Maoism
Debatten då och nu
Robert Wedin
B-uppsats i historia 5p
HIB 140:9
Vårterminen 2004
Handledare: Hans Hägerdal
Examinator: Attila Lajos
Institutionen för Humaniora
Växjö universitet
Innehållsförteckning
1 Inledning ...................................................................................................................................... 1
1.1 Syfte och frågeställningar....................................................................................................... 2
1.2 Metod och material ................................................................................................................ 2
1.3 Disposition ............................................................................................................................. 3
1.4 Forskningsläge ....................................................................................................................... 3
2 Bakgrund ..................................................................................................................................... 4
2.1 Sovjetunionen.......................................................................................................................... 4
2.2 Kina ......................................................................................................................................... 4
2.3 Kulturrevolutionen .................................................................................................................. 6
2.4 Relationen mellan Sovjetunionen och Kina ............................................................................ 6
2.5 Ett urval av vänsterrörelser ..................................................................................................... 7
3 Resultat: Den svenska maoistiska rörelsen ............................................................................... 9
3.1 Varför valde man den kinesiska kommunismen framför den Sovjetiska? ............................... 9
3.2 Vad fann man tilltalande i den kinesiska kommunismen ....................................................... 10
3.3 Den stora proletära kulturrevolutionen.................................................................................... 11
4 Vad fann maoisterna på 1960- och 1970-talet som viktigt att debattera? ............................ 12
4.1 Vietnam .................................................................................................................................. 12
4.2 Vietnamdebatten idag............................................................................................................. 13
4.3 Arbetarna och folket ............................................................................................................... 15
4.4 Byråkratin............................................................................................................................... 16
4.5 Byråkratidebatten idag ........................................................................................................... 17
4.6 Kärnvapen .............................................................................................................................. 17
4.7 Kärnvapendebatten idag ......................................................................................................... 18
4.8 EEC ........................................................................................................................................ 19
4.9 EEC/EU-debatten idag ........................................................................................................... 19
4.10 Klasskampen ........................................................................................................................ 20
4.11 Klasskampen idag ................................................................................................................ 21
5 Diskussion .................................................................................................................................. 22
6 Sammanfattning ........................................................................................................................ 25
7 Litteraturförteckning ................................................................................................................ 26
1 Inledning
Jag som universitetsstuderande får ofta höra att dagens studenter är oengagerade och att det var annat på
1960-talet. Detta är något som har väckt en nyfikenhet om vad dåtidens svenska studenter protesterade
mot och hur de organiserade sig. Då det är omöjligt att göra en rapport om hela det svenska
studentväsendet har jag valt att avgränsa mig mot vänsterrörelsen, eller rättare sagt mot den svenska
maoismen. Maoisterna bestod till stora delar av studenter som tog till sig den kinesiske ledaren Mao
Zedongs ideologi. De var emot USA:s kapitalism och deras inblandning i Vietnamkonflikten. Maoismen
var en kommunistisk rörelse men var trots detta mot det kommunistiska Sovjetunionen då de ansåg att
Sovjet var för byråkratiskt och allt för inriktad mot den tunga industrin och att man glömt bort den
slagkraftiga bondeklassen.
En viktig sak som väckte de svenska studenternas intresse var Maos kulturrevolution. Denna revolution
skulle förverkliga Maos dröm om det klasslösa samhället. Klasser kommer alltid att finnas men de ska
obönhörligen bekämpas. Ingen klass ska få växa sig så stark att den kan utöva makt över det arbetande
folket. Revolutionen var också en manifestation mot det västerländska inflytandet och en hyllning till det
egna landet, till de egna kulturvärdena. För att förverkliga denna dröm var Mao tvungen att mobilisera
miljoner människor i vad som kom att liknas vid väckelsemöten där Mao framställdes som frälsaren. Det
var under kulturrevolutionen som maokulten växte till oanade proportioner. 1
Man genomförde en rad demonstrationer på 1960-talet, bland annat var det en demonstration i Göteborg
1968 mot USA:s inblandning i Vietnam. Ungefär 30 år senare skedde en ny demonstration i Göteborg,
denna gång mot höjdarna inom EU och USA:s president George Bush, genomförd av en del av dagens
vänsterrörelser. Detta visar att det är viktigt att undersöka vänsterrörelsens historia för att lättare förstå
dagens aktioner då den fortfarande är aktiv och påverkar samhället. Det är också intressant att se hur pass
mycket dagens debatt har påverkats av den debatt som fördes på 1960- och 1970-talet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av maoismen i Sverige från 1960-talet till slutet av 1970talet. Jag kommer att försöka förklara varför man inom denna del av kommunismen valde att följa Kinas
kommunism istället för den tidigare vedertagna sovjetkommunismen. Jag vill också ge en bild av
debatten som rådde då och vilka frågor som man ansåg vara viktiga att driva. Jag kommer också att göra
en jämförelse mellan dåtidens och dagens debatt för att se om det finns några likheter i vilka frågor som
debatterades.
För att uppnå dessa syften har jag följande frågeställningar:
- Varför valde man den kinesiska kommunismen framför den sovjetiska?
- Vad fann man tilltalande i den kinesiska kommunismen?
- Vad fann maoisterna på 1960- och 1970-talet som viktigt att debattera?
- Finns det några skillnader eller likheter med debatten som råder idag?
1.2 Metod och material
Jag har gjort ett medvetet val av litteratur som passar mina frågeställningar. Till bakgrundskapitlet har
jag sökt ta med böcker som är skrivna under den aktuella tidsperioden, 1960-talet. Detta för att få en
känsla av de åsikter som rådde då utan att få del av den kritik som råder idag då man sett resultatet av
Maos reformer. Jag har så långt det är möjligt sökt hålla mig till svensk litteratur då det är Sverige som är
1
Vinde Rapport från Kina 1966. sid. 206
centrum i min undersökning. Jag har även gjort ett urval av böcker utifrån författarens politiska
tillhörighet. Jag har valt författare som tillhört maoismen men också författare som inte sympatiserade
med den ideologin. Detta har jag gjort för att få en så korrekt bild av maoismen i Sverige som möjligt.
För att kunna svara på min fråga gällande debatten idag har jag främst använt mig av tidningsartiklar
skrivna under 2000-talet för att få del av så aktuell debatt som möjligt. Jag har inte tagit hänsyn till
tidningarnas politiska färg utan endast sett till vilka frågor som debatteras idag. Jag kommer till denna
fråga att använda mig av en komparativ metod där jag gör en jämförelse av vilka frågor som debatterades
på 1960- och 1970-talet och idag. Min avgränsning är att jag bara kommer att undersöka den svenska
maoismen trots att maoismen spreds till stora delar av världen. Jag har också valt att inrikta mig på tiden
från 1960 till slutet av 1970-talet.
1.3 Disposition
Första delen av uppsatsen består av en inledning där jag motiverar mitt ämnesval och varför jag anser att
denna forskning vara viktig. Därefter följer mitt syfte där jag beskriver vad jag vill uppnå och ett metodoch materialavsnitt där jag redogör hur jag gått tillväga för att uppnå mitt resultat. Efter det följer ett
forskningsläge som i stora drag nämner några författare som jag anser viktiga inom den maoistiska
forskningen. Nästa avsnitt är bakgrund till mitt arbete där jag tar upp Kinas moderna historia från 1949
till Maos död 1976 samt en kort redogörelse för några viktiga vänsterrörelser under den här perioden.
