-20
Vår referens
Mats Ahlin
Planeringssekreterare
[email protected]
Rapport – Uppföljning av diskriminering och annan kränkande behandling,
våren 2016
FSKF-2016-7943
Sammanfattning
Denna rapport är den sjätte halvårsrapporten gällande diskriminering och annan kränkande
behandling inom Malmös förskolor. Förra rapporten visade på en markant nedgång i antalet
anmälningar. Denna gång har antalet anmälningar ökat kraftigt. Samtidigt som det finns många
exempel på korrekt hanterade ärenden, finns det också brister. Slutsatsen blir därför samma som
i förra rapporten att det behövs fortsatt bevakning och utveckling av området.
Förslag till beslut
Förskolenämnden föreslås besluta
att ge utbildningscheferna i uppdrag att kontinuerligt följa arbetet mot diskriminering eller
annan kränkande behandling områdesvis och på enhetsnivå, både avseende det förebyggande
arbetet och det åtgärdande.
att lägga rapporten till handlingarna
Beslutsunderlag

G-Tjänsteskrivelse Förskolenämnden 161026 Rapport - Uppföljning av diskriminering och
annan kränkande behandling
Beslutsplanering
Förskolenämnden 2016-10-26
Ärendet
Rapport – Uppföljning av diskriminering och kränkande behandling, våren 2016
I detta ärende redovisas uppdraget från förskolenämndens januarisammanträde 2014 om att
halvårsvis göra en sammanställning och analys av anmälningarna om diskriminering1 eller annan
kränkande behandling som skall återrapporteras till nämnden.
Trakasserier och sexuella trakasserier är en form av diskriminering. I denna rapport används samlingsbegreppet
diskriminering fortsättningsvis.
SIGNERAD
2016-10-12
1
2 (9)
1
Förskolorna ska arbeta för att förebygga diskriminering och kränkande behandling så långt som
det är möjligt. De signaler om incidenter som ändå kommer ska anmälas till förskolechef som i
sin tur ska anmäla vidare till huvudmannen (förskolenämnden). Därefter ska förskolechefen på
delegation från förskolenämnden skyndsamt genomföra en utredning av händelsen och om
utredningen visat att diskriminering eller annan kränkande behandling skett ska förskolechefen
vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter att ske. När det handlar om anmälan om
kränkande behandling mellan yngre barn så är det inte alltid tillsynsmyndigheterna,
Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen, gör bedömningen att det handlat om
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utan att det i stället handlat om bristande
tillsyn i verksamheten. Detta gäller de allra minsta barnen som kan agera impulsivt och utan att
kunna förstå konsekvenserna.
Rättslig reglering
Likabehandlingsarbetet regleras i två lagar, 6 kap skollagen och diskrimineringslagen. Enligt 1
kap. 4 § diskirmineringslagen avses med diskriminering
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att
särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck,
viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss
funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,
3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom
att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i
en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga
utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till
– de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
– varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan
verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
– andra omständigheter av betydelse,
4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder,
5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet,
6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt
som avses i 1–5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande
till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att
fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958).
Enligt 6 kap 3 § skollagen avses med kränkande behandling: ett uppträdande som utan att
vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs
3 (9)
värdighet.
Enligt 6 kap 8 § skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan
med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande
behandling av barn och elever. Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen (2008:567) ska
huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att
dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller
söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier.
Enligt 6 kap 9 § skollagen och 2 kap 5 § diskrimineringslagen råder förbud för personal inom
förskolan att utsätta ett barn för kränkande behandling eller diskriminering. Enligt 6 kap. 10
skollagen och 2 kap. 7 § diskrimineringslagen är en huvudman som får kännedom om att ett
barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten,
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller
kränkningarna. Enligt 6 kap 10 § skollagen är lärare, förskollärare eller annan personal som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En
förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt
för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt om ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i
diskrimineringslagen.
