ett led i patientsäkerheten

INFEKTIONSPREVENTION
– ett led i patientsäkerheten
BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK
Vårdrelaterade infektioner (VRI) i kombination med multiresistenta bakterier är ett allvarligt och växande problem,
inte bara i Sverige utan globalt. Mätningar visar att upp till
hela tio procent av alla som vårdas på sjukhus i Sverige
drabbas av en vårdrelaterad infektion1.
Idag står världen inför hotet om en växande antibiotikaresistens. Spridningen av multiresistenta bakterier ökar.
Situationen är akut och vi måste tillsammans arbeta för att
vända på denna trend.
Några av Swedish Medtechs medlemmar presenterar i
detta kunskapsunderlag hur de arbetar preventivt mot VRI.
Produkterna är några exempel bland många medicintekniska
lösningar som tillsammans kan bidra till att vända trenden
– att minska risken för VRI och spridningen av multiresistenta
bakterier.
Vad menas med vårdrelaterad infektion?
Vårdrelaterade infektioner är infektioner som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppenvård,
oavsett smittväg eller smittämne. Hit räknas även infektioner
som vårdpersonal kan ådra sig till följd av sitt arbete. De
vanligaste vårdrelaterade infektionerna är urinvägsinfektioner,
lunginflammationer, postoperativa sårinfektioner samt
kärlkateterrelaterade infektioner i blodbanorna.2 Med varje
infektion ökar dessutom risken för uppkomst och spridning
av multiresistenta mikroorganismer.
maskiner till förbrukningsartiklar, som kanyler, katetrar och
förband. Patientjournalsystem och hjälpmedel är andra
exempel på medicinteknik.
Risken att drabbas av en infektion kan öka i samband med
användning av medicintekniska produkter, t.ex. urinvägskatetrar, endotrachealtuber eller centralt venösa infarter.
I och med att främmande, ej kroppsegna, material används
i kroppen ökar risken för att mikroorganismer kan ta sig in
via den medicintekniska produkten för att sedan föröka sig
och orsaka infektion. Det kan vara kroppsegna och vanligtvis
harmlösa bakterier som ändrar beteende eller skadliga
mikroorganismer som förs över till patienten från
omgivningen. Men rätt hanterade kan medicintekniska
lösningar istället bidra till att betydligt reducera risken för att
resistenta bakterier såsom MRSA och andra vårdrelaterade
infektioner får fäste i vården.
”Upp emot 1500 dödsfall om året beror
på VRI”3
”VRI innebär merkostander för vården
med 750 000 extra vårddagar till en
kostnad av cirka 6,5 miljarder kronor
per år”4
Medicinteknik och prevention
Denna skrift illustrerar kopplingen mellan infektionsprevention och medicinteknik. Vårdpersonal och patienter kommer
dagligen i kontakt med medicinteknik. Dagens sjukvård är
en komplex verksamhet med ett stort antal avancerade behandlingsmetoder och många involverade yrkesgrupper.
Vårdpersonalen är den största resursen inom vården; det
är de som utför behandlingar och sköter omvårdnaden av
patienten. Det är därför viktigt att ge personalen rätt förutsättningar att utföra sitt arbete på ett korrekt sätt och det
finns idag många olika lösningar som stöd för detta.
Leverantörer av medicintekniska produkter och tjänster
arbetar för att förse patienter, vård och omsorg med lösningar som är effektiva och säkra. Detta gör att utbildning och
samverkan mellan vård och den medicintekniska branschen
blir av största vikt.
Konsekvenserna är stora
Vårdrelaterade infektioner uppskattas utgöra ca 35% av alla
vårdskador i svensk sjukvård. Enligt Socialstyrelsen innebär
de vårdrelaterade infektionerna merkostnader för vården
med 750 000 extra vårddagar till en kostnad av cirka 6,5
miljarder kronor per år4. Alla VRI:er går inte att förebygga,
men i studier uppskattas ändå att åtminstone 30% av
skadorna skulle kunna undvikas.1
Medicintekniska produkter
Medicintekniken är ett brett område som omfattar allt från
tung utrustning, så som autoklaver och hjärt- och lung-
1. Mätning av VRI och BHK, www.skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/matningavskadorivarden 2. Staphylococcus aureus, koagulasnegativa stafylokocker, enterokocker och gramnegativa tarmbakterier som E-coli, Enterobakter - arter samt Pseudo-monas aeruginosa förekommer ofta 3. Markörbaserad journalgranskning 2013 - 2015 Skador i vården 4. Vårdrelaterade infektioner. Framgångsfaktorer som förebygge, SKL 2014 5. Tillståndet och
utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt tandvård, Socialstyrelsens lägesrapport 2016
3
INFEKTIONSPREVENTION
Vårdrelaterade infektioner
Rengöring, desinfektion och sterilisering
För att motverka vårdrelaterade infektioner är det centralt
att, oavsett ingrepp, hålla en god hygien. Det gäller både för
patienten, vårdpersonalen och i operationssalen1.
När en operationen är slutförd börjar förberedelserna
och arbetet med att rengöra och sterilisera de operationsinstrument som är avsedda att återanvändas till nästa
patient.
Följsamhet till hygienrutiner och klädregler
I landstingen var följsamheten till både hygienrutiner och
klädregler knappt 76% våren 2015. Från och med den
1 januari 2016 har de hygienregler som redan gäller inom
sjukvården även börjat gälla inom hemtjänsten, särskilda
boenden och vissa boenden anpassade för personer med
fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.2 Detta är en
viktig insats för att undvika vårdrelaterade infektioner och
spridning av antibiotikaresistenta bakterier bland patientgrupper som redan är mottagliga för infektion i vård och
omsorg. Den nya föreskriften omfattar bland annat regler
om handhygien, arbetskläder och hur skyddshandskar och
förkläden ska användas.
Rengöring och desinfektion
För att underlätta rengöring och desinfektion i en avsedd
diskdesinfektor plockas, så långt det är möjligt, instrumenten
isär enligt tillverkarens instruktioner.
Trots att processer för ökad infektionskontroll har lett till
en sänkning av antalet infektioner hos patienter som
genomgår kirurgiska ingrepp innebär instrument inom bland
annat endoskopi fortfarande unika problemställningar.
