Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
advertisement
Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 stockholm.se Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Augusti 2014 Utgivningsdatum: 2014-08-29 Utgivare: Utbildningsförvaltningen Kontaktperson: Karin Langlet Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 3 (16) Sammanfattning Vår plan ska vara ett samlat dokument med alla de bilagor som vi har för att arbetet i skolan ska skydda elever mot kränkningar av deras värdighet. Både diskrimineringslagen och Skollagens 6:e kapitel har till syfte att förhindra att eleverna kränks genom diskriminering, trakasserier eller genom annan kränkande behandling. Gubbängsskolan har en annan plan som till stora delar anknyter till Planen mot diskriminering och kränkande behandling och det är Gubbängsskolans pedagogiska utvecklingsplan. Anledningen till att den är relevant att ta upp i anknytning till likabehandlingsarbetet är att i plattformen för den pedagogiska utvecklingsplanen ligger trygghet och självkänsla, socialt samspel och kommunikation samt ansvar och inflytande som viktiga faktorer. Dessa faktorer har också mycket att göra med att skapa trygghet och främja likabehandling. Genom att fokusera på dessa grundstenar vill skolan göra skolarbetet meningsfullt och förståeligt. Eleverna ska förstå sitt sammanhang och det ska vara meningsfullt att gå i skolan. Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 4 (16) Innehåll Sammanfattning 3 Definitioner 4 Planens giltighetstid 5 Delaktighet 5 Förankring av planen 6 Utvärdering 6 Främjande insatser 7 Utbildning och kollegialt lärande 7 Elevskyddsombud och Gubbänglar 8 Skolmatsalen 8 Klassråd och elevråd 8 Temadagar för F-9 9 Fadderverksamhet 10 Kartläggning 10 Förebyggande insatser 11 Trygga raster och fritid 11 Miljön 12 Akuta situationer 13 Bilagor: 16 1. Gubbängsskolans pedagogiska utvecklingsplan 2. Gubbängsskolans åtgärdstrappa 3. Gubbängsskolans Trygghetsstege (antimobbningsgruppens arbete) 4. Ärende trakasserier och kränkande behandling Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 5 (16) Definitioner Diskriminering – innebär att elever missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Det är bara personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, elever kan inte diskriminera varandra. Trakasserier – innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrundera (se ovan). Om någon ur personalen utsätter en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling – ett uppträdande som kränker en persons värdighet utan att vara diskriminering. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan utföras av en eller flera personer, vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. Mobbning – en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär upprepad negativ handling där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Planens giltighetstid Planen gäller från 2014-09-01till 2015-09-01. Vid skolstart i augusti arbetas planen om tillsammans med elever och personal för att sedan börja gälla den 1/9. Elevernas delaktighet i arbetet med skolans plan Elevernas delaktighet i hur skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling ser ut, sker på flera sätt. Vid terminens start presenteras till årets plan på klassråd och på elevråden. Eleverna får planen presenterad för sig under terminens första veckor och kan inkomma med kommentarer fram till den 15/ 9. Vi har elevskyddsombud, Gubbänglar, som har kontinuerliga diskussioner utifrån frågor kring trygghet och trivsel. Vi har elever engagerade i matråd och elever engagerade i lokalfrågor. Tanken med detta är att elever och personal tillsammans ska få möjlighet att jobba med den miljö som råder på skolan. Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 6 (16) Eleverna ska vara med att utvärdera skolans ordningsregler enligt årshjul Vårdnadshavarnas delaktighet Vid föräldramöten blir föräldrarna informerade om hur skolan jobbar med och tänker kring trygghet och likabehandling. Föräldrarna får reda på vad planen innehåller, var de kan hitta den på hemsidan och ombeds inkomma med kommentarer senast den 15/9. Vid skolans föräldraråd, 2 gånger termin, har föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i utvärdering och utformandet av planen. Personalens delaktighet Årets plan mot diskriminering och kränkande behandling skapas i dialog med lärarna i början på terminen (augusti 2014). I medarbetarsamtal finns en möjlighet att ta upp frågor gällande likabehandling. Förankring av planen Ett utkast till plan presenteras för lärarna i augusti och därefter färdigställts planen efter lärarnas kommentarer. Därefter gäller planen och personalen har stående punkt på arbetslagens och klassrådens dagordning att diskutera trygghetsfrågor. Från den 1 september finns aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling på skolans hemsida under fliken Trygghetsarbete. Utvärdering Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling har inte utvärderats i önskad omfattning. Skolans Gubbänglar har deltagit i en utvärdering av tryggheten på skolan och listat ett antal områden som brister. Dessa områden har blivit föremål för arbete i en arbetsmiljögrupp som har gjort en handlingsplan för förättrad arbetsmiljö på skolan. All personal har varit delaktig i utvärderingen av Skolans pedagogiska utvecklingsplan och Stockholms stads Elevenkät där trygghetsfrågor ingår. Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 7 (16) Resultat av utvärderingen av fjolårets plan När det gäller trygghetsfrågor kan vi i Stockholms stads Elevenkät konstatera att elevernas upplevelse av trygghet i skolan har minskat i årskurserna F-klass, 2 och 5 medan de har ökat i årskurs 8. När det gäller årskurs 8 har hemklassrum och ett stort fokus på trygghetsarbete bland lärarna gett det bättre resultatet. Vi är fortfarande inte nöjda med resultatet och arbetslagen efterfrågar ett systematiskt sätt att utvärdera dessa frågor. När det gäller mellanstadiet där otryggheten har ökat under året kan arbetslagen konstatera att det kan bero på många lärare som undervisar i varje klass, många nya lärare på skolan och att bristen på gemensamma raster har lett till att elever har stört varandras lektioner. Årets plan ska utvärderas senast 2015-06-20 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas i juni. Personalen på skolan ska delta i utvärderingen av enkäter genom att i arbetslag diskutera och analysera resultat av Stockholms stads Elevenkät en gång under läsåret för årskurserna F-5 och månadsvis utvärdering av trygghet och studiero på klassrådstid för årskurserna 6-9. De aktiviteter som skolan har valt under läsåret och som anges i planen ska också utvärderas enligt blankett. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor i samarbete med kurator och övriga skolledningen Främjande insatser Utbildning och kollegialt lärande Områden som berörs av insatsen: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Mål och uppföljning Undersöka och utveckla ett ökat lärarsamarbete genom att ge lärarna möjlighet att ta diskussionen om hur man gör eleverna delaktiga i undervisningen, samt öka arbetet med formativ bedömning. I det formativa arbetet stärks elevernas delaktighet så att deras identitet kan speglas i undervisningens form och innehåll. Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 8 (16) Insats Veckovisa konferenser med inriktning på lärarsamarbete och formativ bedömning, utökade möjligheter till kollegial feedback och auskultationer lärare emellan. Ansvarig Ämnesutvecklingsgrupp och skolledning Datum när det ska vara klart 2015-06-12 Gubbänglar/elevskyddsombud Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Eleverna ska vara delaktiga i att verka för en god arbetsmiljö och genom sitt varande visa vägen till mer tolerans bland eleverna. Insats Regelbundna träffar med handledare. Göra trygghetsvandringar. Utbildning gällande fysisk arbetsmiljö och samverkansarbete samt gå skyddsronder. Elevskyddsombuden deltar i möten med skolans samverkansgrupp. Ansvarig Fritidssamordnare, skolledning och kurator Datum när det ska vara klart 2015-06-12 Skolmatsalen Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Ålder Mål och uppföljning En lugn och trivsam matstund där alla elever ska möjlighet att äta god och