Årsrapport 2008
Nacka och Värmdö
Katarina Blåhaga
Mattias Castman
Gertrud Magnusson
Linda Pettersson
2
Innehållsförteckning
Sid.
Inledning
3
Vision och mål för verksamheten 2008
4
Faktaruta om personligt ombud Nacka/Värmdö
5
Klientarbete
Arbetsmodell
Anna, 19 år
Statistik
Marknadsföring
6
6
8
9
Systemfel och brister
Avslutning
Bilagor
Bilaga 1 Bakgrund till personligt ombud
Bilaga 2 Organisation personligt ombud Nacka/Värmdö
Bilaga 3 Statistik personligt ombud Nacka/Värmdö
Bilaga 4 Ledningsgruppen
12
13
16
17
18
19
21
3
Inledning
Under året har vi haft en stor genomströmning av klienter där många nya har sökt sig till oss
samtidigt som vi kunnat avsluta en hel del. De två vanligaste uppdragen hos våra klienter har
varit ekonomi och boende.
2008 sammanställde socialstyrelsen en ny skrift som beskriver vårt arbete: ”Arbetet som
personligt ombud innebär bland annat att man utifrån klientens behov ska försöka hitta en
gemensam lösning mellan vårdgivare, försäkringskassa och andra aktörer som har kontakt
med klienten. Förutom att få till stånd en samordning mellan dem måste intressen, synsätt och
värderingar jämkas samman. Eftersom många klienter har en komplex problembild är det
alltså viktigt att det finns gemensamma värderingar i synen på psykisk sjukdom,
människosyn, och hur rehabilitering bör utformas och vad som bäst främjar återhämtning.”
(Socialstyrelsen: Ett nytt yrke tar form; personligt ombud. 2008:12)
I denna årsrapport berättar vi bland annat om ”Anna, 19 år” som väl beskriver de nya
utmaningar som vi under 2008 stått inför, då många unga människor från den
neuropsykiatriska målgruppen hört av sig till oss, med dess specifika problem och svårigheter
att ta sig fram i samhället. Vidare redogör vi för vår uppdaterade arbetsmodell, samt den nya
handlingsplan för vårt arbete med systemfel och brister som vi tillsammans med vår
ledningsgrupp arbetat fram.
4
Vision och mål för verksamheten 2008
VISION
Att de psykiskt funktionshindrade ska ha samma förutsättningar
att leva i samhället som alla andra.
MÅL
Att bistå/ företräda den enskilde så att denne får stöd/ service och vård utifrån egna
önskemål och lagliga rättigheter.
För att uppnå detta mål:
▪ Bedriva uppsökande verksamhet för att nå målgruppen
▪ Arbeta flexibelt och vara möjliga
▪ Hålla oss uppdaterade kring samhällets organisationer och förändringar som påverkar
vår målgrupp
▪ Underhålla och utveckla kontaktnät som gynnar vårt arbete
▪ Informera och sprida kunskap om vår verksamhet
Att i olika sammanhang påtala och företräda målgruppen i övergripande frågor, på såväl
lokal som regional och nationell nivå.
För att uppnå detta mål:
▪ Delta i olika forum där målgruppen berörs
▪ Dokumentera de brister vi ser i välfärdssystemet som påverkar målgruppen
▪ Peka på möjliga förändringar som främjar målgruppen
▪ Rapportera det vi anser brister till ledningsgrupp, ansvariga chefer och politiker
5
Faktaruta om personligt ombud Nacka/Värmdö
Vi är fyra personliga ombud som arbetar i Nacka och Värmdö kommun sedan 2002.
Målgrupp
Vår målgrupp är de med psykisk sjukdom och som har långvariga eller bedömt långvariga
psykiska funktionshinder. Våra klienter har komplexa behov av vård, stöd och service. Våra
klienter är skrivna i Nacka eller Värmdö kommun och är från 18 år och uppåt.
