[Skriv text]
Likabehandlingsplan
och
Plan mot kränkande behandling
Väskolan F-3, Väskolan 4-9,
samt
Väskolans fritidshem
Gäller höstterminen 2017. Planen gäller för ovanstående skolenheter
.
Skolan måste agera så snart någon ur personalen
får kännedom om att ett barn känner sig kränkt.
Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder och
förhindra fortsatta kränkningar.
Planerna syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder samt att
förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.
1
[Skriv text]
Innehållsförteckning
1 Lagstiftningen
3
2 Vision för skolan
3
3 Övergripande mål för skolan
3
4 Vad står begreppen för i Likabehandlingsplanen?
3
5 Vad står begreppet kränkande behandling för?( i Plan mot kränkande behandling)
6
6 Skolans förankringsarbete
6
7 Skolans arbete med främjande insatser
6
8 Skolans arbete med förebyggande insatser
6
9 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier
8
10 Skolans åtgärder mot kränkande
behandling………………………………………………………………………………………
10
11 Utvärdering och
uppföljning…………………………………………………………………………………………11
12 Ansvarsfördelning
13
13 Arbetsgång vid incidenter
15
14 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev samt och när personal eller annan
vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev
15
15 Råd och
stöd…………………………………………………………………………………………..……...16
Handlingsplan mot mobbning
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Bilaga 1: Utvärderingsblankett - Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling.
Bilaga 2: Kamratarbetet utvärderas i alla klasser
Bilaga 3: Checklista - Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling.
Bilaga 4: Blankett om diskriminering, trakasserier/kränkande behandling
- Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling och Handlingsplan mot mobbning
Bilaga 5: Utredning av omständigheter kring anmäld kränkning
- Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling och Handlingsplan mot mobbning
Handlingsplan mot mobbning
Bilaga 6: Dokumentation för utredning av mobbning -Likabehandlingsarbetet och arbetet mot
kränkande behandling och Handlingsplan mot mobbning
2
[Skriv text]
1 Lagstiftningen
Den 1 januari 2009 ersattes barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som skyddar barn och
elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Den ena är diskrimineringslagen som
samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en enda lag. Den andra är skollagens
kapitel 14 a som innehåller regler som avser kränkande behandling. Utifrån denna lagstiftning ska
två planer upprättas: likabehandlingsplan med tillsynsmyndighet Diskrimineringsombudsmannen
(DO) och plan mot kränkande behandling med tillsynsmyndighet Skolinspektionen - Barn- och
elevombudet (BEO).
2 Vision för skolan
Vår skola präglas av respekt för människors olikheter och ska vara trygg för såväl elever som
vuxna. Inga elever på Väskolan ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling.
Så långt det är möjligt ska skolledning, personal, elever och vårdnadshavare i samverkan motverka
sådan behandling. Alla ska kunna vistas i en verksamhet som känns trygg och respektfull. Lagen om
förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) ska vara
känd av all personal på Väskolan. Vi lägger särskild vikt vid att rutiner för tidig upptäckt av
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling fungerar.
3 Övergripande mål för skolan
● Alla som arbetar på Väskolan ingriper direkt och med tydlighet om diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling skulle förekomma.
● Väskolan har ordnings- och trivselregler och rutiner som är väl kända och förankrade hos
barn/elever, föräldrar och all personal.
● All pedagogisk personal planerar så att alla barn/elever kontinuerligt arbetar med frågor som
rör alla barns/elevers lika rättigheter, diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling.
4 Vad står begreppen för i Likabehandlingsplanen
4.1 Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
● Direkt diskriminering är när någon elev missgynnas av skolan och det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
● Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av
diskrimineringsgrunderna
3
[Skriv text]
4
[Skriv text]
4.1.1 Diskrimineringsgrund: kön
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av kön.
Exempel på sådana trakasserier kan vara:
● utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
Exempel på sexuella trakasserier är:
● sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
4.1.2 Diskrimineringsgrund: etnisk tillhörighet
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
● att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
● att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet
4.1.3 Diskrimineringsgrund: religion eller annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier genom
● att inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion
● att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en
religiös åskådning exempelvis buddism, ateism m.fl.
4.1.4 Diskrimineringsgrund: funktionshinder
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara av
● fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär och påverka livet på olika sätt.
Funktionshinder är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt, som till exempel
olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos.
4.1.5 Diskrimineringsgrund: sexuell läggning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot homofobi och
på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Med sexuell läggning menas
● homosexualitet
● bisexualitet
● heterosexualitet
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller
ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och
bisexuella människor.
5
[Skriv text]
4.1.6 Diskrimineringsgrund: könsöverskridande identitet eller uttryck
Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin
könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
4.1.7 Diskrimineringsgrund: ålder
Undantaget är tillämpning som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnsomsorg, utbildning i
förskoleklass eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel
som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
4.2 Trakasserier
Trakasserier är behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av de sju
diskrimineringsgrunderna, som nämnts ovan.
5 Vad står begreppet kränkande behandling för? (i Plan mot
kränkande behandling)
5.1 Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet eller principen om alla
människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningen
kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen
kallas det mobbning.
