RE_art115

EUROPAPARLAMENTET
2009 - 2014
Plenarhandling
4.5.2011
B7-0294/2011
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av frågan för muntligt besvarande B7-0214/2011
i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien
Helmut Scholz, Paul Murphy
för GUE/NGL-gruppen
RE\866303SV.doc
SV
PE465.600v01-00
Förenade i mångfalden
SV
B7-0294/2011
Europaparlamentets resolution om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2009 om ett frihandelsavtal mellan EU
och Indien (2008/2135(INI)),
– med beaktande av hållbarhetskonsekvensbedömningen för handeln av frihandelsavtalet
mellan EU och Indien av den 18 maj 2009, och kommissionens principförklaring om
denna bedömning från mars 2010,
– med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) beslut om avtalet om
handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips) och folkhälsa, som antogs den
29 november 2005,
– med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om TRIPS-avtalet och tillgång till
läkemedel,
– med beaktande av uppmaningen från indiska och europeiska grupper i det civila samhället
av den 8 december 2010 om ett omedelbart stopp för handelsförhandlingarna mellan
Indien och EU,
– med beaktande av artiklarna 207.3 och 218 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt,
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU började förhandla om ett frihandelsavtal med Indien 2007. Detta frihandelsavtal är
tänkt att bli det mest omfattande som EU någonsin har åstadkommit, med bestämmelser
om en långtgående liberalisering av varor och tjänster, tekniska handelshinder, sanitära
och fytosanitära åtgärder, investeringar, konkurrensfrågor, immateriella rättigheter,
offentlig upphandling med mera.
B. Under senare år har EU inlett allt fler bilaterala handelsförhandlingar med olika typer av
länder och regioner, som en följd av att utvecklingsländerna fått allt större förmåga och
organiserat sig mer och mer för att försvara sina intressen inom Doharundan.
C. Indien anses vara ett utvecklingsland i det högre inkomstskiktet, men välståndet och
inkomsterna är mycket ojämnt fördelade och ett enormt antal människor lever fortfarande
under fattigdomsgränsen och har inte mat för dagen. Grupper som daliter och adivasi
utsätts också för en omfattande diskriminering.
D. EU är redan det största målet för indiska utlandsinvesteringar, och indiska bolag som Tata
och Mittal ligger bakom några av de största förvärven någonsin av europeiska företag.
Tatakoncernen är numera den största arbetsgivaren inom tillverkningsindustrin i
Storbritannien.
PE465.600v01-00
SV
2/6
RE\866303SV.doc
E. Småjordbruk med tillhörande verksamhet utgör hörnstenen för 70 procent av Indiens
befolkning, och kvinnornas andel i jordbruket uppgår till över 60 procent av den aktiva
arbetskraften. Indien har halkat ner till plats 67 av totalt 84 länder i Global Hunger Index,
och landets livsmedelsförsörjning är fortsatt osäker. En betydande del av befolkningen är
beroende av småskaligt fiske som utmanas av industriellt fiske för export, vilket hotar
livsmedelsförsörjningen för miljoner indier.
F. Förbindelserna mellan EU och Indien när det gäller handeln med varor omfattas för
närvarande av det allmänna preferenssystemet (GSP), vilket bör överges till förmån för ett
annat system bara om båda sidors befogenheter i fråga om inriktningen för den inhemska
politiken och lagstiftningen bevaras.
G. Målet för handelsförhandlingarna med Indien bör vara att säkerställa välfärdsvinster för
båda parter, genom att övervinna både fattigdomen och utarmningen, minska klyftan
mellan fattiga och rika, garantera tillgång till sjuk- och hälsovård, utbildning, jämställdhet
mellan könen, mänskliga rättigheter och sunda levnadsvillkor, dämpa
klimatförändringarnas effekter, hejda uttömningen av resurser samt bana väg för sunda
energi- och transportsystem och minskning och hantering av avfall, i synnerhet när det
gäller högförorenande elektroniskt avfall.
