Rutin
Minirintest, vuxna- njursjukvård
Dokument-id i Barium
25591
Dokumentserie
skas/med
Giltigt t.o.m.
2018-01-10
Version
2
Innehållsansvarig: Ann Johansson, Undersköterska, Njurmedicinavdelning 55 (annjo56); Margareta Rydström, Överläkare, Läkare Njurmedicin
(marry11)
Granskad av:
Godkänd av: Thomas Wahlberg, Verksamhetschef, Ledningsgrupp M3 (thowa2)
verksamhetsschef
Publicerad för: M3
Revideringar i denna version
Nytt styrdokument - förlängt i oförändrad form
(endast korrigering av benämning ”PM” till styrdokument samt tillägg av
handläggare)
Bakgrund, syfte och mål
Syfte
Att tydliggöra rutin för vårdpersonal inför och under undersökningen.
Vägledning till läkare för ordination, kontraindikationer och tolkning.
Bakgrund/Indikationer
Minirin (desmopressin) är ett syntetiskt anti-diuretiskt hormon (ADH=vasopressin) som påverkar
återresorptionen av vatten i distala njurtubuli, så att urinen blir maximalt koncentrerad. Naturligt
ADH bildas i hypotalamus o lagras i hypofysens baklob och hjälper till att reglera extracellulär
vätskevolym, natriumbalans och blodtryck. Minirin har längre duration och saknar pressoreffekt
jämfört med naturligt ADH. Vid skada på distala tubuli eller hypotalamus/hypofys blir funktionen
störd och ger försämrad koncentrationsförmåga av urinen. För att få vägledning här bedöms U- o Posmolalitet ca 3-6 timmar efter sc inj av Minirin på törstande patient. Testen påvisar således
njurarnas maximala förmåga att koncentrera urin.
På njurmedicin används testen i första hand för att kunna påvisa tubulär dysfunktion vid i övrigt ej
kraftigt nedsatt GFR, alltså sekundär partiell renal diabetes incipidus t.ex. pga. kronisk interstitiell
nefrit, kronisk pyelonefrit, Litiumnefropathi, toxisk njurpåverkan, renal ischemi mm. (Redan känd
påtaglig njursjukdom och klar polyuri behöver eller ska ej närmare värderas med Minirintest).
Medfödd primär renal diabetes incipidus diagnosticeras redan i spädbarnsåldern.
Andra indikationer kan vara att utreda misstanke central diabetes incipidus (brist på ADH)
respektive psykogen polydipsi. Här får vb göras mer utförliga och långvariga tester på endokrin
special-avdelning. (Se: Boken Endokrinologi u red av Sigbritt Werner, Liber, första uppl 2004 sid
77-78 samt Törstprov (med Minirintest), Region Östergötland 2015-07-22
http://vardgivarwewbb.lio.se)
Arbetsbeskrivning
Kontraindikation och försiktighet
- Föregående kontroll av U-osmolalitet på morgonurin bör vara gjord. Om den är > 800 mosmol/kg,
föreligger adekvat koncentrationsförmåga och testen behöver ej genomföras.
- Glucosuri som ger osmotisk diures. Det stör tolkningen.
- Vid misstänkt habituell eller psykogen polydipsi med stora urinvolymer (> 40 ml/kg/ dygn) risk för
vattenintoxikation om patienten trots instruktioner dricker.
- Vid grav polyuri risk för dehydrering på vätskerestriktion.
- Vid känd tendens vätskeretention/ hjärtsviktstendens och tillstånd som kräver diuretikabehandling
eller ACE-hämning/ARB-beh.
- Äldre
Giltig version är publicerad via http://hittadokument.vgregion.se/skas
En utskrift är alltid en kopia!
Sida 1 (av 3)
Rutin
Minirintest, vuxna- njursjukvård
Dokument-id i Barium
25591
Dokumentserie
skas/med
Giltigt t.o.m.
2018-01-10
Version
2
- Måttlig till svår njursvikt (GFR < 50 ml/min/1,73 m2)
- Vid hyponatremi eller andra elektrolytrubbningar.
- Försiktighet vid pågående behandling med läkemedel kända för att kunna ge SIADH t.ex.
tricykliska antidepressiva, SSRI, karbamazepin, klorpromazin.
- Samtidig behandling med NSAID
- Risk för förhöjt intrakraniellt tryck.
Patientinstruktioner





Patienten instrueras att ej inta vätska efter kl. 20.00 dagen före undersökningen. (Frukost
kan intas i form av torr kost och max 150 ml vätska). Patienten skall infinna sig på
njurmottagningen till kl. 08.00. Ska då kunna lämna ett första urinprov. Testet kommer vara
klart ca kl. 13.00, fram till dess undviks mat och dryck. En sc injektion kommer att ges och
blod och urinprover tas vid flera tillfällen.
Patienten får inte ha intagit något NSAID-preparat, diuretika, ACE-hämmare el ARB sedan
dygnet före undersökningen.
Undersökningen ska ombokas ifall patienten har någon infektion/feber.
Resten av dygnet (12 timmar efter undersökningen) intag av max 1 liter vätska, pga. risk för
rubbad saltbalans vid för stort intag av vätska respektive symptomgivande
vätskeretention/hjärtsvikt vid känd hjärtkärlsjukdom.
Om patienten behandlas med Litium, ska det ha gått minst 24 tim. mellan senaste
tablettintag och Minirintesten, i praktiken får patienten alltså hoppa över de två sista
doserna före provtagningen.
Utförande
 Läkare ordinerar inj Minirin, 4 ug/ml, 1 ml sc i aktuella ordinationer.
 Inj Minirin brukar finnas att hämta på IVA.
 08.00: Undersökningen påbörjas med att patienten lämnar ett urinprov och ett blodprov för
U-osmolalitet (5 ml rundbottnat rör med röd kork för urin) och P-osmolalitet (provrör med
mintgrön kork) samt U-glukos på sticka.
 Efter proven får patienten 1 ml Minirin (4 ug) sc. Notera tiden.
 Ca 09.00=1-2 tim. efter Minirin-injektionen: Ny urintömning. Inget prov på denna urin.
 Ca 11.00=Tidigast 3 tim. efter Minirin-inj: Nytt urinprov för U-osmolalitet.
 Ca 13.00= ca 5 (4-6) tim. efter Minirin-inj: Nytt urinprov för U-osmolalitet och blodprov för Posmolalitet.
 Urinprov får ej ställas i kyla och ska lämnas till lab inom 24 tim.
Tolkning
För psykogen polydipsi talar sänkt P-osmolalitet (normal vid säkerställd, bevakad törst) och att Uosmolalitet > P-osmolalitet efter törst. Pga. ständigt högt vätskeintag hämmas fysiologiskt
vasopressin för att vätskeöverskottet ska kunna utsöndras och njurens koncentrationsförmåga är i
regel måttligt sänkt pga. att elektrolyter som behövs för att koncentrera urinen ”sköljs ur” medullär
njurvävnad.
Både nefrogen och central diabetes incipidus visar P-osmolalitet i övre normalområdet eller lätt
förhöjt och U-osmolalitet <P-osmol efter törst.
Vid total nefrogen DI ökar inte U-osmolalitet vid Minirintillförsel.
Vid partiell nefrogen DI ökar U-osmolalitet < 50 % vid Minirintillförsel
Vid central DI ökar U-osmolalitet >50% vid Minirintillförsel, men om den är partiell kan ökningen var
<50%, alltså som vid renal DI, och då skiljs de åt med P-vasopressin (ADH).
Giltig version är publicerad via http://hittadokument.vgregion.se/skas
En utskrift är alltid en kopia!
Sida 2 (av 3)
Rutin
Minirintest, vuxna- njursjukvård
Dokument-id i Barium
25591
Dokumentserie
skas/med
Giltigt t.o.m.
2018-01-10
Version
2
Lägsta acceptabla värden på U-osmolalitet efter Minirintest, vuxna:
Ålder
18-40
40-60
>60
U-osmolalitet (mOsmol/kgH2O)
800 (850 runt 20 åå)
700
600
Felkällor
Svårigheter att koncentrera urinen ses vid glukosuri (osmotisk diures), alkalos, hypokalemi,
hypercalcemi, proteinmalnutrition respektive nedsatt GFR under ca 50.
Arbetsgrupp
Förutom överläkare Margareta Rydström, njurmedicin SkaS Skövde, även Ann Johansson,
undersköterska njurmedicinska mottagningen Skövde.
Käll- och litteraturförteckning
Minirintest (subcutan), klinisk kemi, Kristianstad 2014-11-20
Desmopressintest (sc), klinisk kemi, Region Jönköpings län 2015-11-05 (http://plus.rjl.se)
Minirintest, labmedicin Skåne, 2010-05-11
Minirintest – (patientinformation), (https://www.sahlgrenska.se), 2015-03-24,
Laboratoriemeddelande (justerade referensintervall), klinisk Kemi och Transfusionsmedicin, Region
Kronoberg 2015-06-01.
Törstprov (med Minirintest) (för utredning Central DI o psykogen polydipsi), Region Östergötland
2015-07-22 (http://vardgivarwewbb.lio.se)
Boken Endokrinologi under redaktion av Sigbritt Werner, första upplagan 2004, Liber.
FASS
Giltig version är publicerad via http://hittadokument.vgregion.se/skas
En utskrift är alltid en kopia!
Sida 3 (av 3)