Klientarbete och systempåverkan
Som personliga ombud har vi två uppdrag. Ett av dessa är att arbeta på uppdrag av klienten
och hjälpa den enskilde med att få det stöd, den vård och service som psykiskt
funktionshindrade enligt lag har rätt till. Vi kan vara ett stöd i kontakten med olika
myndigheter, hjälpa till med att ansöka om olika insatser och se till att samordning sker. Vi
är fristående och vi arbetar på uppdrag av klienten och inte på uppdrag från myndigheter eller
vårdgivare. Det kan innebära att vi på klientens uppdrag går emot behandlingsmässiga och
ekonomiska ställningstaganden som görs av olika offentliga aktörer.
Vårt andra uppdrag är att upptäcka och rapportera systemfel/brister. Syftet med detta uppdrag
är att ta bort de återkommande hinder vi ser för vår målgrupp när det gäller att få det stöd,
den vård och service som de har laglig rätt till.
Ledningsgrupp
Vi har en ledningsgrupp vars uppgift är att leda och utveckla verksamheten personligt ombud
i Nacka och Värmdö. Ledningsgruppen ger oss mandat att arbeta vidare med olika frågor
som vi uppmärksammat under åren. Dessutom är det bland annat till ledningsgruppen vi
rapporterar de systemfel/brister vi ser i vårt dagliga arbete.
Marknadsföring
Vi bedriver regelbunden marknadsföring i syfte att informera om verksamheten för klienter
och olika personalgrupper. För detta arbete finns en marknadsföringsplan som uppdateras
inför varje halvår.
6
Klientarbete
Enligt socialstyrelsen har personligt ombud följande arbetsuppgifter:
-
att tillsammans med den enskilde identifiera och formulera dennes behov av vård, stöd
och service
att tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras,
samordnas och genomförs
att bistå och – om fullmakt finns – företräda den enskilde i kontakterna med olika
myndigheter
se till att den enskilde får vård, stöd och service utifrån egna önskemål, behov och
lagliga rättigheter.1
Arbetsmodell
Utvecklingsarbetet under året har lett fram till en reviderad arbetsmodell. Syftet har varit att få
bättre struktur och likartat arbetssätt i vårt klientarbete.
Värderingar och utgångspunkter
Utgångspunkten i vårt arbete är en tro på alla individers vilja och unika förmåga att själv välja
och ansvara för sitt liv om hon ges förutsättningarna till det. Vårt arbete bygger på respekt för
klienten och dennes egna uttryckta behov och önskemål. I arbetsprocessen strävar vi efter
kontinuitet och långsiktighet. Basen för vårt arbete som personliga ombud är att klienten är
vår uppdragsgivare och att vi skapar förtroendefulla relationer. Målet är att klienten ska känna
tillit och delaktighet och därigenom ges möjlighet att växa och själv forma sitt eget liv. Den
enskildes självbestämmande och integritet ska alltid respekteras. Arbetet ska präglas av
helhetssyn på klienten och dennes nätverk. Utgångspunkten är att arbeta tillsammans med
klienten och inte åt denne. Klienten ska på sikt kunna uppnå så hög grad av självständighet
och egenmakt som möjligt. Tre fundament präglar vår arbetsmodell
Tidsgenerositet/långsiktighet
Helhetssyn
Flexibelt arbetssätt i nuet (personens unika behov och aktuella funktionsnivå och
hälsotillstånd för arbetet)
Första mötet
Första mötet är alltid med två personliga ombud. Den av oss som är tänkt som ombud leder
och håller i första mötet. Vi ger information om vårt uppdrag och ger klienten utrymme att
beskriva sin situation och eventuella problem som föranlett kontakten. Eventuellt kan fler
möten bli aktuella för att nå fram till uppdrag. Första mötet kan förläggas enligt klientens
önskemål. Vissa klienter kommer med tydliga uppdrag som är relativt enkla att genomföra,
medan andra är mer komplexa och kräver ett mer långsiktigt arbete.
7
Förtroende
Att arbeta med klienten där klienten är; den aktuella livssituationen och graden av
funktionshinder i nuet styr ombudets arbete. Flexibelt arbetssätt som på sikt ska skapa ett
förtroende mellan ombud och klient. Här kan personligt ombud gå in och utföra vissa
uppdrag. Syftet är att skapa förtroende och ge en bild av klientens situation. Att göra
hembesök och tillsammans fika, gå promenader och öppna post, ger ombudet mer kunskap
om klientens totala livssituation och därmed bättre möjlighet att tillsammans med klienten
hitta rätt stöd och vårdinsatser. Motiverande arbete ingår i denna fas.