H. Den hållbarhetskonsekvensbedömning från 2008 som kommissionen beställt visade inte
på några välfärdsvinster för EU:s del, utan avslöjade tvärtom ett ökat tryck på ett antal
områden, till exempel utsläppsnivåer som påverkar klimatet negativt.
Konsekvensbedömningen är i huvudsak inriktad på BNP-tillväxt och försummar viktiga
avsnitt som förväntade effekter på mänskliga rättigheter och folkhälsan.
I. En utvidgning av förhandlingarnas räckvidd så att de även omfattar investeringar, så som
kommissionen och rådet begärt, skulle minska regeringarnas handlingsförmåga och frånta
dem politiska verktyg som skyddar och bygger upp inhemskt näringsliv, främjar inhemskt
mervärde samt värnar sårbara samhällssektorer under i synnerhet kristider. Ett
frisläppande av utländska investeringar skulle utsätta sysselsättningen i Europas näringsliv
för indiska investerares intressen, samtidigt som miljoner indier skulle berövas tillgång till
mark och naturresurser och det småskaliga fisket äventyras.
J. EU:s politik för tillgång till råvaror bör inte urholka regeringens rätt att reglera
utnyttjandet av råvaror och naturresurser för folkets bästa, och EU bör främst gå in för
bättre återvinning av råvaror och användning av ny teknik som möjliggör ett minskat bruk
av råvaror.
K. En utvidgning och ett genomdrivande av skyddet för immateriella rättigheter genom
bestämmelser som går utöver kraven enligt Trips-avtalet kan förvärra svält och
undernäring, när småskaliga och självförsörjande jordbrukare förvägras rätt till utsäde och
kunskapsutbyte, och undergräva människors grundläggande rättigheter till försörjning,
livsmedel och tillgång till sjukvård, utbildning och forskning. Indiens tillverkning av
generiska läkemedel har gjort landet till ett apotek för världens fattiga.
L. En liberalisering av finansiella tjänster kan minska den politiska handlingsfriheten för
regeringarna att bemöta den ekonomiska krisen, och det skulle inverka negativt på
utlåningen till socialt missgynnade sektorer samt små och medelstora företag.
RE\866303SV.doc
3/6
PE465.600v01-00
SV
M. Frihandelsavtalet med Indien bör på intet sätt hämma den regionala integrationen eller bli
startskottet för en tävlan att erbjuda de lägsta priserna för de få exportprodukter som
grannländerna har en möjlighet att konkurrera med, så att EU:s befintliga
förmånsordningar för dessa länder (GSP och GSP+) urholkas och den redan
konflikthärjade regionen destabiliseras ytterligare.
N. I ett eventuellt slutligt avtal måste det finnas ett starkt kapitel om hållbar utveckling som
bland annat innehåller genomförbara åtaganden och samarbete kring nyckelfrågor som rör
miljöskydd och anständiga arbetsvillkor, med lämpliga hänvisningar till ILO:s
grundläggande arbetsmiljönormer och multilaterala miljöavtal, i kombination med
gemensamt överenskomna övervakningsmekanismer.
O. Ett bra handelsavtal med Indien bör stärka skyddet och skapandet av arbetstillfällen och
bevara den ekonomiska diversifieringen, industrialiseringen och jordbruket för båda
parter. Detta är omöjligt att uppnå om inte frågan om social och miljömässig dumpning får
en riktig lösning innan handelsförbindelserna fördjupas.
P. Det råder bristfällig insyn i de pågående förhandlingarna, och det saknas en offentlig
debatt och ett demokratiskt samråd med arbetstagare och konsumenter. Samtidigt har
affärsintressena fått ett privilegierat tillträde till förhandlarna på båda sidor.
Q. Frihandelsavtalet bör under inga omständigheter äventyra ansträngningarna för ett
regelbaserat multilateralt handelssystem, som är den lämpligaste ramen för en rättvis
handel på lika villkor.
R. Indien har inte undertecknat icke-spridningsfördraget. Gruppen av länder som levererar
kärnmaterial har hävt sitt embargo mot Indiens handel med kärnmaterial.