näringsriktig mat utan att känna sig avvikande på grund av sin religion eller sin kostallergi. Insats Genom matrådet får eleverna möjlighet att påverka sin skolmatsalsmiljö och mat. Alla klasser har matvärdar. All personal äter tillsammans med eleverna. Förslag att starta kökspraktik för årskurs 7. Tyst stund i början av måltiden gäller för lågstadiet. Ansvarig All personal, matsalspersonal och skolledning Datum när det ska vara klart 2015-06-12 Klassråd och elevråd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 9 (16) Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Att eleverna lär sig att de kan påverka och ta ansvar även sin psykosociala miljö genom elevrådet och klassråden. Eleverna ska känna att de kan påverka sin skolmiljö såväl fysisk och psykosocial ex trygghet på raster. Insats Schemalagt klassråd med fast dagordning och tid för diskussion. Fasta tider för elevråd att träffas 1 gång i månaden samt matråd. Elevrådet 7-9 får möjlighet att driva kafé Ansvarig Bitr. rektorer, fritidssamordnare och kurator Datum när det ska vara klart 2015-06-12 Temadagar F-9 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Att öka förståelsen och kunskapen om skolans uppdrag att arbeta med diskrimineringsgrunderna. internationella relationer och Operation dagsverke skapar mening, sammanhang och framtidstro. Insats Temadagar, som t ex Operation Dagsverke, ”Tillsammansdagar” och friluftsdagar, som har till mål hur arbetet kan omsättas i den praktiska vardagen. I arbetet med Operation Dagsverke förekommer diskussioner om normkritiska ställningstaganden. När det gäller våra gemensamma friluftsdagar är funktionsnedsättningar, kön aktuella och vid Tillsammansdagarna är fokus på kränkande behandling. Ansvarig Arbetslagen och skolledning Datum när det ska vara klart 2015-06-12 Fadderverksamhet Områden som berörs av insatsen Kön Funktionsnedsättning Ålder Mål och uppföljning Målet med fadderverksamheten är att skapa en vi-känsla och öka tryggheten på skolan. Att träffa varandra över årskurs och klassgränser ger eleverna möjlighet att ta ansvar samt ger dem möjlighet att lära känna varandra vilket främjar Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 10 (16) likabehandling. Skolan anser också att elevernas förmåga att lära av och med varandra. Insats I arbetslagen utveckla rutiner för att fadderverksamheten ska bli en naturlig del. Viktigt också att eleverna är faddrar för varandra gruppvis för att underlätta för alla att kunna delta på ett bra sätt. Varje arbetslag ska under läsåret 2014-15 genomföra minst en insats inom fadderverksamheten. Ansvarig Skolledning och arbetslagsledare Datum när det ska vara klart 2015-06-12 Plan för studie- och yrkesvägledning Områden som berörs av insatsen Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Skolans plan för studie-och yrkesvägledning skapar mening och sammanhang för eleverna genom att aktiviteter är planerade för alla årskurser med progressivitet. Vi ska göra eleverna medvetna om att framtidsplaner och yrkesval inte ska vara beroende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning. Insats Enligt planen ska insatser som rör yrkesliv och vidare studier ingå varje årskurs Ansvarig Alla pedagoger, Studie- och yrkesvägledare sammanställer arbetet Datum när det ska vara klart 2014-06-12 Kartläggning Kartläggningsmetoder De metoder som kommer att användas vid kartläggning är följande: Trygghetsvandringar Samtal med elevskyddsombud Elevenkät Fokusgrupper Kartläggningen kommer att pågå under hela läsåret med olika aktiviteter. Alla elever på skolan besvarar Stockholms stads Elevenkät en gång under läsåret medan eleverna i årskurs 6-9 kommer att månadsvis besvara ett urval av frågorna ur enkäten. Detta ska kompletteras med fokusgrupper av elever som träffar biträdande rektorer för att fördjupa kartläggning och förbättra möjligheterna till analys. Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 11 (16) Områden som berörs i kartläggningen I kartläggningen berörs alla diskrimineringsgrunderna Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna involveras genom enkäter och kontinuerliga fokussamtal. Eleverna i årskurs 2 och 5 besvarar Stockholms stads elevenkät 1 gång/år där frågor kring trygghet och undervisning tas med. Alla elever får återkoppling på enkäternas resultat när de kommer skolan till del. Under läsåret 2014-15 kommer alla elever i årkurserna 6-9 besvara ca 10 frågor om både trygghet och kunskap varje månad. Resultatet av dess kommer att diskuteras med eleverna i respektive ämne samt på klassråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen samt eleverna är med och analyserar resultat från Stockholms stads elevenkät. Lärarna i årskurserna 6-9 utvärderar månadsvis ett antal frågor tillsammans med sina elever. Därefter analyserar lärarna i laget sammanställningar av de svar som sammanställts från eleverna i arbetslaget. För övriga årskurser analyseras resultat av Stockholms stads elevenkät en gång/år samt vid läsårsslut. Resultat och analys Lärarna går tillsammans igenom och analyserar de svar som framkommer i kartläggningar tillsammans med eleverna. Dessutom kommer svaren analysers på arbetslagsnivå och skolledningsnivå. Förebyggande åtgärder Trygga raster och fritid Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Funktionsnedsättning Ålder Mål och uppföljning Eleverna ska aldrig ha långt till vuxen, de ska vara synliga. Fritidsverksamhet som är formad så att den stärker sammanhållningen mellan alla elever. Skapa en lugn, trygg, kreativ Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 12 (16) och rolig plats att komma till på raster och efter skoldagens slut. Miljön ska vara kravfri, avkopplande samt ha tydliga ramar. Åtgärd Bevaka så att rastvaktsschemat fungerar och att alla rastande lärare befinner sig på rätt ställe. Motivera åtgärd Tryggt organiserad rastverksamhet och fritid minskar riskerna för kränkning och diskriminering. I förra årets enkäter har det framkommit att raster och fritidsklubb utgjort en miljö där kränkningar och otrygghet förekommit. Ansvarig Bitr. rektorer, a-lagsledare, samordnare fritiden Datum när det ska vara klart 2015-06-12 Miljön Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Trygg och trivsam miljö. Åtgärd Under läsåret 2014-15 kommer skolan ha fokus på vår inre miljö. En lokalgrupp med personal och elever ska arbeta fram rutiner och åtgärder för att främja god inre miljö. Skapa gemensamma klassrumsrutiner. Gubbänglarna ska kontinuerligt tillsammans med handledare gå trygghetsvandringar som även bidra till att den fysiska miljön på skolan hålls efter. Motivera åtgärd Miljön är viktig för trivsel och trygghet. Om man inte värnar och tar hand om sin miljö kan känslan av otrygghet öka vilket gör att vi nu vill involvera eleverna i ett arbete där vi fokuserar på miljön. Hemklassrum och klassrums rutiner för alla på skolan motiveras också av att eleverna på skolan signalerade otrygghet. Dessutom upplevdes inte klassrummen 7-9 som hemtrevliga. Genom skapandet av hemklassrum ges både personal och elever en möjlighet att göra klassrummet till en bättre pedagogisk läromiljö som man kan ta ansvar för och känsla av sammanhang ökar. Skolans kamratstödjare har blivit elevskyddsombud. Anledningen till att göra om detta är att kamratstödjarverksamhet har lågt stöd i forskning medan elevskyddsombud är reglerat i lag. Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 13 (16) Kamratstödjarna/elevskyddsombudens uppdrag har skrivits om med stort fokus på den psykosociala miljön på skolan. (se uppdragsbeskrivning) Ansvarig Skolledning och kurator Datum när det ska vara klart 2015-06-12 Rutiner för akuta situationer Policy Skolan ser allvarligt på alla former av kränkningar och diskriminering och målet är att sådant inte förekommer på skolan. Alla vuxna på skolan är ansvariga för uppmärksamma och ingripa vid diskriminering eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla vuxna på skolan ska vara lyhörda och tillgängliga. Därför har vi ett fungerande rastvaktssystem. När elev kontaktar vuxen med anledning av kränkningar eller trakasserier på skolan skall eleven bli lyssnad på alternativt visad till annan vuxen som lyssnar. Som en fast punkt på arbetslagens dagordning finns frågan om det förekommit några kränkningar och om dessa anmälts vidare. Som en tydlig instruktion har vi arbetat fram Gubbängsskolans åtgärdstrappa där det tydligt framgår vem som ska göra vad vid olika situationer och disciplinära förseelser. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar ska ha möjlighet att vända sig till alla vuxna på skolan men i första hand mentor/klassföreståndare därefter Antimobbningsgruppen, Elevhälsoteamets medlemmar och skolledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Vid första steget då en situation av kränkande behandling mellan elever upptäcks på skolan, sker de första samtalen med berörda elever och föräldrar alltid med ansvariga lärare. Samtalet dokumenteras på anmälningsblankett: Anmälan / för kännedom till AMG av upprepade trakasserier och annan Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 14 (16) kränkande behandling. Kontakt med föräldrarna sker utifrån bedömning av allvarlighetsgrad och elevens ålder och mognad. 2. Om situationen inte förändras trots insatsen görs en anmälan (på anmälningsblanketten, lämna med Ärendediariet i anmälan) till anti-mobbinggruppen, AMG. 3. Rektor får kontinuerligt kännedom om ärenden av kränkande behandling och trakasserier genom att tabell: Översikt ärenden AMG som skickas till rektor regelbundet från kurator som leder arbetet i AMG. All personal på skolan har ansvar att skriva anmälan och lämna i AMG-lådan utanför expeditionen alternativt maila till kurator. Antimobbinggruppens arbete Nästa steg trygghetsarbetet är att kurator går igenom anmälan och utser två personer ur AMG som utreder ärendet. AMG arbetar sedan enligt Gubbängsskolans lathund för anti-mobbingsamtal, som i korthet innebär att enskilda samtal förs med alla inblandade elever. Eleven får själv gå hem och berätta om samtalet och sedan ringer någon i anti-mobbinggruppen till vårdnadshavaren. Uppföljning sker efter ca två veckor. Kontakt med vårdnadshavaren sker utifrån ärendets allvarlighetsgrad samt elevens ålder och mognad. Tredje steget i trygghetsarbetet är att kalla till möte där skolledningen är representerad. Om de två första stegen inte ger resultat och om trakasserier och kränkande behandling inte upphör, deltar skolledningen i möte och beslutar om åtgärder. Skolledningen kan vidta olika typer av åtgärder beroende på vad som inträffat. Exempel på åtgärder är möte där föräldrarna kallas till skolan och ett samtal om vad som kan göras förs. Eventuellt görs en anmälan till socialtjänsten. Beroende på vad som hänt kan elever tillfälligt avstängas från skolan. Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 15 (16) Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: Händelsen anmäls till mentor, elevvårdsteam, anitmobbningsgruppen eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler händelsen till huvudmannen på därtill avsedd blankett samt till vårdnadshavare. Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det yttersta ansvaret. Åtgärder vidtas och dokumenteras. Rutiner för uppföljning Ärenden i antimobbninggruppen följs upp efter två veckor av gruppen. Då elev kränkts av personal följer rektor, eller den rektor delegerat till, upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation Alla upptäckta trakasserier och kränkande behandling ska rapporteras på blankett: Anmälan/förkännedom till antimobbninggruppen ärende av kränkande behandling eller trakasserier till representant i antimobbninggruppen som rapporterar vidare till huvudman och rektor. Det är viktigt med en god dokumentation. Det handlar om rättsäkerhet för alla inblandade och för att skolan ska kunna visa vidtagna åtgärder och informera huvudman. Alla i personalen är ansvariga att upptäcka och åtgärda. Åtgärder sker genom utredande samtal med berörda elever som dokumenteras (Ärende trakasserier och kränkande behandling) . Om situationen inte förändras trots insatsen görs en anmälan till antimobbinggruppen. All personal på skolan har ansvar att se till att anmälan skrivs. Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 16 (16) Bilagor: 1. Gubbängsskolans pedagogiska utvecklingsplan 2. Gubbängsskolans åtgärdstrappa 3. Gubbängsskolans Trygghetsstege (Antimobbningsgruppens arbete) 4. Ärende trakasserier och kränkande behandling