Efter detta följer mitt resultat, diskussion, sammanfattning och källförteckning.
1.4 Forskningsläge
Det finns inte mycket forskning som är inriktad mot den svenska maoistiska rörelsen. En bok som får
anses vara viktig att beakta i en uppsats om svensk maoism är De svenska maoisterna av Lars Åke
Augustsson och Stig Hansén. Denna upplaga kom 2001 och var tidigare utgiven 1997 under namnet
Maoisterna: En historia berättad av några som var med. Denna bok handlar om den maoistiska rörelsen
i Sverige från 1960-talet till 1990-talet. Den är rik på detaljer om hur olika ledande personer agerade och
hur man tänkte. Då de båda författarna själva var aktiva maoister får man en unik inblick i hur det var att
vara maoist i det socialdemokratiska Sverige. Trots att de båda har varit aktiva inom rörelsen är det inte
en helt igenom positiv bild av maoismen som återges utan man får också ta del av saker som inte var bra
med rörelsen eller ideologin.
En annan bok som kan nämnas i detta avsnitt är Torsten Burgmans bok Kinabilden i Sverige från 1667
till 1998 från 1998. Denna bok är mycket detaljerad i hur man i Sverige har sett på Kina genom
århundradena. Man får en inblick i vad svenska författare har skrivit om Kina. Det finns även ett avsnitt
som tar upp den maoistiska rörelsen i Sverige. Den stora fördelen med boken är de litteraturförslag som
finns och som underlättar forskning inom ämnet.
Kim Salomons bok Rebeller i takt med tiden från 1996 tar upp rebellrörelsen i Sverige under 1960-70talet. Den tar främst upp den svenska FNL-rörelsen och dess syn på USA och Vietnam men den har sina
fördelar även i en studie om maoism. Boken ger en bra bild av dåtidens politiska läge och ger en del
förklaringar till varför ungdomarna gjorde revolt och började demonstrera mot övermakten. En viktig del
som tas upp är at den svenska välfärden hade tagit fart och detta öppnade nya möjligheter att engagera
sig och slippa bekymmer om försörjning och överlevnad.
2 Bakgrund
2.1 Sovjetunionen
Efter andra världskriget nådde kommunistpartierna stora framgångar i Västeuropa. Det var Sovjets
heroiska kamp mot Hitlertyskland som hade ökat kommunisternas goda rykte. Efterkrigstiden präglades
av att Sovjetunionen koncentrerade sig på Östeuropa där målet var att etablera Moskvavänliga
kommunistregimer. Sovjetkommunisterna höll fast vid sina gamla paroller och lyckades inte nå ut till nya
grupper. Man började också ifrågasätta Stalins terrormetoder och utrensningar. Man försökte i det
sovjetiska kommunistpartiet att bagatellisera missgreppen, detta misslyckades och skepticismen mot
sovjetkommunismen ökade. Kommunistpartiet fortsatte också att hålla fast vid tesen om den döende
kapitalismen samtidigt som välfärden i den kapitalistiska världen ökade mer än någonsin. Efter Stalins
död 1953 försökte den nye ledaren Nikita Chrusjtjov göra upp med Stalinismen och riktade våldsamma
angrepp mot sin företrädare och avslöjade alla missgärningar han gjort sig skyldig till. 1956 slog
Sovjetunionen ned ett uppror i Ungern och det blev en bekräftelse på att de nya politiska signalerna från
Moskva endast hade marginell betydelse. Man började nu distansera sig från beroendet av Moskva och
sökte nya politiska inriktningar.2
2.2 Kina
Efter andra världskriget försökte det nationalistiska partiet Guomindang, GMD, och Kinas
kommunistiska parti bilda en koalitionsregering. Man fann snart att motsättningarna och misstron var för
stor och det blev istället ett inbördeskrig 1946.3
Under senare delen av 1940-talet var inflation, översvämning och hungersnöd en stor orsak till
befolkningens missnöje. Detta missnöje vändes mot nationalistpartiet och dess ledare Chiang Kai-Shek.
Istället började folket ställa sig på Mao Zedong och kommunismens sida vilket bäddade för hans
maktövertagande.4
1949 vann kommunismen och den nationalistiska ledaren Chiang Kai-Shek flydde med sitt följe till
Taiwan. Den 1 oktober 1949 utropar Mao folkrepubliken Kina bildad med orden ”Det kinesiska folket
har rest sig…Vi har vänner världen över”.5
2
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 73
Nationalencyklopedin 1993 band 11. sid 32
4
North Kommunismen i Kina 1966. sid 174
5
Gittings Kina i förändring 1990. sid 13
3
Efter att kommunisterna tagit makten satsade man först på att få igång produktionen och hejda
inflationen. 1950 blandade man sig i Koreakriget och kom då i konflikt med det USA-dominerade FN.
Förhållandet till USA kom nu att präglas av ömsesidig fientlighet. I sin iver att komma i kapp
utvecklingen i världen drog Mao igång en kampanj som fick namnet det stora språnget.6
Inom kommunistpartiet fanns det allvarliga meningsmotsättningar mellan de som snabbt ville bygga upp
en industri och investera i maskiner och de som vill förbättra landsbygdsbefolkningens villkor och
skynda långsamt med moderniseringen. Därför drev man igenom det stora språnget, då man på samma
gång försökte öka industri- och råvaruproduktionen samtidigt som man ville utnyttja böndernas kunskap
och arbetskraft.7
Ett led i denna reform var att bilda folkkommuner och individen inrättades då allt mer i kollektivet.
Följden av det stora språnget blev att jordbruket försummades och det producerade järnet höll
undermålig kvalitet. Detta kom i samband med missväxt åren 1959-1961 och ledde till att ca 20 miljoner
människor dog av svält. Det stora språngets misslyckande ledde till att många var kritiska mot Maos
styre. Detta ledde att Mao drog igång ännu en kampanj, denna gång inriktade han sig mot de
intellektuella och de som gått ”den kapitalistiska vägen”. 8
2.3 Kulturrevolutionen
Denna kampanj fick namnet den stora proletära kulturrevolutionen och varade mellan åren 1966-1976.