Genomförande
Under denna fas genomförs de uppdrag ombudet och klient formulerat. Överenskommelser
görs skriftligt och/eller muntligt för att fokusera på att man drar åt rätt håll. Kontinuerlig
avstämning.
Avslut/utvärdering
Efter utförda uppdrag görs en sammanfattning och utvärdering av det man uppnått
tillsammans. Klienten informeras dessutom om att han eller hon är välkommen tillbaka.
Eventuellt hör ombudet av sig efter en viss tid för att höra hur klienten har det.
”Verktygslåda”
Som hjälp i de olika faserna kan vi använda oss av olika ”verktyg” för att kartlägga,
tydliggöra och formulera uppdraget kring varje enskild klient. Denna verktygslåda är
föränderlig och förnyas vid behov.
- Nätverkskarta
- Scheman
- Självskattningar
- Målformuleringar
- Utvärdering
8
Anna, 19 år
För att åskådliggöra hur vårt arbete som
personligt ombud kan se ut, presenteras ett
fingerat ärende.
vårdgivare. Hon har inte någon gång fått
information om vilket stöd som finns för henne
och andra i liknande situation.
Anna har alltid haft stora svårigheter i
vardagen. Hon klarade inte av skolans krav
vilket ledde till ofullständiga gymnasiebetyg.
Anna har svårt att planera och organisera sin
vardag och hamnar ofta i konflikter.
Omgivningen uppfattar henne som slarvig och
nonchalant. Hon kommer nästan aldrig i tid
och hon tappar bort sina saker. Det blir alltid
rörigt runt Anna. Hon påbörjar nya projekt som
sällan eller aldrig avslutas på grund av att hon
tröttnar.
Ombudet börjar med att kartlägga Annas
livssituation och tillsammans formulerar de en
plan med prioriteringsordning. Syftet är att ta
reda på vilka insatser och vilket stöd Anna kan
få utifrån sina önskemål, behov och lagliga
rättigheter. Anna vill gå i skolan, hon vill bli
självständig, självförsörjande och önskar förstå
och arbeta med sitt funktionshinder. Hon vill
flytta hemifrån och kunna sköta sin egen
vardag med allt vad det innebär.
Likadant är det hemma och tämligen enkla
vardagssysslor resulterar ofta i kaotiska
tillställningar. I perioder har hon också haft
mycket ångest och ganska djupa depressioner.
Anna är trevlig, social och i övrigt en kreativ
och konstnärlig tjej med många intressen. Hon
är väl medveten om sina svårigheter och har
med stigande ålder lärt sig att tygla sitt humör
och vredesutbrotten är ofta mer övergående.
Men hon går inte i skolan, saknar ett arbete och
sover mest hela dagarna. Anna har prövat på
en del olika arbeten men det har inte fungerat
eftersom det alltid blivit för stressigt eller så
har det blivit bråk med kollegor och chefer.
För sex månader sedan fick Anna diagnosen
ADHD. Familjen kände sig oerhört lättad.
Äntligen hade Annas problem fått ett namn
och till slut skulle de få hjälp, men dessvärre
visade det sig inte vara så enkelt.
Familjen är trött och slutkörd efter alla år med
ett funktionshindrat barn och ständigt
kämpande för att bli tagna på allvar. Mamman
hade förväntat sig att någon skulle hjälpa Anna
att få stöd och hjälp efter utredningen. Men
hon upplever att ingen egentligen har något att
erbjuda Anna.
Annas mamma får genom Attention tips om
personligt ombud.
När Anna kommer till personligt ombud saknar
hon inkomst, sysselsättning och stöd från
Ett möte bokas in med läkaren på den
psykiatriska öppenvården för att diskutera hur
de bedömt hennes arbetsförmåga. Kontakt tas
även med socialtjänsten för att lösa Annas
akuta försörjningssituation. Ombudet följer
med till de olika instanserna och hjälper Anna
att komma ihåg vad som sagts genom att föra
minnesanteckningar som sedan skickas till
hennes e-post. Något hon uppskattar mycket
och tycker sig ha god hjälp av, för att kunna gå
tillbaka och se vad som sagts och beslutats.
