(Microsoft PowerPoint - Stefan Kling [Skrivskyddad] [Kompatibilitetsl

advertisement
Samverkan för placerade barns skolgång och hälsa
I. Familjehemsplacerade barns hälsa
II. Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten
Göteborg 27 maj 2013
Stefan Kling, samordnande
skolhälsovårdsläkare, Malmö stad
[email protected]
Rätten till Hälsa –
en grundläggande mänsklig rättighet
UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR),
General Comment No. 14: The Right to the Highest Attainable Standard of Health
(Art. 12 of the Covenant), 11 August 2000
”Mänskliga rättigheter är särskilt ägnade för att
skydda utsatta och sårbara grupper liksom grupper
med särskilda behov. Det innebär bland annat att
sådana grupper kan behöva extra resurser och
insatser för att säkerställa deras lika rätt”
2
1
”Those children who are in the care of
the Minister should be among the most
healthy in the State.
Any health problems they have should be
adressed competently; any difficulties
they are having at school should be
quickly identified and the necessary
supports or extra tuition be provided.
This is after all no more than we would
expect of a caring parent”.
Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.
Vad säger lagen?
SoL ”Socialnämnden skall verka för att alla
barn som placeras utanför egna hemmet får
lämplig utbildning samt god hälso- och
sjukvård.” (= att vara aktiv i att få till stånd
undersökningar, insatser och behandling)
SoL 6 kap 7 § ” Socialnämnden skall särskilt
uppmärksamma barnets eller den unges
hälsa, utveckling, sociala beteende,
skolgång2”
2
Prioriteringar
inom socialtjänsten?
JURIDIK
ADMINISTRATI0N
FÖRÄLDRARNAS
SITUATION/ÖNSKEMÅL
RELATION FÖRÄLDRAR - FAMILJEHEM
SITUATIONEN I FAMILJEHEMMET
RELATIONER I FAMILJEHEMMET
BARNETS SKOLGÅNG
BARNETS SYNLIGA HÄLSA
BARNETS TANDHÄLSA
BARNETS ICKE SYNLIGA HÄLSA
Varför blir barn placerade?
En grund är förälderns oförmåga på grund av
ex. missbruk, psykisk sjukdom,
svagbegåvning
Kan leda till att barnet utsätts för vanvård,
fysisk och/eller psykisk misshandel,
övergrepp.
Hur följer man upp icke synliga konsekvenser
av detta?
3
Ett bra exempel
” Kalle bedömer att han är frisk. Han säger att
han sover och äter bra. Familjehemsmodern
säger att han är frisk och utvecklas normalt.
Han har genomgått skolhälsoprogrammet
med senaste läkarundersökning, 13-04-23, i
skolan, åk 4, Syn, hörsel, längd, vikt u a.
Besökte folktandvården senast 12-12-14. Bra
tandstatus. Skall på återbesök 13-11-14.”
Vad vet vi om somatiska
hälsoproblem hos placerade barn?
Få europeiska studier
I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags
hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m.m. Majoriteten hade
varit i vård 3 år eller mer (Socialstyrelsen, 2000)
Norsk registerstudie: Höga tal för f d fosterbarn bland unga som får
ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga
vuxna år (Kristoffersen, 2005)
Dansk studie: Betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga
diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med
andra jämnåriga (Egelund et al, 2008)
4
I. Familjehemsplacerade barns hälsa
(2010) Socialstyrelsen
Barn i samhällsvård i Malmö kommun
15 september 2008
Placering minst 3 månader
Ålder 0-16 år
Vårdnad ej överflyttad
Samtycke från båda vårdnadshavare samt
från barnet självt från 14 års ålder
223 barn
Samtycke 121/223, 54 %
Familjehemsplacerade barns hälsa (2010)
Barnets akt i Socialtjänsten
BVC-journal
Skolhälsovårdsjournal
Tandhälsovårdsjournal
5
Nationella riktlinjer hälsovård för barn
Barnhälsovård (BHV)
Skolhälsovård (SHV)
Tandhälsovård (THV)
Aktläsning I Socialsekreterarens reflektioner
Hur skall man kunna sätta sig in i alla delar
när man får ett nytt ärende? Mängder av
material att läsa in sig på som
socialsekreterare.