Instrumentens komplexa design med långa, trånga kanaler
och ventiler gör det svårt att uppnå en effektiv rengöringsprocess. En mindre avvikelse från den rekommenderade
processen kan leda till närvaro av överlevande mikroorganismer och ökad risk för infektion.1
Detta ställer allt högre krav på sjukhusens förmåga att
kunna påvisa att man arbetar enligt högsta möjliga
hygienstandard. Att kunna visa att rengöring utförs effektivt
spelar en viktig roll i denna process. Visuell utvärdering av
renhet är naturligtvis viktigt, men kontamination är inte
alltid synlig för ögat vilket ökar behovet av känsliga och
kvantitativa metoder för hygienkontroll.
Det effektivaste sättet att förbättra följsamheten med
godtagna riktlinjer är att implementera protokollförda
kontroller som ett steg i rengöringsprocessen.
Hygienstandarden och effektiviteten av rengöringsprocesser kan t.ex. utvärderas genom att mäta närvaro av adenosin
tri-fosfat (ATP) i ett prov. På kort tid kan man få indikation
på total biologisk kontamination inklusive mikrobiologisk
kontamination. Detta ger en bättre bild av den hygieniska
statusen på en yta eller utrustning för att utvärdera effektiviteten av rengöringsstegen före slutlig desinfektion2. Det
visar också om dekontamineringen är adekvat genomförd
samt ger möjlighet att följa trender över tid och upptäcka
brister innan de får förödande konsekvenser. Detta möjliggör
i sin tur en kontinuerlig förbättring av rengöringsrutinerna i
verksamheten.
Sterilisering
Personal som hanterar sterilisering inom operation och på
sterilcentraler möts idag av större utmaningar än någonsin.
Vi ser ett ökat tryck på snabbare omsättning av instrument,
strömlinjeformning av processer och krav på kostnadsbesparingar. Parallellt finns höga förväntningar på att bidra
till vårdens gemensamma arbete med att reducera risken för
postoperativa sårinfektioner och förbättra patientsäkerheten.
Detta ger en situation som ställer krav på effektivisering och
kvalitetssäkring.
Rutinkontroll är det bästa sättet att säkerställa att
steriliseringsutrustning, så som autoklaver, fungerar som de
ska, att ångan penetrerat djupt nog in i förpackningar och
att godset inuti dessa utsatts för rätt förutsättningar för en
lyckad steriliseringsprocess.
För att säkerställa bästa möjliga kontroll av autoklaven är
det en fördel att få så mycket information som möjligt kring
processen och att kunna spara data digitalt.
Ett elektroniskt testsystem kan används för den dagliga
utrustningskontrollen och ge omfattande, digitalt lagrad data
som kan användas för att analysera resultat från en autoklav
över tid och på så vis identifiera och åtgärda fel innan de ger
upphov till produktionsstopp.
Handhygien
Grundläggande i allt infektionspreventivt arbete är att ha en
god handhygien. Våra händer utsätts ständigt för kontaminering i kontakt med andra människor eller föremål. Detta kan
orsaka smitta vid kontakt med mun, näsa, ögon eller öppna
sår. Viktigt är därför att tvätta och sprita händerna både inför
och efter kontakt med patienten. Händerna tvättas med tvål
och vatten innan spritning endast vid de tillfällen de blir
smutsiga av exempelvis patientens kroppsvätskor. Handdesinfektionsmedel är en alkoholbaserad lösning som finns i
både lättflytande form och i gelform.
Grundläggande i allt infektionspreventivt arbete är att ha en
god handhygien
Håravkortning inför operation
För att ge åtkomst till området för ett kirurgiskt ingrepp eller
för att säkerställa att häftande produkter så som diatermiplattor, elektroder m.m. sitter säkert på plats kan preoperativ
håravkortning behövas. Hudskador på grund av hårborttagning med rakhyvel är en viktig riskfaktor för postoperativa
sårinfektioner. Med hjälp av en kirurgisk Clipper i stället för
en rakhyvel minskar risken för infektion trefaldigt3.
Evidens från en beslutsanalytisk modell visade att användningen av en elektrisk clipper var kostnadseffektiv i jämförelse med ingen håravkortning, rakning med rakhyvel, eller
hårborttagningskräm.4 Olika kirurgiska Clipprar har olika
påverkan på patientens hud.
Preoperativ hudtvätt för patienten
Inför vissa ingrepp inom kärlkirurgi, ortopedisk kirurgi, hjärtkirurgi eller ingrepp/operationer där hudbakterier som
exempelvis koagulasnegativa stafylokocker och S. aureus kan
orsaka allvarliga infektioner ska patienten duscha med bakteriedödande klorhexidintvål. På så sätt minskar man antalet
bakterier på kroppen och därmed infektionsrisken.
3M Elektroniskt Test System
En biologisk indikator kan signifikant förkorta tiden till kritisk
information kring steriliseringsprocessen genom svar på
bara en timme.
3M Attest Super Rapid
biologisk indikator
Kirurgisk handdesinfektion
Operationshandskar punkteras ofta under operation. Det är
därför viktigt med noggrann preoperativ handdesinfektion,
så kallad kirurgisk handdesinfektion, före operation för att
minska mängden bakterier som förorenar sår. Operationspersonalen desinfekterar händer och underarmar med ett
alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.
3M Clean-Trace ATP system hjälper till att utvärdera hygienstandarden och effektiviteten av rengöringsprocesser genom att
mäta närvaro av adenosin tri-fosfat (ATP) i ett prov.
Med hjälp av en kirurgisk clipper i stället för en rakhyvel minskar
risken för infektion. På bilden kirurgisk clipper från BD.
1. Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag (Socialstyrelsen) 2. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i
vård och omsorg 3. Alexander et al. Arch Surg. 1983;118(3):347-352 4. NICE CG74 October 2008 – Surgical site infection: Prevention and treatment
4
1. Petersen at al. 2011. Infection Control and Hospital Epidemiology, 32:6, 527–537 2. Obeeet al. 2005. Am J Infect Control; 33:202–6
5
HYGIEN
HYGIEN
Vårdhygien för infektionsprevention
En desinfektionsrobot placeras in i det aktuella rummet
och programmeras efter rummets storlek. Innan processen
startas ska brandalarm och luftkonditionering stängas av
eller täckas för. Absorberande material, som till exempel
textilier, ska tas ut och detsamma gäller elektronisk
utrusning. Maskinen sprutar därefter ut en dimma av väteperoxid som dekontaminerar alla ytor i rummet. Eftersom
dimman virvlar runt i rummet kommer den åt på ett bra
sätt. Efter att väteperoxiden har brutits ned kan man gå in i
rummet igen och använda det som vanligt.