Huvudfienden var ledande kritiska personer inom partiet som man hävdade var högerrevisionister. Under
de första åren inriktade man sig på ledande personer inom olika instanser i samhället. Det fanns inom
partiet en rad revolutionära fraktioner som i sin tur kom i konflikt med varandra och det blev våldsamma
strider som fick slås ned av militären. Undervisningen drabbades hårt då man ersatte utbildningen mot
politiska aktiviteter och många högutbildade skickades iväg för att arbeta inom lantbruket.9
Vid tiden för kulturrevolutionen var mycket dolt för omvärlden och den kinesiska propagandan lyckades
till stora delar framställa händelserna som en stor framgång och en stor seger för den kinesiska
kommunismen.10
2.4 Relationen mellan Sovjetunionen och Kina
Relationen mellan Sovjetunionen och Kina är omdebatterad och åsikterna om förhållandet går isär. Enligt
Harrison var det ett uttalad fiendskap. Det var enligt honom en konflikt om vem som hade rätt till
Mongoliet.11
6
Nationalencyklopedin 1993 band 11. sid 32
Blomqvist, Lidström Odén Revolutionernas Kina 1967. sid 113
8
Nationalencyklopedin 1993 band 11. sid 32
9
Nationalencyklopedin 1993 band 11. sid 519
10
Oja Kina – Mittens rike 1993. sid 37
7
Enligt Kim Salomon var relationen relativt god. Båda staterna grundade sig på marxism-leninism. Kina
började även med femårsplaner efter sovjetisk modell. Man satsade även precis som Sovjet på tung
industri.12
Snart kom dock klyftan att bli allt tydligare. I sovjet var det arbetarna som var den revolutionära
drivkraften, i Kina var det bönderna. 1959 avbröt Sovjet kärnvapensamarbetet med Kina och under 1960talet drabbade deras arméförband samman i mindre sammanstötningar i gränsområdena. Brytningen var
ett faktum. Resultatet blev två kommunistiska centra i världen, Beijing och Moskva. 13
En tredje åsikt i frågan kommer från Giovanni Blumer. Han säger att relationen var god så länge det var
Stalin som styrde Sovjet. När Chrusjtjov tog över efter Stalins död ansåg Mao att Chrusjtjovs idé om
fredlig samexistens med den amerikanska imperialismen var oförenlig med kommunismen. Mao var mån
om att hålla revolutionen levande.14
Efter andra världskriget framställdes USA som världens ledande stat. USA hade en avvaktande
inställning mot Kina och under Koreakriget stärktes denna syn. Man ansåg att Kina var en vasallstat till
det kommunistiska Sovjet.15
Under 1960-talet ändrades synen på USA och för många kom USA att framstå som ett hot mot friheten. 16
En av anledningarna till denna kappvändning var USA:s inblandning i Vietnamkonflikten. Under
inledningen av kalla kriget hade västvärlden vant sig vid de traditionella hotbilderna. Berlinmuren blev
en fysisk symbol för det politiska läget i välden, Vietnamkonflikten blev ett uppvaknande som ändrade
på allt.17 Detta var en av orsakerna till att man började organisera sig i politiska grupper. Det fanns en rad
förgreningar på vänsterkanten under den här perioden.
2.5 Ett urval av vänsterrörelser
Clarté – Det svenska Clartéförbundet bildades 1921 och var en socialistisk organisation av intellektuella
som ville bidra till människors materiella och andliga frigörelse. Under efterkrigstiden radikaliserades
rörelsen och den kinesisk-sovjetiska konflikten påskyndade inriktningen åt vänster. På 1960-talet antog
förbundet marxism-leninismen som bärande ideologi, 1967 ställde man sig officiellt bakom KFML. 1982
ströks den kommunistiska bekännelsen och rörelsen hade 1999 ca 150 medlemmar och man ger ut
tidskriften Clarté i en upplaga om ca 800 ex.18
11
Harrison Krig mellan Ryssland och Kina 1969. sid 26
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 49
13
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 50
14
Blumer Den kinesiska kulturrevolutionen 1969. sid 10
15
Burgman Torsten, Kinabilden i Sverige 1998. sid. 59
16
Gittings John, Kina i förändring 1989. sid. 15
17
Gittings John, Kina i förändring 1989. sid. 14
18
Nationalencyklopedin Multimedia 2000 på CD-ROM. Sökord: Clarté
12
FNL – Sydvietnams nationella befrielsefront, grundad 20/12 1960 för att befria Sydvietnam från USAimperialismen. FNL dominerades av kommunister som kontrollerade de väpnade förbanden. I praktiken
var FNL en gerillarörelse som under Vietnamkriget i samverkan med den nordvietnamesiska
kommunistregimen bekämpade den USA-stödda regeringen i Saigon och de USA-allierade styrkor som
fanns i landet. 1973 drogs de amerikanska trupperna tillbaka och 1975 föll Saigonregimen och en
samlingsregering bildades där FNL ingick. I väst kom FNL att representera det lilla u-landets folkliga
motstånd mot USA.19
FNL-rörelsen – Grupper i Sverige som protesterade mot USA:s krigföring i Vietnam. 1965 bildades den
första svenska FNL-rörelsen och den kom att följas av många liknande grupper. 1967 bildades DFFG
(De Förenade FNL-grupperna), det var en organisation som skulle samordna de lokala gruppernas
verksamhet. 1972 fanns det över 100 lokala FNL-grupper i Sverige. Efter Vietnamkrigets slut försvann
de flesta av dessa, DFFG bytte namn till Vietnam- & Laos-förbundet men upplöstes 1979. Majoriteten av
medlemmarna i FNL sympatiserade med vänstern. 20
KFML/SKP – Detta var maoisternas huvudorganisation som bildades 1967 under namnet Kommunistiska
Förbundet Marxist-leninisterna. 1970 bröt sig en stalinistisk falang ur och bildade KFML(r)
(Kommunistiska Förbundet Marxist-leninisterna Revolutionärerna), senare KPML(r). 1973 ombildades
KFML till Sveriges Kommunistiska Parti och tog redan från början avstånd till Sovjets kommunistiska
parti.21
Maoism – Benämning på den marxistiskt inspirerade kommunism som uppstod i Kina på 1920-talet
under ledning av Mao Zedong. Maoismen hade en avvikande syn på hur en socialistisk revolution skulle
kunna utvecklas i tredje världen. Den traditionella uppfattningen var att industriproletariatet måste nå en
viss omfattning innan en samhällsomvandling var möjlig. Mao hävdade att bönderna i ett land som Kina
utgjorde en revolutionär kraft stark nog att i samverkan med en liten industriarbetarklass störta det gamla
systemet. Ett kommunistiskt parti skulle ledas av yrkesrevolutionärer men de skulle vara flexibla och
lyssna till folkets idéer och önskemål. Maoismen spreds över världen i samband med kulturrevolution
1966-1976.22
3 Resultat: Den svenska maoistiska rörelsen
3.1 Varför valde man den kinesiska kommunismen framför den Sovjetiska?
Det fanns ett flertal orsaker till att man vände Sovjetunionen ryggen, en orsak var det kalla kriget mellan
USA och Sovjetunionen. I början var man positiv till att en stark kommunistisk kraft bekämpade det
kapitalistiska USA. Efter ca 15 år av kapprustning hade Sovjetunionen kommit ifatt USA när det gällde
militär styrka. Nu följde en period av avspänning och man slöt nedrustningsavtal på flera områden.
19
Nationalencyklopedin Multimedia 2000 på CD-ROM. Sökord: FNL
Nationalencyklopedin Multimedia 2000 på CD-ROM. Sökord: FNL-rörelsen
21
Nationalencyklopedin Multimedia 2000 på CD-ROM. Sökord: KFML
22
Nationalencyklopedin Multimedia 2000 på CD-ROM. Sökord: Maoism
20
Denna avspänning blev ett sätt för USA att bromsa den sovjetiska upprustningen. De båda stormakterna
accepterade nu varandra och dess intressen. USA blandade sig inte i 1950-talets kriser i Östeuropa och
Sovjetunionen blandade sig inte i Latinamerika såsom man gjort vid Cubakrisen 1962.
Avspänningsperioden kan sammanfattas som en ömsesidig acceptans mellan supermakterna.
