STAFFANSTORPS
KOMMUN
Likabehandlingsplan och plan
mot kränkande behandling
Kyrkheddinge skola och fritidshem
Läsåret 2015/16
Fastställd:
Upprättad:150630
Gäller: läsåret 15/16
1
Innehållsförteckning:
Vision ...................................................................................................... 3
Målsättning och värdegrund .................................................................... 3
Regelverk ................................................................................................ 3
Definitioner .............................................................................................. 3
Förebyggande arbete och kartläggning ................................................... 4
Trivselregler för Kyrkheddinge skola och fritidshem ................................ 6
Uppföljning och utvärdering..................................................................... 6
Handlingsplan - om det otillåtna skett ...................................................... 6
Bilagor för dokumentation ........................ Error! Bookmark not defined.
2
Vision
Den lilla skolan med stor gemenskap – där kunskaper, engagemang och kreativitet står i centrum.
Vår vision är att alla barn och elever i Kyrkheddinge ska få den kunskap och det självförtroende som
behövs för att lyckas i framtiden utifrån ett flexibelt lärande med förväntningar och utmaningar.
Målsättning och värdegrund
Vi arbetar för att alla barn/elever utvecklas och erhåller kunskap i en lugn och säker miljö samt bemöts
med respekt. Vår målsättning är att alla trivs, känner trygghet och glädje. All personal i skola och på
fritidshemmet arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering och annan kränkande
behandling.
För att uppnå denna trivsamma arbetsmiljö ska verksamheten präglas av:
Trygghet – med en känsla av att jag duger.
Samhörighet och glädje – gemenskap mellan yngre och äldre barn. Samarbete mellan
förskola – skola/fritids.
Respekt – att bli respekterad för den man är, bli sedd och lyssnad till. Att vi alla har ett värde
och är betydelsefulla.
Engagemang och respekt – för vår gemensamma miljö och allt levande.
Ansvar/inflytande – att vi vuxna tar ansvar för vårt uppdrag och är goda förebilder - att barn
och elever ges möjlighet till växande ansvar och inflytande.
Jämställdhet – mellan könen
Regelverk
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
•
•
Diskrimineringslagen och
14a kap.i skollagen
Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder.
Skollagen, utdrag ur åtgärder mot kränkande behandling:
7§
Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever
utsätts för kränkande behandling.
10§ Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att
utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de
åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
BUN, Nolltolerans mot våld och kränkande behandling:
Alla som vistas och verkar inom skola och fritidshem ska känna sig trygga. Det ska råda nolltolerans
mot våld och all form av kränkande behandling.
Definitioner
Diskriminering är när skola/fritids på osakliga grunder behandlar barn/elev sämre än andra
barn/elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trossuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
3
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt:
direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation och har direkt
koppling till diskrimineringsgrunderna.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas
indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt
missgynna barn/elever med de diskrimineringsgrunder som gäller (ex om alla elever serveras
samma mat diskriminerar skolan de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan
mat.) såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de
medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
• Fysisk (t ex slag och knuffar)
• Verbal (t ex bli tilltalad med ett mindre positivt ord/uttryck, hot, svordomar, öknamn)
• Psykosocial (t ex bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar)
• Text- och bildburen (t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms)
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
de nämnda diskrimineringsgrunderna.
Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan
kränker en elevs värdighet. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka i håret.
Med kränkande behandling menas när någon kränks vid upprepade tillfällen samt en obalans i makt
mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara
systematiskt och återkommande. Den kan utföras av såväl vuxna som barn och ungdomar.
Det är den enskilde personen som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande.
En befogad tillrättavisning för att skapa en god miljö och följa skolans och fritidshemmets regler, är
inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling i lagens mening, även om barnet/eleven kan
uppleva det som kränkande.
Förebyggande arbete och kartläggning
Inom Kyrkheddinge skola och fritidshem bedrivs en aktiv, medveten verksamhet för att förebygga
diskriminering och annan kränkande behandling genom:
- samarbete mellan arbetsenheterna för att undvika anonymitet.
- samtal med eleverna om etik på nätet och fortbildning för personalen i ämnet
- devisen att alla barn är allas ansvar.
- att vuxna rör sig bland barn/elever såväl ute som inne.
- rastvärdar med väl synliga reflexvästar ute på rasterna.
- trivselregler, som diskuteras och upprättas årligen, av barn, elever och personal.