Resultat
Utvärderings- och myndighetsenheten har undersökt det senaste halvårets anmälningar om
diskriminering eller annan kränkande behandling till förskolenämnden. Varje ärende skall
innehålla anmälan till förskolechef, anmälan till huvudman samt utredning och vid behov
åtgärder. Ärendena har hämtats ur diariet. Vid en samtidig granskning av diarieförda klagomål
har man funnit ett antal ärenden som borde ha anmälts som diskriminering eller annan
kränkande behandling och som därför tagits med i denna redovisning.
Under perioden 2016-01-01 – 2016-06-30 har 67 anmälningar om diskriminering eller annan
kränkande behandling i förskolan rapporterats till förskolenämnden i egenskap av huvudman för
de kommunala förskolorna. Ytterligare 39 ärenden har tillkommit från granskningen av
klagomålsärenden. Rapporten omfattar slutligen därmed totalt 106 ärenden. Detta innebär att
antalet ärenden denna gång är mer än dubbelt så många som föregående halvår.
I nedanstående tabell redovisas fördelningen av anmälningar mellan utbildningsområdena.
Under perioden 160101-160630 har områdesindelningen ändrats, men eftersom ändringen
endast gäller de två sista månaderna, rapporteras hela perioden här utifrån den tidigare
områdesindelningen. Den nya områdesindelningen har inte heller hunnit genomföras i alla
avseenden så att den kan antas ha haft effekt på de ärenden som rapporterats under maj och
juni. En följd av förändringen med byten av förskolechefer kan vara att handläggningen verkar
ha stannat upp i några av de ärenden som anmäldes precis innan förändringen.
Antal rapporterade diskriminerings- och kränkningsärenden jämfört med tidigare
4 (9)
perioder
Förskoleområden
A
B
C
D
E
F
G
H
Summa
130701131231
5
6
5
5
9
0
3
2
35
140101140630
1
3
0
8
1
3
2
2
20
140701141231
3
6
4
7
6
1
1
3
31
150101150630
17
15
10
8
13
7
13
9
92
150701151231
6
2
6
6
4
4
7
10
45
160101160630
11
14
10
14
23
8
14
12
106
I tabellerna nedan redovisas anmälningar som gäller både diskriminering och annan kränkande
behandling. I tabellerna nedan redovisas hur anmälningarna fördelar sig när det gäller vem som
anmält, vem som misstänks ha utsatt den drabbade, vem som drabbats samt om det rör sig om
en fysisk eller verbal situation samt vilken typ av händelse som avses. Några av ärendena
misstänks gälla diskriminering eller trakasserier men de har inte skiljts ut i sammanställningen.
Anmälare
Vem har utsatt den
drabbade
Vem har drabbats :
barnets kön
Typ av händelse
Vårdnadshavar
e
74
Personal
Personal
Annat barn
52
45
F
P
40
46
Fysisk
Verbal
58
31
22
Kvalitetsstödjare
6
Annan
Både personal
och barn
3
Praktikant/
okänd
6
4
Kön framgår
inte/eller båda
förekommer
samtidigt
20
Både fysisk och
verbal
13
Oklart
4
Av de 45 fall där barnet misstänks ha blivit utsatt av ett annat barn eller flera, gällde 36 fysiska
händelser, 5 verbala och 4 gällde både fysiska och verbala händelser samtidigt.