Kränkande behandling kan vara:
● fysisk (bli utsatt för slag och knuffar)
● verbal (bli hotad eller kallad för olika skällsord)
● psykosocial (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
● text- och bildburen (klotter, brev, e-post, sms/mms)
6 Skolans förankringsarbete
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling ska förankras i hela personalgruppen vid
uppstart inför nytt läsår och diskuteras i alla arbetslag innan föräldramöte.
Kallelse till utbildning sker en gång per år till lokalvårdare, kökspersonal, vaktmästare,
administrativa assistenter, skolbibliotekarie, kurator, skolsköterska och SYV. Skolans rektorerer
ansvarar för att denna utbildning genomförs. Likabehandlingsplan tas upp med alla elever på
klassråd. Föräldrarna informeras om Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på
föräldramöten. En Kamratgrupp bestående av elever och vuxna från alla stadier träffas regelbundet
för att aktivt arbeta främjande och förebyggande.
6
[Skriv text]
7 Skolans arbete med främjande insatser
Skolans främjande arbete innebär ett kontinuerligt arbete för att stärka respekten och allas lika
värde. Detta görs såväl i den dagliga verksamheten i klassen som på hela skolan. Exempel på
främjande arbete som genomförs är:
● Förskolan och skolan har ett samarbete kring överlämnande- och inskolningsrutiner för
6-åringar för att öka tryggheten.
● Skolan har ett tillsynsschema som följs av skolans personal.
● Inför elevernas övergång till skolår 1, 4 och 7 finns överlämningsrutiner för all berörd
personal under vårterminen samt dagar då klassföreståndare/mentor besöker sin blivande
klass. Detta för att lära känna sina nya elever och därmed skapa trygghet. Nya
överlämningsrutiner påbörjades inför läsåret 2015- 2016 och kommer att utvärderas.
● Elevernas inflytande och rättigheter är en förutsättning för det främjande arbetet. Detta sker
bland annat genom klassråd, elevråd och två kamratgrupper på skolan.
● Informationsmöte inför skolstart av 6-åringar, föräldramöte, utvecklingssamtal samt
föräldraråd används för att stärka relationen mellan hem och skola.
● Vi arbetar regelbundet med olika aktiviteter mellan årskurser och klasser för att skapa
trygghet och en VI - känsla.
● Internprao genomförs av åk 7.
● Skolan har ett trygghetsteam som arbetar med kartläggningar i klass.
● Sociogram genomförs i alla årskurser samt fritidsverksamhet under året.
● Skolan har en kamratgrupp där både elever och vuxna ingår. Gruppen Kamraterna har till
uppgift/mål att hjälpa till med trivsel, kamratskap och motverka mobbing på skolan.
Kamraterna arbetar bland annat med inventering av var eventuella kränkningar sker,
rastaktiviteter, lugn och ro samt trivselarrangemang i klass och/ eller mellan klasser.
8 Skolans arbete med förebyggande insatser
Skolans förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling. Barn/elever och personal arbetar kontinuerligt med att kartlägga det sociala
klimatet och att identifiera riskfaktorer. Kommunens trygghets- och trivselenkät genomfördes ht
-15.
Skolenhet F-3
● Vi har ett tillsynsschema där pedagoger är tillsammans med eleverna under raster, luncher
och vid hemfärd med buss/taxi. Tillsynen utomhus har utökas för F-3. I
omklädningsrummen till idrottsundervisningen finns extra tillsyn.
● Kommunens trygghets- och trivselenkät genomförs en gång per läsår i åk 3. Samtal i åk F-2
ersätter kommunenkäterna.
● Samtal genomförs höst- och vårtermin under utvecklinssamtal samt IUP samtal i åk F-3
● Övergripande trivselregler finns, dessa förankras med eleverna samt skickas hem till alla
föräldrar
● Sociogram genomförs av klasslärare en gång per termin
● En djupare kartläggningar av det sociala klimatet utförs i åk 3 av trygghetsteamet
● Rastsamtal före och efter rast för att synliggöra det positiva och undvika utanförskap
● Förråd med uteleksaker öppnas varje rast för att inspirera till lek.
7
[Skriv text]
● Samarbetsövningar, massage och avslappningsövningar i lektionsarbetet
● Gemensamma aktiviteter i arbetslaget såsom julshow, temadagar och utflykter
Skolenhet 4-9
● Vi har tillsynsschema där pedagoger är tillsammans med eleverna i hemvister, på luncher
och vid hemfärd med buss/taxi. I omklädningsrummen till idrottsundervisningen finns extra
tillsyn vid extra anpassning och/eller vid särskilt behov
● Kommunens trygghets- och trivselenkät genomförs en gång per läsår.
● Övergripande trivselregler finns
● Planerade samarbetsövningar genomförs i undervisningen
● Sociogram genomförs av klassföreståndare en gång per termin
● En djupare kartläggningar av det sociala klimatet utförs i åk 5, 7 och 9 av trygghetsteamet
● Skolan arbetar med SMART (förbyggande mot tobak, alkohol och narkotika) i åk 6-9
● Gemensamma aktiviteter i form av spårdagar, friluftsdagar samt utflykter
● 7-9 har fika i hemvisten en gång per termin
Väskolans fritidshem
● I samband med uteverksamhet i fritidshemmet finns alltid personal med tillsynsansvar
närvarande.
