SPRÅKPEDAGOGIK
Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i
flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden. Den språkliga kompetensen består av kompetens i
modersmålen, i andra språk och i olika dialektala varianter, på olika nivåer. Utgångspunkten för skolans
språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Språkundervisningen ska
stärka elevens språkliga medvetenhet och stödja språkbruk på olika språk parallellt. Eleven ska lära sig att
analysera texter och kommunikationsformer på olika språk och använda språkvetenskapliga begrepp vid
tolkning av texter. Eleven ska också uppmuntras att lära sig språk på flera olika sätt och att använda sin
kompetens i olika språk som stöd för all inlärning. Eleven ska få handledning i att läsa texter på lämplig nivå
på olika språk och att i sina studier söka information och kunskap på olika språk.
Eleven ska vägledas att se och förstå sin egen och andras mångfasetterade språkliga och kulturella
identitet. Även betydelsen av minoritetsspråken och de utrotningshotade språken ska behandlas i
undervisningen. Undervisningen ska stödja elevens flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk,
även de som används på fritiden. Undervisningen ska stärka elevens tro på den egna förmågan att lära sig
språk och uppmuntra till att modigt använda nya språk, även på grundläggande nivå. Utgångspunkten för
ett språkpedagogiskt synsätt är att alla språkämnen samarbetar.
DE OLIKA LÄROKURSERNA I MODERSMÅL OCH LITTERATUR OCH STUDIER I DET
ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
Inom läroämnet Modersmål och litteratur ingår i dessa läroplansgrunder följande elva lärokurser: Svenska
och litteratur, finska och litteratur, samiska och litteratur, romani och litteratur, teckenspråk och litteratur,
elevens övriga modersmål, svenska och finska som andraspråk, finska för samiskspråkiga samt svenska och
finska för teckenspråkiga. Som övrigt modersmål är det möjligt att undervisa något annat språk än de som
ovan nämnts, ifall utbildningsanordnaren erbjuder det och vårdnadshavaren har valt detta språk som
elevens övriga modersmål. Denna modersmålsundervisning ges i samma omfattning som ämnet
modersmål och litteratur och genom separat finansiering. Inom det andra inhemska språket ingår A- och Blärokurser och de modersmålsinriktade lärokurser som är avsedda för tvåspråkiga elever.
Inom ämnena modersmål och litteratur och det andra inhemska språket ska eleven läsa de olika
lärokurserna i enlighet med vad som anges i tabellen nedan, och enligt vad utbildningsanordnaren erbjuder
och vårdnadhavaren väljer. Med elevens modersmål avses i detta fall skolans undervisningsspråk (svenska,
finska eller samiska) och något annat språk som vårdandshavaren uppgett.
elevens modersmål
finska
svenska
samiska (inom
hembygdsområdet)
samiska (utanför
hembygdsområdet)
romani
teckenspråk
övrigt modersmål
övrigt modersmål
lärokurs i modersmål och litteratur
gemensam
separat
finansiering
finska och
_
litteratur
svenska och
_
litteratur
samiska och
litteratur samt
_
finska för
samiskspråkiga
finska eller svenska
och litteratur samt
samiska och
×
litteratur
finska eller svenska
och litteratur samt
romani och
×
litteratur
teckenspråk och
litteratur samt
_
finska eller svenska
för teckenspråkiga
övrigt modersmål
med hela
modersmål och
litteratur
_
timantalet samt
finska eller svenska
som andra språk
finska eller svenska
som andra språk
eller finska eller
svenska och
×
litteratur (samt
frivilligt elevens
eget modersmål)
det andra inhemska språket
gemensam
valfri
svenska
_
finska
_
svenska
_
svenska eller
finska
_
svenska eller
finska
_
_
svenska eller
finska
svenska eller
finska
_
svenska eller
finska
_
MODERSMÅL OCH LITTERATUR
Läroämnets uppdrag
Läroämnet modersmål och litteratur har som uppdrag att utveckla elevens språk-, text- [STÖD] och
kommunikationsfärdigheter, att stimulera eleven att bli intresserad av språk, litteratur och övrig kultur och
bli medveten om sig själv som språkanvändare. Eleverna får möjlighet att utveckla sin kreativitet och vidga
sitt vardagsspråk och sin textkompetens så att han eller hon med lämpliga begrepp kan ge uttryck för
iakttagelser och fenomen och verbalisera sina egna tankar.
Ämnet modersmål och litteratur ansvarar, i samarbete med de övriga läroämnena och med hemmen, för
elevens språkliga utveckling. Undervisningen ska hjälpa eleven att skapa sin språkliga och kulturella
identitet i ett mångkulturellt och medialiserat samhälle. Modersmål och litteratur är ett mångvetenskapligt
kunskaps-, färdighets- och kulturämne. Undervisningen ska baseras på en vidgad textsyn [STÖD]. Centralt är
att utveckla färdighet i att tolka och producera mångformiga texter och i att söka och dela information.
Kreativiteten stärks och fantasin får möjlighet att utvecklas på ett mångsidigt sätt genom att eleverna
bekantar sig med litteratur som är lämplig för respektive åldersstadium. Litteraturen vidgar även elevens
uppfattning om sig själv som språkanvändare, skapar band till den egna kulturen och vidgar förståelsen för
andra kulturer.
Eleverna ska uppmuntras till att kommunicera och uttrycka sig i olika slag av
kommunikationsmiljöer[STÖD]. Genom att eleverna blir handledda i att inse hur deras egen
språkanvändning påverkar andra människor bidrar modersmålsämnet även till elevernas etiska fostran.
Läs- och skrivstrategier är de centrala metakognitiva färdigheterna inom modersmålsundervisningen. Syftet
med undervisningen om språket är att stödja och utveckla språklig medvetenhet och analytisk
språkfärdighet. Undervisningen ska basera sig på en social och funktionell syn på språket: de språkliga
strukturerna ska studeras i språksammanhang och inom textgenrer som är lämpliga för den aktuella
åldersgruppen. Undervisningen ska avancera trappstegsvis i enlighet med elevernas utvecklingsstadium.
Ordkonsten är det centrala kulturinnehållet i ämnet och den innefattar läsning, tolkning och produktion av
litterära texter samt teaterkonst, drama och medietexter. Syftet med litteraturundervisningen är att väcka
läslust, stödja eleverna i att få och dela med sig av läsupplevelser, fördjupa kulturkännedomen, stödja den
etiska utvecklingen och att fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att berika
elevernas språk och fantasi. Drama i undervisningen stärker ämnets funktionella, erfarenhetsbaserade och
estetiska karaktär [STÖD]. Genom arbete med mediekunskap ökar elevernas medvetenhet om och vana att
använda olika medieinnehåll och de lär sig förstå och tolka mediernas roll som ett kulturellt fenomen.
Att innehållet i modersmåls- och litteraturundervisningen görs meningsfullt är en viktig motivationsfaktor
för eleverna. Motivationen och intresset stärks genom att man i undervisningen utgår från barnens och de
ungas språkvärld och erfarenheter och vidgar dessa samt låter eleven göra egna val och vara en aktiv aktör.
Då man formar den pedagogiska miljön och väljer undervisningsmetoder inom ämnet modersmål och
litteratur ska elevernas olikheter och förutsättningar och jämställdheten mellan könen beaktas. Både de
som är specialbegåvade på området och de som har inlärningssvårigheter ska få stöd. I mån av möjlighet
samarbetar läroämnet med lärokursen i svenska som andraspråk och med undervisningen i övriga
modersmål.
MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅRSKURS 1-2
I årskurs 1-2 har undervisningen i läroämnet Modersmål och litteratur som syfte att, utgående från elevens
individuella förutsättningar, stärka uttrycks- och kommunikationsfärdigheterna och den språkliga
medvetenheten samt att stödja eleven i att utveckla färdighet i att lyssna, läsa och skriva. Undervisningens
uppgift är att väcka intresset för språkliga uttrycksformer och drama samt för att tolka och producera
många olika slag av texter. Inom undervisningen ser man till att lärprocessen blir progressiv från förskola till
skola såväl gällande basfärdigheterna i modersmålet som övriga baskompetenser.