1. Europaparlamentet har starka invändningar mot den väg som valts för förhandlingarna om
ett frihandelsavtal med Indien. Kommissionen uppmanas att bedriva alla
handelsförhandlingar med befolkningsmajoritetens bästa för ögonen, såväl i Indien som i
Europa. Parlamentet betonar att ett genuint handelsavtal mellan Indien och EU måste utgå
från målen om skapande av hållbara och anständiga arbetstillfällen, utveckling och
diversifiering av ekonomierna, tillgång till grundläggande offentliga tjänster, tryggad
livsmedelsförsörjning och livmedelssuveränitet samt kulturell mångfald. Dessa mål måste
gå före intressena hos redan välmående investerare och bolag.
2. Europaparlamentet beklagar djupt att EU drar igång allt fler förhandlingar om bilaterala
frihandelsavtal med olika typer av länder, i en utveckling som allt tydligare framstår som
ett olämpligt alternativ till den nödvändiga förstärkningen av ett regelbaserat, multilateralt
och rättvist handelssystem.
3. Europaparlamentet anser att den kris på flera plan som världen går igenom borde få EU
och Indien att iaktta försiktighet under alla skeden av handelsförhandlingarna och
övertyga dem om att inte rusa in i ett avtal som kan utsätta stora befolkningsgrupper för
ökande ojämlikheter, klimatförändringar och förlust av politiskt handlingsutrymme.
4. Europaparlamentet anser att frågan om social och miljömässig dumpning bör få en riktig
lösning innan några handelsförhandlingar avslutas.
PE465.600v01-00
SV
4/6
RE\866303SV.doc
5. Europaparlamentet uttrycker oro över kommissionens förslag om fri överföring av
investeringsmedel, något som skulle kunna begränsa både Indiens och EU:s förmåga att
utöva kapitalkontroll och införa andra begränsningar för att förebygga och dämpa
finanskriser. Förslaget går även stick i stäv med det beslut från EU-domstolen där
liknande klausuler i bilaterala investeringsavtal förklarades strida mot EU-rätten.
6. Europaparlamentet kritiserar att kommissionen inte väntade tills parlamentet hade antagit
sitt betänkande om den framtida EU-politiken för internationella investeringar innan den
föreslog ett förhandlingsmandat om ett investeringskapitel. Parlamentet förväntar sig att
ett meningsfullt samråd sker om mandatet, liksom senare under förhandlingarna, som ett
sätt att säkerställa ett tillräckligt deltagande av parlamentet i utformningen av EU:s
framtida investeringspolitik.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge en uttömmande definition av vad
begreppet investering omfattar, och avråder från en bred, tillgångsbaserad definition.
Kommissionen uppmanas också att se till att bestämmelserna om investeringsskydd inte
undergräver parternas möjlighet att utfärda obligatoriska licenser.
8. Europaparlamentet hyser betänkligheter mot en mekanism för tvistlösning mellan
investerare och stat, eftersom den ger utländska investerare möjlighet att vidta
internationella rättsliga åtgärder mot den indiska regeringen eller regeringar i EU,
samtidigt som inhemska investerare bara får tillgång till nationella domstolar i EU och i
Indien. Vidare skulle en sådan mekanism kunna undergräva nationella politiska initiativ
på områdena miljö, sociala frågor och skattelagstiftning.
9. Europaparlamentet dömer ut kommissionens strategi för offentliga upphandlingar och
tjänstehandel. Parlamentet anser att en positiv förteckning är det lämpligaste verktyget för
tjänster och uppmanar kommissionen att utesluta offentliga tjänster från liberaliseringen.
Vidare fördömer parlamentet kommissionens aggressiva hållning i fråga om juridiska
tjänster och revisionstjänster och påminner om att Indien har all rätt att hålla de offentliga
upphandlingarna borta från förhandlingsbordet. Parlamentet förväntar sig att
kommissionen ger försäkringar om att spekulativa finansiella instrument uttryckligen
kommer att uteslutas från avtalets tillämpningsområde.