● Det har gjorts nya gruppkonstellationer för att minska gruppstorleken vid samlingar och
mellanmål.
● Fritids har en planerad aktivitet 4 gånger/ vecka och ”fredagsfröken” på fredaghar, vilket
innebär att eleverna tränas i samarbete, rutiner och olika uppdrag. Personal och barn
diskuterar före och efter aktivitet för att synliggöra det positiva och undvika utanförskap.
● Morgonrutinerna har ändrats, likaså vid frukostserveringen. Både A- och B-sidan är
bemannade. En går med till frukost och en stannar kvar på avdelningen. Det finns personal
som stöttar vid frukosten samt att en personal följer med eleverna ut på morgonrast.
Morgonrutinerna har ändrats för att skapa en lugnare och tryggare miljö.
● Det finns rutiner kring kontaktböcker
● Trivselregler skapas tillsammans med barnen.
● Finns rum för olika aktiviteter
● Samarbetsövningar genomförs i verksamheten
● Fritidshemmen genomför sociogram en gång per termin
● Inskolning av nya förskoleklassbarnen sker innan skolstart
● Inskolning av åk 2 till klubben sker i smågrupper i slutet av vårterminen
8
[Skriv text]
9 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier
Nedanstående struktur är hämtad ur Lika värde lika villkor – Arbete mot diskriminering i förskola
och skola, Love Nordenmark och Maria Rosén (2008)
9 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier
9.1 Diskrimineringsgrund kön
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
1. Ytterst
2. Operativt
Sexuella
trakasserier
förekommer
framför allt
bland de äldre
eleverna. Det
kan finnas
elever som
känner sig
orättvist
behandlade
pga. sitt kön.
Ingen elev
Regelbundet
Fortlöpande
1. Rektor.
utsätts för
diskutera genusfrågor under läsåret
2. All personal på skolan.
sexuella
och språkbruk i
i våra möten
trakasserier arbetslagen och
med
eller
elevgrupperna.
elevgrupperna,
trakasserier på Fortsatt arbete kring klassråd, elevråd
grund av kön. bemötande mellan och
Ingen elev
vuxna – elever och föräldramöte.
särbehandlas elever – elever.
på grund av
sitt kön.
Uppföljning
Kommunens trivselenkät utförs
på höstterminen
”Trygghet och trivsel” som
genomförs på höstterminen.
följs upp i arbetslag, klasserna
och olika arbetsgrupper.
9.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
1. Ytterst
2. Operativt
Det finns
elever med
annan etnisk
tillhörighet på
skolan.
Ingen elev ska
diskrimineras
på grund av
etnisk
tillhörighet.
Eleverna och
personal ska få
ökad kunskap
och förståelse
för olika
kulturer.
Ge eleverna
Fortlöpande 1. Rektor.
kunskaper om under läsåret. 2. All personal på
och skapa möten
skolan.
med andra
människor och
kulturer för att
öka elevernas
förståelse och
deras empatiska
förmåga.
Genom t.ex.
samtal i klass,
skönlitteratur,
teater och film.
Uppföljning
Vid utvärdering i arbetslagen och
omarbetning av
planerna.
9
[Skriv text]
9.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
På skolan finns
elever med annan
trosuppfattning.
Skapa förståelse och
respekt för olika trosUppfattningar.
Eleverna och personal ska
få ökad kunskap och
förståelse för olika
religioner eller annan
trosuppfattning.
Ha samtal med eleverna
för att skapa förståelse.
Genom t.ex. samtal i
klass, skönlitteratur, teater
och film.
Ansvar
1. Ytterst
2. Operativt
Fortlöpande 1. Rektor.
under läsåret. 2. All personal på
skolan.
Uppföljning
Vid utvärdering i
arbetslagen och
omarbetning av
planerna.
9.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder
Nuläge
Skolan är i första hand
anpassad efter elever med
fysiska funktionshinder.
Det finns en förståelse och
tolerans om fysiska
funktionshinder däremot
finns inte samma tolerans
för dolda funktionshinder.
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
1. Ytterst
2. Operativt
Att utifrån skolans Ge eleverna
Fortlöpande 1. Rektor.
Representanter från
förutsättningar vara kunskap om och under läsåret. 2. All personal på skolan. personal- och
öppen för alla
förståelse för vad
elevgrupper (åk 7-9)
elever och all
funktionshinder är
ingår i skolans
personal och ge var och vad det kan
skyddombudsgrupp.
och en jämlika
innebära att leva
Skyddsrond.
förutsättningar att med
Översyn vid aktuella
utvecklas och
funktionshinder.
situationer utifrån
lyckas oberoende av
fysiska och dolda
funktionshinder
funktionshinder.
Att skapa förståelse
och acceptans för
människors olikhet
och olika
förutsättningar.
Att öka förståelsen
för de
funktionshinder
som inte syns.