Mål som anknyter till lärmiljöerna och arbetssätten i årskurs 1–2
Lärmiljön ska utgöra en mångsidig text- och språkmiljö. Det ska finnas god tillgång till litteratur och olika
slags texter som intresserar barnen. Barnen ska självständigt och gemensamt producera texter som
publiceras i klassen och i den närmaste kretsen. Språket ska undersökas genom lek, till exempel med hjälp
av roll-, drama- och teaterlekar. De olika delområdena ska integreras i undervisningen så att eleverna
tillägnar sig olika färdigheter i ämnet samtidigt som de lär sig att gestalta olika företeelser språkligt. Genom
att bekanta sig med skolbiblioteks- eller närbiblioteksverksamheten och olika kulturevenemang för barn
utvidgas lärmiljön utanför klassrummet. Den kulturella mångfalden i närmiljön och medierna ska också
utnyttjas. Undervisningen ska fokusera på att dela upplevelser och öva färdigheter gemensamt och
individuellt, också med hjälp av kommunikationsteknik. Drama ska integreras i litteratur och andra
läroämnen, t.ex. musik, gymnastik, omgivningslära. [STÖD]
Handledning och stöd i årskurs 1–2
Målet är att stödja elevens språkliga utveckling samt inlärningen av läs- och skrivfärdigheter i samarbete
med hemmen. Det är viktigt att identifiera språksvårigheter vad gäller tal, läsning eller skrivning och att
erbjuda stöd så tidigt som möjligt. Läraren ska visa hur man läser och förstår ord, meningar och texter och
skriver på olika sätt. Eleven uppmuntras att använda medier på ett mångsidigt och tryggt sätt. Språkligt
begåvade elever ska erbjudas mera utmanande uppgifter, material och textmiljöer. Alla elever oavsett kön
ska stödjas så att de hittar texter och arbetssätt som intresserar dem.
SVENSKA OCH LITTERATUR
Elevernas varierande språkbakgrund innebär att de har olika grundförutsättningar och varierande färdighet
vad gäller skolans undervisningsspråk. Dessa är faktorer som bör beaktas i undervisningen i svenska och
litteratur och även i alla övriga läroämnen.
Mål för undervisningen i årskurs 1–2
Mål nr
M1
M2
M3
M4
M5
M6
Mål för undervisningen
Målen för undervisningen är att
Att kommunicera
stödja elevens förmåga att uttrycka sig och
fungera i olika kommunikationssituationer
stödja elevens språkutveckling, fantasi,
kommunikations- och samarbetsförmåga
genom att erbjuda möjlighet för eleven att
bekanta sig med olika
kommunikationssituationer och normerna för
dessa
stödja elevens lust och vilja att uttrycka sig
med alla uttrycksmedel och hela kroppen i
dramaverksamhet
utveckla elevens kommunikativa färdigheter
med vardagsspråket som utgångspunkt så att
eleven får erfarenheter av olika
kommunikationssituationer, blir intresserad av
dem och förstår att människor kommunicerar
på olika sätt
Att tolka texter
sporra och stödja elevens läsinlärning och
övning i att använda lässtrategier samt att
uppmuntra eleven att diskutera texter
analysera sin egen läsförståelse
stimulera elevens intresse för att undersöka
betydelser och strukturer i multimodala texter
samt vidga elevens ordförråd med hjälp av
Innehåll som
anknyter till
målen
Kompetens
som målet
anknyter till
I1
K1, K2, K3
I1
K1, K2, K7
I1
K1, K2, K7
I1
K1, K2, K4, K6,
K7
I2
K1, K4, K5
I2
K1, K4
M7
M8
M9
M10
M11
M12
M13
M14
textanalys
handleda eleven i att söka information på
många olika sätt
väcka elevens intresse för litteratur och andra
texter genom att skapa positiva läsupplevelser
och erbjuda eleven möjligheter att släcka sin
kunskapstörst och dela med sig av sina
läsupplevelser
Att producera texter
inspirera eleverna att producera olika slags
texter för olika syften och skapa positiva
upplevelser av att bearbeta, gemensamt
producera och dela texter
erbjuda tillfällen att berätta och beskriva
företeelser, tankar, upplevelser, iakttagelser
och åsikter muntligt, skriftligt och med hjälp av
bilder, också i multimediala miljöer
lära eleven att skriva för hand och använda
datorns tangentbord, handleda eleven i att
småningom börja planera och strukturera
texter samt stödja elevens utveckling av de
grundläggande färdigheterna i rättstavning
och övriga skriftspråkskonventioner
Att förstå språk, litteratur och kultur
främja elevens språkliga medvetenhet
gällande talat och skrivet språk och kunskap
om grundläggande språkbegrepp samt
handleda eleven i att göra iakttagelser om
språk och språkbruk och bli medveten om hur
det egna språkbruket påverkar andra
uppmuntra eleven att lyssna till och läsa
många olika slag av barnlitteratur och välja
individuellt anpassad intressant läsning
uppmuntra eleven att producera kultur
tillsammans med andra och göra det möjligt
för eleven att bekanta sig med och bruka olika
slag av barnkultur i närområdet samt
värdesätta språklig och kulturell mångfald
I2
K1, K4, K5
I2
K1, K2, K4, K5
I3
K1, K4, K5, K7
I3
K2, K5
I3
K1, K4, K5
I4
K2, K7
I4
K2
I4
K2, K4, K7
Centralt innehåll som anknyter till målen i årskurs 1–2
Under årskurs 1 fokuserar man inom lärokursen i modersmål och litteratur på att eleverna lär sig verbalt
gestalta och benämna sin omvärld, träna grundläggande läs- och skrivfärdighet, laborera med talat språk
och dramatiseringar och på att läsa och bearbeta många slag av barnlitteratur i olika medier.
I1 Att kommunicera: Eleverna får öva sig i att verbalt gestalta och benämna sin omvärld, att lyssna, fråga,
svara och berätta ansikte mot ansikte i olika slag av kommunikationssituationer och för olika syften. De
övar sig att kommunicera i grupp i olika textmiljöer. Med hjälp av drama, roll- och teaterlekar får eleverna
möjlighet att gemensamt behandla sagor, berättelser och berättelsers kronologi, ramsor, faktatexter,
medietexter och spel.
I2 Att tolka texter: Eleverna lär sig läsa och övar sig att använda grundläggande lässtrategier [STÖD]samt
bekanta sig med sambandet mellan ljud och bokstav och med begreppen språkljud, stavelse, ord, sats,
mening, punkt rubrik, text och bild. Eleverna får möjlighet att iaktta och tolka många olika slag av texter i
omgivningen och arbeta med bland annat bilder, berättelser, sagor, dikter, enkla faktatexter och olika slag
av medietexter. Man bekantar sig med olika sätt att uttrycka tid, ordningsföljd och plats och eleverna lär sig
förstå berättelsens grundbegrepp såsom huvudperson, plats, tid och intrig. Läsupplevelserna delas med de
övriga i gruppen och man övar sig att återge en text med egna ord och reflektera kring texters innehåll och
ords betydelser.
I3 Att producera texter: Eleverna lär sig grundläggande skrivfärdighet och producerar texter utgående från
sina egna tankar, upplevelser och iakttagelser och ur sin fantasi och sina inre bilder. Dessutom bekantar sig
eleverna med textuella och språkliga drag som är typiska för berättelser såsom uttryck för tid och plats och
berättelsestruktur. De använder sig av dessa strukturer i sina egna texter. Eleverna lär sig att skriva små
och stora textade bokstäver för hand och att använda tangentbord och skriva på dator, lär sig
grundläggande rättstavningsregler såsom mellanrum mellan ord, vanliga skiljetecken, användningen av stor
bokstav i början av en mening och i kända namn och övar rättstavningsförmågan med hjälp av läsning och
övningar som utvecklar den fonologiska medvetenheten.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Det centrala innehållet innefattar laborering med talat språk och
grundläggande språkliga begrepp samt litteratur och kultur för barn. Eleverna får iaktta det talade språkets
i dess olika varianter och reflekterar kring hur språkanvändningen påverkar omgivningen. De läser,
diskuterar och bearbetar många olika slag av texter såsom sagor, berättelser, dikter, serier och annan
barnlitteratur i flera olika medier. Tillsammans producerar eleverna kultur i form av böcker, filmer,
dramatiseringar eller fester och eleverna får bekanta sig med kulturutbudet för barn i närområdet och med
olika kultur- och högtidstraditioner.