Endast 22 av 106 anmälningar har gjorts av personal, vilket motsvarar en klart mindre andel än
förra halvåret. Av de 22 anmälningar som gjorts av personal gäller 13 fall att en personal
5 (9)
misstänkts ha utsatt ett barn för diskriminering eller annan kränkande behandling
Denna gång är bedömningen att 39 av de 67 ärenden som anmälts korrekt som diskriminering
eller kränkande behandling håller tillräcklig eller i en del fall mycket god kvalitet. Hela
ärendegången har följts, utredningen är noggrann och åtgärderna speglar att det som anmälts
tagits på allvar. Utöver dessa 39 ärenden finns ytterligare tre som bedömts som bra hanterade
men med vissa administrativa brister i ärendegången. 3 ärenden är så sent anmälda att de av
naturliga skäl inte var färdiga när mätningen gjordes. 12 ärenden bedöms ha allvarliga brister,
som till exempel att endast anmälan till huvudman finns registrerad när det gått mer än tre
månader eller att den redovisade utredningen bedöms som otillräcklig och att inga åtgärder
vidtagits. Ytterligare 10 ärenden bedöms ha mindre brister som dock behöver noteras.
Av de 39 ärenden som är rapporterade som klagomål har samtliga den allvarliga bristen att de
skulle rapporterats som diskriminering eller kränkande behandling. Den viktiga skillnaden är att
anmälningar om diskriminering eller kränkande behandling också skall anmälas till
huvudmannen, i detta fall förskolenämnden. 23 av dessa klagomålsärenden har dock i övrigt
hanterats på ett bra eller mycket bra sätt.
Analys
Skillnaderna i antalet rapporterade fall av diskriminering och kränkande behandling mellan olika
halvårsperioder fortsätter att vara stora. I den förra rapporten som handlade om hösten 2015
konstaterades en markant minskning av antalet anmälningar. Denna gång har det svängt kraftigt
tillbaka och nu till en rekordhög nivå, 106 rapporterade ärenden. . 67 av dessa har rapporterats
korrekt vilket är en nästan exakt fördubbling jämfört med föregående halvår. När man räknar in
de 39 fall av diskriminering eller kränkande behandling som felaktigt rapporterats som klagomål
har antalet anmälda diskrimineringar eller kränkningar mer än fördubblats, från 45 till 106
ärenden.
I de senaste rapporterna har det spekulerats i olika tänkbara förklaringar till ökning eller
minskning av antalet anmälningar. Utbildningar och förbättrade rapporteringsverktyg har setts
som en viktig del av förklaringen när det skedde en stor ökning under våren 2015. När antalet
anmälningar gick ner kraftigt under hösten 2015 var detta svårare att förklara. En tänkbar
delförklaring som angavs var minskad uppmärksamhet på området diskriminering eller annan
kränkande behandling. Dessutom fördes tanken fram att det ofta är svårt för personal att anmäla
kollegor. Mindre kränkningar av barn från personal kan inträffa i stressade situationer som alla
kan hamna i och en anmälan mot en kollega ses säkert av många som ett allvarligt steg. Det är
dock viktigt att fortsätta informera om att även sådana händelser ska anmälas och utredas. Det är
nolltolerans mot alla former av kränkande behandling från personal mot barn.
Nu har det alltså åter skett en mycket markant ökning. Detta får framför allt ses som positivt
eftersom det tyder på att diskriminerings- och kränkningsärenden tas på allvar. Det finns
fortfarande anledning att tro att det finns ett ganska stort mörkertal trots att det skett
förbättringar. Under våren har 6 anmälningar gjorts av kvalitetsstödjare i samband med
kvalitetsbesök. Det innebär att personal kan arbeta på ett sätt som kan utgöra diskriminering
eller kränkande behandling mot barn trots att de är utsatta för ett granskande besök. I något fall
kan det ha handlat om en olycklig tillfällighet. Det finns dock anledning att tro att det finns
förskolor där värdegrunden av olika skäl har förskjutits så att diskriminering eller kränkningar
kan passera utan att någon öppet reagerar.
6 (9)
Det som får ses som något oroande är att antalet anmälningar från personal bara ökar mycket
marginellt och att denna gång många fall av diskriminering och kränkande behandling blivit
rapporterade som klagomål. Diskriminering och annan kränkande behandling kan sannolikt ses
som ett laddat och inte helt enkelt område att hantera i förskolan. Det är i så fall viktigt att hålla
en aktiv uppmärksamhet på området på olika sätt. Ämnet måste som påpekats i tidigare
rapporter säkert tas upp regelbundet på personalmöten och utbildning måste erbjudas igen för
att hålla kunskapen levande.