10
[Skriv text]
9.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning
Nuläge
Mål
Åtgärd
Det finns ett visst
språkbruk som är
diskriminerande
ex. att elever
använder sexuella
uttryck som
skällsord.
Skapa tolerans,
förståelse och
respekt för
olika sexuella
läggningar.
Öka elevernas
kunskap och
förståelse för olika
sexuella läggningar
t.ex. genom samtal,
skönlitteratur, teater
och film.
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
1. Ytterst
2. Operativt
Fortlöpande 1. Rektor
Vid utvärdering i arbetslagen och
under läsåret. 2. All personal på skolan. omarbetning av planerna.
10 Skolans åtgärder mot kränkande behandling
10.1 Kränkande behandling
Nuläge
I dagsläget
förekommer
kränkningar
på olika sätt
mellan
elev-elev
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Inga
Kontinuerligt dokumentera, Fortlöpande
kränkningar följa upp och utvärdera enligt under läsåret.
ska
”blankett om diskriminering,
förekomma på trakasserier och kränkande
skolan.
behandling”(bilaga 4) samt
Alla elever ska ”Utredning av
gå till skolan omständigheter kring anmäld
och känna sig kränkning” (bilaga 5).
trygga.
Kontakta ledningen och
vårdnadshavare.
Vid behov informera
trygghetsteamet så de kan
utreda om det handlar om
mobbning. Trygghetsteamet
arbetar utifrån sin
”handlingsplan mot
mobbning” (bilaga 6).
Vid behov upprätta
åtgärdsprogram.
Ansvar
1. Ytterst
2. Operativt
Uppföljning
1. Rektor
Direkt vid kränkningar.
2. All personal på skolan. Vid utvärdering i
arbetslagen och
omarbetning av planerna.
11
[Skriv text]
11 Utvärdering och uppföljning
11.1 Utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan och plan mot
kränkande behandling
Under året har arbetet fortgått i elev- och personalgrupperna. I båda kamratgrupperna har
kartläggningar av skolområdet genomförts. Dessa har diskuterats med rektorerna. Alla har
genomfört en trivselaktivitet i sin klass och/eller tillsammans med annan klass. I kamratgruppen,
där elever från åk F-6 ingår, har eleverna dessutom varit ansvariga för en rastaktivitet. Alla elever i
åk F-9 har genomfört en övning i Lugn och ro.
Kommunens trygghets- och trivselenkät har genomförts i åk 3-9. I åk F-2 har samtal ersatt enkäten.
Kommunens enkätundersökning genomfördes under oktober – november. Resultatet har
sammanställts av kommunen och delgivits skolan under kommande termin. Varje klasslärare har
gått igenom resultatet med sin klass.
Resultatet i Kommunens trygghets- och trivselenkät visar att eleverna åk 3-6 upplever att det
förekommer bråk på skolgården samt i gemensamma utrymmena så som i korridorer,
omklädningsrummen, busskön och idrottshallen. Enkätresultaten visar att eleverna i åk 7-9 upplever
att bråk förekommer i elevcaféet, korridorerna samt via sociala medier. I samtal med åk 7-9
kamraterna framkommer att de upplever att det sker mindre kränkningar och färre bråk än tidigare.
Väskolans tillsynsschema är baserat på resultat från Kommunens trygghets- och trivselenkät,
kamratgruppsarbete samt på kartläggning av det sociala klimatet som utförts i åk 3, 5, 7 och 9 av
trygghetsteamet. Efter incidenter i skolans närområde utökades tillsynschemat i F-3.
I åk 3-6 är det 75 % och i åk 7-9 är det 76,4 % elever som känner till skolans Likabehandlingsplan/
Plan mot kränkande behandling. För att eleverna i F-2 ska förstå begreppet Likabehandlingsplan
kopplar vi utvärderingen till skolans kamratarbete. En Kamratgrupp bestående av elever och vuxna
från alla stadier träffas regelbundet. Gruppen Kamraterna har till uppgift/mål att hjälpa till med
trivsel, kamratskap och motverka mobbning på skolan. Kamraterna arbetar med inventering av var
eventuella kränkningar sker, rastaktiviteter, ”Lugn och ro” och andra trivselarrangemang i klass
och/eller mellan klasser. Likabehandlingsplan och vad skolans kamratgrupp arbetar för beskrivs
samt bearbetas tillsammans med alla elever på klassråd. Klasslärare/mentor presenterade
likabehandlingsplanen på höstens föräldramöten.
Sociogram har genomförts av klasslärare en gång per termin. En djupare kartläggning av det sociala
klimatet har utförts i åk 3, 5, 7 och 9 av trygghetsteamet. Detta förankrades hos elevhälsoteamet,
klasslärare/klassföreståndare, arbetslag, och trygghetsteam. Kartläggningarna har följts upp och
dokumenterats. Vid behov har åtgärder satts in. Alla kartläggningar är ännu inte förankrade i
elevhälsoteamet. Delar av trygghetsteamets kartläggningar är ännu inte klara, i april månad.
F-3, 4-9 samt fritidshem har fortsatt arbeta med trivselregler samt samarbetsövningar.
