Repetition inför NP i biologi
Lektion 5
Fetter, kolhydrater, matspjälkning,
cirkulation och andning
Människans ämnesomsättning
• Människokroppen behöver bränsle (energi) för att
fungera.
Men var kommer den här energin ifrån?
• Vegetabilisk fett- från
växtriket
• Animalisk fett- från
djurriket
• MAT+SYRE → koldioxid
+ vatten + energi
• Koldioxid avgår genom
lungorna
• Vatten avgår genom
lungor, hud och njurar
Fetter
• De kallas även lipider.
• De är svårlösliga/olösliga i
vatten.
• Fettsyror innehåller lång
kedja av C och H.
• Viktiga funktioner som
lipiden har i kroppen:
- Energiproduktion
- Bygger upp lipidlager i
cellmembraner
Mättat och fleromättat fett
• Mättade fettsyror = består av kol och väte
bundna med enkelbindning. Finns framförallt i
mat från djurriket, som smör, grädde, ost, korv
och fläsk. Bidrar till hjärtkärlsjukdomar, ex
hjärtinfarkt.
• Fleromättat fett från växtriket finns ibland annat
i margarin och matoljor. Även fet fisk innehåller
mycket fleromättat fett.
• Den är nyttigare för blodkärlen än mättat fett.
Enkelomättat fett
• Omättade fettsyror = har en eller fler
dubbelbindningar. Finns bland annat i olivolja
och rapsolja och anses motverka
(åderförkalkning) att det lagras fett i
blodkärlen.
• Fett kan sönderdelas till glycerol och fettsyror.
• Fett kan lagras i kroppen under huden och
runt tarmar och inre organ.
Proteiner
• Proteiner är uppbyggda av små
aminosyror
• Proteiner i maten sönderdelas i
vår mage och tarm till aminosyror
• De transporteras sedan till
cellerna
• Proteiner finns i framförallt i mat
från djurriket, t.ex. kött, fisk, ägg,
mjölk och ost.
• De finns även i sojabönor och
ärtor.
• De används som byggmaterial i
cellerna.
• Proteiner kan också transportera
ämnen i kroppen, ex hemoglobin.
Kolhydrater
• Stärkelse, cellulosa och olika
sorters socker kallas gemensamt
för kolhydrater.
• Kolhydrater finns i bröd, pasta,
potatis, grönsaker och frukt.
• Kolhydrater innehåller mycket
energi.
• Deras viktigaste funktion i
kroppen är energiproduktion.
• Monosackarid = den enklaste
kolhydraten.
• Den vanligaste formen av
kolhydrat är stärkelse.
Långsamma och snabba kolhydrater
• Långsamma kolhydrater= ex stärkelse,
sönderdelas sakta till druvsocker i kroppen. De
finns i pasta och potatis.
• Snabba kolhydrater = som socker, godis, russin
osv kan snabbt sönderdelas till socker.
Sönderdelning av födan
Sönderdelning av födan:
1)
2)
3)
4)
5)
6)
Börjar redan i munnen
Fortsätter i magsäcken
Sedan i tolvfingertarmen
Därefter i tunntarmen
Slutligen tjocktarmen
Och utsöndras via ändtarmen
1. I munnen
• Tänderna tuggar sönder
maten och den blandas
med saliv.
• Saliven innehåller
enzymet amylas.
• Amylas bryter ner
stärkelse till maltos.
Sväljrörelse
2. I magsäcken
• Här knådas maten av
muskler
• Maten blandas med
magsaft. Denna
innehåller saltsyra och
enzymet pepsin.
• Pepsin bryter ner
proteiner till
aminosyror.
• Saltsyra dödar bakterier
Lever, gallblåsa och bukspottkörteln
• Levern tillverkar ca 0,5
liter galla /dag som
lagras i gallblåsan och
töms i tarmen:
finfördelar fett.
• Bukspottkörteln
producerar ca 1 liter
enzymer/dag som
sönderdelar
kolhydrater, proteiner,
fetter
3. I tolvfingertarmen
• Enzymer från
bukspottkörteln bryter
ner:
- Fett → glycerol +
fettsyror
- Proteiner → aminosyror
- Kolhydrater →
druvsocker
Gallan från levern
finfördelar fettet
4. I tunntarmen
•
•
•
•
Amylas bryter ner polysackarider till maltos (kolhydrater)
Dipeptidaser bryter ner dipeptider till aminosyror (proteiner)
I tunntarmen sugs födan upp med hjälp av tarmludden.
Maten transporteras sedan med blod och lymfa ut till cellerna
5 och 6. I tjock- och ändtarmen
• Vatten och salter sugs upp här
• Här finns Coli- bakterier som bildar K- vitamin.
• Avföringen töms slutligen ut via ändtarmen.
Hunger och aptit
Aptit
Utbytet mellan blodet och cellerna
(den röda på bilden är blodkärl, den blåa är en cell)
• Lite om blodomloppet och andningen…
Blodflödet genom hjärtat
Lilla respektive stora kretsloppet
• Lilla kretsloppet
Hjärta – lungor – hjärta
• Stora kretsloppet
Hjärta – kroppens alla organ och vävnader
Blodets fördelning i systemet
Översikt över andningsorganen
Inandning
• Musklerna kontraheras (dras ihop)
• Lungan utvidgas
• Alveolerna utvidgas och trycket i alveolerna
sjunker
• Då blir atmosfärstrycker högre än trycket i
alveolerna
• Så luften strömmar in genom luftvägarna
Utandning
• Inandningsmusklerna relaxerar och återgår till
sitt viloläge.
• Brösthålan minskar i omfång
• Trycket i lungorna blir mindre
• Alveolerna minskar i omfång
• Trycker i alveolerna överstiger
atmosfärstrycket och luften strömmar då ut.
Alveolerna
Registrering av lungvolymer
Tolkning av lungvolymer
• Volymen i ett andetag är ca 500ml (TV)
• Residualvolym är den mängd luft som är
fortfarande kvar efter en maximal utandning
(RV)
• Vitalkapacitet = den luftmängd som vi andas
ut (VC)
• Total lungkapacitet = lungornas maximala
gasinnehåll (TLC)