Det finns bland de rapporterade ärendena flera bra exempel på hur en anmälan kan hanteras
både formellt korrekt och följas upp med en fullgod utredning, åtgärder som både är anpassade
till den aktuella situationen och av mera allmänt slag, samt en uppföljning med den som anmält.
Samtidigt finns det 12 av 67 ärenden som bedöms ha stora brister. I några fall kan det vara så att
det har gjorts mer i ärendet än vad som rapporterats (vilket i så fall ändå är en brist), men i flera
fall verkar man ha tappat bort ärendet någonstans på vägen eller av någon annan anledning inte
slutfört handläggningen. Tillsammans med de ärenden som borde rapporterats som
diskriminering eller kränkande behandling men som i stället rapporterats som klagomål, är det
sammanlagt 51 av 106 ärenden som bedöms ha allvarliga brister. Detta måste ses som
oroväckande och på sikt allvarligt om inte en väsentlig förbättring sker inom en snar framtid.
Vissa ärenden är uppenbart betydligt svårare än andra men den tydliga procedur som finns för
hantering av diskriminering och kränkande behandling skall alltid kunna följas.
Alla anmälningar skall tas på allvar och anmälaren skall behandlas med respekt även när man
anser att man kan visa att personen har fel.
Utredningen skall vara förutsättningslös och allsidig och av redovisningen skall det framgå vad
som i huvudsak kommit fram. Åtgärderna skall inte enbart vara rutinmässiga (typ att
värdegrunden diskuteras vid personalmöten) utan även vara specifika för det aktuella ärendet.
Slutligen är det viktigt att det drabbade barnet uppmärksammas. Även om det är viktigt att
vårdnadshavaren får förtroende för förskolans utredning och åtgärder, är det faktiskt barnet som
är den direkt drabbade parten.
Några punkter som bygger på vad som iakttagits i genomgången av periodens anmälningar:

Det skall inte behöva råda osäkerhet om vad som är diskriminering eller kränkande
behandling. I enstaka tveksamma fall bör förvaltningens jurister tillfrågas för hjälp med
bedömningen. Man måste också komma ihåg att det som anmäls är en upplevd diskriminering
eller kränkande behandling som skall utredas. Man kan alltså inte avfärda en anmälan innan en
förutsättningslös utredning genomförts och dokumenterats. Utredningen syftar alltid till att
kränkningen skall upphöra och inte upprepas. Syftet alltså är alltså inte i första hand att hitta
en skyldig.

I situationer där ord står mot ord, till exempel att en utpekad personal nekar till det som
anmälan gäller, är det extra viktigt att utredningen innehåller flera steg som till exempel
intervjuer med kollegor och om det bedöms lämpligt med inblandade barn. Det är också
viktigt att man inte avfärdar en vårdnadshavares upplevelse. Att ord står mot ord innebär
inte automatiskt att inte någon form av diskriminering eller kränkande behandling ägt rum.
7 (9)

Om en personal anmäls för diskriminering eller kränkande behandling skall alltid en parallell
arbetsrättslig utredning2 inledas. Detta är en egen utredning som inte ersätter den utredning
förskolechefen skall göra av den anmälda händelsen.
2
Den eventuella arbetsrättsliga utredningen granskas inte i denna rapport då detta inte faller inom Avdelningen
kvalitet och myndighets uppdrag.
Plan mot kränkande behandling
Av 6 kap. 8 § skollagen följer att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med
en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling
av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att
påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Av 3 kap 16 § diskrimineringslagen följer att en utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje
år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i
15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren
avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade
åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Under den aktuella perioden har c:a 190 planer upprättats eller reviderats. Detta är en mycket
kraftig och glädjande ökning..