Denna acceptans var en bidragande orsak till att allt fler övergav Sovjetkommunismen. Man var kritisk
till att det fanns en acceptans mot USA från sovjetisk sida, tidigare hade man varit överens om att USA
var den stora gemensamma fienden. Att närma sig USA var det sista en klick av det svenska
kommunistpartiet kunde tänka sig.23
Missnöjet i Sverige spreds inte till en början till några större massor utan det var endast en liten klick
intellektuella i det svenska kommunistpartiet, SKP, som i smyg började intressera sig för den Kinesiska
kommunismen nu när man blivit så besviken på Sovjet. Kommunismen i Kina kändes ny och spännande
och tog avstånd från Sovjet.24
1964 utkristalliserades två fraktioner inom det svenska Clartéförbundet, en Kinavänlig maoistisk grupp
och en nyvänster. Anledningen till brytningen var att man i Clartéförbundet varit uttalat kritisk till
kärnvapen och att Kina 1964 sprängde sin första atombomb. En maoistisk rörelse som stödde sig på Kina
var nu officiellt bildad.25
3.2 Vad fann man tilltalande i den kinesiska kommunismen?
En bidragande orsak till att man valde maoismen var att Mao Zedong framhöll bondeklassen som en
drivande kraft i den önskade världsrevolutionen som skulle leda till ett kommunistiskt paradis på jorden.
I Sovjetunionen ansåg man att industriarbetarna var de som skulle genomdriva revolutionen. De svenska
maoisterna fann det tilltalande att man inte var tvungen att ha ett stort industriproletariat för att
genomdriva en revolution utan att man kunde använda sig av bondeklassen. Detta var positivt då det
innebar att man kunde starta en revolution även i tredje världen där det ofta fanns en större bondeklass än
en industriarbetarklass.26
Man tog till sig av Maos idéer om att bönderna genomsyrades av en ”socialistisk entusiasm”. Man
uppmärksammade också att Kina erkände sig som fattigt, men enligt Mao ägde fattigt folk den fördelen
att de önskade revolution.27 Återigen ett bevis för att revolution var genomförbart i den fattiga tredje
världen.
23
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 33
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 27
25
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 79
26
Gittings John, Kina i förändring 1989. sid. 46
27
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 51
24
För att komma till rätta med de ekonomiska problem som Kina led av vid kommunisternas
maktövertagande 1949 genomdrev man 1958 ”det stora språnget”. Man mobiliserade stora folkmassor
som tillsammans skulle åstadkomma en gigantisk produktionsökning inom jordbruk och stålindustri. 28
Till skillnad från den sovjetiska modellen blev decentralisering ett viktigt inslag i den nya reformen.
Landet delades in i mindre produktionsenheter, så kallade folkkommuner. I dessa ingick både
jordbrukskollektiv och lokala industriföretag. Skillnaden mellan stad och land, mellan industri och
jordbruk skulle överbryggas. Gårdarna skulle ha små industrier och industrierna skulle hjälpa bönderna
under skördetiden. Man placerade industrier på landsbygden under parollen, varför tvinga in
befolkningen i städerna för att jobba när vi kan flytta jobben till folket. Det stora språnget blev ett brott
mot den sovjetiska modellen där man satsade mycket på den tunga industrin. I Kina ville man satsa på en
kombination av industri och jordbruk.29
Just detta med decentralisering i Kina, tvärtemot den strängt centraliserade planekonomin i
Sovjetunionen, var något som tilltalade de svenska maoisterna. Man ville flytta makten från ett fåtal
styrande till mindre enheter och låta folket få mer medbestämmande. Det stora språnget kom dock att bli
ett gigantiskt fiasko där man inte alls lyckades öka spannmålsproduktionen så mycket som det var tänkt
och där stålet var av så dålig kvalitet att endast en liten del av det kunde användas. Samtidigt som det
stora språnget genomfördes led man i Kina av missväxt. Detta medförde att många miljoner människor
dog av svält. Ett tecken på att man i Sverige stödde Kina är att man förnekade att så många som 20
miljoner kineser dog. En anledning till detta förnekande kan vara att Kina trots allt ligger långt borta och
att det var svårt att få tag i korrekt information, I Kina försökte man länge övertyga folket om att stora
språnget var en succé.30
3.3 Den stora proletära kulturrevolutionen
Kulturrevolutionen var ett utslag av Maos kritik av Sovjetunionen. Mao ansåg att Sovjet på ett oriktigt
sätt hade kritiserat det stora språnget. Mao kritiserade Chrusjtjov
för att han förkastat Marx och Lenin och nu gick den kapitalistiska vägen, detta gick stick i stäv med den
tidigare kritiken där man allt mer närmade sig det kapitalistiska USA. Man var också i Kina orolig att
landet höll på att utvecklas till en byråkratstat såsom hänt i Sovjet. Senare sade Mao att det just var
byråkrati som gjort att det blev ett fiasko med det stora språnget. 31
Mao ville också återväcka intresset för klasskampen som han ansåg var central i den kinesiska
kommunismen. Man skulle obönhörligen bekämpa det västerländska och klasskillnaderna. Mao var
kritisk mot det borgerliga och mot den akademiska världen som han ansåg höll på att bilda en klass för
sig. För att få bort det byråkratiska, borgerliga och akademiska skulle man låta dessa grupper få känna på
Frenne, Lötveit, Malmqvist & Wolf, Kina – tradition och förnyelse 1974. sid 100
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 51
30
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 38
31
Gittings John, Kina i förändring 1989. sid. 64
28
29
hur det var att vara arbetare och skickade därför ut dem på landet där de under en tid fick utföra
kroppsarbete.32
Det var det antibyråkratiska inslaget i kulturrevolution som tilltalade de svenska maoisterna och gjorde
att man valde bort Sovjetkommunismen som man ansåg höll på bli stelt och byråkratiskt.33
Man ville förenkla samhället och enkelheten i den kinesiska vardagen och frånvaron av materiellt
tänkande fann man tilltalande. Man ansåg att Sovjetunionen var allt för stelt och att det kommunistiska
partiet styrdes av allt för enkelspåriga politiker. Det var Kina som lösningen på problemen och som
lyckades entusiasmera den radikala ungdomen i västvärlden.34
Kort sagt kan man säga att man i väst valde bort den sovjetiska kommunismen när började leva i fredlig
samexistens med den kapitalistiska fienden nummer ett, USA. Kina ville hålla världsrevolutionen
levande. Sovjetunionen ville helt satsa på tung industri och det var ett industriproletariat som skulle leda
revolutionen. Kina däremot ville ha en kombination av industri och jordbruk där man såg bönderna som
den drivande revolutionen tillsammans med ett mindre industriproletariat. En annan sak som talade för
Kina var att man tog avstånd från Sovjets byråkratistyre och att man ville ha bort chefer och andra
styrande som hindrade utvecklingen samt att man lyckades engagera den radikala ungdomen.
4
Vad fann maoisterna på 1960-och 1970-talet som viktigt att debattera?
4.1 Vietnam
Under det kalla kriget var världen uppdelad i en västlig del med USA som stark part och en östlig del
med Sovjetunionen. De svenska maoisterna anslöt sig till en ny världsbild, man såg en ny motsättning
mellan fattiga och rika stater inte enbart en motsättning mellan den kommunistiska och den kapitalistiska
världen. Man övergav inte sitt förakt mot kapitalismen men man ville poängtera att det även fanns andra
motsättningar i världen som var av hög vikt att beakta. 35
En viktig inspirationskälla blev tredje världen. En viktig ståndpunkt blev att tala för just tredje världen
och de fattiga länder som detta berörde. Man ville få ett slut på det omfattande exploaterande som man
ansåg att rikare stater höll på med i de fattigare länderna. Solidaritet med förtryckta och utsugna blev
viktigt.36
Ett exempel på detta är det stora globala motstånd som Vietnamkonflikten väckte. Förklaringen till detta
kan vara att Vietnamkriget började vid rätt tid, på rätt plats och med de rätta aktörerna. Det låg i tiden att
bryta upp med gamla konventioner och protestera mot auktoriteter. Kriget utkämpades i ett utarmat land i
32
Vinde Rapport från Kina 1966. sid. 205
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 75
34
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 52
35
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 27
36
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 74
33
tredje världen och av de rätta aktörerna, det vill säga en fattig bondebefolkning mot den största
kapitalistiska staten, USA.37
Vietnam blev kärnan i den maoistiska rörelsen. De svenska maoisterna arbetade tätt tillsammans med
FNL-rörelsen när det gällde Vietnamfrågor. 1966 antog man ett program där det påpekades att den
globala kampen mot USA-imperialismen leddes av det Vietnamesiska folket. Då kampen mot
imperialism var en av de största frågorna kom därför Vietnam att bli en viktig fråga. 38
Vietnamnfrågan fick även betydelse när man ville betona arbetarfrågan. Det var viktigt att beakta både
Vietnam och arbetarklassen. Detta då man ansåg att arbetarklassen hade samma klassintresse som det
Vietnamesiska folket och hade därför lättast att identifiera sig med detta folks kamp.39
4.2 Vietnamdebatten idag
Än idag pratar man om Vietnam och USA:s insatser där. Om man idag pratar om Vietnam så är det ofta
som man menar att USA inte har råd med ännu ett fiasko som Vietnam. Med detta menar man både
angående förlorade soldater som förlorat förtroende från medborgarna. Idag är detta mer aktuellt än
någonsin då USA återigen har blivit en ockuperande makt, denna gång i Irak. Det är många som ser
likheter med Vietnamkriget och dagens krig i Irak. En av likheterna är att det återigen är den
kapitalistiska staten USA som intervenerat i ett fattigt land i tredje världen. Detta har gjort att debatten
om USA-imperialismen har tagit fart igen. Det är ofta man läser eller hör folk ifrågasätta om USA:s vara
eller inte vara i Irak.
Idag, sommaren 2004, har USA kört fast lite i Irak. Man har belägrat de områden som man föresatt sig,
man har gripit Saddam Hussein och USA:s president har George Bush har förklarat kriget vunnet. Trots
detta fortsätter striderna och USA har förlorat fler soldater efter kriget än man gjorde då kriget officiellt
aktivt. Man vet inte riktigt hur man ska dra sig ur kriget med hedern i behåll, särskilt nu när man har en
så stor opinion emot sig. Detta är i stort sett samma sak som hände i Vietnam på 1970-talet. USA
förlorade en stor mängd soldater utan att egentligen vinna någon mark, man hade svårt att hitta några
lämpliga utvägar.
En annan parallell som man kan dra till Vietnam är de övergrepp på civilbefolkningen som sker nästan
dagligen. I Vietnam skedde det med jämna mellanrum att bomber hamnade fel och dödade oskyldiga
civila. Detta sker än idag trots att teknologin har utvecklats avsevärt. Detta är något som debatteras ofta,
den senaste händelsen i Irak är att amerikanskt stridsflyg besköt ett bröllop med ett stort antal civila
dödsoffer som följd.
En av de stora anledningarna till att USA gick in i Vietnam var att de hyste en rädsla för kommunismen
och dess eventuella spridning till övriga Asien. Idag hyser USA en rädsla för terrorism och använder
37
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 91
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 99
39
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 112
38
terrorism som propaganda för att vinna en opinion för eventuella krig. Krigen i Afghanistan och Irak var
ett led i detta, av USA ledda, kriget mot terrorismen. USA:s anfall mot Afghanistan var en vedergällning
för terroristorganisationen Al-Qaidas attack mot World Trade Center i New York 2001. Detta var ett
anfall som enligt många var rätt, USA hade rätt att försvara sig. Däremot var fler människor emot kriget i
Irak. USA hade sagt att man var säker på att Irak hade massförstörelsevapen och man var därför tvungen
att anfalla Irak och avsätta Saddam Hussein. Experter menar att den stora anledningen till anfallet var att
USA ville försäkra sig om rätten till olja som finns i området. 40
Detta visar att det råder liknande debatter idag när det gäller USA och krig. Man ifrågasätter deras rätt att
anfalla och ockupera andra stater. USA fortsätter att hitta anledningar till sina anfall, då var
kommunismen det stora hotet idag är det terrorismen. Idag är det dock inte Vietnam som är på folks
läppar utan det är Afghanistan och Irak. Aktörerna och platserna är dock detsamma, det starka USA mot
ett tredjevärldenland.
4.3 Arbetarna och folket
Att tjäna folket och arbetarna blev en viktig paroll i den maoistiska rörelsen. Man tog fasta på Mao
Zedongs tre uppsatser ”Tjäna folket” (1944), ”Till minnet av Bethune” (1939) och ”Den narraktige gamle
mannen som tog bort bergen” (1945). Dessa tre kom att gå under namnet som ”de tre ständigt lästa” då
de handlar om enträget och konkret arbete för folket, och detta var något man skulle läsa ofta för att inte
glömma bort vad som var viktigast. Gör man detta så får man snart folket på sin sida. Man skulle se på
folket som en stark grupp men ändå har förmågan att kunna se de individer som den bestod av. Man
skulle tala till den vänligt, vara hövlig och hjälpsam.41
För att nå ut till folket och arbetarna försökte man sprida sin ideologi och propaganda där folket fanns.
Detta innebar att man stod på stan och sålde tidskrifter och hade insamlingar till olika ändamål. Det
innebar också att man övergick från att vara student till arbetare och från civil till militär. Detta gjorde att
man befann sig på samma nivå som den man ville övertyga eller hjälpa. Detta var något som gick i linje
med Maos idéer om att man som politisk ledare skulle ”röra sig som fisken i vattnet” bland massorna.
På 1960-talet var andelen vapenvägrare inom den maoistiska rörelsen hög men på 1970-talet krävde man
att medlemmarna skulle fullgöra sin värnplikt. Till detta fanns det tre skäl.
För det första skulle man precis som andra svenskar vara beredd att försvara den svenska
självständigheten. Det främsta hotet ansåg man kom från Sovjetunionen som man betraktade som en
fascistisk och aggressiv stat.
För det andra var det en bra metod för att nå ut med sin politik och propaganda till andra ungdomar. Man
ville vinna förtroende för kommunismens förmåga att ställa krav på exempelvis högre ersättning och
mera fritid på förbanden.
40
41
Albons, Bengt. USA har inte råd med ett nytt Vietnam Dagens Nyheter 2003-11-14 sid 11
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 45
Det tredje skälet till att göra lumpen var att man skulle vara förberedd vid en revolution. Man ville också
förhindra att militären skulle sättas in mot strejkande och andra upproriska grupper såsom skedde vid
Ådalen 1931.42
För att nå ut till arbetarna använde man något som man kallade arbetsplatsaktioner. Detta innebar att man
höll möten och delade ut flygblad vid och på arbetsplatserna. Man hade märkt att det var lättare att
engagera arbetarna om det skedde på arbetsplatserna. Man nådde större massor då det var svårt att få
stora massor att komma till mötena på sin fritid då de var trötta och ofta hade en familj att ta hänsyn till.
