Gullingeskolans plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
skolbarnomsorg
Läsår: 2015/2016
1
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
förskoleklass, grundskola, grundsärskola, skolbarnomsorg
Ansvariga för planen
Tomas Andersson, rektor,
Tarja Rämö Mäkelä, bitr.rektor
Vår vision
Det gemensamma arbetet i Gullingeskolan bygger på demokratiska värderingar och syftar till att ge
eleverna en god individuell kunskaps- och språkutveckling i en trygg arbetsmiljö. Gullingeskolan ska
vara en plats där både elever och anställda tar ansvar för sina handlingar och för sitt egna personliga
lärande. Värdegrundsarbetet är prioriterat. Varje elev och vuxen i Gullingeskolan ska känna sig
betydelsefull och respekterad! Varje vuxen i Gullingeskolan ska vara ett föredöme!
Planen gäller från
2015-09-01
Planen gäller till
2016-08-31
Läsår
2015/2016
Elevernas delaktighet
I klassråd, elevråd, fritidsråd och matråd fångas elevernas signaler upp och diskuteras deras tankar.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarådet är en viktig del i skolans arbete att utveckla goda vanor och skapa trygghet för våra
elever. Genom rådet kan vi lyssna till vårdnadshavarnas synpunkter, avläsa stämningen i skolan och
förankra skolans gemensamma regler och förhållningssätt.
Personalens delaktighet
All personal är skyldig att främja likabehandling och att förebygga och motverka
diskrimineringar/kränkningar. Du som arbetar inom skolan är också skyldig att vid kränkande
handlingar omedelbart reagera och ingripa, samt att så fort som möjligt utreda händelsen. Du ska
även anmäla kränkningen till rektor som i sin tur anmäler den till huvudmannen. Allvarligare ärenden
överlämnas till trygghetsgruppen som kontinuerligt informerar rektor.
Förankring av planen
Skolans personal tar del av och planerar hur de ska arbeta med plan mot diskriminering och
kränkande behandling för läsåret under fortbildningsdagarna i juni och i augusti. I början av läsåret
tas planen upp i alla klasser och vårdnadshavare får information om att planen finns på skolans
2
hemsida. All personal får var sitt exemplar av skolans plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
3
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Uppföljning och utvärdering av plan mot diskriminering och kränkande behandling görs årligen. Där
tas hänsyn till de åsikter som elever, vårdnadshavare och personal framfört under året.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Under maj månad utvärderade personal inom skola och fritidshem samt elever genom elevrådet
planen. Ledningsgruppen utvärderade planen under våren.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Alla gemensamma aktiviteter såsom elevens val i blandade grupper, idrottsdagar, hälsoveckan,
temaarbeten, skolgårdens dag en gång i månaden och skolans samlingar har bidragit till en förstärkt
vi-känsla i skolan och därmed ökat arbetsron. Rastverksamheten var ett prioriterat område under
läsåret, vi fortsatte ha ökat antal vuxna på rasterna och eleverna erbjöds flera aktiviteter.
Fritidspersonalen tog ansvar för rastaktiviteterna och lärarna gick runt på skolgården och fångade
upp t.ex ensamma elever. Ett uppskattat inslag var skolgårdens dag en gång i månaden, då eleverna
fick prova på nya lekar och aktiviteter anpassade till årstiden. Eleverna upplevde att rasterna blev
roligare och vuxna upplevde att rasterna blev lugnare. En mycket positiv utveckling, enligt många. Vi
hade en förstärkt bemanning på platser som upplevdes otrygga tidigare, såsom basketplanen och
bakom skolan. Detta bidrog till att eleverna upplever inte de platserna otrygga längre. Två gånger i
veckan hade vi gemensamma raster för alla skolans elever. Dessa raster upplevdes lite röriga av
eleverna. Därför ska vi endast ha en gemensam rast i veckan. Skolan kommer att fortsätta utveckla
rastverksamheten ytterligare under kommande läsår och erbjuda elever meningsfulla aktiviteter.
