TRYGG
MILJÖ
I SKOLAN
Likabehandlingsplan
för Dylta skolområde
Antagen Vårterminen 2007
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Örebro kommuns trygghetsvision antagen 18:e augusti 2002
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö
i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta
är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar.”
Skolans vision
Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter.
Vår skola ska vara trygg för våra elever och fri från diskriminering
och annan kränkande behandling.
Ansvarsfördelning
Rektor
Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att:
– se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på
skolan.
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och
elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling.
– årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i
samarbete med personal och elever.
– om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan
kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att
åtgärder vidtas.
Rektor ska även:
– se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de
dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande
behandling och de åtgärder som vidtagits.
Lärare och annan skolpersonal
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
– följa skolans likabehandlingsplan.
– ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som
han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter
likabehandling.
– se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande
behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
– dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan
kränkande behandling och de åtgärder som vidtas.
– bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande
behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
– påtala diskriminering och annan kränkande behandling som
förekommer på skolan.
Personer som elever på vår skola kan prata med:
– föräldrar
– kompisar
– lärare
– rektor
– kuratorn, skolsköterskan eller någon annan i elevhälsoteamet
– trygghetsgruppen
Elevers rätt till stöd
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling
är oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när
han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte
avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på
allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i
personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste
mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett
vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Grundläggande definition av mobbning
(enl. Dan Olwéus)
En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under
viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.
Negativ handling:
Beteende som har till syfte att
tillfoga en person skada
och/eller obehag. (aggressiv
handling)
Kan utföras genom:
Fysisk kontakt
Ord
På annat sätt
(grimaser, gester, utfrysning)
Förutsättning:
En viss obalans i styrkeförhållande; den som blir
utsatt har svårt att försvara
sig.
Man skiljer mellan:
Direkt mobbning med
förhållandevis öppna angrepp
på offret.
Indirekt mobbning; social
isolering – utfrysning
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Skolans personal skall vara observant på när ett barn utsätts för:
Hånande kommentarer
Upprepade knuffar
Väskor, bollar mössor göms
Fula tillmälen
Vägran att samarbeta
Utfrysning
Det bör understrykas att vi inte brukar kalla det för mobbning när två
ungefär lika starka personer grälar eller slåss. För att vi skall tala om
mobbning bör det vara en viss obalans i styrkeförhållandet. Den som
blir utsatt har inte så lätt att försvara sig och är ofta lite hjälplös
gentemot den eller de som angriper.
Att konflikter och relationsproblem uppstår i grupper är naturligt. Det
är därför viktigt att handskas med ordet mobbning på rätt sätt. När
elever mäter sin styrka, hävdar sin egen person, grälar, bråkar eller blir
osams, avundsjuka, arga, ledsna o s v är det inte att betrakta som
mobbning. Konflikter är en del i deras utveckling till att bli vuxna. En
del konflikter löser eleverna själva, en del behöver de vuxnas hjälp för
att lösa.
Det viktigaste arbetet för att förhindra mobbning är självklart att skapa
en öppen och tillitsfull atmosfär på skolan. Eleverna måste få möta en
trygg gemenskap och bli bemötta med respekt för sin person. Att
bearbeta konflikter och lösa relationsproblem är en viktig del av
vardagsarbetet i skolan.
Arbetet sker oftast inom klassens ram där elever, klasslärare,
fritidspedagoger, förskollärare, skolsköterska, övrig personal och
föräldrar är delaktiga. I klassen sker också mycket av det
förebyggande arbetet i form av etiska samtal, kunskapsinhämtande om
människan som ”social varelse”, temastudier, gemensamma sociala
aktiviteter m m.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Allmänna åtgärder
Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen
Mål
Skolan ska ha en likabehandlingsplan som syftar till att förverkliga
skolans vision i enlighet med Gemensamt-Bekymmer-metoden
(GBm).
Aktiviteter
Vi ska upprätta en likabehandlingsplan under hösten 2006.
Vi ska utvärdera och revidera likabehandlingsplanen varje läsår.
Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska
redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen.
Tidpunkt:
Ansvar:
Augusti – september.
Trygghetsgruppen bestående av rektor, skolsköterska,
två representanter från vardera skola samt en representant,
från förskolan. På sikt även skolans kurator.
Utvärdering av likabehandlingsplanen, kontrollfrågor
Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om
inte, varför och vem bär ansvaret?
Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller
var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga?
Vi nådde målet. Beror det på åtgärderna eller var det annat som
påverkade?
Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma mål
men som är mindre kostsamma?
Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan?
Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra
taktik i nästa plan? Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det åt
rätt håll?
Har åtgärderna gett positiv effekt?