Bedömningen av elevens lärande i årskurs 1–2
I årskurs 1–2 är utgångspunkten och målet för bedömningen av lärandet att få en helhetsbild av elevens
språkliga utveckling. I bedömningen ska elevens interaktiva färdigheter, verbala och kroppsliga
uttrycksförmåga samt utvecklingen av grundläggande läs- och skrivfärdigheter beaktas. För att få en så bra
och mångsidig bild av elevens kunskaper i modersmål och litteratur som möjligt, är det viktigt att ge akt på
elevens framsteg inom alla målområden och i olika situationer, också utanför de egentliga
undervisningssituationerna. Det är viktigt med uppmuntrande respons inom de olika färdighetsområdena.
Eleven ska uppmuntras att iaktta sina modersmålskunskaper och vårdnadshavarna ska ges tillräcklig
information om hur deras barns språkliga färdigheter inklusive läs- och skrivfärdigheter, utvecklas.
Centrala föremål för bedömningen som är viktiga för lärprocessen och dess framskridande:
-
Hur förmågan att uttrycka sig och kommunicera har framskridit
Hur läsfärdigheten och textförståelsen utvecklats
Hur förmågan att skriva för hand och på dator har utvecklats
Utvecklingen av förmågan att reflektera över språket och ords betydelser
Läsintressets utveckling
Deltagandet i dramaövningar och hur eleven fungerar i roll
SAMISKA SPRÅKET OCH LITTERATUREN
Läroämnets särskilda uppdrag
Läroämnet i samiska språket och litteraturen har som särskilt uppdrag att stöda de samiska språken som
talas i Finland så att de hålls vid liv och att stärka deras ställning i förhållande till andra språk. Eleven får en
grund för att utveckla och använda sina språkkunskaper självständigt livet ut. I samarbete med hemmen,
den samiska gemenskapen och undervisningen i andra läroämnen ansvarar undervisningen för utvecklingen
av elevens språkkunskaper samt hjälper eleven att bygga upp en språklig och kulturell identitet genom att
utnyttja sin parallell- och mångspråkighet. Undervisningen ökar elevens förståelse och uppskattning för den
egna språk- och kulturbakgrundens betydelse både för eleven själv, gemenskapen, samhället och andra
urinvånare samt leder eleven till att även förstå och uppskatta andra språk och kulturer.
Samiska språket och litteraturen kan undervisas på något av de samiska språk som talas i Finland: enare-,
skolt- eller nordsamiska. I undervisningen är språket både undervisningens mål och medel. Ordkonsten
innefattar även den samiska berättartraditionen och samisk lyrik (livđe, leu’dd, luohti). Undervisningen
grundar sig på en samhällelig syn på språket: medlemskap och delaktighet i gemenskapen uppkommer då
eleven lär sig att andvända språket på det sätt som språket används inom gemenskapen. Inom
undervisningen i samiska språket och litteraturen uppmärksammas olika samiska språk då man behandlar
de samiska kulturernas regionala variationer. Inom undervisningen leds eleven till att som medlem i i sin
grupp ta ansvar för att bygga upp en positiv kommunikationsstämning. Då elevens språkliga kunskaper
utvecklas får han eller hon färdigheter att delta i och påverka gemenskapens ärenden och beslutsfattande.
Språkinlärningen sker genom språksituationer, texttyper och vokabulär som är typiska för varje
åldersgrupp. Undervisningen i samiska språket och litteraturen har som uppgift att stöda, utveckla och
fördjupa språkmedvetenhet och färdigheter i att observera språk samt att stärka elevens språkliga
identitet. I lärokursen i samiska språket och litteraturen är även berättartraditionen, språkgemenskapens
seder, traditioner, konst, det samiska levnadssättet och historia viktiga.
I årskurserna 1–2 har undervisningen som särskild uppgift att uppmuntra och motivera eleverna till att
använda samiska samt att främja elevernas färdigheter i växelverkan och att uttrycka sig själv på basis av
elevens individuella förutsättningar. Det är viktigt att se till att den språkliga medvetenheten, färdigheterna
i att läsa och skriva samt multimodaliteten utvecklas. I undervisningen uppmärksammas särskilt betydelsen
av färdigheter i att lyssna och läsförståelse som grund för färdigheter i språket och i att tala, läsa och skriva.
Undervisningens uppgift är att stärka intresset och entusiasmen för språklig framställning och drama samt
att tyda och producera olika typer av texter. Som stöd för att utveckla kunskaperna i samiska används
integrerande undervisning över läroämnesgränserna. I undervisningen ser man till att inlärningsprocessen
fortsätter från förskoleundervisningen till elementarundervisningen i samiska för både grundkunskapernas
och den mångsidiga kompetensens del.
Mål för undervisningen i samiska språket och litteraturen i årskurserna 1–2
Målets
nummer
Mål för undervisningen
Innehållsområ
den för målen
Mångsidig
kompetens
Att kommunicera
M1
●
stöda elevens färdigheter i att framföra tankar,
upplevelser och åsikter, ställa frågor och lyssna
I1
K1, K2
M2
●
främja utvecklingen av elevens färdigheter i
kommunikation och samarbete genom att stärka
elevens språkliga och kroppsliga framställning genom
att få eleven att delta och uttrycka sig själv
helhetsbetonat även genom drama
I1
K2
M3
●
utvidga elevens bild av kommunikationen så att han
eller hon lär sig att fungera på samiska i olika
kommunikationssituationer och förstår att människor
kommunicerar på olika sätt
I1
K2, K7
Att tolka texter
M4
●
ge eleven övning i grundläggande läsfärdighet och i
färdigheter och strategier för textförståelse
I2
K1, K4
M5
●
lära eleven att inhämta kunskap från olika typers
källor och göra enkla informationssökningsuppgifter i
olika textmiljöer
I2
K4, K3, K1, K5
M6
●
väcka elevens intresse för självständig läsning genom
att erbjuda stimulans som berör den samiska kulturen,
skapa positiva läsupplevelser och erbjuda möjligheter
till att släcka kunskapstörsten samt dela läsupplevelser
I2
K1, K2
Att producera texter
M7
●
motivera eleverna att producera olika sorters texter
för olika ändamål och skapa positiva erfarenheter av
att producera texter, samarbeta och dela texter
I3
K2, K5, K1, K6,
K4, K7, K3
M8
●
erbjuda möjligheter att berätta och beskriva saker
genom att prata, att skriva och med bilder även i
multimediala miljöer
I3
K2, K1, K4, K5
M9
●
öva elevens skrivfärdigheter med olika verktyg,
grundfärdigheter i planering och uppbyggnad av texter
samt handleda eleven i att hitta samiska fonter i det
elektroniska verktyg som han eller hon använder
I3
K1, K4, K5
Att förstå språk, litteratur och kultur
M10
●
lära eleven att göra iakttagelser om ords och uttrycks
betydelse, språkbruk, språket och olika varianter av
samiska
I4
K2, K1, K4, K6,
K7
M11
●
lära eleven att iaktta och förstå det samiska språkets
och kulturens mångsidiga egenskaper genom att
beakta elevens parallell- och mångspråkighet
I4
K2, K1
M12
●
göra eleven bekant med olika samiska drag och
kulturformerna och -utbudet i det egna området samt
lär sig uppskatta språkens och kulturernas mångfald
I4
K2, K7
I5
K1
Att använda språket som stöd för lärandet
M13
●
stöda utvecklingen av språket som behövs i olika
läroämnen och hjälpa eleven att använda sina
kunskaper i modersmålet i allt lärande
M14
●
stöda eleven i att ta till sig ett kunskapstörstande sätt
att studera
I5
K1, K2, K7
Centrala innehållsområden för målen i läroämnet i årskurserna 1–2
I1 Att kommunicera: Eleverna ges rikligt med möjligheter att fundera, berätta och diskutera i grupp med
hjälp av traditionella sätt att minnas och drama genom olika roller. Eleverna erbjuds möjligheter till besök
och umgänge med personer i olika åldrar som talar samiska samt erfarenheter av flerspråkiga
kommunikationssituationer. Eleverna lär sig att använda språket på ett artigt sätt som passar situationen.
I2 Att tolka texter: Elevernas grundläggande läsfärdighet, ord- och begreppsförråd utökas genom att
bekanta sig med olika texter samt öva på att språkligt analysera och namnge omgivningen. Eleverna iakttar
och tolkar olika typer av texter, så som bilder, berättelser, sagor och dikter, och arbetar med dem. Man
diskuterar texterna och delar läsupplevelser samt bekantar sig med berättelsens grundbegrepp:
huvudpersoner, tidpunkt för händelsen, scen och handling.
I3 Att producera texter: Man bekantar sig med hur talspråket förvandlas till skriftspråk och stöder
utvecklingen av rättstavningsfärdigheter med hjälp av övningar för den fonologiska medvetenheten och
genom att läsa. Eleverna övar på grunderna i rättstavning, så som avstavning, ordmellanrum, sats,
avslutningstecken, stor bokstav i början av meningen och i bekanta egennamn, och lär sig att använda dem
i sina egna texter. Eleverna övar på att producera texter som baserar sig på deras egna erfarenheter,
iakttagelser och fantasi samt bilder och andras texter. Eleverna lär sig typiska textuella och språkliga
grundstrukturer samt lär sig att ge och få feedback.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Man iakttar och funderar på det samiska språkets särdrag, ord
och uttryckssätt samt deras betydelse. Eleverna övar särskilt på släktbenämningar inuti elevens nära släkt.
Man leker med ord med hjälp av ramsor och ordlekar och bekantar sig även med andra samiska språk.
Eleverna erbjuds många tillfällen att få höra berättelser (mainâstem, mainstem, máinnasteapmi) samt att
delta i diskussioner på samiska och lära sig om de seder och bruk som berör den samiska kontexten genom
gamla och nutida traditioner, etikett och festtraditioner.
I5 Att använda språket som stöd för lärandet: Ordförrådet utökas och övas brett utöver
läroämnesgränserna. De kommande årskursernas och läroämnenas språkliga utmaningar tas i beaktande
och eleven görs bekant med att forma begrepp.
Mål för läroämnets lärmiljö och arbetssätt i årskurs 1–2
Målet är att besöka inlärningsmiljöer som berikar det samiska språket och kulturen även utanför
klassrummet, så som naturen, biblioteket, muséer och kulturevenemang. Eleverna erbjuds en rik språkmiljö
som stöds av den samiska gemenskapen och där man har tillgång till litteratur, olika texter, traditionella
berättelser och multimediala inlärningsmiljöer. Elevernas språkkunskaper beaktas i urvalet av
inlärningsmiljöer och arbetssätt. Det samiska språket och litteraturen sammanlänkas med studier i skolans
andra läroämnen och språk samt med skolans verksamhetskultur.
Handledning och stöd i läroämnet i årskurserna 1–2
Målet är att stödja elevernas språkliga utveckling i enlighet med elevens egna språkkunskaper. Man
försöker identifiera språkliga inlärningssvårigheter i att tala, läsa, skriva och att beskriva tankar med ord i
ett så tidigt skede som möjligt och finna stöd för dem. Elever med längre utvecklat språk, till exempel de
som redan kan läsa flytande då de börjar skolan, ges tillräckligt utmanande uppgifter och material.
Eleverna hjälps att hitta intressanta texter och trevliga arbetssätt och inlärningsmiljöer. Läraren fungerar
som modell i att läsa, tolka och skriva texter och lyfter på det sättet upp olika sätt att arbeta med texter.
Eleven handleds i att arbeta på ett säkert sätt i multimediala inlärningsmiljöer. Undervisningen planeras
och genomförs på ett könssensitivt sätt som beaktar elevens individuella behov. Lärokursens mål, innehåll
och bedömning beskrivs för varje årskurshelhet.
Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurserna 1–2
Tyngdpunkten i bedömningen av elevens lärande ligger på bedömningen av hur lärandet framskrider.
Eleven får mångsidig feedback om hur han eller hon uttrycker sig, fungerar i växelverkan med andra samt
producerar och tolkar texter. Med hjälp av bedömningen får eleven information om sina språkkunskaper,
deras styrkor och framskridande samt om sig själv som en studerande i samiska. Feedbacken från
bedömningen ger även information för planeringen av undervisningen samt information för
vårdnadshavaren om hur elevens lärande framskrider.
Med tanke på inlärningsprocessen och framskridandet är de centrala föremålen för bedömning:
- framsteg i att förstå och producera samiska
- utveckling i kommunikation
- utveckling i de multimodala färdigheterna
ROMANISPRÅKET OCH -LITTERATUREN
Läroämnets särskilda uppdrag
Uppdraget med undervisningen i romanispråket och -litteraturen är att hjälpa eleven att intressera sig för
det egna språket och den egna kulturen. Undervisningen hjälper eleven att bygga upp och stärka sin
kulturella identitet och stöder utvecklingen av elevens parallell- och flerspråkighet. Undervisningen stärker
elevens självkänsla och ger positiva inlärningserfarenheter som uppmuntrar eleven att använda sitt eget
språk i olika sammanhang.
Elevernas olika åldrar och skillnaderna i hur väl de behärskar romani beaktas vid konstruerandet av en
språkligt stimulerande lärmiljö och valet av undervisningsmetoder. Undervisningen i romani bör motivera
och stöda eleven i studierna och vid sökandet till fortsatta studier. Vid upprättandet av en lokal
undervisningsplan beaktar man omfattningen av undervisningen i romani både vad gäller språk och
litteratur.
Det är viktigt med växelverkan när man studerar romani. Samarbetet mellan hem och skola samt
multimediala inlärningsmiljöer möjliggör utvidgandet av språkets användningsområde utanför skolan.
Uppgifter i romani studeras med hjälp av språkliga situationer, genrer och ordförråd som är typiska för olika
åldrar. Romanikulturen är förknippad med en stark berättar- och musiktradition, som utnyttjas i
undervisningen. Undervisningen i romanispråket och -litteraturen stöder bevarandet av språket romani i
Finland och stärker dess ställning i samhället vid sidan av andra språk.
Romanispråket och -litteraturen i årskurserna 1-2
Ett särskilt mål för undervisningen i romanispråket och litteraturen är att främja lärandet av
språkkunskaper på grundnivå och att uppmuntra till att använda det man lärt sig. Undervisningens
tyngdpunkt är på utvecklingen av de muntliga språkkunskaperna. Man bör beakta utgångsnivån för elevens
kunskaper och språkutvecklingens stadium. Språkkunskapernas olika delområden är förknippade med
elevens vardag och livsmiljö och de stöder elevens individuella språkinlärning.
Målen för undervisningen i romanispråket och -litteraturen i årskurserna 1-2
Nr
M1
M2
M3
M4
Mål för undervisningen
Att kommunicera
vägleda eleven att uttrycka sig själv på romani genom lekar,
sånger, ramsor och historier tillsammans eller ensam
Att tolka texter
erbjuda möjlighet att bekanta sig med flera olika sorters texter
och främja utvecklingen av elevens läskunnighet på basnivå,
samt ordförrådet
Att producera texter
vägleda till att producera texter på romani i multimediala
inlärningsmiljöer
Att förstå språk, litteratur och kultur
uppmuntra eleven att uppskatta romanispråket och stärka
elevens kunskap om den romska berättar- och kulturtraditionen
Innehåll som
anknyter till
målen
Mångsidig
kompetens
I1
K2
I2
K1, K4
I3
K1, K5
I4
K2
Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 1–2
I1 Att kommunicera: Man övar sitt uttal och sin förmåga att uttrycka sig muntligen genom att benämna
omgivningen, föremål och ämnen på romani. Man övar på att växelverka och på dramafärdigheter i par
eller tillsammans.
I2 Att tolka texter: Man övar på att läsa genom att bekanta sig med olika sorters texter och diskutera dem.
Man breddar sitt ord- och uttrycksförråd.
