Bättre än förnybart – Hur kan marknad och politik styra mot en så
effektiv användning av energi som möjligt?
Rapporten är framtagen av 2050 på uppdrag av Fortum Värme. Syftet med rapporten är att beskriva
hur miljöbelastningen från fjärrvärmesystemet kan minska ytterligare och hur energi med lägre
utsläpp av växthusgaser än förnybar el från sol och vind kan produceras. Dessutom är syftet att
besvara frågor om hur vissa politiska styrmedel och miljöcertifieringar bör utformas för att driva mot
ett mer resurseffektivt och hållbart energisystem.
Rapporten beskriver inledningsvis att en kilowattimme inte bara är en kilowattimme - den är mer
komplicerad än så. En kilowattimme har fem dimensioner, vilka behöver beaktas för att göra en
korrekt värdering av densamma. De fem dimensionerna är Klimatpåverkan, Resursanvändning,
Energikvalitet, Planerbarhet och Systembalans.
Den första dimensionen - klimatpåverkan
Klimatfrågan är nära förknippad med energifrågorna. Fossila bränslen ställs mot förnybara bränslen och
kärnkraft. Men bilden är mer komplicerad än så. El som produceras med fossila bränslen i anläggningar
med koldioxidinfångning och lagring (CCS) ser många som en nödvändig åtgärd för att klara
klimatutmaningen. Användning av fjärrvärme från energiåtervinning av avfall då alternativet för avfallet är
deponering kan till och med ge en positiv klimateffekt. Kilowattimmens klimatpåverkan är den första
dimensionen.
Den andra dimensionen - resursanvändning
El och värme producerad med jungfrulig råvara tär på jordens ändliga resurser. Återvunnen energi som
spillvärme från industrier eller serverhallar gör det inte. Användning av energi som annars går förlorad ska
prioriteras framför användning av källor med hög primärenergi. Kilowattimmens resursanvändning är den
andra dimensionen.
Den tredje dimensionen - energikvalitet
En kilowattimme varmt vatten, en kilowattimme olja och en kilowattimme el har olika kvalitet. Lågvärdig
energi såsom varmt vatten kan inte användas till annat än uppvärmning. Högvärdig energi såsom el kan
användas till att driva datorer, kylskåp och elfordon. Lågvärdig energi ska prioriteras till områden, såsom
uppvärmning, där den kan användas. Det friställer den högvärdiga energin som då kan används för mer
avancerade tillämpningar. Ingenjörerna använder begreppet exergi. Vi kallar det kilowattimmens tredje
dimension, energikvalitet.
Den fjärde dimensionen - planerbarhet
Intermittent el produceras när det blåser eller när solen skiner. Styrbar kraft produceras när man vill att
den ska produceras. Att det finns produktion som kan planeras och styras är nödvändigt för ett
fungerande energisystem och för tillväxten av intermittent kraft. Intermittent kraft produceras inte
vindstilla och mörka vinterdagar. Då kan styrbar biokraft produceras, då den behövs som bäst. Därför är
planerbarhet kilowattimmens fjärde dimension.
Den femte dimensionen - systembalans
Med systembalans menas om energin är efterfrågad eller oönskad vid tillfället då den produceras. El må
vara högvärdig men om den inte efterfrågas behöver den heller inte prioriteras till avancerade
tillämpningar. Så om priset på el är negativt, vilket visar att elen inte är efterfrågad, kan den med fördel
användas för uppvärmningsändamål. Systembalans är kilowattimmens femte dimension.
”Den miljömässigt bästa kWh är den sparade, men
den näst bästa är den återanvända.”
I denna rapport har vi försökt visa hur miljöbelastningen för fjärrvärme kan minimeras genom att
utnyttja förnybar och återvunnen energi i effektiva system. Minimering av det avfall som uppstår och
att öka materialåtervinningen är att föredra framför energiåtervinning, men för den stora mängd
avfall som idag annars deponeras i Europa, är utnyttjandet som bränsle i svenska kraftvärmeverk en
effektiv åtgärd för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta får dock inte bromsa utvecklingen av
bättre återvinning. Utifrån ett systemperspektiv kan den energi som produceras under sådana
förutsättningar bedömas ha lägre utsläpp än till och med förnybar el från exempelvis sol och vind.
För att driva mot ett resurseffektivt och hållbart energisystem måste politiska styrmedel och
marknadens certifieringar utformas så att samtliga fem dimensioner beaktas. Vi har undersökt
huruvida några av dagens befintliga styrmedel har en styrande effekt på de fem dimensionerna,
vilket summeras i tabellen nedan.
Styrmedel/dimension
EU ETS
Energiskatter
Elcertifikat
Boverkets byggregler
Miljöbyggnad
(Miljöcertifiering för
byggnader)
Klimatpåverkan
X
X
X
Resursanvändning
Energikvalitet
(X)
(X)
Lokal
produktion
gynnas.
X
Ambitioner
finns, men
slår fel.
Ambitioner
finns, men
slår fel.
Planerbarhet
Systembalans
Saknas! Finns
förslag från
Svebio.
Saknas! Finns
förslag från
Svebio.
(X)
X
Slutsatsen är att alla styrmedlen styr mot en lägre klimatpåverkan medan styrning av de övriga
dimensionerna lämnar mer att önska. Genom att analysera energisystemet ur de fem dimensionerna
får man bättre struktur i analysen och kan på så sätt konstruera bättre regelverk och styrmedel.
Styrmedel som skulle ta hänsyn till fler dimensioner är exempelvis system som bygger på principen
att de som minskar sin energiförbrukning när behovet av energi är stort kan ges en ersättning, även
styrmedel som gynnar energilagring och reglerbar kraft skulle bidra till en bättre styrning av det
framtida energisystemet.
Rapporten lämnar följande rekommendationer:
Se över styrmedel och andra regelverk för att anpassa dessa så att de beaktar effekt och inte
bara energi, exempelvis genom att premiera den förnybara energin som produceras när
behovet är som störst.
Genomför miljömålsberedningens rekommendation om att systemgränsen för byggnaders
energiprestanda bör fokusera på använd energi i stället för levererad (köpt) energi.
Anpassa styrmedel och marknadens certifieringar så att de beaktar resurseffektiviteten,
exempelvis genom att premiera återvinning av energi som annars skulle gått förlorad.