Kan man som socialsekreterare ha fokus på
barnets hälsa om problemen inte är
uppenbara?
När man har flera sidor journalutdrag från ex.
barnkliniken i barnets akt utan ”översättning”
och sammanfattning. Hur skall man förstå det
medicinska språket?
6
Aktläsning II Socialsekreterarens reflektioner
Föräldrar upptagna av egna problem
Kommer ej på besök/återbesök (ex. 60% mot
90% för ”andra” barn i folktandvården)
Flyttar ofta
Skolbyten
”Systemet” bygger på att föräldrar kan
bevaka att hälsoövervakning fungerar
Vårdinstanserna anmäler inte misstanke om
att barn far illa (Socialtjänstlagen 14 kap 1§)
Bakgrund
64 % placerade första gång före skolstart
69% främmande familjehem
31% släkt/nätverk
33% minst en avliden förälder
7
Vad vet Socialtjänsten om
barnens fysiska hälsa?
23 % - ingen dokumentation om fysisk hälsa
42 % - kända fysiska hälsoproblem före
placeringen
17 % - skriftligt läkarutlåtande i akten
10% - barnets egen beskrivning av hälsan vid
något tillfälle
Vad vet Socialtjänsten om
barnens psykiska hälsa?
38 % - ingen dokumentation om psykisk hälsa
62% - psykisk hälsa dokumenterad (bra eller dålig)
47% - uppgift om psykisk ohälsa i socialakten
12% - psykiatrisk diagnos dokumenterad
8
Vad vet Socialtjänsten om
barnens hälsovård?
BHV, SHV, THV
38% - uppgift om längd vikt vid något enstaka tillfälle
27% - dokumentation att barnet besökt tandläkare
(12 % bra tandhälsa, 15 % dålig tandhälsa)
21% - dokumenterad hörselundersökning
32% - dokumenterad synundersökning
17% - dokumenterad vaccination
Barnhälsovård
15 % saknade vaccinationer
20 % saknade 4-årskontroll
50% saknade synkontroll vid 4 års ålder
9
Skolhälsovård
Minst 40 % av barnen hade kontakt med BUP
20 % av barnen hade dokumenterade
koncentrationssvårigheter första skolåren
10 % ingen hörsel- eller synkontroll första
skolåren
Skolresultat dokumenterade i ett fåtal fall
Tandhälsovård
Behandlingsproblem 3 – 16 år
Procent barn
Familjehemsplacerade barn
Kontroll
barn
Med
behandlingssvårigheter
38,0
12,7
Utan
behandlingssvårigheter
62,0
87,3
Totalt
100,0
100,0
10
Sammanfattning
Hög nivå av psykisk ohälsa
Låg vaccinationstäckning (85%)
Låg andel genomförda hälsobesök i skolan (85%)
Stort bortfall från nationellt rekommenderade hälsokontroller (syn,
hörsel m.m.) både på BVC och i skolhälsovården
Tandvårdsrädsla och tandbehandlingsproblem är vanliga – brister i
uppföljning av tandhälsa
Barnens skolresultat i allmänhet inte tillgängliga, varken för
hälsovården eller socialtjänsten
Betydande brister i socialtjänstens dokumentation av barnens hälsa
Brister i kommunikationen mellan olika aktörer inom hälsovården
och mellan socialtjänsten och hälsovården
Varför behöver familjehemsplacerade barn
särskilda hälsovårdsinsatser?
Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering,
syn- hörsel- och allmän hälsoundersökning
Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa
sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik – t ex eksem och
astma
Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som
familjehemsföräldrarna behöver stöd i att hantera
Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan
Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria
som kan se till att de får sin behov av hälsovård tillgodosedda
Enligt American Academy of Pediatrics (AAP)
Prof. Anders Hjern
11
II. Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten
BBIC läkarundersökning
Barn och ungdomar 0-18 år i Skåne och Kronoberg
augusti 2010 – augusti 2011
Totalt 120 barn
67 pojkar
53 flickor
40
39
41
0 - 5 år
6 - 12 år
13 - 18 år
Somatisk hälsa
Utförd
undersökning
Ja %
Nej %
Syn
93
7
Hörsel
87
13
12
Somatisk hälsa
Vaccinationer
enligt
nationellt
program
Ja
Nej
82 %
18 %
Somatisk hälsa
Karies
Ja %
Nej %
Pojkar
49
51
Flickor
35
65
13
Somatisk hälsa
31 %
Psykomotorisk utvecklingsavvikelse vid 18 mån
43 %
Psykomotorisk utvecklingsavvikelse vid 5-6 år
Somatisk hälsa
Övervikt/fetma
6-12 år
13-18 år
Pojke
32 % (8/25)
30 % (6/20)
Flicka
36 % (5/14)
40 % (8/19)
14
BBIC läkarundersökning
Totalt 94 remisser (120 barn)
Vårdcentral
Ögon
Öron-näsa-hals
Logoped
Kirurg
Ortoped
Barnmedicin
24
8
11
1
1
3
18
BUP
Hudklinik
Tandhälsovård
Skolhälsovård
Barnhälsovård
Kvinnoklinik
Vartannat barn = minst en remiss
10
7
4
5
1
1
Psykisk hälsa
Minst 1 indikation på psykisk ohälsa
57% (68/120)
Pojkar
62 %(42/68)
Flickor
38% (26/68)
15
Psykisk hälsa
Internaliserade problem (ängslan, oro, nedstämdhet,
psykosomatiska besvär, självdestruktivitet)
47 % (56/120)
Externaliserade problem (dålig självkontroll, trots,
hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter,
impulsivitet, aggressivitet, normbrytande beteende)
35% (42/120)
Psykisk hälsa
Minst 3 indikationer på psykisk ohälsa
21% (25/120)
Pojkar
60 %(15/25)
Flickor
40% (10/25)
16
Psykisk hälsa
BUP-kontakt
14 % av barnen har BUP-kontakt
Vart fjärde barn med psykisk ohälsa har BUP kontakt
Skolsvårigheter (> 50%)
Inlärnings- och koncentrationssvårigheter
Ofullständiga skolbetyg (icke godkänd)
Mobbing
Gått om skolår
17
Citat från erfarna barnläkare
”Meningsfullt arbete”
”Man kan bidra med något till de flesta barn”
”Mycket psykosomatik”
”Konstigt att vi inte gjort detta tidigare”
”Behövs nog en erfaren läkare eller god handledning till
yngre kollega”
”Inte självklart att familjehemmet vet om eller påtalar
problem”
”Tandhälsan verkar inte fungera för dessa barn”
”Många dolda hälsoproblem”
Anvisningar för läkarundersökning enligt BBIC,
www.socialstyrelsen.se
När ska undersökningen utföras (SoL, LVU)?
Var ska undersökningen utföras?
Vem ska utföra undersökningen?
Vilka förberedelser krävs?
Hur lång tid tar undersökningen?
Barnets egna ord om sin hälsa – hur ska barnets
perspektiv beaktas?
Hur ska resultatet återföras till barnet och till
socialtjänsten?
Hur ska remisser följas upp?
18
Olika exempel för
överenskommelser om
läkarundersökningar?
Barnklinik
Vårdcentraler
Skolhälsovård
Barnhälsovård
Privata läkarmottagningar
Vårdbolag
?
Fortsatta Utvecklingsinsatser
Tvärfacklig samverkan och utvecklingsarbete socialtjänst och hälsovård. Vilken form av prevention är
mest lämplig?
Metodutvecklingsarbete – BBIC – bedömning och
uppföljning av psykisk och fysisk hälsa
Skolutvecklingsprogram (ex. SkolFam, Paired reading)
Familjestödsprogram - Familjehemsutbildning
”Hälsokort” i socialtjänsten ( med uppgifter från BHV,
SHV, THV)
19
Hälsokort, ett sätt att få fokus
på det placerade barnets hälsa
Ha en aktuell kopia längts fram i akten =
överblick.
Familjehemmen fyller i kontinuerligt – ansvarar
för att det är gjort.
Socialtjänsten samlar in en gång/halvår inför
övervägande. Följer upp att det som skall göras
blir gjort och ger ett nytt hälsokort till
familjehemmet som de skall hålla aktuellt.
HÄLSOKORT FÖR
FAMILJEHEMSPLACERAT BARN
Namn:KKKKKKKKKK..
