Uppföljning av diskriminering eller annan kränkande behandling
advertisement
Malmö stad 1 (9) Förskoleförvaltningen Datum Tjänsteskrivelse 2016-10-20 Vår referens Mats Ahlin Planeringssekreterare [email protected] Rapport – Uppföljning av diskriminering och annan kränkande behandling, våren 2016 FSKF-2016-7943 Sammanfattning Denna rapport är den sjätte halvårsrapporten gällande diskriminering och annan kränkande behandling inom Malmös förskolor. Förra rapporten visade på en markant nedgång i antalet anmälningar. Denna gång har antalet anmälningar ökat kraftigt. Samtidigt som det finns många exempel på korrekt hanterade ärenden, finns det också brister. Slutsatsen blir därför samma som i förra rapporten att det behövs fortsatt bevakning och utveckling av området. Förslag till beslut Förskolenämnden föreslås besluta att ge utbildningscheferna i uppdrag att kontinuerligt följa arbetet mot diskriminering eller annan kränkande behandling områdesvis och på enhetsnivå, både avseende det förebyggande arbetet och det åtgärdande. att lägga rapporten till handlingarna Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse Förskolenämnden 161026 Rapport - Uppföljning av diskriminering och annan kränkande behandling Beslutsplanering Förskolenämnden 2016-10-26 Ärendet Rapport – Uppföljning av diskriminering och kränkande behandling, våren 2016 I detta ärende redovisas uppdraget från förskolenämndens januarisammanträde 2014 om att halvårsvis göra en sammanställning och analys av anmälningarna om diskriminering 1 eller annan kränkande behandling som skall återrapporteras till nämnden. Trakasserier och sexuella trakasserier är en form av diskriminering. I denna rapport används samlingsbegreppet diskriminering fortsättningsvis. SIGNERAD 2016-10-12 1 2 (9) 1 Förskolorna ska arbeta för att förebygga diskriminering och kränkande behandling så långt som det är möjligt. De signaler om incidenter som ändå kommer ska anmälas till förskolechef som i sin tur ska anmäla vidare till huvudmannen (förskolenämnden). Därefter ska förskolechefen på delegation från förskolenämnden skyndsamt genomföra en utredning av händelsen och om utredningen visat att diskriminering eller annan kränkande behandling skett ska förskolechefen vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter att ske. När det handlar om anmälan om kränkande behandling mellan yngre barn så är det inte alltid tillsynsmyndigheterna, Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen, gör bedömningen att det handlat om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utan att det i stället handlat om bristande tillsyn i verksamheten. Detta gäller de allra minsta barnen som kan agera impulsivt och utan att kunna förstå konsekvenserna. Rättslig reglering Likabehandlingsarbetet regleras i två lagar, 6 kap skollagen och diskrimineringslagen. Enligt 1 kap. 4 § diskirmineringslagen avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till – de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, – varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt – andra omständigheter av betydelse, 4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1–5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958). Enligt 6 kap 3 § skollagen avses med kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs vär- 3 (9) dighet. Enligt 6 kap 8 § skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen (2008:567) ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap 9 § skollagen och 2 kap 5 § diskrimineringslagen råder förbud för personal inom förskolan att utsätta ett barn för kränkande behandling eller diskriminering. Enligt 6 kap. 10 skollagen och 2 kap. 7 § diskrimineringslagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Enligt 6 kap 10 § skollagen är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Resultat Utvärderings- och myndighetsenheten har undersökt det senaste halvårets anmälningar om diskriminering eller annan kränkande behandling till förskolenämnden. Varje ärende skall innehålla anmälan till förskolechef, anmälan till huvudman samt utredning och vid behov åtgärder. Ärendena har hämtats ur diariet. Vid en samtidig granskning av diarieförda klagomål har man funnit ett antal ärenden som borde ha anmälts som diskriminering eller annan kränkande behandling och som därför tagits med i denna redovisning. Under perioden 2016-01-01 – 2016-06-30 har 67 anmälningar om diskriminering eller annan kränkande behandling i förskolan rapporterats till förskolenämnden i egenskap av huvudman för de kommunala förskolorna. Ytterligare 39 ärenden har tillkommit från granskningen av klagomålsärenden. Rapporten omfattar