12
[Skriv text]
Under april månad utvärderades likabehandlingsarbetet och arbetat mot kränkande behandling i alla
arbetslag och klasser, genom enkät. Juni 2015 utvärderades det främjande och förebyggande arbetet
i Kamratgruppen tillsammans med kamratgruppens elevrepresentanter.
I utvärderingen från åk F-6 kamraterna framkommer det att eleverna själva ser minskning av
kränkningar när man hittar på roliga saker tillsammans. Aktiviteterna mellan klasserna samt i den
egna klassen är uppskattat men eleverna efterfrågar bättre vuxenstöd samt att man bjuder in en klass
man inte känner så väl. Det framkommer även att eleverna vill ha längre tid för att utföra
aktiviteterna.
I utvärderingen från åk 7-9 kamraterna framkommer att det kan vara svårt att peka ut var det händer
kränkningar. Roligt att göra klassaktiviteter i egna klassen men även med en annan klass men att
dessa skall ske oftare och att man har längre aktiviteter. Kamraterna efterfrågar mer aktiviteter
mellan A och B. Förslag på aktiviteter kan vara brännboll, fotbollsturnering, spårdag på våren, måla
tavlor att dekorera korridorerna och klassrummen med. 7-9 kamraterna efterfrågar vuxenstöd kring
aktiviteterna.
Vuxenkamratera ser att det är viktigt att tydliggöra uppdraget kring kamraterna samt att stötta
eleverna i de olika aktiviteterna. Längre tid för de olika aktiviteterna har getts vilket upplevs ha
fungerat bättre än tidigare. Vuxenkamraterna har gett förslag på olika aktiviteter, de har även fått en
lista på aktiviter för att underlätta för klassen. Det har till vuxenkamraterna framkommit ett
önskemål om att man skall få bjuda in vilken klass man vill F-9. Det är av vikt att alla klasser är
representerade vid kamratmötena, vuxenkamraterna stöttar genom att gå en ”uppsamlingsrunda”
innan mötena. Tidigare har inte F-klass varit representerade på höstterminen, detta kommer att
ändras from ht 2016. Det kommer också ändras att F-klass kommer ha två representanter från ht
2016 för att sedan välja en representant i åk 1.
I vuxengruppen saknar vi representanter från fritids/klubben och från 4-6. Vi har bearbetat och
vidareutvecklat utvärderingsenkäterna, bilaga 1 och 2. Vid utvärdering april 2016 är det första
gången vuxenkamraterna får in de nya utvärderingsenkäterna dock inte från alla klasser och
arbetslag. Vuxenkamraterna kommer att revidera bilaga 1 under läsåret 2016-2017.
För att underlätta vårt arbete har vi utarbetat en checklista (bilaga 3) denna behövs efter utvärdering
bli mer specificerad och detaljerad. F-6 har årligen återkommande aktiviteter/uppdrag som är väl
kända av både elever och klasslärare. En förändring till det bättre upplevs sedan 7-9 kamraterna
blev representerade med 2 st från varje klass. För att kunna arbeta förebygganden och främjande har
vuxenkamraterna varit delaktiga i att Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling
skrivs om läsårsvis.
Enligt arbetslagens utvärdering är alla arbetslag medvetna om vår Likabehandlingsplanen och plan
mot kränkande behandling och använder sig av de rutiner Väskolan har då det sker kränkningar i
någon form. Det som framkommit till vuxenkamraterna är att det är svårt att veta när det är en
kränkning och en önskan om att befästa de olika begreppen. I bilaga 7 finns en lathund som
definierar de olika begreppen. Lathunden är tänkt att underlätta lärares arbete i att befästa
begreppen i likabehandlingsplanen. Det förebyggande arbetet sker i den dagliga undervisningen
genom samarbets-övningar, diskussioner, konflikthantering, uppmärksammar språkbruk och
värdegrundsfrågor.
Enligt klassernas utvärderingar (från bilaga 2)
13
[Skriv text]
Eleverna upplever att det blivit mindre bråk på rasterna eftersom det är fler vuxna ute som kan
stötta dem. Men tillsynen vid spindelgungan och bandyplanen måste bli bättre. Inomhus är det vid
kapprummen som det fortfarande sker bråk.
De flesta klasserna har gjort någon trevlighet med någon annan klass och i sin egen klass. Dessa har
varit uppskattade.
Eleverna ger förslag på fortsatt kamratarbete så som:
● Bjuda in en klass upp till åk 9
● Mer massage och ”Lugn och ro”
● Bjuda in klasser lite oftare
● Uppträda inför föräldrarna
● Utomhuslektioner vid fint väder
● Mer avslappning
● Appen ”More than one story”
I vårt utvecklingsarbete vill vi uppmärksamma följande:
● Vuxenkamraternas träffar bör schemaläggas i Väskolans PM, det har varit 3 träffar per
termin samt vid terminsstart.
● Utvärdering av Kommunens trygghets- och trivselenkät ska göras i början av vårterminen,
då den har sammanställts av Kommunen.
● Utvärdering i arbetslagen av Likabehandlingsplan och plan mot kränkande
behandling ska göras i slutet av mars, se bilaga 1.
