Välkomna
till konferens för samordnare inom
nyanländas lärande
Arlanda, 2016-09-02
Skolverkets arbete
Regeringsuppdrag: ”Uppdrag att genomföra insatser för att
stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov
för elever med annat modersmål än svenska”
Skolverket ska ”genomföra systematiska insatser i syfte att
stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt erbjuda
nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet
med målet att förbättra förutsättningarna för goda
kunskapsresultat för dessa elever.”
• Generella insatser
• Riktade insatser
Källa: Migrationsverket
Källa: Migrationsverket
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandaslarande/nyanlandas-larande-1.237656
Vad vet vi om de nyanlända
eleverna?
•
En heterogen grupp
•
Många av eleverna förlorar kunskap och
tid
•
En organisatorisk lösning passar inte alla
•
Studiehandledning en central resurs för
lärande
•
Alla lärare behöver kompetens kring
nyanlända elevers lärande
Kunskapsresultat
En heterogen grupp - men har som grupp generellt sett svårare att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås
Behöriga till gymnasieskolan 2014/15 (2015/16 publiceras 29 september):
•
91 procent av elever födda i Sverige
•
71 procent av elever födda utomlands
•
26 procent av elever som kommit till Sverige de senaste fyra åren
Elever som når gymnasieexamen på tre år 2014/15:
•
71 procent av elever med svensk bakgrund
•
45 procent av elever med utländsk bakgrund
Källa: Skolverkets statistik
Regeringsuppdrag
Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och
vid behov för elever med annat modersmål än svenska 2016-2019
(U2015/3356/S):
• Systematiska insatser för att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda
nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet.
• Målet är att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för
nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska.
• Målgrupper - huvudmän, rektorer, lärare i alla ämnen, modersmålslärare,
studiehandledare på modersmål samt annan personal. Grundskolan och
motsvarande skolformer samt gymnasieskolans introduktionsprogram.
Samverkan
Elevhälsa
SYV
Rutiner
Nyanländ
Referenser
Framgångsfaktorer för nyanlända elevers lärande
på huvudmanna- och skolenhetsnivå
• Riktlinjer för organisation och mottagande av nyanlända elever och
utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än
svenska
• Organisation, mottagande och elevresultat följs upp och analyseras som en
del i det systematiska kvalitetsarbetet
• Resurser till utbildningen som fördelas efter barns och elevers olika
försättningar och behov
• Strategier för kompetensutveckling
Framgångsfaktorer för nyanlända elevers lärande
på skolenhetsnivå
• Samsyn i förhållningssätt
• Alla ser de nyanlända eleverna som hela skolans ansvar
• Förutsättningar för elevens sociala delaktighet
• Alla lärare har kunskap om nyanlända elevers lärande
• En inledande bedömning genomförs av elevens kunskaper och
erfarenheter
• Utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån det
bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov
Framgångsfaktorer i undervisningen
Eleverna möts av/erbjuds
• höga förväntningar
• kvalificerad andraspråksundervisning
• språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning
• möjlighet att utveckla ämneskunskaper och språk parallellt
• studiehandledning på modersmålet
• Modersmålsundervisning
Språk- och kunskapsutveckling
För att nyanlända elever snabbt ska komma vidare i sin kunskapsutveckling i
alla ämnen behöver undervisningen utformas utifrån elevernas förutsättningar
och behov.
Genom bl.a. studiehandledning på modersmålet kan nyanlända elever fortsätta
med en åldersadekvat kunskapsutveckling utan att studierna försenas i väntan
på att eleven lär sig svenska.
Insatser för att stärka huvudmännens kapacitet att organisera lärmiljön så att
den stöder elevernas kunskapsutveckling.
Nyanlända elever lär sig sitt andraspråk samtidigt som de undervisas på detta
språk i ämnesundervisningen. Därför bör all undervisning genomsyras av
språkutvecklande ämnesundervisning för att öka de flerspråkiga elevernas
förutsättningar att klara av utmaningen att parallellt utveckla kunskaper i det
svenska språket och kunskaper i skolans olika ämnen.
Ur: Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat
modersmål än svenska 2016-2019 (U2015/3356/S)
Reform januari 2016
Ändringar i Skollagen för obligatoriska skolformer:
•
definition av nyanländ elev
•
bedömning av elevens kunskaper
•
beslut om placering inom två månader
•
delvis förberedelseklass
Nyckeln till utbildning av hög och
likvärdig kvalitet
- Tillgång till undervisning i alla skolans
ämnen
- Parallell åldersadekvat språk- och
kunskapsutveckling
Kompetensutvecklingsinsatser 2016-2017
• Via lärosäten, start ht 16
”Nyanländas lärande – mottagande, inkludering och skolframgång”
”Undervisa nyanlända elever – för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla
ämnen”
”Att vägleda nyanlända elever” (distansutbildning, SYV + stödmaterial webb)
•
Moduler om undervisning för nyanlända elever - målgrupp ämneslärare
•
Stöd/verktyg för huvudmän och rektorer i arbetet med att systematiskt analysera
verksamheten för de nyanlända eleverna och resultaten av denna
•
Webbaserad handledarutbildning för lärare i svenska som andraspråk, förstelärare
och utvecklingsledare med material som de kan använda i kollegialt lärande kring
nyanlända elever och språk- och kunskapsutvecklandearbetssätt
•
Fem filmer om Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever
2017-19 tas successivt fler insatser fram för samtliga målgrupper
Effektiv skolutveckling
Skolutveckling är en ständigt pågående lokal förnyelseprocess utan slutdatum
som har till yttersta syfte att varje elev eller barn ska utvecklas så långt som
möjligt i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. En
skolutvecklingsprocess kännetecknas av att den över tid syftar till att ge
återverkning på hela skolans verksamhet, men den kan ta sin början i
enskilda delar av en skolas verksamhet. Skolverkets nationella
skolutvecklingsuppdrag innebär statligt stöd till lokal skolutveckling inom
områden som är nationellt identifierade och prioriterade.
Så gör vi skillnad
• Utgå ifrån inventering och analys av utvecklingsområden och
behov – systematiskt kvalitetsarbete
• Involvera hela styrkedjan
• Hela skolan, större grupper, kollegialt lärande
• Delaktighet
• Långsiktighet
Utgå från specifika behov
• Det är inte generella lösningar på specifika problem som krävs. Ska
skolresultaten förbättras är det nödvändigt att våga utgå från de olika
förutsättningar och behov som finns vid landets skolor samt att ta vara på
de framgångsrika skolornas kunskaper och erfarenheter i dessa olika
miljöer. Utvecklingsarbetet behöver utgå från analyser av den enskilda
skolans aktuella situation, satsningen vara långsiktig och ha ett
helhetsperspektiv, samt involvera hela styrkedjan. Vi behöver skräddarsy
lösningar för specifika problem på olika arbetsplatser och därmed stärka
professionen och öka tilliten.
Ur: Rapport från Huvudmännens Expertråd för skolutveckling, 2016