slutligen därmed totalt 106 ärenden. Detta innebär att antalet ärenden denna gång är mer än dubbelt så många som föregående halvår. I nedanstående tabell redovisas fördelningen av anmälningar mellan utbildningsområdena. Under perioden 160101-160630 har områdesindelningen ändrats, men eftersom ändringen endast gäller de två sista månaderna, rapporteras hela perioden här utifrån den tidigare områdesindelningen. Den nya områdesindelningen har inte heller hunnit genomföras i alla avseenden så att den kan antas ha haft effekt på de ärenden som rapporterats under maj och juni. En följd av förändringen med byten av förskolechefer kan vara att handläggningen verkar ha stannat upp i några av de ärenden som anmäldes precis innan förändringen. Antal rapporterade diskriminerings- och kränkningsärenden jämfört med tidigare perioder 4 (9) Förskoleområden A B C D E F G H Summa 130701131231 5 6 5 5 9 0 3 2 35 140101140630 1 3 0 8 1 3 2 2 20 140701141231 3 6 4 7 6 1 1 3 31 150101150630 17 15 10 8 13 7 13 9 92 150701151231 6 2 6 6 4 4 7 10 45 160101160630 11 14 10 14 23 8 14 12 106 I tabellerna nedan redovisas anmälningar som gäller både diskriminering och annan kränkande behandling. I tabellerna nedan redovisas hur anmälningarna fördelar sig när det gäller vem som anmält, vem som misstänks ha utsatt den drabbade, vem som drabbats samt om det rör sig om en fysisk eller verbal situation samt vilken typ av händelse som avses. Några av ärendena misstänks gälla diskriminering eller trakasserier men de har inte skiljts ut i sammanställningen. Anmälare Vårdnadshavare 74 Personal Vem har utsatt den drabbade Personal Annat barn 52 45 Vem har drabbats : barnets kön F P 40 46 Fysisk Verbal 58 31 Typ av händelse 22 Kvalitetsstödjare 6 Annan Både personal och barn 3 Praktikant/okänd 6 4 Kön framgår inte/eller båda förekommer samtidigt 20 Både fysisk och verbal 13 Oklart 4 Av de 45 fall där barnet misstänks ha blivit utsatt av ett annat barn eller flera, gällde 36 fysiska händelser, 5 verbala och 4 gällde både fysiska och verbala händelser samtidigt. Endast 22 av 106 anmälningar har gjorts av personal, vilket motsvarar en klart mindre andel än förra halvåret. Av de 22 anmälningar som gjorts av personal gäller 13 fall att en personal misstänkts ha utsatt ett barn för diskriminering eller annan kränkande behandling 5 (9) Denna gång är bedömningen att 39 av de 67 ärenden som anmälts korrekt som diskriminering eller kränkande behandling håller tillräcklig eller i en del fall mycket god kvalitet. Hela ärendegången har följts, utredningen är noggrann och åtgärderna speglar att det som anmälts tagits på allvar. Utöver dessa 39 ärenden finns ytterligare tre som bedömts som bra hanterade men med vissa administrativa brister i ärendegången. 3 ärenden är så sent anmälda att de av naturliga skäl inte var färdiga när mätningen gjordes. 12 ärenden bedöms ha allvarliga brister, som till exempel att endast anmälan till huvudman finns registrerad när det gått mer än tre månader eller att den redovisade utredningen bedöms som otillräcklig och att inga åtgärder vidtagits. Ytterligare 10 ärenden bedöms ha mindre brister som dock behöver noteras. Av de 39 ärenden som är rapporterade som klagomål har samtliga den allvarliga bristen att de skulle rapporterats som diskriminering eller kränkande behandling. Den viktiga skillnaden är att anmälningar om diskriminering eller kränkande behandling också skall anmälas till huvudmannen, i detta fall förskolenämnden. 23 av dessa klagomålsärenden har dock i övrigt hanterats på ett bra eller mycket bra sätt. Analys Skillnaderna i antalet rapporterade fall av diskriminering och kränkande behandling mellan olika halvårsperioder fortsätter att vara stora. I den förra rapporten som handlade om hösten 2015 konstaterades en markant minskning av antalet anmälningar. Denna gång har det svängt kraftigt tillbaka och nu till en rekordhög nivå, 106 rapporterade ärenden. . 67 av dessa har rapporterats korrekt vilket är en nästan exakt fördubbling jämfört med föregående halvår. När man räknar in de 39 fall av diskriminering eller kränkande behandling som felaktigt rapporterats som klagomål har antalet anmälda diskrimineringar eller kränkningar mer än fördubblats, från 45 till 106 ärenden. I de senaste rapporterna har det spekulerats i olika tänkbara förklaringar till ökning eller minskning av antalet anmälningar. Utbildningar och förbättrade rapporteringsverktyg har setts som en viktig del av förklaringen när det skedde en stor ökning under våren 2015. När antalet anmälningar gick ner kraftigt under hösten 2015 var detta svårare att förklara. En tänkbar delförklaring som angavs var