I3 Att producera texter: Man bekantar sig med särdragen i skriven romani och lär sig att producera stora
och små bokstäver. Man övar på att producera text ensam och tillsammans med andra samt övar på att ge
och motta feedback genom att diskutera texter.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Man begrundar betydelsen av romanispråket för en själv, familjen,
den närmaste kretsen och skolan. Man bekantar sig med den romska berättar- och kulturtraditionen
genom att i mån av möjlighet utnyttja den lokala romska befolkningen.
Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurs 1–2
I årskurserna 1-2 ligger huvudvikten på utvärderingen av det egna kunnandet. Eleven får mångsidig
feedback på hur han eller hon förstår och använder språket, kan fråga, lyssnar på andra och deltar i en
gemensam diskussion. Feedbacken från bedömningen ger information för planeringen av undervisningen.
Med hjälp av den får eleven kunskap om styrkorna i sin språkkunskap och om sitt eget sätt att lära sig
språk.
Med tanke på lärprocessen och framskridandet är de centrala föremålen för bedömning:
- hur förmågan att förstå och producera romani framskrider
- utvecklingen av förmågan att kommunicera med andra
TECKENSPRÅK OCH LITTERATUR
Det särskilda uppdraget för läroämnet
I undervisningen i teckenspråk och litteratur är språket, litteraturen och berättartraditionen, traditioner,
seder, konst och historia centrala. Delaktighet i den nationella och internationella gemenskapens ärenden
är en del av undervisningen. Eleverna upplever glädje i att lära sig då de är aktiva och då undervisningen
även beaktar deras språkvärld och upplevelser. Målet är att eleven ska bli allt mer medveten om sig själv
som användare av teckenspråk och förstår språkets sociala betydelse för gemenskapen.
Då man utarbetar den lokala läroplanen beaktas omfattningen av undervisningen i teckenspråk och
litteratur. Läroplansgrunderna har utarbetats för undervisning i teckenspråk och litteratur. Omfattningen
motsvarar timantalet i modersmål och litteratur. Då man fastställer mål för annan undervisning i
teckenspråk och litteratur samt bedömer lärandet beaktas undervisningens omfattning.
TECKENSPRÅK OCH LITTERATUR I ÅRSKURSERNA 1–2
I årskurs 1–2 har undervisningen som särskilt mål att eleven ska lära sig använda teckenspråk i olika
kommunikationssituationer, så att elevens tidigare språkkunskaper beaktas. Eleven ska lära sig att iaktta
någon som tecknar, att fråga, svara och berätta. Med hjälp av undervisningen utvecklas elevens
tankeförmåga och färdigheter i att uttrycka sig. Eleven lär sig grundfärdigheterna i att diskutera på
teckenspråk och bekantar sig med barnlitteratur som motsvarar elevens ålder samt berättar- och
kulturtraditioner. Målet är att lära sig att klara sig i vardagliga situationer på teckenspråk, lära sig att
jämföra och utnyttja kunskaper i olika språk samt använda modersmålet i olika lärmiljöer och i olika
läroämnen.
Mål för undervisningen i teckenspråk och litteratur i årskurserna 1–2
Nr
Mål för undervisningen
Innehåll som
anknyter till
målen
Kompetens som
målet anknyter
till
I1
K1, K2, K7
I1
K1, K2, (K7)
I1
K2, K7
Att kommunicera
M1
M2
M3
att handleda eleven att uttrycka sig på teckenspråk och
främja elevens färdigheter i att framföra tankar,
upplevelser, åsikter och frågor samt uppmuntra eleven att
berätta historier
öva färdigheterna i att diskutera på teckenspråk och
utveckla elevens förmåga att bedöma sina egna
kommunikationsfärdigheter
uppmuntra eleven att fungera självständigt och i grupp och
stärka elevens samarbets- och kommunikationsförmåga
även med hjälp av dramaverksamhet
Att tolka texter
M4
M5
väcka elevens intresse för texter på teckenspråk och texter
med bilder och aktivera eleven att dela sina upplevelser
och tankar om dem
inspirera elevens fantasi och tankeförmåga
I2
K2, K4
I2
K1
skapa positiva upplevelser av att producera, göra
tillsammans och dela, och erbjuda möjlighet att öva på
grundfärdigheter i att planera och genomföra
uppträdanden och föredrag
erbjuda möjligheter att berätta och beskriva saker och
resultat från informationssökning, uppmuntra eleverna att
producera multimodala uppträdanden och föredrag
Att förstå språk, litteratur och kultur
I3
K2, K7
I3
K1, K2, K3, K4,
K5, K7
I4
Att producera texter
M6
M7
M8
M9
väcka elevens språkmedvetenhet och handleda eleven att
göra iakttagelser om språket och språkbruket samt hjälpa
eleven att upptäcka att det egna språkbruket påverkar
andras språkliga beteende
erbjuda möjligheter att bekanta sig med många olika
kulturformer och traditioner, inklusive den teckenspråkiga
kulturen, samt lära eleven att uppskatta språkets och
kulturens mångfald
Att använda språket som stöd för lärandet
M10
M11
stöda språkutvecklingen i olika läroämnen och handleda
eleven att använda sina kunskaper i modersmålet i allt
lärande
stöda eleven i att studera på ett vetgirigt sätt och främja
utvecklingen av elevens multilitteracitet
K1, K2, K3, K7
I4
K1, K2
I5
K1, K2, K3
I5
K1, K4,K7
Centralt innehåll som anknyter till målen i läroämnet i årskurserna 1–2
I1 Att kommunicera: Eleverna utvidgar teckenförrådet, leker med språket samt berättar om egna
erfarenheter, iakttagelser och kunskaper. De hittar på egna fantasiberättelser och beaktar berättelsens
grundelement: händelseförloppet d.v.s. handlingen och personerna. Eleverna övar sig i att språkligt gestalta
och namnge omgivningen i olika kommunikationssituationer.
I2 Att tolka texter: Eleverna övar sig i att tolka texter på teckenspråk och texter med bilder samt ställa
frågor och besvara dem på basis av texterna. De utvidgar teckenförrådet genom att diskutera texter och
dela läsupplevelser. Eleverna bearbetar olika texter på teckenspråk med hjälp av rollspel, drama och
teaterlekar samt multimodala lärmiljöer.
I3 Att producera texter: Eleverna övar sig i att producera texter självständigt och tillsammans med andra
samt att leka med språket. De diskuterar de producerade texterna tillsammans och övar sig i att ge och få
respons. Eleverna övar på handalfabetet och bekantar sig med att använda det. De övar sina
kommunikationsfärdigheter på teckenspråk, bl.a. tekniker för att väcka uppmärksamhet, ögonkontakt,
personernas optimala position, att ta en aktiv roll i en diskussion, alternering i diskussionen, att motivera
tankar och åsikter, att titta aktivt och kommentera.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Eleverna bekantar sig med olika kulturformer och traditioner och
iakttar den teckenspråkiga gemenskapens beteendenormer och seder. De bekantar sig med den
teckenspråkiga gemenskapens kulturtraditioner och kulturella verksamhet.
I5 Att använda språket som stöd för lärandet: I undervisningen undersöker och använder man olika slags
texter, bilder och tabeller som material för att berika teckenförrådet och ge möjligheter att använda
teckenspråk i olika läroämnen. Man skapar tillfällen för undersökande inlärning och kommunikation och
erbjuder mångsidiga läromedel och lärmiljöer för att främja multilitteracitet.
Mål som anknyter till lärmiljöerna och arbetssätten i årskurs 1–2
Målet är att med hjälp av multimodala lärmiljöer utnyttja det teckenspråkiga utbudet och få teckenspråkiga
diskussionsdeltagare och därmed göra färdigheterna i och användningen av teckenspråk rikare och
mångsidigare. Elevernas språkkunskaper bör beaktas i urvalet av lärmiljöer och arbetssätt. Elevens studier i
teckenspråk sammanlänkas med studier i skolans andra språk och läroämnen samt med skolans
verksamhetskultur. Eleverna bör ha tillgång till rikligt med litteratur och olika typer av texter som
intresserar barn. Språket undersöks genom lek, till exempel rollspel, drama och teaterlekar.
Undervisningen harmoniseras så att inlärningen i modersmålet sammanlänkas med att uppfatta fenomen
språkligt. Att bekanta sig med olika kulturevenemang för barn utvidgar lärmiljön utanför klassrummet. Att
dela erfarenheter och öva färdigheter tillsammans med andra och självständigt, även med hjälp av
informations- och kommunikationsteknologi, understryks i undervisningen.