Elevenkäten visade att många elever är medvetna om att det pågår kränkningar på nätet och på olika
sociala medier. Elever i årskurs 4-6 har haft lektioner i hur man uppför sig på sociala medier och vad
som är bra alternativt dåligt att lägga ut på nätet och eventuella konsekvenser. Samma information
fick föräldrarådets representanter vilket resulterade att många föräldrar blev sina barns facebookkompisar. Skolan tänker fortsätta arbetet med att motverka kränkande behandling på nätet genom
att erbjuda eleverna kunskap om hur man använder internet och sociala medier på bästa sätt.
Trygghet och trivsel är ett område som Gullingeskolan bör jobba ännu mera med. I
brukarundersökningar framgick det att pojkar kände sig mer otrygga i skolan och på fritids. Pojkar
trivdes även sämre i skolan än flickor. Våra siffror när det gäller trygghet och trivsel sjönk något i alla
de årskurserna som undersökningen gjordes. Vi måste fortsätta arbetet med att alla elever kan
känna sig trygga i skolan oavsett kön eller ålder. Vi kommer att utveckla rastverksamheten ännu
mera och arbeta för lugn och ro i klasserna. Detta gör vi dels genom att se över resursfördelningen
för elever i behov av särskilt stöd samt att följa åtgärdstrappan när elever av någon anledning inte
kan följa skolans regler. Alla kränkningar tas itu med genast och anmäls till rektor som i sin tur
anmäler kränkningen till huvudman. Är det frågan om regelrätt mobbning kopplas trygghetsgruppen
in.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-06-16
4
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Elever: Klassråden och elevrådet utvärderar planen i maj 2016. Personal: Arbetslagen utvärderar
planen under ett arbetslagsmöte i maj. Vårdnadshavare: Planen utvärderas i det sista föräldrarådet
under våren. Trygghetsgruppen utvärderar planen i slutet av läsåret.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor, bitr.rektor, arbetslagsledarna och trygghetsgruppen
5
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling oavsett religion eller etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Målet är att alla elever ska ha kunskap om att det finns flera olika religioner. Målet är att eleverna
ska känna till vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människans identitet, livsstil
och grupptillhörighet. Målet är att eleverna ska känna till att man värderas och behandlas lika
oavsett etnisk tillhörighet. Målet utvärderas i den årliga enkätundersökningen och i elevintervjuer.
Insats
Religionsundervisningen ska ge eleverna god förståelse för att det finns olika religioner och hur de
kommer till uttryck. Man har fokus på likheterna i de olika religionerna. Information om
religionerna i Sverige och de svenska traditionerna. Studiebesök till olika religiösa byggnader.
Eleverna får kunskap om olika etniska tillhörigheter. I skolbiblioteket finns det bra böcker som
man ta till hjälp i undervisningen.
Ansvarig
SO-lärare, skolledning, fritidspersonal och trygghetsgruppen
Datum när det ska vara klart
årligen
6
Namn
Främja likabehandling oavsett kön och ålder.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön och Ålder
Mål och uppföljning
Målet är att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att
begränsas av stereotypa könsroller. Skolans elever ska känna sig lika behandlade och lika
trygga oavsett kön och ålder. Målet följs upp genom den årliga elevenkäten och de individuella
elevsamtalen.
Insats
Lärare och fritidspersonal ser till att behandla elever lika oavsett flicka eller pojke. Personalen
skapar aktiviteter som inte är könsbundna och uppmuntrar elever att delta i sådant de inte är
vana vid. Personalen tränar elever att sitta pojke-flicka och gör övningar där eleverna ska vara
nära varandra, t.ex. drama, massage, blandade lag i idrott. Lärare väljer litteratur så att
huvudpersonerna varierar utifrån kön. Förskoleklassen arbetar främjande med t.ex. färger, att
blått inte är bara för pojkar och rosa för flickor. Man uppmuntrar eleverna att välja leksaker som
inte är könstraditionella. Personalen är noggrann att inte värdera eller behandla elever olika p.g.a.
att de är flicka eller pojke och har ett normkritiskt förhållningssätt. Eleverna får samarbeta med
elever i andra årskurser t.ex. vid temaarbeten och elevens val.
Ansvarig
Klasslärare, fritidspersonal
Datum när det ska vara klart
2016-06-09
7
Namn
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Målet är att eleverna i grundsärskolan ska betraktas som en del av skolan både av elever, personal
som av vårdnadshavare. Eleverna ska känna till olika funktionsnedsättningar såväl fysiska som
psykiska. Eleverna ska känna till olika funktionsnedsättningar t.ex. dyslexi, ADHD, synnedsättning,
utvecklingsstörning och hur skolan möter de behoven. I grundsärskolan är målet att alla elever ska
kunna delta i aktiviteter och undervisning trots sina funktionsnedsättningar. Målet är att inkludera
alla elever i skolans gemensamma arbete.
