Tillväxtanalys
Utvärderar och analyserar grunderna för hållbar tillväxt i ett globalt perspektiv…
Historiska flyttmönster – mot en öppen och ömsesidig
global nordisk arbetsmarknad
Dan Hjalmarsson GD/PhD
Mot en öppen och ömsesidig global
nordisk arbetsmarknad
• En tillbackablick – hur långt har vi kommit?
• Utmaningar för ”tredje steget”: global konkurrensförmåga,
styrkepositioner i globala värdekedjor/ produktionssystem
• Att göra: storlek (”global skala”), dynamik (rörlighet och
förändring) samt kvalitet (bästa möjliga forskning och
utbildning)
Första steget: Det
fattas arbetskraft
och många är
arbetslösa
(obalanser rättas
till)
Andra steget: finns
bättre möjligheter
på andra sidan
(löneskillnader
utjämnas)
Tredje steget: får
intressanta och
välbetalda jobb i
globala värdekedjor
(öppen och
ömsesidig nordisk
arbetsmarknad där
varannan jobbar i
ett internationellt
företag etableras)
UTMANINGAR FÖR ”DET TREDJE
STEGET”
…
Globaliseringen
Anm. Städer med fler än 5 miljoner innevånare
Två gånger Nordens befolkning
i Pearl River Delta
Västvärlden och Norden minskar
sin andel av världsekonomin …
…och av världshandeln
MÅSTE KUNNA UTVECKLA
GLOBALA STYRKEPOSITIONER
Exemplet Volvo: Värde skapas i alla
led i den globala värdekedja …
…med egen verksamhet och
leverantörer över hela världen
115 000 anställda i 18 länder +
leverantörer av varor och tjänster
Mer värde utomlands och högre
kunskapskrav i Norden
Exempel: Svensk
transportmedelsindustri
?
Norden är i ”början” och ”slutet” av
värdekedjan – där mest värde skapas
Storlek (”global skala”), kvalitet (bästa möjliga forskning och
utbildning), och dynamik (rörlighet och förändring)
VAD BEHÖVER GÖRAS FÖR
”DET TREDJE STEGET”
Skala i Kina: en åker i Shanghai
1992 …
… som idag är stor och världsledande
Skala i Norden: stora regionala
arbetsmarknader som bygger värde
Dynamik och rörlighet avgörande
på stora arbetsmarknader som
nyttjar hela Norden
Arbetspendling över
gränsen allt vanligare
Så mycket ökar förvärvsintensiteten om man räknar svenskar som arbetar i ett annat land
Kvalitet: Bra men inte bäst på
entreprenörskap men …
.. på att vara entreprenöriell på jobbet
Det tredje steget förutsätter:
• Regioner/områden som kan uppnå global skala
• En fortsatt ömsesidig dynamik på en öppen nordisk
arbetsmarknad – både internt och externt
• Bästa möjliga forskning och utbildning (inte minst för
hållbar tillväxt)
• Kompetenta entreprenörer och medarbetare som kan
utveckla styrkepositioner i globala värdekedjor/
produktionssystem – nyttja hela Norden och går mot
hållbarhet
Dan Hjalmarsson, GD
SLUT
Svensk tillverkningsindustri ökar, om
vi räknar med tjänsterna
Källa: McKinsey 2012 Sverigerapporten
300 000 nya jobb per år
Stora regioner
växer …
BNP har tredubblats sedan 1960, eftersom
vi kan mer …
31
Figur 1.1 Utveckling av real bruttonationalprodukt, produktivitet
och arbetade timmar i Sverige under perioden 1960–2009
Svensk tillverkningsindustri ökar, om
vi räknar med tjänsterna
Källa: McKinsey 2012 Sverigerapporten
300 000 nya jobb per år
Stora regioner
växer …
Sverige stärker sin position inom
tjänsteexport
Figur 3.9 Varu- och tjänstehandelns utveckling 1993–2009,
mätt i 2000 års priser (miljoner kronor)
35
BNP har tredubblats sedan 1960, eftersom
vi kan mer …
36
Figur 1.1 Utveckling av real bruttonationalprodukt, produktivitet
och arbetade timmar i Sverige under perioden 1960–2009
37
Hälften av vår BNP på export/import
Figur 3.8 Export och import av varor och tjänster som andel av BNP,
1950–2009 (i procent), mätt i 2000 års priser
38
Var fjärde arbetar i ett utlandsägt företag
Figur 3.11 Andel anställda i utlandsägda företag i näringslivet
1980–2008, uppdelat på industri och tjänstesektor (i procent).
En femtedel av alla anställda arbetar i
svenska företag med verksamhet utomlands
Källa: Tillväxtanalys
En allt större del av exporten är import
Källa: OECD TiVA data (datamängd EXGRDVA_EX)
http://www.oecd.org/industry/ind/measuringtradeinvalue-addedanoecd-wtojointinitiative.htm#countries
Och en allt större andel av
bruttoexporten är tjänster 1995/2009
Källa TiVA databas
(SERV_VAGR: Tjänster adderat värde som ingår i bruttoexport
som % av landets bruttoexport)