● Utvärdering av Kamratgruppens arbete i samtliga klasser ska göras i slutet av mars se
bilaga 2.
● Utvärdering i Kamratgruppen sker i slutet av vårterminen.
● Vuxenkamraterna kommer framledes att ha representanter från åk 4-6 samt klubben och
skolans fritidshem
11.2 Utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan och plan mot
kränkande behandling
Planerna kommer att utvärderas och omarbetas i april 2016. Utvärderingen görs dels av
Kamratgruppen bestående av elever och vuxna, och dels av enbart en vuxengrupp. Som underlag
används observationer, arbetslagens samt klassernas utvärdering av sina insatser, kartläggning och
trivselenkät som genomförs läsåret 2015-2016.
12 Ansvarsfördelning
Följande ansvarsfördelning gäller:
Skolchef
● ansvarar för att skyndsamt följa upp fall av kränkningar och eller trakasserier som rektorn har
14
[Skriv text]
anmält, samt att själv anmäla, enligt delegeringsordningen till Barn- och utbildningsnämnden.
Rektor
● ansvarar för att likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling omarbetas varje år,
hålls aktuella och följs upp.
● ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering eller
kränkande behandling sparas/arkiveras.
● ansvarar att åtgärdsplan upprättas
● ansvarar för att stöd ges till elever som utsatts för diskriminerande eller kränkande behandling
och att stöd ges till den som orsakat händelsen.
● kontaktar och informerar skolchef vid samtliga fall av kränkningar och/ eller trakasserier,
använd avsedd blankett i Likabehandlingsplanen.
● ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten
faller under allmänt åtal.
● kallar till elevvårdande möte om diskriminering, trakasserier eller kränkning inte upphör
samt upprättar åtgärdsprogram.
● ska ha kännedom kring pågående fall av diskriminering eller kränkande behandling
● leda utredning m någon personal misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev för trakasserier
eller kränkande behandling
Trygghetsteamet
● I Trygghetsteamet ingår lärare, fritidspedagog och fritidsledare samt kompetenser från
elevhälsoteamet, (kurator, skolsköterska, specialpedagog och rektorer). Trygghetsteamet träffas
regelbundet för att och diskutera och samordna åtgärder mot uppkomna incidenter.
● Trygghetsteamet analyserar och föreslår åtgärder i syfte att främja likabehandling.
● Medlemmar från trygghetsteamet tar upp uppkomna incidenter i elevhälsoteamet.
Ansvarig pedagog
● har huvudansvar för kontakter med eleven, hemmet och rektor
● informerar elever och föräldrar om Likabehandlingsplanen och Plan mot kränkande behandling
● kamratarbetet sker i klass
Arbetslaget
● ska vara den grupp, där ansvarig pedagog i första hand kan få stöd och hjälp att hantera
●
●
●
●
situationer med anknytning till Likabehandlingsplanen.
den person i arbetslaget som får information om eller bevittnar en kränkande eller
diskriminerande händelse ska dokumentera på avsedda blanketter
informerar/utbildar elever i frågor som rör Likabehandlingsplanen och Plan mot kränkande
behandling, så att eleverna aktivt kan ta ställning i dessa frågor
arbetar på ett medvetet och tydligt sätt med händelsen i fokus enligt nedanstående arbetsgång
Arbetslagen ska årligen sammanställa och utvärdera arbetet enligt blanketten Utvärdering av
likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling, se bilaga 1. Detta ska bilda
underlag till kvalitetsredovisningen.
15
[Skriv text]
Elever
● ska få stöd och vägledning av vuxna på skolan för att eleverna själva ska kunna ta ställning till
om de upplevt någon form av diskriminering och kränkande behandling.
13 Arbetsgång vid incidenter
1. Skaffa dig en bild av händelsen t.ex. genom att prata med de inblandade.
2. Informera rektor och dokumentera på avsedda blanketter, se bilaga 4-5. Originalen lämnas
till rektor för diarieföring.
3. Kontakta klasslärare/klassföreståndare/ annan personal till berörda elever.
4. Kopian av blanketten förvaras i en pärm i arbetslagsrummet.
5. Klasslärare/klassföreståndare/personal som dokumenterat händelsen eller annan berörd
personal kontaktar vårdnadshavare till de inblandade.
6. Uppföljning genom samtal med berörda görs av ansvarig pedagog.
7. Elev som blivit utsatt ska ta kontakt med närmsta vuxna person på skolan.
14 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev samt när
personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev
Den som upptäcker, misstänker eller får kännedom om att en elev utsätts för diskriminering eller
kränkande behandling ska:
1. Gå in och bryt när du ser att handlingen strider mot diskrimineringsgrunderna eller
kränker individen.
2. Om det inte går att bryta, tillkalla akut hjälp av andra vuxna.
3. Vid behov tillkallas polis i första hand av skolledning, i andra hand av annan vuxen.
4. Personal gör en skadebedömning och skolsköterska/vårdcentral/sjukhus kontaktas för eventuell
vård.