Madrasser
Madrasser både för att förebygga och som hjälpmedel vid
behandling av trycksår är konstant i direkt kontakt med
patient och därför alltid potentiella smittbärare. En madrass
har under sin livslängd ett stort antal brukare som alla kan
ha olika åkommor, vilket kan resultera i att madrassen direkt
utsätts för både blod, avföring och andra kroppsvätskor. För
att säkerställa att madrasser bidrar till patientsäkerheten
och en hög hygienisk standard måste de inspekteras och
rengöras regelbundet.
Ett hygienöverdrag i rätt material kan stänga ute både
vätska och bakterier, samtidigt som det enkelt kan rengöras
genom avtorkning med desinfektionsmedel. Hygienöverdragen
står för en liten del av madrasskostnaden och kan enkelt
bytas ut. Om skada på hygienöverdraget uppstår måste
detta bytas och madrassens insida inspekteras.
Madrasser av skum är förbrukningsvaror med en begränsad
livslängd och behöver bytas ut regelbundet. Luftmadrasser
är konstruerade av material som kan tas isär för att enklare
komma åt att rengöra de olika delarna. Rekonditionering av
madrasser är en viktig del för att den hygieniska säkerheten
ska bibehållas och detta kräver både tid och utrymme.
3M Comply SteriGage
klass 5 kemisk integrator
Rums- och ytdekontaminering
Mikroorganismer kan leva i flera dagar och ibland till och
med månader under rätta förhållanden. Det är därför viktigt
att patienter kan känna sig trygga med att rummet de blir
opererade, ska sova eller uppehålla sig i på ett sjukhus är
tillräckligt dekontaminerat.
Idag använder de flesta sjukhus och institutioner
traditionell desinfektion av rum med hjälp av manuell
applicering av desinfektionsvätska. Denna metod lämpar sig
väl för punktdesinfektion, där det idag förutom traditionell
desinfektionsvätska på flaska även finns färdigpreparerade
desinfektionsservetter i såväl enkel- som flerpack för ökad
tillgänglighet och därmed ökat nyttjande. Studier1 visar
dock att manuell desinfektion inte är tillräckligt effektiv och
svåråtkomliga ytor i ett rum är fortsatt ohygieniska och fulla
av mikroorganismer.
Ny teknologi kan nu komplettera manuell desinfektion och
sörja för ett säkert resultat varje gång. eftersom instrumentens
komplexa design med långa, trånga kanaler och ventiler gör
det svårt att uppnå en effektiv rengöringsprocess. En mindre
avvikelse från den rekommenderade processen kan leda till
närvaro av överlevande mikroorganismer och ökad risk för
infektion.1
Teknologin kan användas i patientrum, operationssalar
och ambulanser, men även utanför vårdmiljön. Teknologi är
ett tillägg till vanlig städning som måste göras lika grundligt
som tidigare.
Operationsklädsel för att förhindra smitta
Varje människa avger hudpartiklar, olika många beroende
på aktivitet och individ, och en del av dessa är koloniserade
med bakterier från personens normala bakterieflora. Dessa
bakteriebärande hudpartiklar från personalen i ett
operationsrum innebär en risk för att patienten skall drabbas
av en djup postoperativ sårinfektion. Patienten och
patientens sårområde måste därför skyddas från dessa
bakterier. För att exemplifiera1, brukar man ange att
människan avger ca 10 000 hudpartiklar per minut vid
moderat aktivitet och ca 10% av dessa bär på bakterier.
Det betyder att varje individ inne i ett operationsrum avger
ca 1 000 bakteriebärande hudpartiklar per minut.
personalen från smittoöverföring från patienten. På senare
år har det blivit allt vanligare att använda dubbla par
operationshandskar för ökat skydd, flera studier har visat att
användning av dubbla par handskar ökar skyddsgraden,
speciellt vid längre och mer krävande operationer, t.ex inom
ortopedi, där risken för att det ska gå hål på operationshandsken ökar. Underhandsken har då oftast en annan färg
än överhandsken vilket gör att det lättare syns om det gått
hål på överhandsken. Vid långa operationer är det även
vanligt att man byter handskar under pågående operation
för optimalt skydd under hela operationens längd.
Operationshandskar Operationshandskar är traditionellt
tillverkade av naturgummilatex som erbjuder kirurgen
mycket god fingertoppskänsla. Vid allergier mot naturgummilatex kan latexfria handskar av syntetiskt gummi
användas som alternativ.
Det finns två sätt att skydda patienten från bakteriebärande hudpartiklar:
• Täta operationskläder som hindrar partiklarna
från att lämna kroppen och bli luftburna.
Operationsmössor
Användning av operationsmössor bidrar till att skydda
patienterna från postoperativa infektioner.
Operationspersonalen ska vara särskilt noggrann med att
täcka kroppsdelar där det finns risk för att främmande
partiklar faller i det öppna operationssåret på patienten.
Detta gäller särskilt huvudet– och i synnerhet håret.
I en undersökning tittade man på kontamineringsnivåerna vid ingrepp där operationspersonalen använde en
hätta eller en operationsmössa i jämförelse med ingrepp där
inget sådant skydd användes. Resultaten visar tydligt att
det är en stor fördel att använda operationsmössor för att
minska kontamineringen2.
• Effektiv ventilation som späder ut och ventilerar
bort halterna av luftburna partiklar och
förhindrardem från att nå sårområdet.
Vanligtvis använder man sig av en kombination av
båda metoderna.
Operationshandskar
Sterila operationshandskar används sedan flera årtionden
vid kirurgiska ingrepp. Handskarna hindrar smittspridning till
patienten via personalens händer och de skyddar
Care of Sweden har en
egen rekonditioneringsoch serviceanläggning som
på ett effektivt sätt kan
rengöra och underhålla
madrasser. Anläggningen
är utrustad med material
och rengöringsprodukter
av hög kvalitet som tillsammans med kompetent
personal säkerställer hög
hygienisk standard.
Nedan: CuroCell UNO,
växeltrycksmadrass från
Care of Sweden
1. PC Carling et al. 2007. SHEA and ICHE 2008; 29:1
Munskydd och operationsmössor
(på bilden från Mölnlycke) bidrar
till att skydda patienterna från
postoperativa infektioner.
1. Socialstyrelsen, ”Att förebygga vårdrelaterade infektioner, 2006 2. Gordon A J, et al. 2009. Letter to the Editor. J Hosp Inf; 8:289-291
6
7
KLÄDSEL & VENTILATION
HYGIEN
Validering
För att säkerställa optimalt steriliseringsresultat är det av
yttersta vikt att diskdesinfektor och autoklav valideras med
avsedda program i enlighet med de riktlinjer och standards
som finns. Förebyggande underhåll och personalens
vidareutbildning i skötsel och hantering ska kontrolleras
årligen.