Handledning och stöd i läroämnet i årskurserna 1–2
Målet är att stöda elevernas språkliga utveckling i enlighet med elevens egna språkkunskaper. Man försöker
identifiera språkliga inlärningssvårigheter i att beskriva tankar i ett så tidigt skede som möjligt och finna
stöd för dem. Elever med längre utvecklat språk ges tillräckligt utmanande uppgifter och material och får
hjälp med att hitta trevliga arbetssätt och lärmiljöer. Både flickor och pojkar får stöd i att hitta intressanta
texter, kommunikationsmedel och arbetssätt. Läraren fungerar som modell i att tolka och producera texter
och lyfter på det sättet upp sina olika sätt att arbeta med texter. Eleven handleds i att arbeta på ett säkert
sätt i mediavärlden. I planeringen och genomförandet av undervisningen samt bedömningen av eleven
beaktas elevens individuella behov. Lärokursens mål och innehåll beskrivs för varje årskurshelhet, men i
ordnandet av undervisningen bör man även beakta elevens kunskaper i teckenspråk.
Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurserna 1-2
Tyngdpunkten i bedömningen av elevens lärande ligger på elevens individuella framsteg. Eleverna får
mångsidig respons om hur de förstår och använder språket, vad de kan fråga, på vilket sätt de förstår andra
och deltar i den gemensamma diskussionen. Respons från bedömningen ger information för planeringen av
undervisningen. Genom respons får eleven information om sina styrkor och om sig själv som studerande i
teckenspråk.
Med tanke på lärprocessen och framskridandet är de centrala föremålen för bedömning:
- framsteg i att förstå och producera teckenspråk
- utveckling av uttryckssätt och kommunikation
ELEVENS EGET MODERSMÅL
Läroämnets särskilda uppdrag
Enligt Finlands grundlag har alla som bor i Finland rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur.
Lärokursen i elevens eget modersmål kan studeras av alla de elever vars modersmål eller något av familjens
språk är ett annat än finska, svenska eller samiska. Dessutom kan de finsk-, svensk- eller samiskspråkiga
elever som deltar i upprätthållande undervisning av språkkunskaper som inhämtats utomlands studera
enligt lärokursen i det egna modersmålet. Syftet med undervisningen i elevens eget modersmål är att
stödja utvecklingen av en aktiv mångspråkighet hos eleven samt väcka intresse för en livslång utveckling av
språkkunskaper. Inlärningen av det egna modersmålet stödjer också integrationen i det finländska
samhället.
I undervisningen i det egna modersmålet samarbetar man med undervisningen i det svenska språket och
litteraturen och svenska som andra språk och litteratur. Den gemensamma språkfostran har i uppdrag att
öka elevens förståelse för den språkliga och kulturella bakgrundens betydelse för individer, gemenskapen
och samhället samt att hjälpa honom eller henne att uppskatta sitt eget modersmål och andra språk.
Utgångspunkten är att eleven aktivt medverkar, varvid elevens språkkunskaper och andra kunskaper
utnyttjas i undervisningen. Dessutom utnyttjar man i hela skolans verksamhet skolans språkliga och
kulturella mångfald.
I undervisningen utnyttjas elevens möjligheter att utveckla sina språkkunskaper utanför skolan.
Undervisningen stödjer och uppmuntrar eleven att använda sitt eget språk på ett mångsidigt sätt under
lektionerna i olika läroämnen och i annan verksamhet i skolan. På så sätt stödjer inlärningen och
användningen av det egna modersmålet tillägnandet av innehållet i olika läroämnen och eleven lär sig att
uttrycka innehållet i läroämnena i skolan på sitt eget modersmål. Elevens egna val, upplevelser av
delaktighet samt betydelsefullheten hos de saker som han eller hon ska lära sig är centrala
motivationsfaktorer. I språkundervisningen betonas växelverkan och kommunikativitet.
Dessa grunder för läroplanen har utarbetats för alla de språk som undervisas som elevens eget modersmål.
På basis av grunderna utarbetar utbildningsanordnaren eller skolan en läroplan för varje språk. Läroplaner
för varje språk kan även utarbetas i samarbete mellan flera undervisningsanordnare. I den grundläggande
undervisningen kan de kunskaper som eleven uppnår variera beroende på språket.
Undervisningsanordnaren fastställer i läroplanen för varje språk bedömningskriterierna för att i slutet av
årskurs 6 få omdömet ”goda kunskaper”/vitsordet åtta samt kriterierna för goda kunskaper (vitsord 8) i
slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och de kompletterande beskrivningarna av dem.
ELEVENS EGET MODERSMÅL I ÅRSKURS 1–2
I årskurs 1−2 syftar undervisningen särskilt till att eleven ska lära sig att använda det egna modersmålet i
olika kommunikationssituationer. Eleven lär sig att lyssna, fråga, svara och berätta. Uttrycks- och
ordförrådet utvidgas systematiskt att omfatta olika delområden i livet. Genom undervisningen utvecklar
man i samarbete med hemmen elevernas tankeförmåga och förmåga att uttrycka sig. Eleven tillägnar sig
färdigheterna i att läsa och skriva samt bekantar sig med barnlitteratur som motsvarar åldersnivån samt
berättar- och kulturtraditionen. Målet är att eleven ska lära sig att använda språket i olika inlärningsmiljöer
och att skaffa fram information med hjälp av modersmålet. Målet är att eleven ska lära sig att bli medveten
om det egna modersmålets betydelse och skapa ett positivt förhållande till det egna språket.
Mål för undervisningen i det egna modersmålet i årskurs 1–2
Nr
Mål för undervisningen
M1
Att kommunicera
främja elevens förmåga att lyssna samt uppmuntra
Innehåll som
anknyter till
målen
Omfattande
kunskaper
I1
K1, K2, K4
M2
M3
M4
M5
M6
M7
M8
M9
M1
0
M1
1
M1
2
M1
3
eleven att fråga och framföra sina tankar och upplevelser
utan rädsla för att säga fel
väcka elevernas nyfikenhet och intresse för att använda
olika sätt att uttrycka sig
stödja utvecklingen av språket och fantasin samt
samarbets- och interaktionsfärdigheterna hos eleverna
Att tolka texter
skapa ett positivt och nyfiket förhållningssätt till läsning
samt uppmuntra till självständig läsning enligt
språkkunskaperna
främja den grundläggande läsfärdigheten och förmågan
att förstå texter
vägleda eleven att bekanta sig med olika texter samt
diskutera dem för att dela med sig av tankar och
erfarenheter
Att producera texter
skapa ett positivt förhållningssätt till skrivande enligt
språkkunskaperna
bekanta sig med det egna språkets skriftsystem samt
främja färdigheterna i att skriva
öva att producera text samt uppmuntra eleven att
uttrycka sina tankar och iakttagelser skriftligt enligt
språkkunskaperna
Att förstå språk, litteratur och kultur
uppmuntra eleven att använda sitt eget modersmål i
skolan, hemma och i närmiljön, att öva sig i att iaktta sin
egen språkanvändning samt att bekanta sig med
språkets grundstrukturer
göra eleven bekant med den egna språk- och
kulturgemenskapens seder och högtider samt vägleda
eleven att använda och uppskatta det egna språkets
kulturutbud
Att använda språket som stöd för lärandet
uppmuntra eleven att använda det egna modersmålet i
olika studiesammanhang
bygga ett bra samarbete mellan undervisningen i det
egna språket och annan nybörjarundervisning
I1
K2, K4
I1
K1, K2, K4, K7
I2
K2, K4
I2
K1, K2, K4
I2
K2, K4, K5, K7
I3
K4, K5
I3
K2, K4, K5
I3
K1, K2, K4, K5, K7
I4
K1, K2, K3, K4
I4
K2, K7
I5
K1, K2, K4, K5
I5
K1, K4, K7
Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 1–2
I1 Att kommunicera: Man övar att lyssna och att uttrycka sig muntligt i grupp, såsom att diskutera, fråga,
svara och berätta. Man bekantar sig med olika interaktionssituationer och uttryckssätt bland annat genom
lekar, spel och drama.