- antimobbingteam. Antimobbingteamet träffas en gång i månaden och diskussioner förs kring
förebyggande arbete, rutiner, uppföljning och aktuella händelser. Teamet sammankallas även
vid akuta situationer och består av lärarpedagog, fritidspedagog, specialpedagog,
skolsköterska samt biträdande rektor. Gruppens arbete inleds när diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling upprepas trots samtal med eleven/eleverna.
- ”SET” (skolan) utbildning för elever och personal. Ett kontinuerligt arbete med SET i alla
klasser, med individ- och gruppstärkande övningar för att förebygga diskriminering och annan
kränkande behandling. Under dessa lektioner förtydligar och konkretiserar vi det som står i
likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Personal på skolan har gått
handledarutbildning i SET och är ansvarig för att utbilda övrig personal.
4
-
-
gemensam värdegrundsvecka med arbete i åldersblandade grupper.
kamratstödjarna Två klassrepresentanter vardera från årskurs 2-6 har valts ut som
kamratstödjare. Kamratstödjarnas uppgift är att vara extra ögon och öron för att få personalen
att bli varse om vad som sker bland eleverna. De organiserar också lekar under vissa raster.
Kamratstödjarna har inte till uppgift att agera ”polis” , att hantera konflikter är alltid en vuxens
ansvar.
att stärka barnens självkänsla och självförtroende, alla barn ska känna sig delaktiga och
värdefulla i barngruppen.
att omtanke och värnandet av den enskilda personen är grundläggande i all planering och
genomförande.
att som vuxna vara goda förebilder.
Kartläggning
Följande aktiviteter görs för att kartlägga behovet av åtgärder mot kränkande
behandling:
-
trivselenkät
sociogram används som inslag i verksamheten vid behov
Kamratstödjarträffar, antimobbingteamsmöten
regelbundna utvecklingssamtal med elev och förälder
klassråd, elevråd samt veckomöte på fritidshemmen.
samtal på föräldramöten och vid övriga föräldrakontakter
dialog med busschaufförerna.
observationer i elevgrupperna i skolan och på fritidshemmen
samtal under SET-lektionerna, social emotionell träning
läsårsutvärdering för personal.
diskussioner i arbetslagen.
Utvärdering av läsåret 2014/15 har lett fram till följande nulägesanalys
Vid kartläggningarna har följande framkommit;
Språkbruket och jargongen mellan eleverna har inte förbättrats tillräckligt mycket.
Det aktiva arbetet mot kräkningar pga. kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning kan
utvecklas.
Fadderaktiviteter har förekommit mellan f-klass och 3:or på olika sätt.
Trivseln i matsalen har ökat enligt trivselenkäten
Rast värdarna täcker hela skolans område vilket fungerat bra. Dock måste vi vara bättre på
att alltid bära gula västar.
Mål inför läsåret 2015/16
Eleverna ska uppleva högre trivsel genom ett bättre språkbruk.
Utvärdering
Målet utvärderas vid kommande trivselenkät med barnen och vid personalens läsårsutvärdering.
Målet är uppnått då resultateten är bättre jämfört med vt-15.
Konkreta åtgärder för att uppnå målet
Återkommande samtal och värderingsövningar bl a. under SET-lektioner, klassråd, elevråd och
föräldramöte. Vi kommer också ha språkbruket i fokus under våra trivseldagar. All personal på
5
skolan ska vara uppmärksamma på hur eleverna uttrycker sig mot varandra och ha nolltolerans för
nedvärderande språkbruk. Nolltolerans innebär att kontakt tas med föräldrar om det
uppmärksammas att en elev har använt nedvärderande språk.
Trivselregler för skola och fritidshem
Vi vill ha en skola och ett fritidshem där alla trivs och känner trygghet. Det innebär att:
•
•
•
•
•
•
•
vi är trevliga mot varandra.
vi använder ett vårdat språk.
vi är rädda om vår skola och vårt fritidshem.
vi är inom skolans område under skoltid och fritidstid.
alla är välkomna i leken.
Mobiltelefoner är avstängda under skol- och fritidstid.
att det alltid finns en vuxen ute som du kan vända dig till om något händer på rasten.
För att skapa lugn miljö som främjar din trafiksäkerhet vid bussresor gäller följande regler:
•
•
•
•
Vänta på bussen på skolgården.
Fyll på bussen efterhand. F-2 sitter i den främre delen av bussen.
Sitt fastspänd i bussen.
Du får inte äta eller dricka på bussen.