5. Vårdnadshavare ska underrättas av i första hand ansvarig pedagog och i andra hand annan
personal.
6. Vid situationer där personal ingripit ansvarar denna för att rektor kontakts snarast, samt att
ansvarig pedagog underrättas. Rektor ansvarar för att det inträffade utreds samt för vilka åtgärder
som ska vidtas. I de fall där elev berättar om händelsen i efterhand ansvarar den personal som fått
informationen för att rektor och berörd pedagog informeras.
7. Anmälan till polis och arbetsmiljöverket sker i förekommande fall av rektor efter samråd med
polis.
8. Ärendet dokumenteras på avsedda blanketter, se bilaga 3 och 4.
9. Rektor beslutar om vilka åtgärder som behöver vidtas.
10. Rektor ansvarar för att uppföljning sker.
All personal ska: kontinuerligt dokumentera, följa upp och utvärdera enligt Blankett om kränkande
behandling och Utredning av omständigheter kring anmäld kränkning. Ifyllda blanketter (bilaga 3
16
[Skriv text]
och 4) lämnas i original till rektor för diarieförning och anmälan till huvudman.
15 Råd och stöd
Skolverket och Barn och elevombudsmannen www.skolverket.se
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) www.do.se
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) www.homo.se
Barnombudsmannen (BO) www.bo.se
Myndigheten för skolutveckling www.skolutveckling.se
Arbetsmiljöverket www.av.se
Barnens rätt i samhället www.bris.se
Rädda barnen www.rb.se
Brottsförebyggande rådet www.bra.se
Myndigheten för delaktighet www.mfd.se
RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) www.rfsl.se
Sverige mot rasism www.sverigemotrasism.nu
Folkhälsoinstitutet – Skolan förebygger www.fhi.se/skolanforebygger
17
[Skriv text]
Handlingsplan mot mobbning
Vision: Vi strävar efter att ha en mobbningsfri skola.
Mål: Synliggöra och utreda för att skyndsamt finna åtgärder mot mobbning enligt denna
handlingsplan
Skollagen kap 6, § 10 ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig
att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att
ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som
skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.”
Definition: En person är mobbad när han/hon upprepade gånger under en viss tid blir utsatt för
kränkande behandling från en eller flera personer och då det samtidigt råder obalans. Den enskildes
upplevelse av kränkning måste alltid tas på allvar. En kränkande behandling kan vara:
● Fysisk – utsatt för slag och knuffar.
● Verbal – att t ex bli hotad eller kallad för
värdenegativa, nedsättande ord.
● Psykosocial – bli utsatt för ryktesspridning,
utfrysning och ”skitsnack”, vilket leder till att man blir socialt utstött.
● Text – och bildburen – klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, msn och chattrum
(communities t ex facebook).
En del kränkningar kan ske även på fritiden och eftersom detta påverkar skolsituationen har vi
skyldighet att även utreda detta.
Arbetsgång:
All personal som uppmärksammar eller får kännedom om misstanke om mobbning har ansvar för
att börja utreda och dokumentera, skyndsamt och helst inom 24 timmar. Vårdnadshavare till den
utsatta och till den/dem som utsätter informeras skyndsamt av klassföreståndare. Rektor informeras
och anmälan sker till huvudman. Under hela arbetsgången finns trygghetsteamet och
elevhälsoteamet att tillgå för att hjälpa till att kartlägga, observera och utreda.
Personal dokumenterar de händelser som kommer fram i de utredande samtalen. Om det rör sig om
en kränkning ska detta dokumenteras på särskilda blanketter, se bilaga 3 och 4. Om det sker
upprepade konflikter eller kränkningar bör man utreda eller observera ytterligare.
Efter utredande samtal sker kontinuerliga samtal med den utsatta och dem som utsätter.
Vårdnadshavare informeras. Om mobbingen inte upphör genomförs samtal med vårdnadshavare
och elev. Skolans elevhälsoteam informeras. Dokumentation sker på samtalsblankett, se bilaga 5.
Om mobbningen inte upphör vidtar rektor ytterligare åtgärder.
Dokumentation: All dokumentation kring ärendet lämnas till rektor och diarieförs därefter.
18
[Skriv text]
Arbetsgång
19
[Skriv text]
Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling. Bilaga 1
Datum:_________
Utvärdering av likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande
behandling.
Rapport från arbetslag:_______
Konkreta genomförda åtgärder utifrån diskrimingeringsgrunderna, se kap 9 i
likabehandlingsplanen:
9.1 kön
9.2 etnisk tillhörighet
9.3 religion eller annan trosuppfattning
9.4 funktionshinder
9.5 sexuell läggning
Konkreta genomförda åtgärder utifrån kränkande behandling se kap 10 i
Likabehandlingsplanen:
10.1 Kränkande behandling
Ge konkret exempel på hur ni arbetar med trygghet och trivsel:
F-3:____________________________________________________________________________
4-9:____________________________________________________________________________
20
[Skriv text]
Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling – för vuxenkamraterna Bilaga
2
Kamratarbetet utvärderas i alla klasser
Gruppen Kamraterna har till uppgift/mål att hjälpa till med trivsel, kamratskap och
motverka mobbing på skolan. Kamraterna arbetar bland annat med inventering av
var eventuella kränkningar sker, rastaktiviteter och andra trivselarrangemang i klass
och/ eller mellan klasser.