Alla kontroller ska dokumenteras. Processerna i såväl diskdesinfektorer som autoklaver ska godkännas, dokumenteras
och sparas för spårbarhet.
Ett effektivt dokumentations- och kvalitetssäkringssystem,
som registrerar alla involverade processteg, för att kunna
utreda infektionskomplikationer hos patienten är därför av
yttersta vikt.
Förpackningskontroll säkerställer att förutsättningar för
ångsterilisering uppnåtts inuti förpackningen och WHOs
checklista för säkrare operationer (surgical safety check list)
kräver att förpackningssterilitet ska verifieras på
operationsavdelningen. Detta kan uppnås med hjälp av en
kemisk indikator i varje förpackning. Flytande färgomslag är
exempel på en teknologi som kan användas som indikator,
där man enkelt kan avläsa resultat - ”accept” eller ”reject”.
rocken, samt vara lång och ej för urringad i halsen för att
ge en optimal täckning. Material som andas, är mjukt, tyst
och flexibelt gör att personalen kan förbli fokuserade på sitt
jobb. Ergonomiska faktorer som förbättrar rockens passform
och ger en större rörelsefrihet är också fördelaktigt.
Clean Air Suit är en medicinteknisk produkt som regleras
av den europeiska standarden EN13795. Kraven i denna
standard definierar clean air suit som: "En arbetsdräkt som
är avsedd att och även visat sig kunna minska kontaminering
av operationssalens luft med bakteriebärande hudpartiklar
från bäraren (personalen) varigenom risken för luftburen
smitta och sårinfektioner minskar."
Clean Air Suit är utformad för att minska luftföroreningen
i operationssalen via personalen3 och bör användas av all
personal på operationssalen.
Munskydd ska användas av alla som pratar inom
en armlängds avstånd från det sterila operationsområdet och/eller sterila instrument, för att
hindra salivdroppar att falla ned och kontaminera
sterilt område.2
Adekvat ventilation minskar den luftburna smittan
Preoperativ hudtvätt för patienten
Inför vissa ingrepp inom kärlkirurgi, ortopedisk kirurgi,
hjärtkirurgi eller ingrepp/operationer där hudbakterier som
exempelvis koagulasnegativa stafylokocker och S. aureus kan
orsaka allvarliga infektioner ska patienten duscha med bakteriedödande klorhexidintvål. På så sätt minskar man antalet
bakterier på kroppen och därmed infektionsrisken.
Sterila operationsrockar (tv från 3M), gärna i kombination med
Clean Air Suit (th från Mölnlycke) för att skydda sårområdet och
minska luftföroreningen i operationssalen via personalen.
Toulmeditechs mobila system, med ultrarent Hepa-filtrerat luftflöde över lokala zoner, hjälper det vanliga ventilationssystemet att hålla
bakteriehalten på låga nivåer där det som mest behövs.
Drapering
För att minimera risken för en sårinfektion är det viktigt att
man desinficerar och täcker huden som gränsar till
operationsområdet med en drapering. Syftet med detta är
att förhindra mikroorganismer från att komma ner i såret.
Draperingen ska även förhindra genomträngade fukt.
Operationsdrapering bidrar till minskad risk för postoperativa sårinfektioner. Material som reducerar risken för
kontamination är önskvärt. En incisionsfilm med jodofor, en
organisk jodförening, kompletterar draperingen och ger en
steril yta direkt över sårytan. Med denna uppnås en kontinuerlig, långvarig antimikrobiell effekt, då incisionsfilmen
långsamt och kontrollerat frisätter fria jodmolekyler från
häftämnet. På så vis desinficeras huden kontinuerligt under
hela ingreppet och den preoperativa huddesinfektionen
förlängs så att bakterienivån på hudytan hålls låg under hela
operationen.4
Den antimikrobiella incisionsfilmen 3M Ioban 2, som innehåller
jodofor är ett bra komplement till operations-draperingen som t.ex.
3M Steri-Drape.
Operationsdräkter
Som tidigare nämnts avger kroppen hudpartiklar. Dessa
fastnar till en början i kläderna men transporteras sedan
i luften när personen ifråga rör sig i operationsrummet.
Det är därför viktigt att operationspersonalen bär sterila
operationsrockar för att skydda sårområdet från mikrobiella
sårinfektioner. Operationsrocken ska skydda patienter och
vårdpersonal från bakteriekontamination.
De bör vara tillverkade av ett slittåligt material, ett
material som minskar risken för kontamination, samt som
skyddar mot att väta tränger igenom. Designen på
rocken bör för bästa infektionsprevention vara relativt
kroppsnära för att minska risken att stöta i och osterila
1. Operationssjukvård, Vårdhandboken mars 2016 och SS-EN 14683:2014 Medical face masks – Requirements and test methods 2. Operationssjukvård, Vårdhandboken mars 2016 3. European Committee for Standardization. European Standard EN 13795. Surgical drapes, gowns and clean air
suites, used as medical devices, for patients, clinical staff and equipment, ICS 11.140 4. Johnston DH et al. 1987. Br J Surg; 74:64
8
luftflöde över lokala zoner och därmed hjälper det vanliga
ventilationssystemet att hålla bakteriehalten på låga nivåer
där det som mest behövs.
Detta innebär betydligt större luftflöden jämfört med
omblandande ventilation, upp till 10 000-20 000 m3/h.
Tidigare användes speciella operationsboxar för detta
ändamål men dessa har idag blivit ersatta av speciellt
utformade så kallade LAF-tak (laminärflödestak). LAF-tak
innebär att ultraren luft strömmar ned från taket och tränger
bort annan luft. Syftet är att minimera infektionsrisken.
Fler nya och innovativa medicintekniska produkter och
tekniker är på väg att lanseras. Idag finns det exempelvis
mindre portabla enheter som lokalt filtrerar luften för att
skydda sterila instrument eller sårområden. Det finns även
ny teknologi som åstadkommer väldigt låga halter av luftburna bakteriebärande partiklar (cfu; colony forming unit) i
hela operationsrummet och ej endast under själva LAFtaket. Även detta blir viktigare i framtiden då kraven på
operationsrummen kommer att öka och mer likställas med
krav som gäller för industriella renrum.
Ventilationen i ett operationsrum är ytterligare en viktig
faktor för att minska risken för en patient att drabbas av en
postoperativ sårinfektion. Olika typer av ingrepp ställer olika
krav på hur ren luften behöver vara.