minskad uppmärksamhet på området diskriminering eller annan kränkande behandling. Dessutom fördes tanken fram att det ofta är svårt för personal att anmäla kollegor. Mindre kränkningar av barn från personal kan inträffa i stressade situationer som alla kan hamna i och en anmälan mot en kollega ses säkert av många som ett allvarligt steg. Det är dock viktigt att fortsätta informera om att även sådana händelser ska anmälas och utredas. Det är nolltolerans mot alla former av kränkande behandling från personal mot barn. Nu har det alltså åter skett en mycket markant ökning. Detta får framför allt ses som positivt eftersom det tyder på att diskriminerings- och kränkningsärenden tas på allvar. Det finns fortfarande anledning att tro att det finns ett ganska stort mörkertal trots att det skett förbättringar. Under våren har 6 anmälningar gjorts av kvalitetsstödjare i samband med kvalitetsbesök. Det innebär att personal kan arbeta på ett sätt som kan utgöra diskriminering eller kränkande behandling mot barn trots att de är utsatta för ett granskande besök. I något fall kan det ha handlat om en olycklig tillfällighet. Det finns dock anledning att tro att det finns förskolor där värdegrunden av olika skäl har förskjutits så att diskriminering eller kränkningar kan passera utan att någon öppet reagerar. 6 (9) Det som får ses som något oroande är att antalet anmälningar från personal bara ökar mycket marginellt och att denna gång många fall av diskriminering och kränkande behandling blivit rapporterade som klagomål. Diskriminering och annan kränkande behandling kan sannolikt ses som ett laddat och inte helt enkelt område att hantera i förskolan. Det är i så fall viktigt att hålla en aktiv uppmärksamhet på området på olika sätt. Ämnet måste som påpekats i tidigare rapporter säkert tas upp regelbundet på personalmöten och utbildning måste erbjudas igen för att hålla kunskapen levande. Det finns bland de rapporterade ärendena flera bra exempel på hur en anmälan kan hanteras både formellt korrekt och följas upp med en fullgod utredning, åtgärder som både är anpassade till den aktuella situationen och av mera allmänt slag, samt en uppföljning med den som anmält. Samtidigt finns det 12 av 67 ärenden som bedöms ha stora brister. I några fall kan det vara så att det har gjorts mer i ärendet än vad som rapporterats (vilket i så fall ändå är en brist), men i flera fall verkar man ha tappat bort ärendet någonstans på vägen eller av någon annan anledning inte slutfört handläggningen. Tillsammans med de ärenden som borde rapporterats som diskriminering eller kränkande behandling men som i stället rapporterats som klagomål, är det sammanlagt 51 av 106 ärenden som bedöms ha allvarliga brister. Detta måste ses som oroväckande och på sikt allvarligt om inte en väsentlig förbättring sker inom en snar framtid. Vissa ärenden är uppenbart betydligt svårare än andra men den tydliga procedur som finns för hantering av diskriminering och kränkande behandling skall alltid kunna följas. Alla anmälningar skall tas på allvar och anmälaren skall behandlas med respekt även när man anser att man kan visa att personen har fel. Utredningen skall vara förutsättningslös och allsidig och av redovisningen skall det framgå vad som i huvudsak kommit fram. Åtgärderna skall inte enbart vara rutinmässiga (typ att värdegrunden diskuteras vid personalmöten) utan även vara specifika för det aktuella ärendet. Slutligen är det viktigt att det drabbade barnet uppmärksammas. Även om det är viktigt att vårdnadshavaren får förtroende för förskolans utredning och åtgärder, är det faktiskt barnet som är den direkt drabbade parten. Några punkter som bygger på vad som iakttagits i genomgången av periodens anmälningar: • Det skall inte behöva råda osäkerhet om vad som är diskriminering eller kränkande behandling. I enstaka tveksamma fall bör förvaltningens jurister tillfrågas för hjälp med bedömningen. Man måste också komma ihåg att det som anmäls är en upplevd diskriminering eller kränkande behandling som skall utredas. Man kan alltså inte avfärda en anmälan innan en förutsättningslös utredning genomförts och dokumenterats. Utredningen syftar alltid till att kränkningen skall upphöra och inte upprepas. Syftet alltså är alltså inte i första hand att hitta en skyldig. • I situationer där ord står mot ord, till exempel att en utpekad personal nekar till det som anmälan gäller, är det extra viktigt att utredningen innehåller flera steg som till exempel intervjuer med kollegor och om det bedöms lämpligt med inblandade barn. Det är också viktigt att man inte avfärdar en vårdnadshavares upplevelse. Att ord står mot ord innebär inte automatiskt att inte någon form av diskriminering eller kränkande behandling ägt rum. • Om en personal anmäls för diskriminering eller kränkande behandling skall alltid en parallell 7 (9) 2 arbetsrättslig utredning inledas. Detta är en egen utredning som inte ersätter den utredning förskolechefen skall göra av den anmälda händelsen. 