Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
FREDKULLASKOLANS HANDLINGSPROGRAM
mars 2014
VISION
På Fredkullaskolan skall alla barn och elever känna sig trygga. Inget barn, elev, förälder eller medarbetare får
utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning.
FÖREBYGGANDE
Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt. Vidare ska alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och
grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling
ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan.
Föräldrars medverkan i det förebyggande arbetet är mycket betydelsefull för vårt fortsatta arbete. Viktigt är att
vara oss behjälpliga och meddela skolpersonal om det kommer till föräldrars kännedom att någon elev blir
kränkt. Föräldrar får under varje läsår handlingsprogrammet presenterat på föräldramöten. Då ges möjlighet till
diskussion om allas ansvar och skyldigheter. (se Rättigheter och skyldigheter, samt skolans ordningsregler)
FÖR VEM GÄLLER PLANEN
Planen gäller för all verksamhet på Fredkullaskolan och för alla som vistas i skolan och på dess område.
ANSVARIGA FÖR PLANEN
Planen har utarbetats av skolans elevhälsoteam (skolsköterska Clarita Månsson, speciallärare Birgitta Provins,
kurator Elisabeth Fogelberg och rektor Martin Hellström) i samråd med medarbetare, elever och föräldrar på
Fredkullaskolan.
ARBETSSÄTT
Alla elever medvetandegörs om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när man upplever att en
skolkamrat är utsatt eller ensam.
Arbetssätt på lektionstid för att förebygga kränkande behandling:
Grunden till skolarbetet är en pedagogik som riktar sig till att utveckla hela människan. Stor vikt läggs
vid att skapa en balans under skoldagen mellan teoretiska, konstnärliga och praktiska ämnen.
Alla elever har rytmisk del på schemat varje morgon. Detta innebär t ex rörelse, lekar, sång, flöjtspel,
dramaövningar eller samarbetsövningar som görs tillsammans i klassen. Vilken aktivitet det är beror
på ålder, periodämne och årstid.
Vi har regelbundet gemensamma månadsfester för skolans alla klasser. Då bjuder man på glimtar från
sina respektive skolarbeten. Det kan t ex vara musik, eurytmi, drama, dikter, språk eller dans.
En gång per vecka samtalar vi i klassen om hur det varit i veckan och tankar kring den kommande
veckan. Vi arbetar med vår gemensamma värdegrund, såsom attityder och förhållningssätt. Ex på
arbetssätt är: heta stolen, ringsamtal, kompissamtal, hemlig kompis, stenen, olika värderingsövningar
och konsten att hålla ett möte med ordföranden och sekreterare. Vi kommer aktivt att arbeta med de
fem diskrimineringsgrunderna
Under läsåret har vi frukostsamtal kring aktuella livskunskapsfrågor som: Grupptryck, jämställdhet i
media, tjej/killroller, självkänsla kontra självförtroende och mediernas inverkan på dessa och
kränkningar på nätet. Målet är att alla klasser ska ha haft minst ett frukostsamtal under skolåret.
Klass 7 och 8 ordnar skogsäventyr för klass 1-6 vecka 39.
Vecka 48 är projektvecka för hela skolan inför basaren. Eleverna i klass 5-8 arbetar i mixade grupper.
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
mars 2014
Genomgång och diskussion av handlingsprogrammet sker i kollegium och arbetsgrupper vid varje
läsårsstart. Återkommande diskussion sker i grupperna under skolåret och på lektionerna i religion
och/eller klasstimmen.
Tydliga umgängesregler och förhållningssätt för medarbetare och elever. Detta gäller även hur vi
använder oss av internet, chattsidor, sms och liknande där vi vet att många kränkningar förekommer.
Skolans ordningsregler finns i den adresskatalog som delas ut till eleverna under höstterminen samt på
hemsidan. IT-reglerna finns på skolans hemsida.
Klassråd hålls cirka en gång per vecka av eleverna. Klasslärarna ansvarar för att detta äger rum.
Arbete med tjej- och killgrupper vid behov vilket kan initieras av elever, lärare och elevhälsoteamet.
Gruppsamtal med kurator.