Det effektivaste ansåg man var att hålla möten och agitera på sin egen arbetsplats där man var anställd.
Där hade man ofta redan byggt upp ett förtroende och det var lättare att få sina egna arbetskamrater att
lyssna. Därför föredrog man att medlemmarna, som ofta bestod av intellektuella och studenter att börja
arbeta.43
Väl ute på arbetsplatserna ställde man krav både när det gällde lönekampen, arbetarskydd och
medinflytande. Detta var något som senare genomfördes i bland annat medbestämmandelagen, MBL.44
4.4 Byråkratin
Mao var rädd att Kina skulle gå samma väg som Sovjetunionen, mot ett byråkratsamhälle. Detta var en
av anledningarna till att han genomdrev kampanjen som fick namnet den stora proletära
kulturrevolutionen. Idén med att få bort byråkratin och trögheten i samhället var något som tilltalade de
svenska maoisterna. Man ansåg att det i alla socialistiska länder uppstått en maktelit och samhället hade
förstenats. Men i Kina satte man igång en revolution uppifrån där alla skulle ifrågasätta allting. Detta såg
man som en fantastisk tanke och man började inom den svenska maoistiska rörelsen ifrågasätta alla
auktoriteter såsom lärare och föräldrar.45
En annan sak som tilltalade de svenska maoisterna var det folkliga upproret mot byråkratin där man ville
bryta ned föraktet mot bondebefolkningen. Detta tog sig uttryck i att man skickade ut tjänstemän och
intellektuella på landsbygden där de fick känna på hur det var med kroppsarbete. 46 Det finns en
illustration i Ordfronts bok ”Historieboken” där man ser en bonde som med ett leende tilltalar en
kontorsarbetare som blivit utkörd på landsbygden om hur det känns i kontorsfläsket. Detta visar med
tydlighet att man tog till sig kulturrevolutionens idealvärld. 47 Man ville, precis som Mao, sudda ut
existerande klassklyftor som man ansåg växte mer och mer.
4.5 Byråkratidebatten idag
Det finns ingen direkt debatt idag om byråkratvälde eller byråkrati i allmänhet. En sak som det pratas om
i media är dock den uppsjö av myndigheter och institutioner som finns. Man pratar om Sverige som ett
42
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 65
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 186ff
44
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 181
45
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 45
46
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 40
47
Elmqvist, Jönsson, Langemar & Rydberg Historieboken 1971. sid 98
43
myndighetsland där politiska förslag hela tiden föder nya myndigheter och utredningsgrupper. Något som
det dock debatteras mycket om är vilka personer som tillsätts som chefer för dessa myndigheter. Ofta har
det blivit någon ”uttjänad” politiker som får en högavlönad chefspost för någon okänd myndighet när de
inte längre fyller någon funktion i den högre politiska sfären. Alla dessa myndigheter med olika uppgifter
gör att statsapparaten blir svår att överblicka. Då det ofta rör sig om statliga myndigheter som tillsätts av
regeringen så finns risken att man tillsätter sådana chefer som säger och gör sådant som passar den
sittande regeringen. Detta kan leda till att det egentligen är regeringen som styr arbetet i myndigheterna.
Om så är fallet är man tillbaka i det som maoisterna på 1960-talet ville bekämpa, centralisering av
samhället. Som fallet är idag är Sverige nära att bli ett byråkratsamhälle. 48
4.6 Kärnvapen
Allt sedan USA släppte världens första atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki
1945 har det funnits både förespråkare och motståndare till bruket av kärnvapen. I Sverige fanns det en
antiatomvapenrörelse, denna kan man säga var uppdelad i två avdelningar. En avdelning pacifister som
var emot alla atomvapen och en avdelning med revolutionärer som var emot USA:s och Sovjets
upprustning men vägrade fördöma Kinas atomprogram. Schismen mellan de två avdelningarna tilltog när
Kina 1964 sprängde sin första atombomb.49
Anledningen till att de svenska maoisterna fördömde USA:s och Sovjets upprustningspolitik men
vägrade fördöma Kinas var att Kina var omringat av militärbaser som styrdes av väst. 1966 hade USA
stora marktrupper i Sydkorea, men det stod inga kinesiska trupper i Nordkorea. Den större delen av den
aktiva amerikanska krigsmakten fanns i Sydvietnam, mycket nära den kinesiska gränsen. Den
amerikanska flottan hade baser i Taiwan, Okinawa, Guam, Filippinerna och Thailand. Kina var
bokstavligen inringat i alla väderstreck. Det är denna inringning från västs sida som gjorde att de svenska
maoisterna inte föraktade den kinesiska upprustningen, de var helt enkelt tvungna att upprusta för att
kunna skrämma väst att hålla sig borta från den kinesiska gränsen. 50
4.7 Kärnvapendebatten idag
Frågan om kärnvapen är en fråga som i hög grad är aktuell än idag. Idag är väl inte rädslan för ett globalt
kärnvapenkrig lika stark som på 1960-talet men visst finns det en rädsla. Grunden till rädslan idag ligger
i att diktatorer i tredje världen håller på att utveckla kärnvapen. Det man är rädd för är att dessa vapen ska
hamna i ”fel” händer och att de används i exempelvis terrorattacker.
Idag vill länderna ha kärnvapen för att stärka sina positioner gentemot sin granne. Så är fallet i
exempelvis Indien-Pakistan och i Nordkorea-Sydkorea. Att ha kärnvapen inger respekt och håller fienden
på mattan. Den stora debatten idag gäller vem som har rätt att ha kärnvapen. Tidigare ansåg man att vissa
48
Erfors, Eric. Pampväldet Expressen. 2003-10-29. sid 2
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 23
50
Vinde Rapport från Kina 1966. sid. 191
49
”goda stater” hade rätt till kärnvapen medan de ”onda” inte hade det. Detta argument håller inte längre
och frågan om en global avveckling är mer aktuell än någonsin. 51
Rädslan för dessa kraftiga vapen har till och med orsakat krig. Vem minns inte debatten om de USAstödda vapeninspektioner som skedde i Irak där USA sedan proklamerade att man nu hade bevis för att
Irak hade dessa vapen. Innehav av dessa vapen var tillräckligt för att USA skulle ha rätt att anfalla Irak.
Det man gjorde från USA:s sida var att man spelade på människors rädsla inför dessa vapen och sökte en
anledning till ett krig mot fienden Irak. Det är än idag inte bevisat om Irak hade några
massförstörelsevapen.
Många menar att det aldrig kommer att bli en global avveckling om man inte får de fem ursprungliga
kärnvapenmakterna, USA, Storbritannien, Kina, Ryssland och Frankrike, att avveckla sina egna
kärnvapenprogram. Detta är något som sägs vara avlägset då George Bush istället vill utveckla
amerikanska taktiska atomvapen. Så för att istället förhindra att tredje världen kommer åt teknologin
måste man istället se om sitt eget hus och avveckla sina egna vapen innan man kan kräva att någon annan
ska göra det.52
4.8 EEC
Som nämnts tidigare var det viktigt för maoisterna att bevara och skydda Sveriges självständighet. Något
som man ansåg hota denna självständighet var när den svenska regeringen i början av 1970-talet inledde
förhandlingar om anslutning till EEC, numera EU. Detta var något som skulle hota den svenska
självständigheten och att Sverige inte skulle kunna föra sin egen utrikespolitik, besluten skulle fattas åt
oss i Bryssel. Även möjligheten att propagera för stöd till de Indokinesiska folken skulle kraftigt
begränsas. Man sade också att USA använde EEC för att befästa sin makt i Europa, ett nej till EEC var
alltså ett led i kampen mot USA-imperialismen. Man var också rädd att ett inträde skulle begränsa mötesoch demonstrationsfriheten, vilket kraftigt skulle begränsa rörelsens fortsatta arbete. 53 För att driva
kampen mot ett EEC-inträde bildade man en frontorganisation som hette ”nej till EEC-förbundet”. Det
var detta förbund som aktivt skulle föra maoisternas talan i frågan. 54
4.9 EEC/EU-debatten idag
Skall Sverige upphöra som självständig nation?