Pers.nummer:KKKKKKK
Aktuell familjeläkare/vårdcentral:22222222222222222
Senaste läkarbesök/hälsobedömning, datum:2222222222222
Tel. BVC/Skolhälsovård, tandvård22222222222222222
Födelsevikt:22 gr Födelselängd:22Cm, Normal Förlossning □ Ja □ Nej
Sjukdomar under första levnadsåren (< 6 år)22...2222222222.
Sjukdomar under skolåren22222222222222222222.
Ärftliga sjukdomar i nära släkt □ Ja □ Nej Om ja, vad222222222
Vaccinationer:
Följt ordinarie BVC-program □ Ja □ Nej 22222222222222.
Följt ordinarie SHV-program □ Ja □ Nej 22222222222222.
Individuellt vaccinationsschema □ Ja □ Nej 22222222222.22
Hälsobesök genomfört i skolhälsovården (SHV):
F-klass
□Ja □Nej,
Klass 4
Klass 7/8
□Ja □Nej,
Gymnasiet
□Ja □Nej,
□Ja □Nej
Uppföljning på sjukhus/psykiatri □ Nej □ Ja 222222222222..
Kontakt med barnhabilitering
□ Nej □ Ja 222222222222..
Logopedkontakt
□ Nej □ Ja 222222222222..
Psykolog/kuratorskontakt (BVC/skola) □ Nej □ Ja 2222222222.
Allergi/astma/eksem □ Nej □ Ja 22222222222222222..
Urinvägsproblem (ex.sängvätning) □ Nej □ Ja2222222222.........
Mag/tarmproblem □ Nej □ Ja 22222222222222222.......
Magont □ Nej □ Ja 22222222222222222222222
Huvudvärk □ Nej □ Ja 222222222222222222222..
Aktuell sjukdom □ Nej □ Ja 2222222222222222222.
Aktuella mediciner □ Nej □ Ja 2222222222222222..22
Överkänslighet/födoämnesallergi □ Nej □ Ja 222222222.222..
Sömnproblem □ Nej □ Ja 2222222.2222222222222
Oro/nedstämdhet □ Nej □ Ja 2222222.222222222222
Matproblem □ Nej □ Ja 222222222.222222222222
Synproblem □ Nej □ Ja22222222. Senaste syntest222222...
Hörselproblem □ Nej □ Ja2222222 Senaste hörseltest2..2222.
Olycksfall som krävt sjukhusvård □ Nej □ Ja 222222222222..
Problem med tandhälsan? □ Nej □ Ja22.2222222222222..
Senaste tandläkarbesök22222222..2222222222222
Senaste längd22222222. Vikt 2222222. Datum2222..
Önskemål om ytterligare hälsovård/sjukvård □ Nej □ Ja22222222..
Bedömer du att barnet är friskt för närvarande: □ Ja □ Nej Kommentar:2222222222222222222222222...
Hans Bäckström, Malmö
40
FsF konferens i Södertälje, 120319
Ifyllt av:KKKKKKKKKKKKKK Titel:KKKKKKKKKKKKK.
Datum:KKKKKKUppföljning av hälsouppgifter,datumKKKKKKK.
20
Vägar till förbättring inom
socialtjänsten
Psykisk hälsa
Somatisk hälsa
Läkarundersökning av alla
barn vid placering
Rutiner för bevakning av
somatisk hälsa inom
socialtjänsten
Läkarundersökning vid
utskrivning
Undersökning av alla barn vid
placering och i tonåren och
tillgång till god vård
Rutiner för bevakning av psykisk
hälsa inom socialtjänsten
Undersökning/bedömning vid
utskrivning
Samarbete socialtjänst – skola för
att undvika skolmisslyckanden
Vägar till förbättring inom hälsooch sjukvården
Sammanhållen/samverkande barn och
ungdomshälsa
En gemensam barnjournal för hela den
sammanhållna barn och ungdomshälsan
21
tackKK..
Professor Bo Vinnerljung
Professor Anders Hjern
Professor Henry Ascher
Psykolog Ingemar Nilsson
Medicinalrådet Lars Hellgren
Barnövertandläkare Margareta
Borgström
Barnhälsovårdsöverläkare Marie
Köhler
Enhetschef Ulrica Bengtsdotter
Psykolog Björn Kronvall
Psykolog Jonas Andersson
Familjehemssekreterare Ewa Perlman
Socionom Hans Bäckström
Socionom Stina Johansson
Statistiker Mathias Grahn
22
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards