Plan mot
diskriminering och
kränkande
behandling
Plan gällande Vuxenutbildningen på
Ekbackeskolan läsåret 2013/2014
Upprättad 2013-06-10
Innehåll
Plan mot diskriminering och kränkande behandling............................................................. 1
Innehåll .......................................................................................................................................... 2
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för vuxenutbildningen på Ekbackeskolan ... 3
Vad säger lagen?........................................................................................................................ 3
Det främjande arbetet: ............................................................................................................. 4
Utvärdering och förbättringsåtgärder: .............................................................................. 4
Det förebyggande arbetet: ........................................................................................................ 6
Utvärdering och åtgärder .............................................................................................. 6
Det åtgärdande arbetet. ........................................................................................................... 7
Handlingsplan vid konflikthantering ......................................................................................... 9
Utredning av uppgifter om trakasserier och kränkande behandling .......................................... 10
Uppföljning och utvärdering ....................................................................................................... 10
Rutiner för arbetet med likabehandlingsplanen ......................................................................... 10
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för
vuxenutbildningen på Ekbackeskolan
Varje år ska alla skolor upprätta en likabehandlingsplan för att motverka diskriminering och
annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen fungerar som en garant och en
kvalitetssäkring av arbetet för att ingen elev ska känna sig kränkt eller diskriminerad.
Vad säger lagen?
Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling regleras i två lagar, dels skollagen
6 kap 8 § Plan mot kränkande behandling och i diskrimineringslagen (2008:567)
Syftet med dessa båda lagar är att inget barn, elev eller vuxen ska bli kränkt enligt de sju
diskrimineringsgrunderna som finns beskrivna i diskrimineringslagen: kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, ålder och
sexuell läggning. I skollagen regleras annan kränkande behandling som inte tas upp i
diskrimineringslagen. I korthet garanterar dessa båda lagar tillsammans att inget barn, elev eller
vuxen ska utsättas för någon form av kränkande behandling. Lagarna kräver dessutom inte bara
att skolan ska reagera om någon utsätts för någon form av kränkning eller diskriminering, de
kräver också att skolan aktivt arbetar med att förebygga att dessa över huvudtaget ska kunna
uppstå. Om det trots det förebyggande arbetet ändå skulle förekomma någon form av
diskriminering eller kränkning har skolan dessutom ett utredningsansvar och naturligtvis ett
ansvar för att åtgärda överträdelserna.
Det främjande arbetet:
Uppmärksamma eventuella händelser utanför lektionstid eller skoltid. Det finns en risk
att det dras in i skolan om vi inte tar tag i frågan. Viktigt att tänka på är sociala medier i detta
sammanhang.
I undervisningen arbetar vi med de olika grunderna för diskriminering så att de är kända
av alla elever. Det kan vara hudfärg eller familjekonstellationer. Viktigt att diskutera
kvinnorollen, särskilt på Sfi. Lärarna presenterar hur de tänker arbeta med detta i den
pedagogiska planeringen.
Personalen är ett gott föredöme. Personalen visar hänsyn mot varandra och eleverna.
Samtala med eleverna regelbundet angående trivsel och respekt för varandra.
Mentorskap ska förtydligas. Eleverna ska träffa sina mentorer i undervisningen. Vad
innebär mentorskapet för eleverna och för lärarna?
En plan för nya elever, som kommer under läsåret. Hur blir deras mottagande?
Ett bra mottagande vid uppstarten av nya terminer. Varje termin inleds med en
introduktionsvecka. Under denna vecka får eleverna möta olika personer, som är viktiga för de
fortsatta studierna. Ett moment i introduktionen är att rektor går runt i grupperna och presenterar
planen mot diskriminering och kränkande behandling. I samband med detta presenteras också
möjligheten att representera gruppen i kområdet. Kområdet är viktiga i arbetet med nästa års
plan och fungerar även som indikator på hur läget är bland eleverna.
En gång per termin samlas representanter för eleverna och personalen för att diskutera
hur läget är. Rektor är sammankallande. Varje mentorsgrupp utser en representant under sitt
förberedande möte. Personalen är representerade av en från Sfi, en från särvux, en från
grundläggande/gymnasienivå. Mötesdatum bestäms vid terminsstarten. En dagordning upprättas
av rektor minst två veckor i förväg.
Utvärdering och förbättringsåtgärder:
I samband med utvärderingen av förra planen mot diskriminering och kränkande behandling har
framkommit några punkter som behöver förbättras:
Hur säkerställer vi att vi diskuterar grunder för diskriminering i undervisningen?
Genom att införa en introduktionsvecka ser vi till att alla elever får information om
planen. De lärare som ansvarar för ämnen som är möjliga lägger in i sin pedagogiska
planering inom vilka områden det kan komma in i. Detta redovisas till rektor.
Mentorsskapet fungerar tillfredsställande på Sfi, Särvux och grundläggande nivå. På
gymvux fungerar det inte tillräckligt bra. Många elever läser inte alla ämnen och får
därför inte tillfälle att träffa sin mentor regelbundet. För att kompensera detta får varje
undervisande lärare ta ett större ansvar för sin undervisningsgrupp. Lärplattformen
utvecklas så att mer information finns tillgänglig där.
Information och protokoll från kområd och andra möten som involverar eleverna läggs
ut på lärplattformen. Effekten blir att alla elever har möjlighet att vara informerade om
arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Det förebyggande arbetet:
Pedagogerna ansvarar för gruppindelning och ansvarar för att alla känner sig bekväma i
gruppen.