Detta skulle kunna vara ett slagord tagit ur en maoistisk demonstration i början av 1970-talet. Istället var
det inledningen till en tidningsartikel i januari 1992 i samband med frågan om Sveriges inträde i vad som
då hette EG. Detta visar att samma debatt fördes då inträdet i EG var aktuellt, det var samma frågor och
problem med ett inträde som framställdes. Man var orolig för att Sverige skulle förlora sin
självständighet och nationella identitet. En sak som skilde sig från 1970-talet var att man inte blandade in
USA så mycket i debatten. Man var inte längre orolig för att USA skulle använda EG för att befästa sin
51
Dahlberg, Anna. En ny kärnvapenålder Expressen. 2003-10-22. sid 2
Aftonbladet. Vem får ha kärnvapen? 2004-01-10. sid 2
53
Salomon Rebeller i takt med tiden 1996. sid 132
54
Augustsson & Hansén De svenska maoisterna 2001. sid 69
52
makt i Europa. Snarare var det tvärtom att EG skulle bli en motpol mot USA, tillsammans skulle man
bilda en stark kraft i Europa som skulle kunna ställa krav på USA. 55
Idag är debatten om EU i full gång då det är dags för Europaparlamentsval. Debatten idag gäller främst
vad EU har gjort för Sverige. Man klagar ofta över att det kostar för mycket att vara medlem och att
Sverige är ett av de länder som betalar mest för att vara med och får minst tillbaka. Samtidigt debatteras
det om de personer som fått bidrag som man anser att de inte har rätt till. Det finns exempel på
människor som köper stora gårdar och anmäler att de har jordbruk för att hålla landskapet öppet och
sedan lyfter bidrag för detta när de i själva verket inte driver något som helst jordbruk. En annan sak som
debatteras är förtroendet för de politiker som sitter i parlamentet. Det är ofta man hör att de lyfter stora
traktamenten utan att vara på plats. Så visst är EU-debatten i allra högsta grad levande.56
4.10 Klasskampen
De svenska maoisterna hade åsikter i en rad frågor men det viktigaste var ändå att man talade för folket
och arbetarna. Man ville även sudda ut klassklyftorna och här användes folket som en benämning på ett
motsatsförhållande, där folket var den stora massan och resten var herrarna eller kapitalisterna. Man ville
även göra sig fri från de imperialistiska stater som förtyckte andra stater. Här blev Vietnamkriget den
viktigaste frågan som kom att påverka hela den maoistiska rörelsen och dess arbete. Man ville se sig som
förtrupp för arbetarna och man ville få massorna att inse att man tillsammans hade en oövervinnlig styrka
som skulle bidra till att kapitalets diktatur skulle få ett slut. Förutom folket var imperialismen en viktig
fråga. Ordet imperialism användes för att dela upp världen i gott och ont och för att sätta en etikett på
motståndarna som främst var USA, och till vissa delar Sovjetunionen.
4.11 Klasskampsdebatten idag
Än idag finns det en debatt om klasskamp. Debatten gäller främst att man ska minska lönegapen och höja
lägstalönen. Den stora debatten idag gäller dock jämställdhet och lika lön för samma arbete oavsett kön.
Sverige vill gärna titulera som världens mest jämställda land.
Världssystemteoretikern Immanuel Wallerstein menar att kapitalismen är den största orsaken till
klassklyftorna i samhället idag. Han säger att folket måste ställa högre krav på löner, välfärd och att
företagen ska betala det fulla priset för sin produktion. Wallerstein menar att klasskampen lever och att
kapitalism är den stora orsaken till att klyftorna i samhället inte minskar, för att bli av med klyftorna
måste vi bekämpa kapitalismen.57
55
Johansson, Sten. Slutet för Sverige Dagens Nyheter 1992-01-25. sid 4
TV4 nyheterna klockan 18.30 2004-05-21
57
Larsson, Petter Krossar klasskamp kapitalismen? Kvällsposten/Expressen 2002-02-05 sid 2
56
5 Diskussion
Det har varit intressant att undersöka hur man som student i Sverige på 1960-1970-talet tänkte och i
vilken högre gran än idag man engagerade sig i grupper med likasinnade. Det var självklart inte alla
studenter och intellektuella som var politiskt aktiva men jag vill mena att det var i högre grad än det är
idag.
Jag hade ingen större förkunskap om maoismen i Sverige innan jag började min undersökning vilket
gjorde att det var svårt att göra någon lämplig avgränsning. Jag valde att avgränsa mig mot maoismen
som är en ganska liten del av den vänstervåg som drog över Sverige på 1960-talet. Problemet med denna
avgränsning var att det fanns lite litteratur om just maoismen i Sverige. Den mesta forskningen idag berör
kommunismen i stort och då den kommunism som är relaterad till det forna Sovjetunionen. Jag hade en
hypotes när jag började min undersökning om varför man kom att välja just den kinesiska
kommunismen. Min hypotes var att Kina låg så långt borta och att landet hade varit stängt för omvärlden
så länge. Detta gjorde att det blev spännande och exotiskt att välja denna ideologi. Jag kan inte säga att
denna hypotes stämde fullt ut men jag vill påstå att den inte var helt felaktig. Detta grundar jag på att det
under det stora språnget och kulturrevolutionen var mycket som inte offentliggjordes från kinesisk sida.
Man försökte hela tiden förhöja sin och kommunismens situation. Detta gjorde att man som svensk
maoist kanske inte visste hela sanningen, trots att landet var mer öppet än förr fortsatte man att leva i en
viss okunskap, det exotiska fortlevde.
Jag hade tänkt ha med konflikten mellan Kina och Sovjetunionen som en forskningsfråga då jag anser att
den är viktig för att få förståelse till att det uppstod två kommunistiska centra i världen. Det är svårt att ge
en uttömmande bild av den frågan då den i sig är ett forskningsämne i sig och jag valde att bara nämna
den som bakgrund till mina egna frågeställningar. Kina följde Sovjet så länge situationen var bra där och
det hjälpte Kinas utveckling. Min egen teori om splittringen är att det berodde på politikernas åsikt om
varandra. Stalin tyckte om sin föregångare Lenin och Kinas ledare Mao gillade Stalin. Så långt var allt
bra och situationen mellan staterna var god, Kina tog efter Sovjets femårsplaner och båda staterna
grundade sig på marxism-leninism. När sedan Stalin dog 1953 och hans efterföljare Chrusjtjov ville
lämna Stalin och hans bravader bakom sig blev situationen annorlunda. Det uppstod en schism mellan de
två och splittringen mellan de två var ett faktum. Som sagt detta är ett eget forskningsområde i sig.