1. Vi tittade på inomhus- och utomhuskarta och markerade de ställen där det
förekommit eventuella kränkningar.
Har arbetet gett något resultat?
_________________________
2. Vi har arbetat för en tryggare skola så att kränkningar blivit färre eller upphört.
Har arbetet gett något resultat?
_________________________
3. Vilka trevligheter har ni hittat på i klassen?
_________________________
4. Vilka trevligheter har ni hittat på mellan klasser?
_________________________
5. Ge förslag på vidare kamratarbete:
21
[Skriv text]
Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling – för vuxenkamraterna Bilaga 3
Checklista
1. Vuxenkamraterna grovplanerar kamratarbetet i augusti.
2. Möte 1. Trevligheter inom klassen i september. Utvärdering sker i oktober på möte 2.
3. Möte 2. Kartläggning av var eventuellt kränkningar sker på skolan, vilken utförs i
oktober. Inlämnas i november på möte 3.
4. Möte 3. Trevlighet mellan klasser i november. Utvärderas i december på möte 4.
5. Kommunens trivselenkät utförs i oktober/november.
6. Möte 4. Stormöte för F-9- kamraterna i december.
7. Möte 5. Kreativ /samarbetsövning i klassen i februari. Utvärderas i april vid möte 6.
8. Möte 6. Trevlighet mellan klasser i arbetslaget utvärderas i juni vid möte 7.
9. Likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbetet utvärderas i arbetslagen i mars (se
bilaga)
10. Kamratarbetet utvärderas i alla klasser i mars (se bilaga).
11. Likabehandlingsplan skrivs i april.
12. Möte 7. Utvärderingsdag för kamraterna i juni.
22
[Skriv text]
Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling och Handlingsplan mot mobbning Bilaga 4
Blankett om diskriminering, trakasserier/kränkande behandling
Utsatt (namn och klass): ________________________________________
Vem/Motpart/Motparter:________________________________________
____________________________________________________________
Diskriminering
Trakasseri
Kränkning
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Sexuell läggning
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Elev-Elev
Funktionshinder
Vuxen-Elev
Ålder
Vilka var närvarande:__________________________________________
Beskrivning av händelsen:
Åtgärder:
Uppföljningsdatum:
Har vårdnadshavare informerats? Ja Nej
Har motpartens vårdnadshavare informerats? Ja Nej
_______________________
___________________
Underskrift anmälaren
Datum
23
[Skriv text]
Anmälan till huvudmannen,
Utredning av omständigheter kring anmäld kränkning
Blanketten finns i metodboken och nås på denna länk.
http://www.kristianstad.se/upload/BarnUtbildning/metodboken/blanketter/Utredning_Anmald_Krankning_rektor_forsk
olechef.pdf
24
[Skriv text]
Handlingsplan mot mobbning
Bilaga 6
Dokumentation för utredning av mobbning
Datum:
Samtal med:
Närvarande:
Dokumenterat av:
Uppföljning
datum:
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_____________________________________
_______________________ 25
[Skriv text]
Bilaga 7
Definitioner av begrepp i likabehandlingsplanen som underlag för
klassföreståndares diskussioner med elever
Källa: Skolverkets allmänna råd ”arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling”
Diskriminering
Något vi försöker undvika. Diskriminering = negativ särbehandling
Svenska diskrimineringslagstiftningen (2009);
diskrimineringsgrunder:
● kön
● etnicitet
● religion/trostillhörighet
● sexuell läggning
● funktionshinder
● könsöverskridande identitet
● ålder
Diskriminering kräver ett maktförhållande.
Direkt och indirekt diskriminering
Direkt – ngn missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna
Ex:
Vi ska alla åka på utflykt men du med funktionshinder kan inte följa med. Den som har makt att
exkludera diskriminerar.
Du flyttas ner på en lista p.g.a. ditt namn.
Indirekt – ngn missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna
Ex:
I detta klassrum får man inte ha huvudbonad. ”vi låtsas som” att vi inte vill ha keps i klassrummet
men de som har slöja etc får inte heller ha det. Det låter så fint. Det handlar ofta om att man
försöker komma åt något som man inte vill erkänna eller handlar det om att man inte tänkt
tillräckligt.
Instruktion – lämnar uppmaning om att diskriminera
Ex:
Flickor får högre betyg än pojkar. Uppmaning går ut till lärarna att sätta högre betyg på pojkar.
Flickorna särbehandlas p.g.a. sitt kön
Trakasserier – definition: något som kränker din/min/elevens värdighet och som kopplas till
diskrimineringsgrunderna
Den som säger detta har inte makt att utöva särskiljning. Man utövar makt men man har inte
makten.
26
[Skriv text]
”Annan kränkande behandling” står i relation till trakasserier och diskrimineringsgrunderna.
Ex: Blir retad eller utesluten p.g.a. ”fel” märke på kläder. Bli behandlad som luft.
27