Insats
Vi synliggör framgångsrika personer, författare, musiker, politiker, forskare, idrottsmän och kvinnor med funktionsnedsättning. Vi läser faktaböcker riktade till barn som handlar om
människor med funktionsnedsättning. Vi hjälper elever att förstå och tolerera människor med
funktionsnedsättning. Vi inkluderar elever från grundsärskolan och de särskilda
undervisningsgrupperna i ordinarie klasser, fritidshem och i gemensamma verksamheter efter
varje elevs förutsättningar.
Eleverna i årskurs 5 kommer att delta i Glada Hudik-teaterns projekt om "Barn föds inte med
fördomar". I projektet kommer man att arbeta med olikheter på många sätt. Man jobbar med ett
arbetsmaterial, träffar utvecklingsstörda föreläsare, skriver uppsats och till slut ser på
föreställningen "Trollkarlen från Oz" med Glada Hudik-teatern på Globen.
Ansvarig
klasslärare, fritidspersonal, trygghetsgruppen, personalen i grundsärskolan
Datum när det ska vara klart
2016-06-09
8
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Syftet med kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling i verksamheten. Alla i skolan har ansvar att se, höra och berätta. Elever kan vända sig till
vem som helst i personalen om eleven eller någon annan blir kränkt, mobbad eller illa behandlad.
Värdegrundsfrågorna är prioriterade i Gullingeskolan och det kontinuerliga arbetet i
klasserna/grupperna ger eleverna tillfälle att diskutera dessa frågor. Alla klasser har regelbundna
klassråd. Vi har små klasser vilket möjliggör bättre kontakt mellan elever och vuxna. Vi genomför
elevenkäter varje år. Vi genomför rastobservationer varje år. Brukarundersökningar och
utvecklingssamtal är ytterligare verktyg som används för att upptäcka kränkningar/otrygghet.
Trygghetsgruppens arbete och analyser ligger som grund till kartläggningen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har svarat på elevenkäten samt brukarundersökningen i åk 2 och 5. Elevrådet har diskuterat
trygghet och trivsel samt kränkningar på sina möten och lämnat synpunkter.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Trygghetsgruppen har representation av olika verksamheter i skolan. Fritidspersonalen, lärare och
skolledningen har genomfört rastobservationer.
Resultat och analys
Trygghet och trivsel hade sjunkit lite enligt brukarundersökningar. Särskilt pojkar kände sig otrygga
och trivdes sämre i skolan än flickorna. Vid rastobservationer iakttog man att de flesta elever har
någonting att sysselsätta sig med. Dock upplever eleverna de gemensamma rasterna stökiga och att
de äldre eleverna dominerar t.ex. på fotbollsplanen. På frågan om de har någon vuxen att vända sig
till svarar de flesta positivt. I elevintervjuer säger elever dock att vuxna inte alltid ingriper t.ex. ute på
rasterna. Skolan behöver hitta mer åtgärder och arbetssätt för att göra fler elever säkra på hur och
var de kan vända sig när de känner sig ensamma eller illa behandlade. Vi behöver vidare analysera
och diskutera hur vi får alla elever känna sig trygga i skolan och att de inte behöver bli retade av
andra. En åtgärd är att under detta läsår har vi bara en gemensam rast. Vi ska styra upp spelandet på
fotbollsplanen lite mer och ha en genomgång av reglerna. Flickor ska ges möjlighet att spela såväl
som pojkarna. Vi ska ha fokus på pojkarnas beteende och lära dem att umgås med varandra på ett
mer avslappnat sätt. Skolgårdens dag en gång i månaden kommer vi att utveckla ytterligare så att
eleverna lär sig olika lekar och samarbetsövningar.
9
Förebyggande åtgärder
Namn
Att motverka kränkande behandling
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet är att varje elev ska känna sig trygg i skolan och på fritids. Uppföljning sker i klassernas
utvärdering, i elevenkäten i maj och i brukarundersökningen i förskoleklass, åk 2 och åk 5 under
vårterminen 2016.
