Tjänsteskrivelse 2008-05-12 Dnr 2008/81-600 Utbildningsnämnden Politiska partiers tillträde till skolan Beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Bakgrund Med anledning av uppkomna frågeställningar kring politiska partiers tillträde till Nacka kommuns skolor följer här ett klargörande av den rättsliga regleringen, skolans styrdokument samt beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) samt Justitiekanslern (JK). Sammanfattning Den rättsliga regleringen kring politiska partiers tillträde till en kommuns skolor finns i regeringsformen. I skollagen anges förutsättningarna för den värdegrund som ska genomsyra all skolverksamhet. Under 2006 infördes en likabehandlingslag som gäller all verksamhet från förskola till och med vuxenutbildning. Läroplanerna är viktiga styrdokument i alla skolformer. Av läroplanerna framgår skolans demokratiska uppdrag men berör inte direkt partipolitiska aktiviteter. Såväl JO som JK har i beslut uttalat sig om partipolitiska aktiviteter i skolan. Dessa beslut bildar praxis i fråga om politiska partiers tillträde till skolan och ger en vägledning i de ibland svåra avvägningar som rektor behöver göra för att fatta juridiskt korrekta beslut. Rättslig reglering Av 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) framgår att varje medborgare garanteras frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna grundläggande fri- och rättigheter i RF som kallas yttrandefrihet är inte helt obegränsad. Yttrandefriheten innefattar ingen ovillkorlig rätt för medborgarna att få tillträde till en viss institution t.ex. en skola, för att där sprida ett budskap. I 1 kap. 2 § skollagen framgår bland annat att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som Stadsledningskontoret Postadress Nacka kommun 131 81 Nacka Besöksadress Stadshuset Granitvägen 15 Telefon Växel Direkt Mobil Fax 08-718 97 65 08-718 97 65 070-431 97 65 08-718 81 56 E-post [email protected] www.nacka.se Organisationsnummer 212000-0167 1 (3) Nacka kommun verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Vidare anges att den som verkar inom skolan särskilt ska främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Den 1 april 2006 (SFS 2006:67) trädde en skärpt lagstiftning i kraft som uttryckligen förbjuder diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen är enligt denna lag skyldig att utreda påtalade trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra sådana handlingar. Skolan är inte en offentlig plats utan ett lärosäte dit den som är där för att lära eller lära ut eller annars har en befattning vid skolan har tillträde till. Rektor bestämmer över skolans område. Skolans styrdokument Skolförfattningarna innehåller däremot ingen reglering som direkt rör partipolitiska aktiviteter i skolan. Enligt läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) kan skolans demokratiska uppdrag sägas handla om flera olika delar. Eleverna ska i ämnesundervisningen utveckla kunskaper om demokrati, eleverna och skolan ska verka i demokratiska arbetsformer och skolor ska fostra demokratiska samhällsmedborgare utifrån läroplanernas formuleringar om demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna. Läroplanerna betonar att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Läraren ska också öppet redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och problem. Skolan kan därför behöva samverka med politiska partier och organisationer. I läroplanerna anges vidare att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i läroplanen och klart ta avstånd från det som strider mot dem. JO-beslut Justitieombudsmannen (JO) har i ett antal beslut prövat hur skolor kan hantera politiska partiers möjligheter att verka i skolan. JO har funnit att en skola brister i allsidighet och saklighet om man är beredd att medge en organisation tillträde men inte en annan. Skolan får heller inte utesluta partier på grundval av de politiska åsikter de förväntas föra fram. Kravet på allsidighet kan heller inte tolkas så att alla partier ska tillåtas medverka samtidigt. Av JO:s beslut framgår vidare att mötesfrihet i egentlig mening inte råder på en skola eftersom skolan inte är en allmän plats. Ansvaret för vad som sker på en skolas område vilar på huvudmannen och skolans rektor. Skolans ledning ska medverka till att lagstiftningens intentioner följs samtidigt som de har ett särskilt ansvar för att ordningen upprätthålls på skolans område. Ordningsskäl kan motivera att politisk information begränsas eller styrs av skolan i tid, rum och till sin form. Med hänsyn till skolans 2 (3) Nacka kommun 3 (3) arbetsformer och skolans fostrande uppgift har begreppet ordning fått ett något vidare innehåll inom barn- och ungdomsskolan än i allmänhet. JO har vidare framhållit att det fordras att följderna för ordningen av att en organisation verkar på skolan, är klart påvisbara eller att skolan har anledning att befara att följderna för ordningen och disciplinen på skolan blir allvarliga. JK-beslut Justitiekanslern JK riktade helt nyligen kritik mot en skolas beslut att avslå ett visst partis begäran om att få anordna bokbord och dela ut flygblad på skolan. Av JK:s uttalande framgår att begränsningar av rätten att sprida trycka skrifter inte får ställas upp utan stöd i tryckfrihetsordningen, och att detta gäller trots att skollokaler inte utgör allmän plats. Enligt JK är det upp till skolledningen att ge tillstånd för utomstående att få utöva sådana aktiviteter inom skolområdet. Avslag får dock inte grundas på innehållet i de aktuella skrifterna. JK fann att skolan fattat sitt beslut med anledning av partiets politiska åsikter och på grund av de förväntade åsikterna i de skrifter som skulle spridas. Skolan har invänt att avslaget motiverats av ordningsskäl. Enligt JK har skolledningen visserligen en skyldighet att upprätthålla ordningen i skolan men ordningshänsyn får inte användas som ett svepskäl för att kringgå förbudet om spridningshinder. JK ansåg att skolledningen saknat tillräcklig anledning att neka tillträde till skolan. Beslutet anses oförenligt med spridningsförbudet i tryckfrihetsförordningen. Då andra partier tillåtits besöka skolan anses beslutet också strida mot objektivitets- och likabehandlingsprincipen i regeringsformen. Slutsatser Skolan är inte en offentlig plats som vem som helst har tillträde till utan föregående medgivande från rektor, som är den som ansvarar för skolan som sådan. En rektor kan låta politiska partier informera som ett led i skolans demokratiska arbete, men då insatt i ett sammanhang och rektor har ett ansvar för att belysningen är allsidig. Detta betyder att det inte är lämpligt att öppna skolan för agitation i sakfråga på den politiska agendan men om rektor gör det måste rektor se till att sakfrågan blir allsidigt belyst och att samtliga partier som har ett intresse att debattera frågan får den möjligheten. Helena Meier Stadsjurist Susanne Sjögren Utbildningsexpert