Ej infektionskänslig kirurgi
För vanlig ej infektionskänslig kirurgi kan man använda sig
av så kallad omblandande (turbulent) ventilation. I praktiken
betyder det att man dimensionerar för ett luftflöde in i
operationsrummet som ger 16-20 luftomsättningar per
timme i operationsrummet.
Infektionskänslig kirurgi
Infektionskänslig kirurgi, som till exempel ortopediska
ledproteser, öppen thoraxkirurgi, implantat av kroppsfrämmande material ställer högre krav på luftens mikrobiella
renhet. Då är inte omblandande ventilation tillräcklig.
Luftens renhet behöver säkerställas över de kritiska zonerna,
såsom över sår och sterildukade instrument. Det kan göras
med mobila system som ger ett ultrarent Hepa-filtrerat
9
KLÄDSEL & VENTILATION
KLÄDSEL & VENTILATION
Munskydd
Kirurgiska munskydd är gjorda för att fånga mikroorganismer
i utandningsluften från sjukvårdspersonal för att skydda
patienten från risken att få en infektion. Men givetvis ger
de även ett skydd för vårdpersonalen då de skyddar mot
till exempel stänk. Kirurgiska munskydd av klass IR samt IIR
skyddar även bäraren mot synliga vätskestänk >120mmHg.
Munskydd klass II eller klass IIR enligt SS-EN 14683 ska bäras
av all sterilklädd personal vid alla operationer1.
Lösningar för färre urinvägsinfektioner
Medicintekniska produkter försedda med inbyggda säkerhetsfunktioner ger ökat skydd. BD Nexiva är ett slutet, perifert IV-katetersystem
som designats för att minska risken för stickskador och oförutsedd blodexponering vid inläggning. Det slutna systemet med förkopplad
slang, minskar risken för mikrobiell kontamination och infektion.
Urinvägsinfektioner (UVI) vid kateterisering
Urinvägsinfektioner vid kateterisering är den enskilt vanligast
förekommande vårdrelaterade infektionen, där ca 90% av
dem orsakas vid behandling med kvarliggande kateter. En
infektion startar ofta med att bakterier fäster på kateterns
yta, och som vid kolonisering bildar en biofilm omkring sig.
Detta är ett naturligt sätt för bakterier att skydda sig men
problemet för patienten uppstår då bakterierna i och med
det även är skyddade mot kroppens egna immunsystem
och behandling med antibiotika. Därför är det mycket svårt
att behandla en infektion när väl en biofilm har bildats.
Den akuta infektionen kan övergå till en kronisk och ofta
återkommande infektion och för att patienten ska bli frisk
bör den medicintekniska produkten bytas eller avlägsnas. Att
förhindra att infektionen uppstår och minska antibiotikaanvändandet, i första taget, är prioritet.
En kombination av goda hygienrutiner och rätt kateterval
för olika patienter kan dock minska lidandet för många av
landets patienter med blåstömningsproblem. Vissa patienter
bör behandlas med tappningskatetrar, och andra med kvarliggande katetrar.
Slutna system
Slutna katetersystem bidrar till en minskad risk för kontaminering, som annars kan leda till infektioner i patientens
blodbana. Genom att sluta det intravenösa systemet, d.v.s.
IV-systemet, vid både infusion och injektion, ökar säkerheten
för både sjukvårdspersonal och patient, eftersom antalet
ställen som kan exponeras för mikrobiell kontaminering
minskas. Användningen av ett förmonterat slutet IV-system
minskar dessutom antalet manipuleringar, där en non-touch
technique eftersträvas.
Patientsäkerheten och arbetsmiljön för vårdpersonal kan
också förbättras genom att använda slutna system vid beredning av läkemedel. Enligt ISOPP och NIOSH definieras slutna
system för läkemedelsöverföring som ”läckagefritt och lufttätt”. Ett enkelt färdigkopplat slutet system för centralt utförd
beredning av intravenösa antibiotika, med infusionspåse,
antibiotika och adapter, som ansluts på sjukhusapotek är ett
annat exempel på ett slutet system. Det slutna systemet kan
sedan aktiveras hos patienten och läkemedlet blandas och
administreras till patienten i rätt tid och i rätt koncentration.
På så sätt finns läkemedlet orört kvar i flaskan tills systemet
aktiveras och läkemedlet blandas. Kopplingen till infusionspåsen är låst vilket innebär säker läkemedelsidentifiering
och ett slutet system även vid avfallshantering. Ett kanylskyddat system innebär också att ingen risk för stickskador
föreligger.
Felmedicinering är den vanligaste orsaken till biverkningar
i vården1 . Slutna system möjliggör minskad risk för felmedicinering, läkemedelsbiverkningar, infektion och flebit
(ven-inflammation), samt andra risker för både patienter
och anställda2. System som bereds centralt och aktiveras hos
patienten är säkrare och mer kostnadseffektiva jämfört med
apoteksberedda IV-lösningar och IV-bolus injektioner som
ges på avdelningen2,3.
Stickskydd
Tillverkare av medicinteknisk utrustning arbetar ständigt
med att utveckla säkrare produkter och utvecklingen av
säkerhetsprodukter som skyddar vårdpersonal och patienter
från oavsiktliga stick- och skärskador har kommit långt. Idag
finns medicintekniska produkter försedda med inbyggda
säkerhetsfunktioner som ger ökat skydd mot risken för stickoch skärskador samt oavsiktlig blodexponering. Ett exempel
är anordningar med ett manuellt skydd, indragning av nålen
eller som gör nålen trubbig, ett annat exempel är anordningar
med automatiskt skydd eller indragning av nålen utan att
någon extra åtgärd behöver utföras.
Bactiguards infektionshämmande urinvägskateter
- BIP Foley Catheter förhindrar urinvägsinfektion.
Kvarliggande kateter (KAD) med
infektionshämmande egenskaper
Det finns idag innovativa teknologier att ta till hjälp för att
minska infektionsrisken genom användning av bakterieavvisande material även på kvarliggande katetrar.
Ett exempel är en infektionsförebyggande teknologi, som
bygger på att ett mycket tunt ytskikt av ädelmetallerna guld,
palladium och silver appliceras på medicintekniska produkter.
Ytskiktet har dokumenterat visat minska adhesion och tillväxt av mikrober på ett effektivt sätt, samtidigt som det inte
frisläpps metaller i kroppen och på så vis även är vävnadsvänligt. I ett stort antal kliniska studier och utvärderingar
(1986–2015) med över 100 000 patienter har man kunnat
visa en genomsnittlig reduktion av infektioner med 35% för
patienter som behandlas med kateter längre än två dagar.