Min frågeställning om varför man valde den kinesiska kommunismen framför den sovjetiska anser jag att
mitt tidigare resonemang om avståndet och det exotiska kan vara en förklaring. Jag tror att detta spelade
in samtidigt som man i Sovjet hade fastnat i gamla mönster och inte hade förmågan att göra någon
radikal förändring som kunde locka till sig nya medlemmar.
Min fråga om vad de svenska maoisterna ville lyfta upp till debatt tyckte jag var intressant då den i vissa
avseenden påminner om debatten idag. Debatten idag är inte lika inriktad mot just imperialism och
kapitalism men visst finns det inslag av det också. Ingen har väl kunnat undgå debatten om USA och Irak
och konflikten dem emellan. Den debatten gäller till viss del huruvida USA har att stanna kvar i Irak och
tillsätta det nya styret där. Här kan man se en likhet med debatten om Vietnamkonflikten, det är en stark
kapitalistisk stat som gör intrång i ett fattigare land. Det som är intressant är att USA allt som oftast är
inblandad i debatten nästan oavsett vad man diskuterar. Detta kan ju självklart bero på att USA är
inblandade i stort sett överallt. Detta kan vara en orsak till att de ofta får folk emot sig, man tycker att
USA lägger sig i för mycket och att de försöker leka en sorts världspolis. Man ska självklart inte gnälla
för mycket på USA då de hjälpt Europa många gånger men visst kan jag hålla med om att de gjort bort
sig några gånger i historien.
Även när det gäller EEC/EU-frågan finns det likheter i debatten som rådde i Sverige för ca 10 år sedan
angående Sveriges inträde i EU. Även då gällde debatten om Sveriges självständighet och att styret
skulle flyttas från Sverige till Bryssel. Jag tror att folk i allmänhet känner en rädsla för förändringar, det
märkte man för några månader sedan då det var EMU-val, man vill inte byta bort det som man vet
fungerar. Man ser ofta bara bekymmer när det är dags att förändra något.
Även kärnvapendebatten finns kvar idag, inte lika hätsk nu som då. Det som jag tycker är konstigt med
debatten angående debatten är att det verkar vara vissa länder som har patent på att ha
massförstörelsevapen. Ta USA igen, det är det landet som har den största armén och de största bomberna
men detta är det ingen som ifrågasätter. Sedan går de in i ett litet land som Sydkorea och ställer krav på
att de ska avveckla
sina kärnvapenprogram.
Visst anser jag att kärnvapen och andra
massförstörelsevapen ska förbjudas men jag anser inte att USA har rätt att ställa krav när de själva
besitter samma vapen. Man måste ju på något sätt föregå med gott exempel.
Då detta var en uppsats med begränsat omfång finns det självklart mer som går att forska vidare på. Jag
hade själv tänkt inrikta min forskning mot hur man i rörelsens egna tidskrifter såg på Kina och hur man i
tidskrifterna såg på mina nämnda forskningsfrågor. Det skulle också vara intressant att intervjua personer
som var aktiva inom den maoistiska rörelsen. Yttre omständigheter gjorde att detta inte var genomförbart
för min del. En annan inriktning på forskning skulle kunna vara att se hur det kommer sig att så många
tidigare medlemmar i en rörelse som förkastade kapitalismen idag har välavlönade chefs- och toppjobb,
ofta inom media.
6 Sammanfattning
Anledningen till att jag valde detta arbete är att jag har förundrats över hur tafatta dagens studenter är och
hur pass mycket mer engagerad man var bara för 30 år sedan. Jag valde att inrikta mitt arbete mot
maoisterna i Sverige och arbeta utifrån två huvudfrågeställningar:
-
Varför valde man den kinesiska kommunismen framför den Sovjetiska?
-
Vad var det de svenska maoisterna ville lyfta upp till debatt?
Undersökningen bygger främst på svensk litteratur, både modern litteratur skriven av före detta maoister
men även av litteratur skriven under tiden då rörelsen var som mest aktiv och reformerna i Kina pågick
för fullt. För att svara på mina frågor om dagens debatt har jag använt mig av tidningsartiklar som är
skrivna mestadels under 2000-talet.
Anledningen till att man valde att följa Maos syn på kommunism var att han var positiv till en klasskamp,
mot byråkrati och imperialism samt att han lyckades engagera nya grupper av radikala ungdomar. Man
var även positiv till hans reformer där han ville ha en balans mellan jordbruk och industri. Man ansåg att
Sovjetunionen höll på att närma sig USA för mycket, detta möttes ogillande då man ansåg att USA var
kommunismens fiende nummer ett.
Man var positiv till att Mao såg på bönderna som en revolutionär kraft då detta möjliggjorde en
revolution i tredje världen, där bondeklassen var dominerande. En annan positiv sak var att man i Kina
försökte decentralisera makten, tvärtemot Sovjet som höll fast vid sin centraliserade maktfördelning.
Vietnamkriget kom att få stor betydelse för maoismen i Sverige. Alla frågor man hade på agendan
berörde på något sätt Vietnam. Detta gjorde att man hade ett nära samarbete med den svenska FNLrörelsen. Vietnam blev viktigt då det var ett fattigt land i tredje världen som blev ockuperat av den
kapitalistiska stormakten USA. Detta kom att bli symbolen för det antiimperialistiska arbetet som man
bedrev
Maoisterna var emot byråkrati, EEC och kärnvapen. Det sistnämnda enbart i USA:s och Sovjets fall då
man såg att Kina hade rätt att försvara sig då det var omringat av västs och Sovjets militärbaser.
Mitt resultat visar att debatten som rådde då inte skiljer så mycket från debatten idag. Det är sig stort sett
samma frågor som berörs.
7 Litteraturförteckning
Augustsson, Lars Åke & Hansén, Stig, De svenska maoisterna, Lindelöws bokförlag, Göteborg, 2001
Blomqvist, Lars Erik, Lidström, Karl-Gunnar & Odén, Bertil, Revolutionernas Kina, LTs förlag,
Stockholm, 1967
Blumer, Giovanni, Den kinesiska kulturrevolutionen 1965-67, PAN/Nordstedts, Stockholm, 1969
Burgman, Torsten, Kinabilden i Sverige från 1667 till 1998, Historiska media, Lund 1998
Frenne, Göran, Lötveit, Trygve, Malmqvist, Göran & Wolf, Hans, Kina – tradition och förnyelse,
Almqvist & Wiksell, 1974
Gittings, John, Kina i förändring, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1991
Nationalencyklopedin, band 11, Bra böcker AB, Höganäs, 1993
North, Robert C, Kommunismen i Kina, Aldus/Bonniers, Stockholm, 1966
Oja, Ingvar, Kina – mittens rike, Natur och Kultur, Stockholm, 1993
Salisbury, Harrison E, Krig mellan Ryssland och Kina, Aldus/Bonniers, Stockholm, 1970
Salomon, Kim, Rebeller i takt med tiden, Rabén Prisma, Stockholm, 1996
Vinde, Victor, Rapport från Kina, Bonniers, Stockholm, 1996
Tidningar
Aftonbladet 2004-01-10
Dagens Nyheter 1992-01-05, 2003-11-14
Expressen 2003-10-22, 2003-10-29
Kvällsposten/Expressen 2002-02-05
Övriga källor
Nationalencyklopedin Multimedia 2000 på CD-ROM
TV4 nyheter 2004-05-21 kl. 18.30