Enkäter 1 gång/termin administreras och sammanställs av rektor.
Individuella utvecklingsplaner
Utvecklingssamtal
Arbetssätt i övrig elevmiljö
Eftersom vi är en liten skola med få elever, så är elevrådsrepresentanterna både elevskyddsombud och
kamratstödjare.
Klass 9 är kamratstödjare för klass 5 och 4
Klass 8 är kamratstödjare för klass 3
Klass 7 är kamratstödjare för klass 2
Klass 6 är kamratstödjare för klass 1
Kamratstödjare/elevrådsrepresentanter utses i varje klass genom att de som är intresserade av uppdraget
lämnar en intresseanmälan på klassrådet. Det finns två elevrådsrepresentanter i varje klass, men är det flera
som vill vara kamratstödjare så utökas gruppen. Klassläraren förklarar vad uppdraget innebär.
Kamratstödjarnas uppdrag är att vara en god kamrat, att ta kontakt med ensamma elever på rasterna, att
kunna sätta sig bredvid ensamma elever i bamba och äta tillsammans med dem, att ta hjälp av vuxna i akuta
situationer. Deras namn är anslagna i hallen.
Köksmedarbetarna håller alltid en dörr öppen för eleverna och är en viktig länk i att se och höra eleverna.
Elevombud är en vuxen på skolan (ej lärare) som är utsedd av eleverna och som ska kunna medla mellan elev vuxen, elev - elev. Till elevombudet kan elever vända sig direkt. Det kan även föräldrar och medarbetare göra.
Elevombudet presenterar sig för eleverna vid läsårsstart.
Information finns även på skolans hemsida, i elevkatalogen och anslaget.
Rastvärdar är lärare som är schemalagda att vistas i korridorer och andra elevutrymmen på raster.
Arbetssätt i vuxenmiljö
Kollegiemöten
Elevvård också med fokus på kränkande behandling ska vara en stående punkt på varje kollegiemöte. På
punktlistan finns ständigt utrymme för en elevfråga. Utrymme finns för akuta ärenden. Ansvarig för detta är
kollegiemötets ordförande.
Arbetsgrupper och föräldramöten
Här sker samtal om handlingsprogrammet och frågeställningar om elevers, föräldrars och skolpersonals
rättigheter och skyldigheter. Viktiga frågeställningar som rör föräldraskap, relationer och skolans roll ges
utrymme för att samtala kring på föräldramöten.
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Elevhälsoteam
mars 2014
Rektor har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. Till sin hjälp finns elevhälsoteamet. Där
ingår rektor, kurator, skolsköterska, syv och specialpedagog samt skolläkaren.
Metoder för kartläggning och utvärdering:
Enkäter för att mäta trivsel och omfattningen av kränkande behandling, det är elevrådet som tar fram
enkäten för att mäta trivseln bland eleverna.
Elevrådsrepresentanterna i klass 6-9 är även elevskyddsombud.
Intervjuer som bidrar till en fördjupad förståelse och som komplement till enkäter.
Observationer som ger kunskap om det sociala samspelet i exempelvis korridorer, matsal och
klassrum.
Kommungemensam enkätundersökning i klasserna 2, 5 och 8 samt respektive vårdnadshavare.
Upptäcka, utreda/analysera och åtgärda
Alla medarbetare har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om
att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer.
För att tidigt upptäcka kränkningar har vi följande rutiner:
Alla medarbetare på skolan har fokus på att uppmärksamma och agera vid kränkningar
Medvetandegöra eleverna
Rytmisk del, veckosamtal och livskunskapslektioner där också tid för enskilda samtal kan ingå
Rastvärdar som cirkulerar i våra elevutrymmen
Enkäter, och utifrån utfallet av dessa sätta in specifika åtgärder
Individuella Utvecklings Planen som ett samtalsredskap mellan elev, förälder och lärare, där eleven
bedömer trivsel och kamratskap
Utvecklingssamtal
KONTAKTA och ÅTGÄRD
Vem kontaktar jag vid trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling?
För att anmäla ett ärende så ska du som elev eller vårdnadshavare vända dig till din klasslärare eller till skolans
rektor. Om du som elev känner dig kränkt av en vuxen på skolan så vänder du dig till skolans elevombud eller
annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektorn på skolan. Personal som blir kränkt av elev uppmanas att
vända sig till medarbetargruppen och skolans skyddsombud.
Aktiva åtgärder när elev är utsatt eller när elev diskriminerar, trakasserar eller kränker en
annan elev
När vi får kännedom om att en elev känner sig kränkt så skall det i första hand utredas av klassläraren eller av
annan inblandad medarbetare, som så fort som möjligt har samtal med de inblandade för att kartlägga vad som
har hänt. Vårdnadshavare till dessa elever kontaktas snarast, dock senast inom 24 timmar. Berörd medarbetare
har ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna inom två veckor. Händelsen dokumenteras skriftligt
och förvaras i därtill avsedd pärm inlåst på kontoret.
Ansvar: Respektive klasslärare. Elevvårdsansvarig informeras av klassläraren.
Om inte situationen uppklaras anmäls ärendet med dokumentation till rektor. Då används en väl inarbetad
samtalsmodell. Samtal inleds med alla inblandade enligt följande:
Samtal med den utsatte/de utsatta
Samtal med förövaren/förövarna
Information till klasslärarna och elevhälsoteamet
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Kollegiet och övrig berörd personal är extra observanta
Samtalsledaren dokumenterar samtalen.
Rektor, elevhälsoteam genom kuratorn informeras skriftligt.
mars 2014
Uppföljande åtgärder när elev är utsatt eller när en elev diskriminerar, trakasserar eller
kränker elev:
Uppföljningssamtal med samtliga inblandade sker efter cirka en vecka.
Klasslärarna får åter information och ansvarar nu för att aktivt bevaka situationen. Vårdnadshavare
kontaktas av klasslärare eller samtalsledare eller skriftligt.
Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar elev,
vårdnadshavare och eventuell annan inblandad till ett skolmöte.
Eventuell anmälan polisen, socialtjänsten, arbetsmiljöverket och skolhälsovården
Långsiktig uppföljning och utvärdering
För att garantera att insatserna följs upp på lång sikt hålls en avstämning av samtalsledare med den utsatte
eleven efter cirka en månad. Då görs en utvärdering av de vidtagna åtgärderna och vilka effekter insatserna har
gett. Analys och tolkning görs utifrån ett antal frågor:
Hur yttrade sig kränkningarna?
Var och när inträffade de?
Vilka åtgärder har satts in?
Resultat?
Var det något som inte fungerade och i så fall varför?
Ska insatserna fortsätta, förändras eller kompletteras?
Vårdnadshavare får en muntlig eller skriftlig lägesrapport. Om ärendet är utrett och alla parter är nöjda
avslutas ärendet. Elev, föräldrar och klasslärare har en fortsatt dialog.
Aktiva åtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev
Om du som elev känner dig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan så vänder du dig
till skolans elevombud eller annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektor.
Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning med berörda sker. Rektor
ansvarar även för att dokumentation upprättas. Efter avslutat ärende arkiveras samtalsblanketten och övrig
dokumentation av rektor i skolans arkiv.
Frågor vi ställer oss på organisationsnivå:
Vad kan vi lära oss av det som hänt?
Vilka faktorer på organisations-, grupp- och individnivå påverkar uppkomsten av kränkningarna?
Vad försvårar att de demokratiska principerna efterlevs på vår enhet?
DELAKTIGHET OCH ANSVAR
Elever, föräldrar och personal görs delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och för allas lika behandling.
Vid varje läsårsstart aktualiserar Trygghetsgruppen handlingsprogrammet för all personal. Eleverna får en
genomgång av sina klasslärare och vårdnadshavarna vid det första föräldramötet på hösten. Kollegium, Elevråd
och Kamratstödjare är delaktiga vid upprättande och revidering av handlingsprogrammet. Under vårterminen
inbjuds till ett för skolan gemensamt föräldramöte där man som förälder har möjlighet att vara delaktig vid
upprättandet och revideringen av Fredkullaskolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.