I2 Att tolka texter: Man bekantar sig med olika texter, till exempel sagor, berättelser, dikter, enkla
informations- och medietexter samt bilder. Man övar sig i att läsa samt formulera frågor och svara på dem
på basis av texter. Man diskuterar texter och delar erfarenheter av dem. Man utökar ord- och
uttrycksförrådet genom att bekanta sig med texter.
I3 Att producera texter: Man bekantar sig med skriftsystemets särdrag och övar att producera dem själv
och tillsammans med andra samt leker med språket.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Man iakttar hur det egna modersmålet används hemma, i skolan
och i närmiljön samt uppmuntrar i samarbete med den övriga nybörjarundervisningen eleven att använda
det egna modersmålet.
I5 Att använda språket som stöd för lärandet: Man bekantar sig med studiespråket och övar det
grundläggande språket inom olika fackområden i samarbete med den övriga nybörjarundervisningen.
Mål som anknyter till lärmiljöerna och arbetssätten i läroämnet i årskurserna 1–2
Målet är att med hjälp av multimediala lärmiljöer utnyttja det egna språkets utbud till exempel på nätet
och få samtals- och skrivpartner som pratar samma språk och därmed göra färdigheterna i och
användningen av det egna språket rikare och mångsidigare. Elevernas språkkunskaper och skillnaderna
mellan de språk som undervisas ska beaktas vid valet av lärmiljöer och arbetssätt. Elevens studier i det egna
modersmålet sammanlänkas med studier i skolans andra språk och läroämnen samt med skolans
verksamhetskultur.
Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 1–2
Målet är att stödja den språkliga utvecklingen genom att beakta elevens språkkunskaper och förmåga att
lära sig. Läraren fungerar som modell för att läsa och tolka texter samt för olika sätt att skriva texter. Eleven
handleds i att arbeta på ett säkert sätt i medievärlden. I planeringen och genomförandet av undervisningen
samt bedömningen av eleven beaktas elevens individuella behov. Eleverna vägleds till uppgifter och
material som är tillräckligt utmanande samt till att hitta trevliga arbetssätt och inlärningsmiljöer. Man
strävar efter att identifiera språkliga inlärningssvårigheter så tidigt som möjligt och att ge tillräckligt med
stöd. Lärokursens mål och innehåll beskrivs för varje årskurshelhet, men i ordnandet av undervisningen bör
man även beakta elevens språkkunskaper.
Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurs 1–2
Målet med bedömningen är att producera information om hur elevens inlärning framskrider. Eleven får
mångsidig feedback på hur han eller hon förstår och använder språket muntligt och skriftligt samt deltar i
den gemensamma diskussionen. Feedbacken från bedömningen ger information för planeringen av
undervisningen. Med hjälp av bedömningen får eleven information om styrkorna i hans eller hennes
språkkunskaper, hur lärandet framskrider samt om sig själv som studerande i det egna modersmålet.
Med tanke på lärprocessen och framskridandet är de centrala föremålen för bedömning:
- utvecklingen av kommunikationsfärdigheter: hur eleven har framskridit i färdigheterna att förstå
det han eller hon hör, fråga och svara på frågor, på ett förståeligt sätt framföra sina egna tankar
och delta i diskussioner
- framskridande i tolkning av texter: hur eleven har framskridit i den grundläggande läsfärdigheten
och förmågan att förstå barnlitteratur samt berättar och kulturtraditionen
- framskridande i textproduktion: hur eleven har framskridit i de grundläggande skrivfärdigheterna
samt förmågan att uttrycka sig skriftligt
- förståelsen av språket och kulturen: hur eleven har framskridit i färdigheterna att modigt använda
språket samt i att skapa ett positivt förhållande till sitt eget modersmål
- språkanvändning som stöd för lärande: hur eleven har framskridit i färdigheten att använda sitt
eget modersmål i olika studiesammanhang.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH LITTERATUR
Det särskilda uppdraget i läroämnet
Enligt förordningen om timfördelning kan invandrare i stället för att följa lärokursen i modersmål och
litteratur, som bestäms av skolans undervisningsspråk, helt eller delvis undervisas i finska eller svenska
enligt en lärokurs som är speciellt inriktad för invandrare1. Syftet med denna lärokurs är att stödja barnens
och de ungas utveckling till fullvärdiga medlemmar i språkgemenskapen och ge dem språkliga
förutsättningar för fortsatta studier. Målet för undervisningen är att eleverna tillägnar sig multilitteracitet
för att kunna söka information och förstå, producera, utvärdera och analysera olika slags talade och skrivna
texter på svenska i daglig kommunikation, i skolarbetet och i samhället. Undervisningen ska stödja
utvecklingen av de olika delområdena av språkkunskap och språket inom olika kunskapsområden.
Syftet med lärokursen svenska som andraspråk och litteratur är att stödja utvecklingen av flerspråkighet
hos eleverna, väcka deras intresse och erbjuda dem redskap för att utveckla sina språkkunskaper under
hela livet. Undervisningen i svenska som andraspråk ska i samarbete med hemmen, undervisningen i det
egna modersmålet och de övriga läroämnena hjälpa eleverna att bygga upp sin språkliga och kulturella
identitet i ett multikulturellt och -medialt samhälle.
Kunskaper i svenska stödjer integreringen i det finländska samhället. Utgångspunkten för lärokursen
svenska som andraspråk och litteratur är att utnyttja sådana texttyper och språksituationer som är
relevanta och viktiga för eleverna för att undersöka och analysera språkets former, betydelser och
användning. Språkkunskapen ska utvecklas inom alla delområden: hörförståelse, tal, läsförståelse och
skrivande. Förmågan att förstå och förmågan att producera ska utvecklas samtidigt. Elevernas
språkkunskaper ska utvidgas från konkret vardagsspråk till ett språk som lämpar sig för abstrakt tänkande.
Eleverna ska lära sig uttrycka iakttagelser och företeelser och sina personliga tankar, känslor och åsikter på
ett för situationen lämpligt sätt. I undervisningen ska elevernas samtliga språk värdesättas och utnyttjas.
En elevs behov av lärokursen svenska som andra språk fastställs gemensamt av de lärare som undervisar
eleven. Vårdnadshavarna fattar beslutet om valet av lärokurs.2 Eftersom undervisningen ska ordnas enligt
elevernas ålder och förutsättningar är det viktigt att valet av lärokurs gör det möjligt för eleven att få
undervisning enligt den mest lämpliga lärokursen.3 En elev kan studera enligt lärokursen svenska som
andraspråk och litteratur om elevens modersmål inte är svenska, finska eller samiska eller eleven i övrigt
har en flerspråkig bakgrund. Lärokursen fastställs inte endast på basis av modersmål eller flerspråkig
bakgrund, utan beslutet om val av lärokurs påverkas i första hand av följande kriterier:
-
elevens baskunskaper i svenska är bristfälliga inom något delområde av språkkunskapen och räcker
inte till för att eleven ska kunna delta i den dagliga interaktionen och skolarbetet som en jämbördig
medlem i skolgemenskapen, eller
- elevens kunskaper i svenska räcker inte till för studier enligt lärokursen modersmål och litteratur–
svenska.
Elever som studerar enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur får undervisning i svenska eller
finska som andraspråk antingen helt eller delvis i stället för lärokursen modersmål och litteratur–svenska.
Undervisningen läggs upp utgående från elevernas inlärningsbehov och i vilket stadium språkinlärningen är.
Oberoende av undervisningsarrangemangen ska eleverna bedömas enligt lärokursen svenska som
andraspråk, om den lärokursen fastställts för dem. Det är viktigt att eleverna tar del av samma texter och
texttyper som de övriga eleverna i samma årskurs. Olika lärmiljöer som stödjer mångsidig utveckling av
språkkunskapen ska målinriktat användas i undervisningen, både i skolan och utanför skolan. Det centrala i
1
Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om
timfördelning i den grundläggande utbildningen 422/2012.
2
Grundskolelagen 628/1998, 30 §.
3
Grundskolelagen 628/1998, 3 §.
undervisningen är elevernas egna val, deras upplevelser av delaktighet och undervisningens betydelse för
deras liv. En elev kan övergå till att läsa svenska enligt lärokursen modersmål och litteratur, om eleven har
tillräckliga förutsättningar att lära sig svenska i undervisning enligt den lärokursen.