Åtgärd
Vi börjar höstterminen med två "vänskapsveckor", då värdegrundsfrågorna tas upp i alla klasser på
olika sätt. Då är även all personal ute under rasterna för att skapa en trygg start på terminen för
eleverna. Under vänskapsveckorna inkluderas elever från särskilda undervisningsgrupper i
ordinarie klasser så att de elever får känna klasstillhörighet med sina jämnåriga kamrater. Vi
skapar vi-känsla i skolan genom gemensamma samlingar, genom att blanda grupper vid
temaarbeten och vid elevens val samt att uppmuntra samverkan mellan klasserna. Samverkan
mellan olika fritidsavdelningar, t.ex. fritidsklubben - särskolefritids och de olika
fritidsavdelningarna F-3.
Motivera åtgärd
Eleverna ska trivas och känna samhörighet med varandra och skolans personal. Det är också en av
de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning ska kunna ske. Eleverna ska lära känna andra
elever utanför sin egen klass/fritidsavdelning.
Ansvarig
klasslärare, skolledning, fritidspersonal
Datum när det ska vara klart
2016-06-09
10
Namn
Att motverka kränkande behandling på rasterna
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet är att varje elev ska känna sig trygg och glad på rasterna och ha något meningsfullt att
sysselsätta sig med.
Åtgärd
Vi fortsätter att utveckla vår rastverksamhet. Vi har mer personal ute och fritidspersonalen tar
hand om rastaktiviteterna medan lärarna har tillsynsansvar. Endast en gemensam rast för hela
skolan på fredagar. En gång i månaden ordnar fritidspersonalen Skolgårdens dag då man
introducerar nya lekar och aktiviteter anpassade till årstiden. Vi ser till att personalen finns
tillgänglig på basketplanen och har tillsyn bakom skolan också. Vi uppmärksammar särskilt de
ensamma eleverna och hjälper dem att komma in i lekar om de så önskar. Vi arbetar över
stadierna vid behov.
Motivera åtgärd
Vi har gjort om rastvärdsschemat och tagit bort en gemensam rast eftersom eleverna upplevde
dem röriga. Vi införde Skolgårdens dag och eftersom den fick positiv respons från eleverna, tänker
vi utveckla detta ännu mer. Målet är att eleverna blir aktivare och självständigare på rasterna och
lär sig att umgås med varandra utan konflikter.
Ansvarig
Bitr.rektor, fritidssamordnare
Datum när det ska vara klart
2016-06-09
11
Namn
Att motverka könsdiskriminering
Områden som berörs av åtgärden
Kön och Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma könsdiskriminering i skolan. Målet är att skapa förutsättningar för
eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller.
Utvärdering sker vid klassråden i januari. Särskilda uppföljningsfrågor ställs i den årliga
elevenkäten i maj.
Åtgärd
Personalen ska tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt. Personalen ska erbjuda aktiviter som inte
är bundna till kön. Vi kommer att se till att de flickor som vill får spela fotboll och uppmuntra
pojkarna till aktiviteter som drama/teater. Det råder nolltolerans kring nedsättande könsord och uttryck.
Motivera åtgärd
I kartläggningen framgick det att det förekommer kränkningar mot kön. Skolan befinner sig i ett
område där de traditionella könsrollerna är befästa. Skolans syfte är att erbjuda alternativ för alla
elever, oavsett kön.
Ansvarig
all personal på skolan
Datum när det ska vara klart
2016-06-09
12
Namn
Att motverka nätmobbing
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet är att elever, vårdnadshavare, lärare och fritidspersonal ska ha kännedom om vad som
försiggår på Internet och på sociala medier. Målet är att tidigt upptäcka, förebygga och åtgärda
trakasserier och kränkande behandling som sker via sms eller på Internet. Målet är att elever lär
sig vad som bra alternativt dåligt att lägga upp på nätet och eventuella konsekvenser.
Åtgärd
Lektioner i nätetik. Information för vårdnadshavare vid föräldramöten och föräldrarådet. På fritids
ges tillfällen med hjälp av personalen att praktiskt testa på att vara en god kamrat på nätet.
Motivera åtgärd
Ökad kunskap är förebyggande. Många kränkningar sker på fritiden men följer med till skolan.