Handlingsprogrammet ligger på skolans hemsida
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
KOMPETENSUTVECKLING
mars 2014
Kompetensutveckling av medarbetare sker kontinuerligt i form av kurser, studiedagar och workshops.
Det kommer att avsättas tid för kompetensutveckling, studiedag och/eller en längre tids fortsatt
veckostudium kring ”Relationskompetens” .
Studiedag kring genusfrågor
Drogföreläsning för lärare och föräldrar.
I det fortlöpande skolarbetet kommer att läggas stor vikt vid att utveckla samarbetsprojektet med vår
vänskola i Grabouw, Sydafrika. Projektet är ett led i det kontinuerliga arbetet med
diskrimineringsgrunderna.
KVALITETSSÄKRING
I slutet av varje läsår uppdateras handlingsprogrammet så att det anpassas efter de särskilda förhållanden som
finns i verksamheten. Detta dokumenteras skriftligt av rektor som är ansvarig. Handlingsprogrammet ingår i
skolans kvalitetsredovisning.
När åtgärdsprogram för kränkande behandling har upprättats skall detta meddelas huvudmannen, detta görs
av rektorn.
RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER
Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på:
• FN:s konvention om barnens rättigheter
• Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen (2010:800) 6 kap. om kränkande behandling.
• Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt
att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
• Socialtjänstlagen (14 kap. 1 §) angående anmälningsskyldighet
• Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan.
En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen.
I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering.
Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel:
– misshandel
– olaga hot
– olaga tvång
– ofredande
– trakasserier
– förtal/förolämpning
– sexuellt ofredande
– hets mot folkgrupp
• Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen 6 kap. om kränkande behandling.
Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. I lagen införs
därför ett förbud mot diskriminering.
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Direkt diskriminering:
mars 2014
ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem
diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
Indirekt diskriminering:
Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att
de får en i praktiken diskriminerande effekt.
Ingen får diskriminera någon genom att trakassera denne.
Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon skall diskrimineras.
Förbud mot repressalier:
Förbudet gäller bestraffningar av ett barn eller en elev som har anmält någon ansvarig person för kränkande
behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen.
VAD SÄGER LAGARNA
Likabehandlingsarbetet regleras sedan den 1 januari, 2009 i två regelverk,
Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen 6 kap. om kränkande behandling.
Lagarna ersätter Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever (2006:67).
I korthet går lagarna ut på att
• Alla barn och elever skall känna sig trygga i skolan och ha samma
rättigheter.
• Förebygga kränkande behandling och diskriminering samt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
• Skolan eller utbildningsanordnaren är skyldig att utreda omständigheterna,
om barn och elever anser sig ha blivit utsatta för diskriminering eller
kränkande behandling, samt i förekommande fall vidta åtgärder för att
förhindra trakasserier och kränkningar framöver.
• Skolans huvudman har det övergripande ansvaret för att lagarna efterlevs
och därmed också ansvar för eventuella skadeståndskrav
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Varje verksamhet ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan enligt
diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan med fördel
sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Planen ska ses över och följas upp varje år.
Planen ska vara ett "levande" dokument i den mening att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga
verksamheten. Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika
rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Enligt skollagen ska huvudmannen även se till att det inom varje
verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling av barn och elever.
Förbud mot diskriminering
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Det är vidare en rättighet
för barn och elever att inte bli diskriminerade eller utsatta för någon form av kränkande
behandling. I diskrimineringslagen finns ett förbud mot diskriminering. Inom
diskrimineringsbegreppet ryms direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier.
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
mars 2014
Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplade
till diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder).
Två nya diskrimineringsgrunder sedan den 1 januari 2009 är könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Eleverna skyddas enligt diskrimineringslagen mot dessa två nya grunder men skolorna är inte skyldiga att
arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i sin plan.
Diskrimineringsombudsmannen, DO rekommenderar ändå att skolorna tar med de två nya grunderna i sin plan
Förbud mot kränkande behandling
Alla kränkningar är inte diskriminering eller trakasserier med utgångspunkt från
diskrimineringsgrunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier (som är
kopplade till diskrimineringsgrunderna) och kränkande behandling (som inte behöver vara
kopplade till diskrimineringsgrunderna). I skollagen införs därför ett förbud mot kränkande behandling för att
täcka in alla former av kränkning.