För att nå framgång i arbetet med Anna är det
avgörande att utgå från hennes önskemål och
funktionshinder.
Hennes
uppmärksamhetsstörning
medför
att
koncentrationen är nedsatt och hon har
svårigheter att följa med i samtal och tappar
lätt fokus. Korta möten är att föredra. Viktigt
är också att i god tid före påminna henne om
inplanerade möten. Till exempel genom att
skicka sms dagen innan och sedan ringa ett par
timmar före mötet. För trots att hon själv är
noga med att skriva upp tider så missar hon
ofta inbokade möten i alla fall.
”Det blir kaos inne i mitt huvud och alla
tankar går så snabbt. Även om jag vet att jag
ska träffa någon ena sekunden så är det som
bortblåst i nästa sekund”
Anna är en ung människa och ett exempel på
den
unga
grupp
personer
med
neuropsykiatriska diagnoser som söker sig till
personligt ombud.
9
Statistik
Antal klienter
Under året tog vi emot 69 nya klienter och vi avslutade sammanlagt 65 klienter. Under 2007
var motsvarande siffra för nya klienter 47 och avslutade klienter 67.
Klienternas uppdrag
Det totala antalet uppdrag under 2008 (mörka staplar) var 256. I genomsnitt hade varje klient
cirka två till tre uppdrag. I jämförelse med 2007 så är fördelningen mellan de olika uppdragen
i stort sett oförändrad. Det är fortfarande ekonomi och boende som är de vanligaste
uppdragen.
10
De vanligaste uppdragen
Ekonomi
Att hitta rätt form av stöd åt klienter för att de ska klara av att hantera sin vardagsekonomi.
Det kan även vara att ansöka om rätt försörjning, exempelvis sjukersättning, sjukpenning eller
försörjningsstöd.
Boende
Att ansöka om stöd för att klara av sitt boende, vara ett stöd i kontakten med en hyresvärd
eller hjälpa till med att ansöka om eller byte av bostad.
Övrigt
Exempelvis: stödja klienten i kontakten med beroendevård, habilitering och fackförbund eller
se till att klienten får rättsligt stöd i form av advokat.
Psykiatrisk vård
Klienter som vill ha stöd under möten med sin behandlare, läkare eller kurator. Det kan
handla om en vilja hos klienten att påverka valet av medicin och behandling. Dessutom om
rätten till kontaktperson under inläggning inom slutenvården och att se till att ett
vårdplaneringsmöte genomförs innan utskrivning.
Arbete/Sysselsättning
Klienter som önskar eller vill byta sysselsättning. Det kan också handla om att få prova på att
arbeta deltid med bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning. Här innebär vår funktion ofta en
samordnande sådan när flera aktörer (psykiatri, socialtjänst, försäkringskassa och
arbetsförmedling) ska samlas kring klienten och utarbeta en gemensam plan.
11
Diagnosgrupper
I maj 2008 undersökte vi vilka diagnosgrupper våra klienter tillhörde. Denna statistik
presenterade vi för ledningsgruppen och vi kommer genomföra samma undersökning i maj
2009. Vid det aktuella tillfället hade vi 53 klienter.
Diagnos
Personlighetsstörning
Depression
Schizofreni/psykos
Missbruk/dubbeldiagnos
ADHD/ ADD (även
misstänkt)
Ångestsyndrom
Asperger
Vet ej
PTSD
Bipolär
Ätstörning
Övrig psykiatrisk
diagnos
Antal
14
13
12
11
10
TOTALT
75
6
4
3
2
0
0
0
Sammanställningen är tänkt att ge en fingervisning
om vilka klienter vi arbetar med. Det är inte några
exakta eller säkra siffror eftersom vi inte alltid vet
vilka diagnoser våra klienter har. Ibland har vi en
rimlig uppfattning eftersom vi tar del av läkarintyg, i
andra fall har vi klienternas utsago. Vi har valt att ta
med personer med misstänkt ADHD och som står i
kö för utredning.
Antal diagnoser/klient
Antal
Klienten har ingen diagnos
Klienten har en diagnos
Klienten har två diagnoser
Klienten har tre eller fler diagnoser
6
30
12
5
De vanligaste diagnoserna var personlighetstörning, depression, schizofreni/psykos och
missbruk.