Skulle du glömma bort dig gör vi något av följande:
- Vi har ett samtal med dig
- Vi informerar dina föräldrar
- Vi har ett möte med dig, dina föräldrar och skolpersonal
Uppföljning och utvärdering
Kompetensutveckling och värdegrundsdiskussioner är förutsättningar för en bra kvalitet på
värdegrundsarbetet och för att bibehålla likabehandlingsplanen levande. Diskussioner inom enheten
och reflektioner kring det egna förhållningssättet sker kontinuerligt.
För att säkerställa dokumentets aktualitet utvärderas och upprättas det årligen. Underlag för
upprättandet av planen inhämtas från följande grupper under vårterminen:
ledningen
arbetslagen
antimobbingteamet
kamratstödjarna
elevrådet
skolrådet
Nya barn/elever samt medarbetare introduceras i planen när de börjar i vår verksamhet.
Tidigare elever tillsammans med pedagoger delger planen för nya barn/elever och föräldrar.
Rektor ansvarar för att nyanställd personal blir delaktig i planen.
Handlingsplan - om det otillåtna skett
Arbetsgång vid kränkning:
1. Vuxna som blir vittne till eller får kännedom om kränkande behandling, ingriper genom att
genast avbryta handlingen och samtalar med de inblandade. Lika viktigt att prata med den
som är kränkt som den/de som utfört kränkningen.
2. Närmast ansvarig pedagog för barnen/eleverna meddelas av den vuxne som observerade
händelsen om vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits.
Händelsen dokumenteras av den vuxna som observerat och ingripit, se bilaga Rapport om
trakasserier och kränkande behandling, sid 1.
6
3. Närmast ansvarig pedagog informerar barnen/eleverna om att de har kännedom om det
inträffade.
4. Hemmen meddelas av den vuxne som observerat händelsen eller av närmast ansvarig
pedagog. Här vilar ett ansvar på de inblandade vuxna att komma fram till vem som meddelar
hemmet.
5. Vid behov kopplas antimobbingteamet (skolan) in. Antimobbingteamet består av rektor,
skolsköterska och 3 pedagoger.
Arbetsgång då kränkning ej upphör:
1. Antimobbingteamet rådslår. Utredning av händelsen så som faktainsamling och
arbetsfördelning.
2. Kort information till närmast ansvarig pedagog (skolan).
3. Enskilt samtal med utsatt barn/elev.
4. Enskilt samtal med mobbaren/mobbarna med klart syfte att markera att kränkningen ska
upphöra omgående. Dokumentation, se bilaga Rapport om trakasserier och kränkande
behandling, sid 2.
5. Antimobbingteamet kontaktar berörda föräldrar och informerar om vad som hänt och
eventuella konsekvenser.
6. Återkoppling till de närmast ansvariga pedagogerna.
7. Återkoppling till föräldrar under veckan.
8. Uppföljningssamtal hålls regelbundet med den mobbade samt med mobbaren/mobbarna.
9. Uppföljning sker inom fjorton dagar inom antimobbingteamet. Ytterligare uppföljning sker vid
behov.
10. Om problemet kvarstår kallar rektor till en elevvårdskonferens (elev, föräldrar, skolledning,
antimobbingteamet, närmast ansvarig pedagog), se bilaga Kallelse till elevvårdskonferens.
11. Åtgärdsprogram upprättas, se bilaga Åtgärdsprogram.
12. Om problemet kvarstår sker en anmälan till sociala myndigheter och/eller till polis. Detta görs
av rektor.
Arbetsgång då barn/elev anser sig kränkt eller diskriminerad av någon vuxen:
1. Barnet/eleven eller förälder meddelar någon vuxen som hon/han har förtroende för. Den
vuxne delger i sin tur rektor
2. Som anställd i skola/fritidshem har man ett ansvar att reagera om en kollega kränker något
barn/elev.
3. Vid känslig situation informeras rektor som då handlägger ärendet.
Vid båda tillfällena skall rektor delges och dokumentation ske. Hemmet informeras men vilken form av
kontakt som ska tas beslutas av rektor utifrån rådande situation.
Känner sig personal kränkt av elev eller av annan personal underrättas rektor:
1. Rektor utreder via samtal och för dokumentation.
2. Åtgärder beslutas utifrån händelsens karaktär med gällande nationella och lokala
styrdokument som utgångspunkt.
3. Kort information till närmast ansvarig pedagog.
4. Vid större dignitet görs en polisanmälan av rektor.
5. Enskilda samtal med berörda.
6. Föräldrarna informeras.
7. Återkoppling till de närmast ansvariga pedagogerna.
8. Uppföljning under processens gång.
7
Känner man sig kränkt av rektor tar man kontakt med skolchefen
8