Förbud mot repressalier
I diskrimineringslagen finns också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett
barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling, eller medverkat i en utredning som gäller
överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta.
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder
När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling
ska huvudmannen utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
Skadestånd och diskrimineringsersättning
Genom de nya lagarna får barn och elever förbättrade möjligheter till skadestånd och
diskrimineringsersättning. Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer skollagen om
kränkande behandling och diskrimineringsersättning kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer
diskrimineringslagen.
Vem ser till att lagarna följs?
Statens skolinspektion och diskrimineringsombudsmannen, DO, ska utifrån sina ansvarsområden se till att
lagarna följs. Barn- och elevombudsmannen, BEO är en del av
Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande
behandling och har rätt att föra skadeståndstalan för ett barn eller en elev. BEO informerar även om 14a kap. i
skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. DO arbetar mot diskriminering som är
kopplade till diskrimineringsgrunderna samt tar emot och utreder anmälningar om diskriminering. DO kan
ytterst företräda en enskild i domstol samt har rätt att föra talan om diskrimineringsersättning. DO ger också
råd om hur man kan förebygga diskriminering.
Vilket ansvar har skolan?
Skolan har, enligt lagarna, en skyldighet att agera så fort det blir känt för någon ur personalen att en elev
känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som hänt och vidta
åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Det är förbjudet för skolans rektor/rektorer (eller motsvarande
ledningsfunktion) eller annan personal att fatta beslut som innebär att barn eller elever diskrimineras eller
trakasseras eller utsätts för någon form av kränkande behandling.
Skolan måste även ha en likabehandlingsplan mot kränkande behandling som innehåller rutiner för hur de
anställda ska agera vid uppkomna situationer. Det bör även vara tydligt vem som ansvarar för uppföljningen
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
mars 2014
och för dokumentationen. Skolan ska också övervaka att inte barn eller elever utsätter varandra för
trakasserier eller kränkande behandling.
Rektor ansvarar för att det bedrivs ett aktivt arbete för att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av elever i skolan.
Skolans rektor och personal ska varje år planera vad de ska göra för att se till att alla barn och elever behandlas
lika. Därutöver har all personal i skolan ett ansvar att medverka till att skapa en god inlärnings- och arbetsmiljö
där likabehandling råder. Som anställd är man företrädare för skolan vilket innebär skyldigheter om man får
kännedom om att en elev upplever sig trakasserad. Alltså har all personal skyldighet att ta emot en anmälan
från en elev. I första hand ska man som anställd vända sig till rektor och påtala missförhållanden. Som anställd
vid skolan får man aldrig ignorera elevens påtalande om diskriminering och trakasserier. I lagarna framgår det
tydligt att skolan har skyldighet att utreda uppgivna trakasserier och att skolans huvudman annars kan bli
skadeståndsskyldig.
Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling
av personal
Om det är någon i skolans personal som utsätter elever för trakasserier eller kränkande behandling så kan det
jämföras med diskriminering. Eleven kan börja med att vända sig till rektor eller annan personal på skolan för
att göra en anmälan.
Eleven kan även göra en anmälan till barn- och elevombudet, BEO, på Skolinspektionen eller
till diskrimineringsombudsmannen, DO. Om det visar sig att skolan har begått ett fel kan eleven få skadestånd
eller diskrimineringsersättning.
Om elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling
av annan elev
Om det är andra elever som behandlar en elev illa måste skolan undersöka vad det är som har hänt och snabbt
sätta stopp för trakasserierna. Eleven kan tala med rektor, lärare,
skolsköterska, kurator eller någon annan personal i skolan som hon/han har förtroende för. All personal i
skolan har ett ansvar att hjälpa en utsatt elev.
Eleven kan även anmäla till rektor om hon/han känner sig illa behandlad.
Enligt 14a kap. i skollagen samt diskrimineringslagen är skolan eller utbildningsanordnaren
skyldig att utreda omständigheterna, om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering
eller kränkande behandling, samt i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra trakasserier och
kränkningar framöver. Om skolan inte hjälper eleven så kan hon/han vända
sig till barn- och elevombudet, BEO på Skolinspektionen eller diskrimineringsombudsmannen, DO.