12
Marknadsföring
I vårt arbete ingår att regelbundet marknadsföra verksamheten i syfte att nå ut till nya klienter.
För detta arbete upprättar vi en marknadsföringsplan som uppdateras varje halvår. Under
större delen av 2008 har vi haft en stor tillströmning av nya klienter och till följd av detta har
vi haft klienter på kö. Därför har vi lagt mindre arbete på marknadsföring än vad som från
början planerats.
Informationsinsatser under 2008
- Socialsekreterarna på försörjningsstöd, Nacka.
- Socialpsykiatrin, Värmdö kommun.
- Stena bostäder.
- Anhörigföreningen Livgivarna – IFS Nacka/Värmdö.
- Nacka kommuns: VSS – mässa 2007.
- Träfflokalerna.
Broschyr
Vi omarbetade broschyren under året och gjorde den mer lättläslig.
13
Systemfel och brister
Under våren 2008 arbetade vi tillsammans med ledningsgruppen fram en handlingsplan för
hur arbetet med systemfel och brister ska bedrivas.
Handlingsplan för systemfel och brister
Enligt Socialstyrelsen ingår det i personligt ombuds arbetsuppgifter att påpeka brister i
välfärdssystemet som de upptäcker i arbetet med klienterna. Deras upptäckter kan bidra till att
lokala och centrala systemförändringar sker, vilket är ett led i huvudmännens kvalitetsarbete.
Ombudens upptäckter av systembrister måste föras vidare till beslutsfattare för att få
ändringar till stånd. En stöttande, lyhörd och väl sammansatt ledningsgrupp blir oerhört viktig
i detta avseende. (Socialstyrelsens rapport ”Personligt Ombud 2000-2004” Sid 26-27)
PO i Nacka och Värmdö har ledningsgruppens mandat och förtroende att utifrån en
fristående ställning:
Arbeta med fel och brister.
I olika sammanhang påtala och företräda målgruppen i övergripande frågor på såväl
lokal som regional och nationell nivå.
Verka för att uppnå ett gott samverkansklimat med berörda organisationer,
myndigheter och andra berörda.
Fel och brister på olika nivåer
1. Lokal nivå (enskilda handläggare/behandlare, ledning, organisation, resurser)
Om ett fel eller en brist beror på enskilda handläggare/behandlare, en avdelnings ledning,
organisation eller de resurser som finns till dess förfogande; då vänder sig PO till ansvariga
chefer och politiker för att påtala detta.
2. Central nivå (lagstiftning, politiska mål, resurser)
Om ett fel eller en brist beror på exempelvis lagstiftning så kan det vara aktuellt att gå
samman med andra PO, myndigheter, lokala politiker eller intresseorganisationer för att göra
exempelvis en skrivelse.
PO gör en analys av felet eller bristens karaktär och vilken nivå det gäller. Under analysfasen
har PO möjlighet att vända sig till olika aktörer och myndigheter för konsultation.
Förmedling av fel och brister
PO förmedlar fel och brister i samtal eller möte med ansvariga chefer och politiker (i första
hand med första linjens chef och sedan går PO vidare uppåt i organisationen)
PO förmedlar även fel och brister genom:
Falldragningar i ledningsgruppen
Årsrapport
Lokala förtroenderåd
14
Uppföljning av rapporterade fel och brister
Dialog mellan PO och den organisation eller myndighet som det berör
Om fel eller brister kvarstår och är av allvarlig karaktär
Dialog mellan PO och ansvarig chef
Råd och stöd från ledningsgruppen
Kontakt med andra myndigheter, berörda politiker och chefer
Systemfel och brister 2008
Personer med neuropsykiatriska funktionshinder
Vi möter i vårt arbete många personer med neuropsykiatriska funktionshinder eller de som
misstänks ha ett sådant funktionshinder. Vi ser hur dessa ofta inte passar in i hur
samhällsorganisationerna är uppbyggda, både kommun och landsting har många gånger svårt
att erbjuda hjälp. Det är personer som inte kan passa tider, som har svårt att fokusera,
strukturera och organisera sina liv. Det är ofta långa köer inom psykiatrin för att få en
neuropsykiatrisk utredning och utan rätt diagnos får inte personen möjlighet att söka rätt
insats från socialtjänsten, såsom boendestöd. De klarar ofta inte av att hantera papper, lämna
in ansökningar och så vidare, vilket leder till att de inte får pengar från vare sig
försäkringskassan eller socialtjänsten. Vi ser även att det förekommer okunskaper inom
organisationerna om dessa funktionshinder och vilka konsekvenser de får. Att en person, som
exempelvis kan uttrycka sig väldigt klart i en diskussion, inte klarar av att skicka i väg en
blankett i tid.