2 Den eventuella arbetsrättsliga utredningen granskas inte i denna rapport då detta inte faller inom Avdelningen kvalitet och myndighets uppdrag. Plan mot kränkande behandling Av 6 kap. 8 § skollagen följer att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Av 3 kap 16 § diskrimineringslagen följer att en utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Under den aktuella perioden har c:a 190 planer upprättats eller reviderats. Detta är en mycket kraftig och glädjande ökning.. Under perioden januari till den 17 juni 2016 har 43 förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling granskats av kvalitetsstödjarna i samband med kvalitetsbesöken på förskolorna utifrån en checklista framtagen 2015. Medarbetare från myndighets- och utvärderingsenheten har varit behjälpliga i arbetet. De 43 förskolornas planer får ses som en stickprovskontroll över de upprättade planerna. I checklistan finns svarsalternativen ja, nej och kan utvecklas i tydlighet. Med formuleringen ”kan utvecklas i tydlighet” menas att det antingen saknas viss information, felaktig information eller ej tydlig information. De fem områden som har haft flest ”nejsvar” följer nedan. Framgår det av planen att barnen har deltagit i arbetet med framtagandet av planen? Ja: 12 Nej:23 Kan utvecklas: 8 Framgår det av planen att vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av planen? Ja: 9 Nej: 21 Kan utvecklas: 11 Anges rutiner för hur barn och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Ja: 10 8 (9) Nej: 22 Kan utvecklas:9 Innehåller planen en kartläggning av den egna verksamheten, exempelvis riskplatser, bemötande, samspel och situationer? Ja: 11 Nej: 18 Kan utvecklas:13 Anges rutiner för hur personalen ska agera när ett barn utsatts för trakasserier eller kränkande behandling av personal? Ja: 16 Nej:10 Kan utvecklas:17 Analys Utifrån sammanställningen över planerna konstateras att i 23 av planerna framgår inte att barnen deltagit i arbetet med att ta fram planen, i 22 av planerna framgår inte att vårdnadshavarna deltagit och 18 planer saknar en kartläggning av den egna verksamheten över exempelvis riskplatser, bemötande, samspel och situationer. En kartläggning är en grundläggande del i arbetet med att förebygga kränkande behandling, i en sådan är det även bra att involvera barnen och vårdnadshavarna på olika sätt, vilket i sin tur skulle leda till att de också deltar i framtagandet av planen. Förskoleförvaltningen kommer därför i de kommande utbildningstillfällena gällande diskriminering och kränkande behandling i höst och vinter att särskilt gå igenom kartläggningsprocessen. För att förskolorna inte ska förbise viktiga delar som ska finnas med i en plan mot diskriminering och kränkande behandling har checklistan tagits fram. Tanken är att denna ska utgöra ett stöd för förskolecheferna vid upprättandet av planerna. Det är av vikt att möjligheten att använda checklistan även fortsättningsvis kommuniceras till förskolecheferna för att på så sätt minimera risken att ett delområde förbises i upprättandet av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Sammanfattande kommentar Det är fortsatt så att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver utvecklas och förbättras. Det gäller både den administrativa hanteringen som innebär att rutinen följs och diarieförs och att ärenden avslutas inom ett par månader om inte särskilda skäl finns, samt hur utredningen genomförs och att åtgärderna både har en direkt koppling till det aktuella fallet och verkar allmänt förebyggande. Denna rapport visar på en kraftigt ökad rapportering vilket huvudsakligen måste ses som positivt. Samtidigt finns det fortfarande stora brister som inte minst handlar om att en anmälan som gäller (eller också innehåller) kränkande behandling registreras som ett klagomål samt att en del utredningar är summariska och att åtgärder framstår som otillräckliga och torftiga. Det gäller också att planerna kan sakna viktiga delar såsom kartläggningar. Bedömningen är att nämnden bör ge utbildningscheferna i uppdrag att kontinuerligt följa arbetet 9 (9) mot diskriminering eller annan kränkande behandling områdesvis och på enhetsnivå, både avseende det förebyggande arbetet och det åtgärdande. Ansvariga Ana Maria Deliv Avdelningschef Andreas Norbrant Förvaltningschef