Ren Intermittent Kateterisering (RIK)
Vid blåstömningsproblem används ofta en hydrofil tappningskateter för att tömma urinblåsan. Metoden kallas ren
intermittent kateterisering (RIK), vilket innebär att man
tömmer sin urinblåsa regelbundet och fullständigt med hjälp
av en tappningskateter, vilket i sin tur minskar symtomatisk
urinvägsinfektion (UVI), då bakterier inte hinner föröka sig
till kliniskt signifikanta nivåer. Det är viktigt att en tappningskateter är utformad så att den ger en säker tappning av
urinblåsan för att undvika skador på uretraslemhinnan och
minimera risken för urinvägsinfektioner.
Ett exempel är tappningskatetrar, som är klara att använda
för ökad säkerhet. Bara att öppna, tappa och slänga, utan att
man behöver ta på dem vid införandet. En integrerad påse,
är också fördelaktigt, då det innebär ett slutet system för
ytterligare infektionsprevention.
Tömbar urinuppsamlingspåse
Ett annat sätt för att minska infektionsrisken vid permanent
kateterisering eller vid användning av en urindroppsamlare
(uridom) kan vara att använda en tömbar urinuppsamlingspåse. Fördelarna med en tömbar påse är att risken för
infektion minskar eftersom det blir ett slutet system, den
behöver inte bytas lika ofta och den kan kopplas till en
annan påse för att få större uppsamlingsvolym (t.ex. nattetid). För ytterligare säkerhet är också backventil mellan urinuppsamlingspåse och slang en fördel.
Användningen av RIK kan minska
symtomatisk UVI. SpeediCath
Compact Set från Coloplast,
har dessutom en integrerad
påse, vilket innebär ett slutet
system för ytterligare
infektionsprevention.
Slutna system, så som VIAL-MATE från Baxter, som bereds centralt
och aktiveras hos patienten är säkrare.
Ett sätt att minska infektionsrisken vid permanent kateterisering kan
vara att använda en tömbar urinuppsamlingspåse. Här Conveen
Security+ urinuppsamlingspåse från Coloplast.
1. EMA: Medication errors http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/special_topics/general/general_content_000570.jsp 2. Bates et
al. 2000. Hosp Pharm, 35(2):150-5 3. Klem et al. 2009. Personal protection from antibiotics using preconnected drug vials, infusion solutions and the
Vial-Mate device, EAHP.
10
11
FÖRBRUKNINGSARTIKLAR
FÖRBRUKNINGSARTIKLAR
Slutna system ger en ökad patientsäkerhet
För säkrare andningsvård och smärtlindring
Smärtlindring
Störst risk för infektion är när patienten ligger kvar på
sjukhuset. Opiater ökar risken för postoperativa infektioner,
då de hämmar immunsystemet4, det är därför bra att hitta
alternativ/komplement till opiaterna.
Ett exempel kan vara ett smärtlindringssystem som ger
en lokal smärtlindring där en multiperforerad kateter läggs i
sårregionen och kopplas till en pump med lokalanestetika5.
Opiater och annan central smärtlindring kan därmed
minimeras. Patienterna mobiliseras tidigare, magfunktionen
återkommer snabbare och de kan lämna sjukhuset tidigare6.
Önskas ett extra antibakteriellt skydd, finns även multihålade
katetrar som utsöndrar silverjoner7.
Andningsvård
Sjukhusförvärvade lunginflammationer är en allvarlig komplikation vid ventilatorassisterad andningsvård. Komplikationen
ventilator assisterad pneumoni (VAP) har en hög mortalitet
eftersom den ofta drabbar redan svaga patienter. Alla möjligheter till att minska förekomsten av VAP skulle ge stort värde
till patienten, sjukvården och samhället i stort. Innovativa
infektionshämmande endotrachealtuber, minskar risken för
luftvägsinfektion genom att förhindra att bakterier fäster och
koloniserar på tubens yta.1
Tegaderm CHG IV-förband och Curos Desinfektionspropp (th), från 3M, kan båda bidra till att minska risken kateterrelaterade blodburna
infektioner, CRBSI.
Kateterrelaterade blodinfektioner
Kateterrelaterade blodburna infektioner (CRBSI) är en av de
allvarligaste och mest kostsamma vårdrelaterade infektionerna (VRI), som leder till ökade kostnader i samband med
förlängd sjukhusvistelse, sjukdom och i värsta fall dödsfall.
Medan nya initiativ mot infektioner har lett till en markant
reducering av riskerna, kostnaderna och förekomsten av
kateterrelaterade blodburna infektioner, är ändå endast ett
enstaka fall CRBSI, ett fall för mycket. CRBSI kan få dödlig
utgång, och orsakas till 60% av bakterier från patientens
egen hud1.
För att förhindra blodinfektion, kan en infektionshämmande central venkateter (CVK) användas. En tunn
ädelmetallslegeringen på kateterytan har visat sig kunna
halvera antalet blodinfektioner2.
En desinfektionspropp för nålfria injektionsventiler
desinfektera och skyddar nålfria kopplingar. Detta minskar
risken att föroreningar kommer in i katetern efter införande.
Ett annat komplement för att minska förekomsten av
CRBSI ytterligare, skulle till exempel kunna vara att använda
IV-förband med klorhexidinglukonat (CHG). Dessa har bevisats minska CRBSI och kateterkolonisering hos patienter
med centrala ven- och artärkatetrar3.
Infektioner med väldigt allvarliga utfall kan också minskas
genom att t.ex. använda en klorhexidinimpregnerad disk, som
utsöndrar klorhexidin kring katetern under 7 dagar, för
förebyggande av bakteriell kolonisering av katetern. Genom
en 360 graders applikation, täcker den hela ytan runt kateterns
inpassage i huden till blodbanan, och suger också upp överbliven vätska.
Bactiguards infektionshämmande endotrachealtuber – BIP ETT
och BIP ETT EVAC, med subglottisk sugkanal, förhindrar
luftvägsinfektion.
Ett annat exempel är befuktningsslangartillverkade med
Biocote-teknologi. I slangarnas tillverkningsprocess blandas
oorganiska silverjonpartiklar med plastpellets, vilket gör att
slangarna får ett integrerat, homogent och antibakteriellt
skydd.
Solanns smärtsystem ON-Q
PainBuster, med lokal smärtlindring
via en multiperforerad kateter, kan
minska risken för infektioner på flera
olika sätt.
Bactiguards infektionshämmande centrala venkateter – BIP CVC,
förhindrar blodinfektion.
Hos Johnson & Johnsons unika patenterade process i produkten
Biopatch, ges kontinuerlig frisättning av klorhexidin under 7 dagar,
vilket leder till 360 graders skydd kring katetern och en antiseptisk
miljö.
1. Safdar et al. 2004. Intensive Care Med. Jan;30(1):62-7 2. Goldschmidt et al. 1995. Zbl. Bakt.; 233: 215-223 3. Timsit et al. 2012. Am J Respir Crit
Care Med. Dec 15;186(12):1272-8.
12
AquaVent befuktningsslang med Biocote från Solann. Jämförande
studier mellan BioCote slangar och obehandlade slangar visar på
95-99,99% skillnad i mikrobtillväxt2,3.
1. Tincu R et al, Poster Euroanesthesia 2015 2. Taylor et al. 2009. J. Infect. Prev; 10 (1): 6-12 3. Phillips et al. 2009. Br. J. Community. Nurs. 14 (6 supp)
51-3 4. Wiese et al. 2016. Arthritis Rheumatol. Feb; 68(2):323-31 5. Hollman et al. 2000; 93:858-875 6. Liu et al. 2006. J Am Coll Surg.; 203:914-932
7. Singh et al. Multicenter Infection Surveillance study Comparing Two Types of Postopperative Pain Management, Surgical Site Using ON-Q Silversoaker and Local Anaesthetics vs. Systemic Narcotics Following Colorectal Procedures. Presented at: ICAAC 2007
13
FÖRBRUKNINGSARTIKLAR
FÖRBRUKNINGSARTIKLAR
Undvik allvarliga och kostsamma blodinfektioner
Patientuppvärmning förebygger hypotermi
Postoperativa sårinfektioner är en av de vanligaste typerna
av vårdrelaterade infektioner, med lidande och stora
kostnader som följd1. De bör därför förebyggas.
Preoperativ patientuppvärmning
Oavsiktlig hypotermi, då kroppstemperaturen understiger
36°C, uppstår hos 50-90% av alla kirurgiska patienter om
inte förebyggande åtgärder vidtas.
Forskning visar att även mild hypotermi kan leda till
betydande negativa konsekvenser så som sårinfektion,
ökad dödlighet, ökad risk för blödning mm1. Perioperativ
hypotermi är också förknippat med fördröjd återhämtning
från anestesi och förlängd sjukhusvistelse, vilka är mycket
kostsamma konsekvenser.
hantera sårvätska6 samt vara skonsamt mot huden för att
undvika blåsbildning och smärta7. I såret och på omkringliggande hud kan det finnas kvarvarande mikroorganismer
som förbandet bör kunna hantera. För patientens komfort
ska förbandet tillåta tidig mobilisering samt ge en möjlighet
att sköta personlig hygien och duscha. För att bibehålla en
steril miljö bör målsättningen vara att förbandet ska sitta på
plats i minst 48 timmar5, vilket ökar förutsättningen för en
optimal sårläkning.
Kliniska studier visar att man med ett aktivt bakteriebindande förband signifikant kan minska risken för postoperativ sårinfektion samt minska behovet av systemisk
antibiotika.
ETHICONs (J&J) suturer VICRYL,
MONOCRYL och PDS PLUS har
en beläggning som ger ett
antibakteriellt skydd.
Suturer
Suturer är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att bekämpa
postoperativa sårinfektioner inom dagens sjukvård. En sutur
är ett implantat, och som alla implantat kan även suturer
förvärra existerande infektion genom att ge bakterier en yta
att föröka sig på. Detta har man försökt förhindra med att
belägga suturen med en antibakteriell substans.
Det antibakteriella ämnet förhindrar bakterie kolonisering
av suturen, vilket kan minska risken för sårinfektioner.
Mängder av studier publicerade de senaste åren, varav
en gjord här i Sverige inom thoraxkirurgi2, visar på att man
minskar risken för sårinfektioner med mellan 20-35%. Dessa
siffror stöttas även av ett antal stora META analyser3 samt
en HTA rapport från SLL4. Detta torde vara ett av de enklaste
och kostnadseffektivaste sätten att bekämpa postoperativa
sårinfektioner inom dagens sjukvård.
Socialstyrelsens rekommendationer kring
patientuppvärmning: Att förebygga postoperativa
sårinfektioner, säger att:
”patienten ska hålla normal kroppstemperatur
före, under och efter operationen, och ej får bli
avkyld, då avkylning ökar risken för postoperativa
infektioner. Varmluftstäcke, uppvärmt operationsbord, varma filtar, uppvärmda infusionsvätskor
samt väl uppvärmda lokaler ska användas.”
Aktiv patientuppvärmning
Kliniska studier indikerar att aktiv uppvärmning kan hjälpa
till att minska risken för potentiella problem som förknippas
med oavsiktlig perioperativ hypotermi, så som postoperativa
sårinfektioner.2
Aktiv uppvärmning av kirurgiska patienter redan före
induktion av anestesi är ett effektivt sätt att förebygga intraoperativ hypotermi. Detta sker genom att värma perifera
delar och på så vis jämna ut kroppstemperaturen.
Aktiv patientuppvärmning preoperativt har studerats
omfattande – fram till idag har över 100 artiklar publicerats
som stödjer dess kliniska vinster.
BARRIER EasyWarm från Mölnlycke, är en aktiv självvärmande
filt, som när filten vecklats ut når sin arbetstemperatur inom 30
minuter och som sedan bibehåller en genomsnittlig temperatur
på 42°C i upp till 10 timmar.3
Sorbact Surgical Dressing (från ABIGO Medical) – Ett förband som
är duschbart och aktivt binder bakterier.
3M Bair Huggers
underläggstäcken erbjuder en
uppvärmningslösning för
i stort sett alla behov.
Det är visat att sårförband, vilka
minskar den mikrobiella belastningen,
genom att reducera antalet
kvarvarande bakterier i snittet och
omkringliggande hud, ytterligare
reducerar risken för sårinfektion
och även minskar användningen av
antibiotika8
Förband
En lämplig postoperativ kirurgisk sårbehandling är nödvändig för att förhindra eventuella komplikationer, såsom postoperativa sårinfektioner (SSI) och sårrupturer. Det är viktigt
att följa principerna för postoperativ sårbehandling för att
minimera förekomsten av SSI och därmed minska lidande för
patienten, behovet av systemisk antibiotika och kostnader för
vården i form av förlängd vårdtid.
Förbandet skall fungera som en barriär5,6 och skydda såret,
1. Jenks et al. 2014. J Hosp Infect; 86:24-33 2. Thimour-Bergström et al. 2013. Eur J Cardiothorac Surg. Nov;44(5):931-8 3. Wang et al. 2013. Br J
Surg. Mar;100(4):465-73 4. HTA-rapport 2014:11 Metodrådet. Sårinfektioner efter kirurgieffekt av triklosanbelagda suturer 5. Hulten et al. 1994. Am
J Surg. Jan;167(1A):42S-44S; discussion 44S-45S 6. Folestad et al. 2002. The Molndal Dressing Orthopaedic Product news, Mar/Apr 7. Foster et al.
1997. J Wound Care, Nov;6(10):469-73 8. Stanirowski et al. 2016. Hosp Infect Epid.
14
Ett varmluftssystem så som 3M Bair Hugger
kan hjälpa till att minska risken för potentiella
problem som förknippas med oavsiktlig perioperativ hypotermi, så som postoperativa
sårinfektioner.
1. Sessler et al. 2008. Anesthesiology News; October: 17-28 2. Barie et al. 2002. Surg Infect (Larchmt); 3 Suppl 1:S9-21 3. Torossian et al. 2016. J Clin
Anesth; 34, 547–554
15
PATIENTUPPVÄRMNING
POSTOPERATIV SÅRLÄKNING
Att förebygga postoperativa sårinfektioner
PATIENTÖVERVAKNING
Monitorering för prevention
Temperaturövervakning
Med ett temperaturövervakningssystem som kan användas
genom hela den perioperativa processen blir mätningarna
jämförbara och risken för fel minskas.
Med t.ex. ett icke invasivt övervakningssystem baserat på
zero-heat-flux teknologi, med en sensor för engångsbruk,
kan patientens kärntemperatur enkelt och kontinuerligt
mätas. Detta möjliggör en standardisering av temperaturmätningen i samband med kirurgiska ingrepp då samma
metod kan användas före, under och efter operationen.
värden inom en riskzon meddelas läkaren genom journalen
och får dessutom förslag på förebyggande behandling. Det
blir på så vis enklare för läkaren att få tillgång till evidensbaserad kunskap direkt i mötet med patienten.
Swedish Medtech
Swedish Medtech
– Branchorganisationen f
medicinteknik
– Branchorganisationen för
medicinteknik
Swedish Medtech är branschorganisationen för medicinteknik
och har idag runt 170 medlemsföretag som svarar för närmare
90 procent av den medicintekniska marknaden i Sverige.
Den medicintekniska branschen är mycket heterogen. Här finns
produkter inom röntgen, ortopediska implantat, stentar, minimal
invasiv kirurgi, pacemakers, dialys, hjälpmedel för funktionshindrade samt förbrukningsartiklar. Swedish Medtechs vision
är att Sverige ska vara ett attraktivt land för medicintekniska
företag, vilka med värdebaserade innovationer ökar patientsäkerheten och skapar en hållbar vård och omsorg.
Kliniskt beslutstöd förebygger allvarliga sjukdomar
För att kunna möta sina framtidsutmaningar måste vården
bli bättre på att förebygga allvarliga sjukdomar innan de
uppkommer. Idag finns också flera evidensbaserade riktlinjer
för hur patienter som ligger i riskzonen för exempelvis stroke,
hjärtinfarkt eller infektioner ska behandlas.
En utmaning är dock att se till att dessa riktlinjer faktiskt
följs av vårdpersonalen. I en hektisk vårdmiljö, där mängden
information ständigt ökar, är det svårt för en enskild läkare
att hålla koll på vilken förebyggande behandling som kan
hjälpa varje enskild patient.
Digitala kliniska beslutsstödssystem underlättar och
tillförsäkrar en evidensbaserad vård.
Beslutsstödet från Cambio Healthcare bygger på
internationella standarder och är sammankopplat med
patientens journal. Informationen från journalen
kombineras med de riktlinjer som vårdgivaren valt.
Om specifika vitalparametrar hos patienten når angivna
Patientsäkerhet
En av de viktigaste frågorna för oss är patientens och vårdpersonalens säkerhet. Medicinteknik ska ge trygghet vid vård och
rehabilitering och vara säker att använda.
Cambio har utvecklat det digitala kliniska beslutstödet COSMIC CDS
för att hjälpa vården att hålla koll på vilken förebyggande
behandling som kan hjälpa varje enskild patient.
Hållbar vård och omsorg
Vi står inför stora demografiska förändringar, med en åldrande
befolkning. Ska vi kunna ge en god och värdig vård i framtiden
måste perspektiven ändras. Vården, tillsammans med branschen,
behöver finna långsiktiga lösningar vad gäller sjukvårdens finansiering, miljöfrågor samt sociala och etiska krav.
Innovation och samverkan
Swedish Medtech arbetar för att lyfta fram ett samhällsekonomiskt perspektiv på medicinteknik. Målet är att komma bort från
föreställningen om att innovativ medicinteknik är en kostnad för
samhället, utan en del av lösningen till hur vi skapar en effektivare
vård och omsorg. Vi vill också visa hur viktigt det är att innovativ
teknik introduceras på ett ändamålsenligt sätt i vården.
Framgångsreceptet på Sveriges spännande historia inom det
medicintekniska området har byggt på samverkan mellan vård,
industri och akademi. Vi arbetar aktivt med att återupprätta och
förstärka denna viktiga koppling.
Upphandling
Regeringens nya nationella upphandlingsstrategi syftar bl.a. till
att göra innovationsupphandling till en naturlig del av de upphandlande myndigheternas verksamhetsutveckling. Utifrån det
övergripande målet har regeringen tagit fram sju inriktningsmål
för upphandlingar. Punkt fem av dessa sju inriktningsmål syftar
till att innovationer ska främjas i upphandlingar.
För att både dagens och morgondagens patienter ska få
tillgång till bästa möjliga vård och omsorg är det viktigt att
upphandlingsprocessen fungerar väl och att det finns verktyg
för landstingen att upphandla den senaste teknologin. Swedish
Medtech arbetar för att tillsammans med upphandlarna förbättra upphandlingsprocessen och skapa verktyg för att få in
innovationer i vården.
Ett temperaturövervakningssystem, så som
3M SpotOn temperaturövervakningssystem,
möjliggör en standardisering av temperaturmätningen i samband med kirurgiska ingrepp.
16
17
www.swedishmedtech.se
Medverkande medlemmar i
Swedish Medtechs Infektionspreventionsgrupp:
www.3msverige.se
www.abigo.se
www.bactiguard.se
www.baxter.se
www.bd.com/se
www.cambio.se
www.careofsweden.se
www.coloplast.se
www.jnj.com
www.molnlycke.se
www.solann.se
www.toulmeditech.se
Swedish Medtech
www.swedishmedtech.se
[email protected]