Skolan ska samarbeta med vårdnadshavare och hjälpa dem att ha insikt i barns nätbeteende.
Ansvarig
Skolledning, klasslärare, fritidssamordnare
Datum när det ska vara klart
2016-06-09
13
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling i vår skola.
Varje elev och vuxen i Gullingeskolan ska känna sig betydelsefull och respekterad!
Varje vuxen i Gullingeskolan ska vara ett föredöme!
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Om någon bevittnar någon form av kränkande behandling ska personal ingripa med direkta
tillsägelser, annars får elever signaler att det är acceptabelt. När vi får kännedom om att någon
utsatts för kränkande behandling eller mobbning stöttar vi den utsatte eleven, tar reda på vad som
hänt och ser till att han/hon har tillgång till en trygg zon och extra uppbackning av vuxna. Berörd
klasslärare meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Händelsen anmäls till rektor
som i sin tur gör en anmälan till huvudman. Klassläraren/arbetslaget utreder orsaken till händelsen.
Denna utredning sker i samtal med inblandade elever. Den syftar främst till att lösa konflikten och
hitta vägar till någon överenskommelse. Vårdnadshavare för den utsatte och den som har utsatt
informeras. Uppföljning sker vid behov. Klassläraren/arbetslaget lämnar vid behov ärendet vidare till
trygghetsgruppen. Vid utvecklingssamtalen samtalar man om elevens sociala situation på skolan.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Trygghetsgruppen består av:
Admir Coso, idrott, [email protected]
Ronny Fagernaes, trä- och metallslöjd, [email protected]
Zandra Grahn, fritids 2-3, [email protected]
Barre Hussein, fritidsklubben, [email protected]
Oktay Kilic, fritids F-6, [email protected]
Tirez Malki, modersmål arabiska, [email protected]
Nomi Weissmann, skolsköterska, [email protected]
Skolledningen:
Tomas Andersson, rektor, [email protected]
Tarja Rämö Mäkelä, bitr.rektor, [email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
När en elev anser sig utsatt för kränkande behandling ska personalen som tagit del av detta
anmäla detta till rektor som i sin tur anmäler händelsen till huvudmannen.
Arbetsgång:
Anmäla händelsen till rektor
Samtal med den utsatte eleven.
Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning.
Samtal med inblandades föräldrar.
Rapport till rektor, trygghetsgruppen och elevhälsoteam.
Insatserna som sätts in bedöms från fall till fall.
14
Uppföljningssamtal med den utsatte och sedan med alla inblandade. Principen är att ett
ärende är avslutat när kränkningarna upphört.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Arbetsgång:
Händelsen anmäls till lärare, elevhälsoteam, trygghetsgrupp eller annan vuxen på skolan
som eleven har förtroende för.
Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler
händelsen till huvudmannen på därtill avsedd blankett.
Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det yttersta ansvaret. Separata
utredningssamtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor
ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga
lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra
strukturer och förhållanden på grupp‐ och verksamhetsnivå. Åtgärderna dokumenteras.
Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den
personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Om personalen så önskar kan en facklig
representant närvara vid samtalen. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.
Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna är otillräckliga beslutar rektor om nya
åtgärder.
Rektor ska under utredningstiden ha kontakt med sin chef/förvaltning.
Rektor avgör, i samråd med sin chef, om ärendet ska anmälas till annan myndighet. Rektor
beslutar, i samråd med Utbildningsförvaltningens personalavdelning, om ev. disciplinära
åtgärder i enlighet med AB. Facket bör då kopplas in.
Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig för detta är rektor och ytterst
ansvarig är huvudmannen.
Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn‐ och
elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO) eller Diskrimineringsombudsmannen
(www.do.se).
Rutiner för uppföljning
Uppföljning av utredning och åtgärder sker varje vecka under trygghetsgruppens möte och vid EHT.
Rutiner för dokumentation
Incidentrapport vid kränkande behandling. Om ärendet går vidare till trygghetsgruppen fylls en
anmälningsblankett i. Trygghetsgruppen för minnesanteckningar vid sina möten. Rektor gör anmälan
till huvudman.
Ansvarsförhållande
Rektor ansvarar för att en plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas. Arbetslagen
och trygghetsgruppen har det operativa ansvaret för arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling.
15