På ledningsgruppens möte den andra september diskuterade vi denna grupps behov och hur
systemen brister. Även på Nacka förtroenderåd lyfte vi frågan om hur man bäst hjälper denna
grupp. Att det är viktigt att personen får ett professionellt stöd. Vi har även lyft frågan om
kravet på diagnos och aktivitetsersättning/sjukersättning för att kunna få boendestöd hos
socialchefen i Nacka, Eva Jobring. Vi ser hur denna grupp faller mellan stolarna mellan olika
avdelningar inom socialtjänsten.
På ledningsgruppens möte den sjätte maj bestämdes det att personligt ombud officiellt ska
vidga sin målgrupp till att även gälla personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Detta
görs efter att personligt ombud redan jobbar med den gruppen, det går inte att exkludera dem.
Vi ser även att det är personer med stora hjälpbehov.
Bostadssituationen för personer med psykiska funktionshinder
Att ha ett boende är viktigt för oss alla. Om man har ett psykiskt funktionshinder är det om
möjligt ännu viktigare. Utan boende och en ekonomisk grundtrygghet går det inte att
tillgodogöra sig vare sig en medicinsk eller social rehabilitering.
Vi ser att det är mycket svårt för vår målgrupp att komma in på bostadsmarknaden. Personer
med exempelvis skulder och utan fast inkomst har oftast inte en chans. I vissa fall blir
personer kvar längre än nödvändigt inom slutenvården. Andra får bo på vandrarhem eller
hotell under längre tid. Alla är medvetna om den här bristen, men vad som är socialtjänsten
respektive politikernas ansvar framstår ibland som otydlig. Vi har lyft den här frågan med
bland annat socialchefen i Nacka, Eva Jobring.
15
Vårdplaneringar
Samarbetet mellan psykiatrin och socialtjänsten lyfts alltid fram som den springande punkten.
Vårdplaneringen blir en tydlig indikator på om samarbetet fungerar eller inte i praktiken.
Vi har deltagit i mycket bra vårdplaneringar, där den enskilde gör en dagordning med
ansvarig kurator. Där uppföljningsdatum sätts upp, och ansvarig för nästa möte utses. Alla
som kommer på mötet bidrar med sin kompetens. Inga revirstrider. Klientens önskemål och
bästa är i fokus.
Tyvärr så fungerar det inte alltid så. Ibland kallas det inte till vårdplanering, trots att det finns
uppenbara behov av insatser som måste samordnas efter utskrivning. Ibland är vårdtiderna så
korta att vårdplaneringar inte hinns med.
Vi har lyft en del av dessa brister med kuratorerna på slutenvården.
Försäkringskassan
Under året har många personer sökt oss med klagomål när det gäller försäkringskassans
handläggning. Långa handläggningstider, byte av handläggare och dåligt bemötande. Som vi
alla vet har försäkringskassan genomgått stora organisatoriska förändringar under året. Det
drabbar så klart den enskilde. Det vi upplever som det största problemet är hur
försäkringskassan meddelar och bemöter en klient som får sin sjukersättning eller sjukpenning
indragen. Att mista sin ekonomiska grundtrygghet när man samtidigt är psykiskt sjuk är
mycket jobbigt för den enskilda. Att få det beskedet formellt per brev upplevs kränkande. Det
är den personen som vi möter, som känner sig förolämpad, och som inte har fått stöd i hur han
eller hon ska gå vidare. Vi ser att personen inte får tillräcklig stöttning att kontakta
arbetsförmedlingen eller socialtjänsten.
Vi har lyft den här frågan både på ledningsgruppens möte den 6 maj samt på Nacka
förtroenderåd. Tyvärr saknas i båda dessa forum representant från försäkringskassan.
16
Avslutning
I vår ledningsgrupp har flera medlemmar tyvärr slutat och under 2009 blir det viktigt att
kunna ersätta dessa med nya personer, inte minst med tanke på vårt arbete med systemfel och
brister.
Vi har under året planerat för en studieresa som vi kommer genomföra under våren 2009. Vår
arbetsmodell är uppdaterad och med studieresan planerar vi fortsätta utveckla vår verksamhet
i Nacka och Värmdö.
17
Bilagor:
Bilaga 1: Bakgrund till personligt ombud
Bilaga 2: Organisation personligt ombud Nacka/Värmdö
Bilaga 3: Statistik personligt ombud Nacka/Värmdö
Bilaga 4: Ledningsgruppen
Bilaga 1
Bakgrund till personligt ombud
Psykiatriutredningen föreslog i sitt slutbetänkande 1992, ”Välfärd och valfrihet”, att
människor med ett psykiskt funktionshinder ska få rätt till personliga ombud. Regeringen
beslutade om tio försöksverksamheter som pågick under tre år mellan 1995 och 1998. År
2000 beslutade regeringen att permanenta personligt ombud med statsbidrag för en nationell
uppbyggnad av verksamheter med kommunen som huvudman. Nacka kommun och Värmdö
kommun valde att slå ihop sina verksamheter med fyra personliga ombud stationerade i
Nacka.
Styrdokument
Styrdokument för personligt ombud är socialstyrelsens meddelandeblad nr 14/2000. Där
framgår följande:
Personligt ombud är inte en insats som är avsedd för alla personer (cirka 45 000) i
psykiatrireformens målgrupp. Regeringens beslut om statsbidrag bygger på förutsättningen att
i storleksordningen 10 – 20 procent av dessa kan ha behov av ett sådant kvalificerat personligt
stöd.
Enligt beredningsgruppen bör personligt ombud erbjudas personer med psykiska
funktionshinder (18 år och äldre) som
-
har ett funktionshinder som innebär ett omfattande och långvarigt socialt handikapp
som medför stora hinder för ett fungerande vardagsliv
har komplexa behov av vård, stöd och service och som har behov av kontakt med
socialtjänst, primärvård och/eller den specialiserade psykiatrin (utan krav på diagnos)
och andra myndigheter
Personligt ombud ska vara en möjlig insats också för de personer som finns på hem för vård
eller boende liksom för personer med psykiska funktionshinder och missbruk
(dubbeldiagnos).
18
Bilaga 2
Organisation personligt ombud Nacka/Värmdö
Regeringen
Beviljar
stadsbidrag
Socialstyrelsen
Länsstyrelsen
Huvudmän
Ledningsgrupp
Personliga
ombud
Styrdokument
Tillsyn och
utbet. av
statsbidrag
Nacka kommun
Värmdö kommun
Leder
Stödjer
Utvecklar
4 personer
Nacka kommun har arbetsgivaransvar och personliga ombudsverksamheten har placerats
fristående direkt under Anders Fredriksson, verksamhetschef för Verksamheten Sociala
Stödresurser (VSS). Vi har regelbundet träffat Elisabeth Stern och Päivi Suomivirta som båda
är medlemmar i ledningsgruppen.
Personliga ombuden har sina kontor på Ektorpsvägen 2, Nacka. Vi arbetar kontorstid
8-16.30.
De administrativa uppgifterna är fördelade i gruppen.
Varje vecka har vi arbetsplatsträffar som protokollförs.
Vi har under året haft två planeringsdagar.
Ledningsgruppen har under året träffats två gånger.
Vi har en handlingsplan vid hot- och våldssituationer.
Vi har tillgång till Nacka kommuns friskvårdsverksamheter.
Gruppen har under året haft handledning en gång i månaden under våren och varannan
vecka under hösten.
Vi har under året deltagit i följande kurser och konferenser:
-
Två personliga ombud läste grundläggande utbildning i MI 3 hp, ht-08, Karolinska
institutet, Education AB
Ett ombud har gått en grundkurs i Microsoft Office 2007, Nacka kommun.
Miniseminarier anordnade av Nacka öppenpsykiatri och Nacka kommun.