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK I ÅRSKURS 1-2
I årskurs 1–2 har undervisningen som särskilt mål att utgående från elevernas individuella förutsättningar
främja förmågan att uttrycka sig och kommunicera, den språkliga medvetenheten och att utveckla
grundläggande färdigheter i att lyssna, läsa och skriva. Undervisningens uppgift är att väcka intresse för att
uttrycka sig verbalt och genom drama, och för att tolka och producera multimodala texter. Det är viktigt att
undervisningen skapar en kontinuerlig lärprocess från förskoleundervisningen till den grundläggande
utbildningen också i fråga om kulturell mångfald och multilitteracitet.
Mål för undervisningen i årskurs 1–2
Mål nr
M1
M2
M3
M4
M5
M6
M7
M8
M9
M10
Mål för undervisningen
Att kommunicera
träna kommunikations- och samarbetsförmågan i
olika kommunikationssituationer i skolan och i
vardagen och stärka förmågan att lyssna och förstå
det man hör
träna och uppmuntra eleverna att berätta om sina
tankar och känslor och att diskutera om olika
ämnen med vuxna och jämnåriga samt stärka
ordförrådet och fraseologin som behövs för det
stärka elevernas mod att uttrycka sig språkligt och
kroppsligt och fantasiförmåga genom uppmuntran
att delta och uttrycka sig mångsidigt i
dramaverksamhet
Att tolka texter
lära eleverna att läsa flytande och diskutera texter
och litteratur som lämpar sig för deras ålder och
språkkunskaper
Att producera texter
inspirera eleverna att producera olika texttyper
träna elevernas förmåga att planera och producera
texter
träna grunderna i rättskrivning
Att förstå språk, litteratur och kultur
väcka elevernas språkmedvetenhet genom att
uppmana dem att iaktta olika talspråkliga varianter
och dialekter i sin närmaste krets och hjälpa dem
att inse att det egna språkbruket påverkar andras
språkliga beteende
lära eleverna att känna igen och uppskatta olika
språk och kulturer i sin miljö och att kunna sätta sig
in i olika människors situationer och livsskeden
Att använda språket som stöd för lärandet
hjälpa eleverna att utveckla en positiv uppfattning
Innehåll som
anknyter till
målen
Kompetens
som målet
anknyter till
S1
K1, K2, K3
S1
K1, K2, K7
S1
K1, K2, K7
S2
K1, K2, K4
S3
S3
K1, K2, K4
K1, K2, K4, K5
S3
K1, K4, K5
S4
K4, K6, K7
S4
K2
S5
K1, K2, K4
M11
M12
om sig själva och sitt sätt att kommunicera, läsa,
skriva och lära sig språk
integrera läroämnen och stödja elevernas förmåga
att förstå olika texttyper och strukturer som är
viktiga i skolan
handleda eleverna i att observera sig själva som
språkanvändare och att utvärdera sitt språklärande
S5
K1, K2, K4
S5
K1, K2, K4
Innehåll som anknyter till målen för undervisningen i årskurs 1–2
S1 Att kommunicera: I årskurs 1–2 tränar eleverna artigt språkbruk, att fråga, svara, begära, berätta,
uttrycka åsikter och berätta om sina känslor i olika språksituationer i vardagen och i skolan. Eleverna övar
sig på att uppfatta hur språket fungerar i olika situationer: artighetsfraser, åsikts- och känsloyttringar,
frågeformulering samt att ange nutid och förfluten tid i berättelser. Eleverna tränar hörförståelse och att
lyssna och lära sig av andra som talar. Roll- och teaterlekar samt andra interaktiva övningar utnyttjas i
samband med att sagor, berättelser, ramsor och faktatexter behandlas i undervisningen.
S2 Att tolka texter: Elevernas läsfärdigheter och läsförståelse främjas. Eleverna övar sig på att läsa
gemensamt och individuellt valda skönlitterära texter och faktatexter, att koppla det lästa till de egna
erfarenheterna och att dela med sig av sina läsupplevelser. Grundläggande läsförståelsestrategier tränas
och ordförrådet och uttrycksförmågan vidgas. Eleverna lär sig att känna igen grundelement i berättelser
(huvudperson, plats, tid och intrig).
S3 Att producera texter: Eleverna bekantar sig med olika textgenrer och deras typiska drag. Eleverna övar
sig på att producera olika slags skrivna och talade texter både individuellt och tillsammans med andra.
Skrivfärdigheterna tränas både för hand och på dator.
S4 Att förstå språk, litteratur och kultur: Eleverna reflekterar över språkets betydelse i olika
kommunikationssituationer i skolan och i olika texter som eleverna hör eller läser och de övar sig på att ge
akt på olika språk, dialekter och talspråkliga varianter i skolan, i medier och på fritiden. Eleverna övar sig på
att använda språkbegrepp för att förstå hur en diskussion fungerar. Eleverna bekantar sig med berättelser,
lekar och fester inom olika kulturer.
S5 Att använda språket som stöd för lärandet: Eleverna ges modeller för olika språksituationer som har
med skolan och lärandet att göra, och de får bekanta sig med texter i olika läroämnen. Eleverna genomför
enkla uppgifter i informationssökning med koppling till olika läroämnen, självständigt och i grupp. Eleverna
övar sig på att använda informations- och kommunikationsteknik för att skaffa information, lära sig och för
att utvärdera sitt lärande. Elevernas kunskaper i det egna modersmålet utnyttjas som stöd för lärandet.
Bedömningen av elevens lärande i årskurs 1–2
Syftet med bedömningen är att ge information om hur elevens lärande framskridit. Eleven ska få mångsidig
respons på sin förmåga att förstå och använda språket, på sina färdigheter att ställa frågor, att förstå andra
och att delta i en gemensam diskussion. Med hjälp av responsen ska eleven få veta om sina styrkor och sin
utveckling som språkanvändare och om sitt eget lärande i svenska språket. Responsen ska också ge
information om hur undervisningen kan planeras.
Centrala föremål för bedömningen som är viktiga för lärprocessen och dess framskridande i årskurs 1–2
-
Utvecklingen av elevens kommunikationsfärdigheter: förmågan att uttrycka egna känslor och
tankar samt förmågan att delta i en diskussion
-
-
Utvecklingen av förmågan att tolka texter: den grundläggande läsförmågan, läs- och
hörförståelseförmågan, förmågan att diskutera det lästa och hörda samt utvecklingen av ord- och
uttrycksförrådet
Utvecklingen av förmågan att producera texter: de grundläggande skrivfärdigheterna och förmågan
att producera texter
Förmågan att förstå språk och kultur: förmågan att göra iakttagelser om mångfalden i den egna
kulturen och om språkbruket i vardagliga situationer
Användningen av språket som ett stöd för allt lärande: förmågan att delta i vardagliga
språkanvändnings- och undervisningssituationer i skolan
(Som stöd för bedömningen av elevens lärande kommer stöddelen till dessa läroplansgrunder att innehålla
en för bedömning av andraspråk anpassad kriterieskala, som baserar sig på den europeiska referensramen
för språkbedömning)
SVENSKA FÖR TECKENSPRÅKIGA
Läroämnet i svenska för teckenspråkiga är ämnad för de elever som studerar teckenspråk och litteratur i
svenskspråkiga skolor. De allmänna målen för undervisningen är att stödja eleven att utveckla en
högklassig tvåspråkighet och att skapa förutsättningar för att eleven ska kunna uppnå de språkkunskaper
som
krävs
för
vidareutbildning
på
båda
språken
samt
fungera
som en jämbördig medlem både i det svenskspråkiga och i det teckenspråkiga samhället. Läroplanen
utarbetas och undervisningens mål fastställs genom att tillämpa läroämnet i svenska språket och
litteraturen och/eller svenska som andraspråk och litteratur. Bedömningen sker utgående från det
läroämne som valts att tillämpas som grund för svenska för teckenspråkiga. Då läroplanen utarbetas
beaktas elevernas varierande språkliga och kulturella bakgrund samt mängden stöd för utvecklingen av
elevens kunskaper i svenska som erbjuds av familjen och omgivningen.