10. Europaparlamentet anser att ett ökat marknadstillträde för europeiska företag kommer att
utsätta indiska jordbrukare, fiskare, gatuförsäljare och småföretag för orättvis konkurrens
och leda till en massiv förlust av arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter. Dessutom
skulle tullsänkningar medföra ett stort inkomstbortfall av importtullar för den indiska
regeringen, med en potentiellt högre risk för fler nedskärningar i den sociala budgeten,
bland annat på områdena utbildning, sjuk- och hälsovård samt en tryggad
livsmedelsförsörjning.
11. Europaparlamentet anser att kommissionen bör göra en tillbörlig analys av de risker det
innebär för utvecklingen om den europeiska jordbruksindustrins tillträde till den indiska
jordbrukssektorn utökas, eftersom detta skulle kunna leda till utslagning av små och
medelstora jordbruk, utbredning av monokulturodlingar och bruk av bekämpningsmedel,
monopolisering av markägandet, utarmning av den biologiska mångfalden samt en
massflykt från landsbygden.
RE\866303SV.doc
5/6
PE465.600v01-00
SV
12. Europaparlamentet anser att kommissionen bör göra en tillbörlig analys av
konsekvenserna av sina handelsförhandlingar för det småskaliga fiskets överlevnad och
dess roll för att förse miljontals indier med mat för dagen.
13. Europaparlamentet motsätter sig en utvidgning och ett genomdrivande av skyddet för
immateriella rättigheter genom bestämmelser som går utöver kraven i WTO:s avtal,
eftersom det skulle förvärra svält och undernäring, när småskaliga och självförsörjande
jordbrukare förvägras rätt till utsäde och kunskapsutbyte, och undergräva människors
grundläggande rättigheter till försörjning, livsmedel och tillgång till sjuk- och hälsovård,
utbildning och forskning.
14. Europaparlamentet anser att eftergifter inom leveranssätt 4 riskerar att urholka lönerna och
arbetsvillkoren för alla arbetstagare, om villkoren inte uppfylls om att fastställa principen
om lika lön för lika arbete och migrerande arbetstagares rättigheter att ansluta sig till en
fackförening, i enlighet med den tillämpliga FN-konventionen.
15. Europaparlamentet anser att fordonssektorn är en av de industrisektorer som skapar mest
sysselsättning, och uppmanar därför kommissionen att se till att avtalet inte leder till
förluster av arbetstillfällen.
16. Europaparlamentet välkomnar Indiens fasta åtagande om ett starkt system för immateriella
rättigheter och om att utnyttja Trips-flexibiliteterna i internationell och nationell
lagstiftning för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller folkhälsan, i synnerhet
beträffande tillgången till läkemedel. Parlamentet stöder landets strikta genomförande och
verkställande, samtidigt som tillgången till läkemedel upprätthålls. EU och Indien
uppmanas att se till att åtagandena i frihandelsavtalet inte förhindrar tillgång till viktiga
läkemedel under tiden som Indien utvecklar sin kapacitet från generisk till en
forskningsbaserad industri.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de berörda indiska myndigheterna att ta
fram en definition av förfalskade läkemedel, för att förhindra en vidlyftig lagstiftning som
skulle vara till skada för tillgången till läkemedel, och att samordna insatserna för ett
effektivt bekämpande av sådana förfalskningar som är skadliga för patienthälsan och
tillväxten i den europeiska läkemedelsbranschen.
18. Europaparlamentet beklagar den begränsade omfattningen av den befintliga
hållbarhetskonsekvensbedömningen av frihandelsavtalet med Indien och efterfrågar en
skyndsam bedömning av frågorna om mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s normer,
rätten till mat och folkhälsa samt de planerade liberaliseringarnas förenlighet med
förverkligandet av millennieutvecklingsmålen.
19. Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att ett kraftfullt och genomförbart kapitel
om hållbar utveckling är ett inslag i EU:s avtal med tredjeländer som inte får förminskas i
syfte att uppnå begränsade vinster i andra kapitel av avtalet.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordföranden
för Europeiska unionens råd och till kommissionen samt till presidenten, premiärministern
och talmannen i det nationella parlamentet i Indien.
PE465.600v01-00
SV
6/6
RE\866303SV.doc