Under perioden januari till den 17 juni 2016 har 43 förskolors planer mot diskriminering och
kränkande behandling granskats av kvalitetsstödjarna i samband med kvalitetsbesöken på
förskolorna utifrån en checklista framtagen 2015. Medarbetare från myndighets- och
utvärderingsenheten har varit behjälpliga i arbetet. De 43 förskolornas planer får ses som en
stickprovskontroll över de upprättade planerna. I checklistan finns svarsalternativen ja, nej och
kan utvecklas i tydlighet. Med formuleringen ”kan utvecklas i tydlighet” menas att det antingen
saknas viss information, felaktig information eller ej tydlig information. De fem områden som
har haft flest ”nejsvar” följer nedan.
Framgår det av planen att barnen har deltagit i arbetet med framtagandet av planen?
Ja: 12
Nej:23
Kan utvecklas: 8
Framgår det av planen att vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av
planen?
Ja: 9
Nej: 21
Kan utvecklas: 11
Anges rutiner för hur barn och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla
8 (9)
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?
Ja: 10
Nej: 22
Kan utvecklas:9
Innehåller planen en kartläggning av den egna verksamheten, exempelvis riskplatser,
bemötande, samspel och situationer?
Ja: 11
Nej: 18
Kan utvecklas:13
Anges rutiner för hur personalen ska agera när ett barn utsatts för trakasserier eller
kränkande behandling av personal?
Ja: 16
Nej:10
Kan utvecklas:17
Analys
Utifrån sammanställningen över planerna konstateras att i 23 av planerna framgår inte att barnen
deltagit i arbetet med att ta fram planen, i 22 av planerna framgår inte att vårdnadshavarna
deltagit och 18 planer saknar en kartläggning av den egna verksamheten över exempelvis
riskplatser, bemötande, samspel och situationer.
En kartläggning är en grundläggande del i arbetet med att förebygga kränkande behandling, i en
sådan är det även bra att involvera barnen och vårdnadshavarna på olika sätt, vilket i sin tur
skulle leda till att de också deltar i framtagandet av planen. Förskoleförvaltningen kommer
därför i de kommande utbildningstillfällena gällande diskriminering och kränkande behandling i
höst och vinter att särskilt gå igenom kartläggningsprocessen.
För att förskolorna inte ska förbise viktiga delar som ska finnas med i en plan mot
diskriminering och kränkande behandling har checklistan tagits fram. Tanken är att denna ska
utgöra ett stöd för förskolecheferna vid upprättandet av planerna. Det är av vikt att möjligheten
att använda checklistan även fortsättningsvis kommuniceras till förskolecheferna för att på så
sätt minimera risken att ett delområde förbises i upprättandet av planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Sammanfattande kommentar
Det är fortsatt så att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvecklas
och förbättras. Det gäller både den administrativa hanteringen som innebär att rutinen följs och
diarieförs och att ärenden avslutas inom ett par månader om inte särskilda skäl finns, samt hur
utredningen genomförs och att åtgärderna både har en direkt koppling till det aktuella fallet och
verkar allmänt förebyggande.
Denna rapport visar på en kraftigt ökad rapportering vilket huvudsakligen måste ses som
positivt. Samtidigt finns det fortfarande stora brister som inte minst handlar om att en anmälan
som gäller (eller också innehåller) kränkande behandling registreras som ett klagomål samt att en
del utredningar är summariska och att åtgärder framstår som otillräckliga och torftiga. Det gäller
också att planerna kan sakna viktiga delar såsom kartläggningar.
9 (9)
Bedömningen är att nämnden bör ge utbildningscheferna i uppdrag att kontinuerligt följa arbetet
mot diskriminering eller annan kränkande behandling områdesvis och på enhetsnivå, både
avseende det förebyggande arbetet och det åtgärdande.
Ansvariga
Ana Maria Deliv Avdelningschef
Andreas Norbrant Förvaltningschef