Två utbildningsdagar för personliga ombud anordnade av socialstyrelsen.
Nätverksmöten med andra personliga ombuds verksamheter i ABC-området, samt
möten med personliga ombuden i sydöstra sjukvårdsområdet (Haninge och Tyresö
Två ombud deltog i kursen ”Missbruk och Beroende” (Maria Beroendecentrum AB)
Konferens ”Osynliga barn” anordnad av Barnets ombud i Nacka och KIkommunikation.
Konferens, Tvångsvård i öppenvård – SKL.
Försäkringsmedicinsk utbildning.
Föreläsning om återhämtning, Värmdö kommun.
19
-
Bilaga 3
Statistik personligt ombud Nacka/Värmdö
Omsättning av klienter
A: Antal nya klienter kvar sedan tidigare år och som fortfarande är pågående
B: Antal nya klienter under 2008 som fortfarande är pågående
C: Antal klienter kvar sedan tidigare år men som avslutades under 2008
D: Antal nya klienter under 2008 som avslutades under året
Åldersfördelning
20
Kön och kommuntillhörighet
%
Antal
klienter
74
71
Nacka
29
Värmdö 30
Kvinnor 59
45
Män
57
43
Rådgivning
26 personer har sökt sig till oss under året men inte blivit klienter. Exempel är personer där
rådgivning per telefon varit tillräckligt, de som inte tillhör vår målgrupp eller tidigare klienter
som hör av sig till oss med frågor.
21
Bilaga 4
Ledningsgruppen
Ledningsgruppen träffas fyra gånger per år. Mötena protokollförs. Elisabet Stern är
ledningsgruppens kontaktperson. Under året har Jan-Olov Wiklund (hälso- och
sjukvårdsnämndens förvaltning), Kerstin Bjurström (försäkringskassan) och Mats Karlsson
(socialtjänsten Nacka) slutat.
Elisabet Stern, internkonsult
VSS, Nacka kommun
131 81 Nacka
Tfn. 718 75 30 el. 070- 431 75 30
[email protected]
Fax 08 - 718 75 55
Päivi Suomivirta, verksamhetschef
Värmdö kommun
Skogsbovägen 11
134 81 Värmdö
Tfn. 570 38 327 el. 070- 646 56 23
[email protected]
Fax 08 -. 570 321 60
Jan-Olov Wiklund
Tfn. 737 31 90 el. 070- 484 46 42
Hälso- och sjukvårdsnämndens
[email protected]
förvaltning
Fax 08 - 737 29 60
Olivecronas väg 5, plan 3 (alt. Box 6909)
102 39 Stockholm
Ann-Katrin Skogsberg
Socialtjänsten
131 81 Nacka
Tfn 718 77 05
[email protected]
Fax 08 -. 718 75 29
Mats Karlsson
Socialtjänsten
131 81 Nacka
Tfn 718 75 70
[email protected]
Fax 08 -. 08 - 718 775 29
Monica Beckman, Livgivarna – IFS
Sätravägen 11
133 38 Saltsjöbaden
Tfn. 717 22 91
[email protected]
Fax 08 - 717 25 91
Heleena Ruokonen – Johansson
enhetschef
Nacka psykiatriska mottagning
Nacka Närsjukhus, plan 4
131 83 Nacka
Tfn. 718 66 92 (rec. 718 66 00) el. 070- 484 50 37
[email protected]
Elisabet Vallberg
enhetschef
Värmdö psykiatriska mottagning
Skärgårdsvägen 7
134 30 Gustavsberg
Tfn. 718 74 78 el. 073- 661 87 04
[email protected]
Fax 08 - 718 74 71
Jan-Olof Ahlström
Enhetschef
Psykiatri sydväst
Slutenvård Nacka
Tfn. 718 65 12
22
Kerstin Bjurström
Försäkringskassan
Tfn. 676 48 18 el. 073– 91 41 461
[email protected]
Bo Andersson
PL Kalvsviks gård
Storviksvägen
139 90 VÄRMDÖ
Post skickas till:
c/o Isa-Marie Trahn
Berguddsvägen 65
133 33 Saltsjöbaden
Siv Högberg
Svängstigen 48
13550 Tyresö
Tfn. 712 43 62 el 070 – 593 86 98
[email protected]