En elev får inte utsättas för repressalier på grund av att hon/han gjort en anmälan.
Så gör eleven en anmälan till skolan
All personal i skolan är skyldig att hjälpa en utsatt elev. Rektorn ansvarar för att utreda och vidta åtgärder.
Alla anmälningar skall dokumenteras.
Så gör eleven en anmälan till BEO och DO
Om eleven inte anser att skolan agerat i tillräcklig omfattning kan eleven göra en anmälan till
BEO eller DO. Uppgifter om namn, skola och vad som har hänt bör finnas med i anmälan.
Till BEO kan även göras en anonym anmälan, även om det rekommenderas att den inte är
anonym.
BEO - Barn- och elevombudsmannen
Barns och ungas rättigheter.
E-post: [email protected]
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
mars 2014
Webbplats: www.skolinspektionen.se/beo
DO - Diskrimineringsombudsmannen
Om du blir diskriminerad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck
samt ålder.
E-post: [email protected]
Webbplats: www.do.se
Om lärare eller annan personal kränks av elev
Arbetarskyddsstyrelsen anger i sina föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i
arbetslivet (AFS 1993:17) att
Tillämpningsområde och definitioner
1 § Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för
kränkande
särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande
klandervärda eller negativt
präglade handlingar som riktas mot enskilda
arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa
ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
Allmänna bestämmelser
2 § Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande
särbehandling
så långt som möjligt förebyggs.
3 § Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan
accepteras i
verksamheten.
SKOLANS MÖJLIGHETER OCH SKYLDIGHETER
Processen i skolan
Enligt lagarna har huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer en skyldighet att
förebygga och förhindra samt utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och kränkande
behandling. Alla anmälningar skall dokumenteras. Där skall framgå vilka åtgärder som vidtas.
Tillrättavisning av elev
I lagstiftningen (skoll 2010:800 5. kap) finns det regler för trygghet och arbetsro och de stegvisa åtgärder som
får vidtas. För övrigt gäller
1. Läraren uppmanar eleven att ändra sitt beteende.
2. Läraren utreder orsaken till elevens beteende.
3. Läraren kontaktar vårdnadshavare
4. Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser
eller en allvarlig förseelse, ska saken dels anmälas till rektorn, dels tas upp på ett skolmöte där
elevens vårdnadshavare är inbjudna för att utreda möjliga orsaker till beteendet.
5. Allvarligare förseelse bör polisanmälas.
DEFINITIONER
Likabehandlingsplanen omfattar de fem diskrimineringsgrunderna:
Etnisk tillhörighet (Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung
eller hudfärg).
Religion eller annan trosuppfattning (trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning)
Funktionshinder (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga).
Kön (trakasserier på grund av kön)
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
-
Sexuell natur (sexuella trakasserier)
Diskriminering:
mars 2014
Är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer
utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer
och arbetssätt upplevs som kränkande. De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Med direkt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom särbehandling på grund av
någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar:
Med indirekt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att till synes neutrala
ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Ledningen får inte ge
order eller instruera om att någon skall diskrimineras.
Trakasserier:
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de fem
diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Medarbetarna i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn eller
en elev. Med repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande
behandling eller medverkat i en utredning, så får man inte bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta
Annan kränkande behandling:
Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet.
Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har
samband med diskrimineringsgrunderna, så kallad annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta
sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Tidigare har man
talat om mobbning, men idag har begreppet utvidgats och kallas för kränkande behandling.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande
Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna
Exempel på kränkningar:
Fysiska kränkningar (t.ex. slag och knuffar)
Verbala kränkningar (t.ex. bli hotad eller kallad hora, bög)
Text- och bildburna kränkningar (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms)
Psykosociala kränkningar:
a) Dolda kränkningar är att baktala, sprida rykten, blickar
b) Öppna kränkningar är att offret ser och hör vad som görs/sägs, blir utfryst
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt,
alltid måste tas på allvar.
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan