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Information
Mål
Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få
information om lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever och om skolans
likabehandlingsplan. De ska också få information om var mer
information finns, www.regeringen.se.
Aktiviteter
Likabehandlingsplanen delas ut till anställda, vid terminsstart eller
när anställda börjar på skolan under pågående läsår
Information om likabehandlingsplanen finns med i skolans folder.
Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans webbplats.
Likabehandlingsplanen finns i personalrum.
Likabehandlingsplanen skickas in till förvaltningens diarium.
Tidpunkt:
Ansvar:
Före 1:a mars 2007
Rektor med hjälp av Trygghetsgruppen.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Kartläggning
Mål
Vi ska få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande
behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder.
Aktiviteter
Trygghetsgruppen tar fram en karta över skolan, både yttre och
inre miljö och eleven får kryssa för de otrygga platserna.
Trygghetsgruppen sammanställer och sammanställningen ligger
sedan till grund för eventuella åtgärder som trygghetsgruppen tar
fram.
Tidpunkt:
Ansvar:
Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen.
Tidpunkt:
Ansvar:
Under vårterminen 2007.
Rektor och Trygghetsgruppen samt respektive
klasslärare.
En gång per termin.
Klasslärare.
Trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtalen.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid ordinarie hälsosamtal år4 och år6.
Skolsköterskan.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Uppsikt/upptäckt
Mål
Om det förekommer diskriminering och kränkande behandling ska vi
upptäcka det tidigt.
Aktiviteter
På varje rast ska det finnas vuxna på skolgården. Ett rullande
rastvärdsschema upprättas varje läsår.
Tidpunkt:
Ansvar:
Skolan arbetar aktivt med kamratstödjare. Trygghetsgruppen
träffar kamratstödjarna varannan vecka. Elevhälsogruppen har en
stödjande och konsultativ funktion.
Tidpunkt:
Ansvar:
En gång varje läsår.
Rektor och elevhälsogruppen
Vi reflekterar över skolans och den enskilda personalens
förhållningssätt till och bemötande av elever. Personalen i
trygghetsgruppen ska också under läsåret utbildas och handledas i
förhållningssätt till och bemötande av elever.
Tidpunkt:
Ansvar:
Varje dag hela läsåret.
Trygghetsgruppen och elevhälsogruppen.
Vi har ett aktivt förhållningssätt som innebär att vi regelbundet
avsätter gemensam tid till att ifrågasätta och reflektera över de
normer och värderingar som skolan förmedlar, genom sin
organisation och undervisning.
Tidpunkt:
Ansvar:
Varje dag hela läsåret.
Rektor och schemalagda rastvärdar.
Minst ett utbildningstillfälle under läsåret. Handledning
ska ske kontinuerligt
Rektor.
Skolan arbetar med spegling vilket innebär att en kollega bevistar
läraren i dennes ordinarie undervisning . Tid för reflektion kring
barnen tillsammans, Pedagogiska vänner.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt under läsåret
Varje arbetslag.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Specifika åtgärder
Kön
Mål
Verksamheten på vår skola ska genomsyras av ett könsperspektiv för
att öka jämställdheten. Inga elever ska känna sig utsatta för
diskriminering eller trakasserier på grund av kön.
Aktiviteter
Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv
på skolans organisation och verksamhet. Det gör vi genom att
beakta könsaspekten i alla beslut, i organiseringen av skolans
arbete samt i kvalitetsredovisningar.
Tidpunkt:
Ansvar:
Skolan arbetar med nolltolerans mot nedsättande sexualiserat
språkbruk. Varje klass skapar regler för hur man ska agera mot
varandra.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt samt vid årets slut när vi gör
kvalitetsredovisningen.
Rektor
I början av varje läsår och kontinuerligt under resten av
läsåret. Utvärderas minst en gång per termin eller vid
behov.
All skolpersonal och elever.
Pedagogerna är vaksamma på normativa påståenden om kön i
undervisningsmaterial. Vid mindre grova påståenden kan läraren
föra en öppen diskussion med eleverna om påståendena. När det är
befogat ska klagomål även framföras till ansvarig utgivare för
materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt.
Alla lärare.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och
möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller
trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning.
Aktiviteter
Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer
delaktiga i skolans verksamhet. Det gör vi genom att engagera
tolkar och översättare vid behov. Skolan ska översätta viktig
information till vårdnadshavare samt informera om att det finns
möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt.
Rektor och klasslärare.
Vår skola arbetar med att uppmärksamma hur olika etniska
grupper, kulturer och religioner beskrivs i undervisningsmaterial.
Vid etnocentriska 1 påståenden kan läraren föra en öppen
diskussion med klassen. När det är befogat ska klagomål även
framföras till ansvarig utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt.
All personal.
etnocentrism benägenhet eller tendens att se sin egen kultur som central samt att bedöma
eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i värdesystem formade i det egna kultursystemet.
Etnocentrism kan innebära en överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som
uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en uppfattning om att den egna kulturen är
unik och central.
1
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Funktionshinder
Mål
På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter
oavsett funktionshinder. Inga elever ska känna sig utsatta för
diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder.
Aktiviteter
Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans
verksamhet, oavsett funktionshinder. Vid planering av skolans
verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika
funktionshinder beaktas.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under
läsåret.
Rektor, specialpedagog och skolsköterska.
Skolan arbetar med att öka kunskapen om bemötande av personer
med olika funktionshinder, synliga och osynliga.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt
All personal.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Sexuell läggning
Mål
Vår skola arbetar för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga
elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på
grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning.
Aktiviteter
Vår skola ska informera om olika sexuell läggning och
heteronormativitet. När vi diskuterar frågor som sexualitet,
könsidentitet eller familjebildning ska information om homo-, bioch transsexualitet ingå.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt under läsåret.
All personal.
Vara vaksam på undervisningsmaterial som förmedlar en
diskriminerande bild av homo-, bi- och transsexualitet. Vid mindre
grova påståenden kan läraren föra en öppen diskussion med
klassen om påståendena, vid grova normativa påståenden ska
klagomål framföras till ansvarig utgivare för materialet.
Tidpunkt:
Ansvar:
Vid upptäckt.
Alla personal.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Annan kränkande behandling
Mål
Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande
behandling.
Aktiviteter
Handlingsplan mot kränkande behandling ”Trygg miljö i skolan”.
Tidpunkt:
Ansvar:
Kontinuerligt under läsåret.
All personal och elever.
När en vuxen kränker en elev ansvarar rektor för utredning och
samtal.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
Rutiner för utredning och dokumentation
På varje skola ska ur personalen utses mobbningsombud. Dessa skall:
¤ Aktualisera trygghetsvisionen i den dagliga verksamheten.
¤ Vara ledande i det förebyggande arbetet mot kränkande
behandling och mobbning.
¤ Vara aktiva i genomförandet av denna handlingsplan mot
mobbning och annan kränkande behandling då situationen så
påkallar.
Likabehandlingsplanen som sådan grundar sig i allt väsentligt på
Gemensamt-Bekymmer-metoden (GBm) utformad och beskriven av
Anatol Pikas.
De centrala riktlinjerna i denna metod är:
¤ Att undvika att anklaga och vara domare.
¤ Att lyssna aktivt på samtalspartnern, eleven.
¤ Att snabbt försöka komma in på konstruktiva lösningar utan att
alltför länge älta problemen.
¤ Att bestämma tid för uppföljning.
¤ Att eleven själv får komma på lösningen på problemet – det
kanske viktigaste av allt.
Arbetsgång
1) Mobbningsombudet får kännedom om och konstaterar att det rör
sig om mobbning.
2) Samtal med berörda elever:
a) Mobbningsombudet har ett utredande samtal med var och en som
har mobbat. Det inträffade ska läggas fram som ett gemensamt
bekymmer vilket måste lösas. Syftet är att nå fram till ett konkret
lösningsförslag från elevens sida.
Mobbningsombudet ställer frågor som t ex:
- Jag har fått veta att X mår dåligt, vet du något om det?
- Finns det något du skulle kunna bidra med för att X ska må
bättre?
b) Mobbningsombudet samtalar med den mobbade eleven.
c) Därefter följer ett gruppsamtal mellan ett av mobbningsombuden
och samtliga mobbare. Man ska nu komma överens om hur var
och en ska bidra till en lösning och vad var och en ska säga till
den mobbade för att han/hon ska kunna känna sig trygg.
d) I ”toppmötet” möts mobbningsombudet, mobbarna och den
mobbade. Den mobbade får nu bekräftelse på att en lösning
uppnåtts genom att var och en av de som mobbat berättar vad
han/hon kommit fram till.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever
3) Vårdnadshavare underrättas.
4) Rektor informeras.
5) Samtlig personal informeras.
6) Mobbningsombudet och övrig berörd personal observerar händelseutvecklingen den närmaste tiden. Mobbningsombudet har uppföljningssamtal med de berörda eleverna.
Varje enskild åtgärd inom ramen för denna arbetsgång ska
dokumenteras av berörd personal.
Om samtalen inte hjälper!
Om de hittills beskrivna åtgärderna inte ger erforderligt resultat
påbörjas ett mer aktivt samarbete mellan personal, vårdnadshavare
och rektor.
Dokumenteras.
Vid ytterligare behov kontaktas socialtjänsten.
Dokumenteras