Genomföra undersökningar över var riskområdena finns på skolan. En elevenkät
genomförs varje termin. Elevrepresentanterna får i uppgift att i sin mentorsgrupp diskutera
stämningen på skolan och i övrigt under skoldagen. Deras undersökningar diskuteras på ett
möte för att eleverna själva ska kunna föreslå förbättringar i miljön eller om det går att ta bort
förutsättningarna för att bråk ska uppstå. Resultatet av undersökningen tas också upp på en
lärcenterkonferens.
Vi har ett grundtänkande synsätt som är salutogent. Begreppet salutogenes myntades av
Aaron Antonovsky (1923-1994), professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of
the Negev, Beersheba, Israel. Salutogenes betyder hälsans ursprung och härhör från latinets
salus (hälsa) och grekiskans genesis (ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka
faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes).
Antonovskys svar på frågan om var en individ befinner sig på kontinuumet frisk-sjuk var
"Känsla av sammanhang" (KASAM). (http://sv.wikipedia.org/wiki/Salutogenes)
Avstämningsmöten minst en gång per termin. Gärna fler gånger. SYV deltar i
Lärcenterträffarna och följer upp närvaro och rapportering till andra kommuner. Detta gäller
även misstänkta kränkningar och incidenter.
Utvärdering och ätgärder
Elevenkäten som genomförs behöver omarbetas för att bli ett bättre underlag i arbetet
mot diskriminering och kränkande behandling.
Det åtgärdande arbetet.
Rektors och mentors samtal med de berörda. En del av uppgiften är att ha samtal med
de som är inblandade i konflikter, att utreda om det förekommit någon kränkning när misstanke
har rapporterats.
Dokumentation av det inträffade:
Incidentrapport – här beskrivs händelser som är av allvarligare art. Alla händelser som direkt
kan hänföras till någon av diskrimineringsgrunderna eller annan kränkande behandling. Här
rapporteras även händelser med inslag av våld. Alla incidentrapporter lämnas till rektor som
sedan beslutar om vem som ska utreda det inträffade. I de fall det är en personal som är
misstänkt för att ha kränkt en elev, är det alltid rektor som utreder. När det gäller elev som
kränkt elev, eller elev som kränkt personal fattas beslut i varje enskilt fall. Rektor kan i dessa
fall delegera till annan lärarpersonal.
Utredning
När misstanke om en kränkning eller diskriminering har kommit till skolans kännedom har
rektor att ansvara för att händelsen utreds. Utredningen dokumenteras på en särskild blankett.
När utredningen är gjord sker en återkoppling till de inblandade. Lämpliga åtgärder vidtas i
samråd. Vi utgår från vår konsekvenstrappa som beskriver vårt arbetssätt.
Utredningar rapporteras till utbildningsnämnden via delegationsbeslut.
Konsekvenstrappa
Anmälan till polis och eller avstängning från undervisningen.
Skriftlig varning utdelas
Samtal med rektor.
Mentor eller annan personal hjälper till med konflikthantering
Eleverna tillåts själva göra ett försök att lösa konflikten
Denna trappa följer vi i normalfallet. I vissa fall kan det vara aktuellt att hoppa över ett eller
flera steg, beroende på arten av det inträffade.
Handlingsplan vid konflikthantering
Det viktigaste vid konflikthantering är att se till att man tar sig den tid som behövs för att lösa
konflikten.
1.
Gå fram till de inblandade och informera dig om vad som har hänt.
2.
Bedöm om konflikten går att lösa på plats eller om enskilt utrymme krävs.
3.
Ställ de som bråkat på samma sida för att inte förstärka konflikten.
4.
Klargör att konflikten skall lösas oavsett hur lång tid det tar.
5.
Låt dem börja med att endast berätta vad de själva gjort.
6.
Sammanfatta deras berättelser och försäkra dig om att du förstått rätt. Sätt in all fakta i
en händelsekedja som skall bekräftas av de som deltagit. ”Nu berättar jag vad som har hänt… .
Du (A) gjorde… och då gjorde du (B) …, stämmer detta?
7.
Diskutera hur konflikten uppstod. Vilka andra alternativ hade funnits att tillgå? Hur kan
man göra nästa gång.
8.
vilja.
Låt de få säga om de har något att tillägga. Låt dem endast be om ursäkt av egen fri
Utredning av uppgifter om trakasserier och kränkande
behandling
Lärcenterträffar
Vi arbetar med för att dokumentera även mindre saker som händer på skolan. För att upptäcka
även händelser av mindre allvarlig art rapporteras dessa vid våra lärcenterträffar. Syftet med
detta är att kunna agera innan händelserna får stora proportioner.
Incidentrapport
Sker skriftligen (via mejl) till rektor.
Uppföljningssamtal
För att stödja de som varit inblandade i någon form av trakasserier eller kränkande behandlingen
håller vi uppföljningssamtal. Rektor ansvarar för att dessa genomförs, men de kan utföras av
mentor.
Utredningsblad
När skolan har blivit uppmärksammad på kränkande behandling eller trakasserier har vi en
skyldighet att omedelbart utreda frågan. Utredningen dokumenteras på ett särskilt blad
När påstående gäller personal i skolan ska saken omedelbart utredas av rektor/skolledning.
Övriga fall utreds av den eller de rektor utser.
Uppföljning och utvärdering
Planen ska utvärderas under vårterminen 2014. Detta arbete ska ligga till grund för en ny plan
mot diskriminering och kränkande behandling som ska vara klar inför läsåret 2014/2015.
Utvärderingen sker i flera steg. I arbetet med den nya planen involveras kområdet, personal och
skolledning. Under hösten kommer eleverna att få besvara en enkät, som även den tar upp
frågor kring trivsel.
Rutiner för arbetet med likabehandlingsplanen
Presenteras i samband med läsårsstarten för eleverna. Tas upp vid inskrivning av nya
elever under året.
Ny personal måste informeras.
Remiss kområdet.
