UPPSALA UNIVERSITET
Juridiska institutionen
Kursrapport avseende
Terminskurs 1
Juristprogrammet
samt fristående kursen Juridik II
Vår- och höstterminerna 2011
Anna-Sara Lind och Karin Åhman
1
B
Utvärdering av kursen
1
Kursens innehåll
Beskrivning
Kursen innehåller ämnesdelarna juridisk metod, statsrätt, EU-rätt, viss internationell rätt och rättsteknik. Statsrätt med internationell rätt utgör det huvudsakliga
innehållet. Kursens övergripande mål ger en god bild av kursinnehållet.
1
Studierna av juridisk metod skall ge
• en översiktlig kunskap om rättssystemets uppbyggnad och centrala
juridiska begrepp,
• grundläggande insikter om den juridiska metodikens, beslutsteknikens och argumentationens särart,
• förmåga att känna igen, jämföra och värdera olika, av jurister
utnyttjade, arbetsmetoder,
• grundläggande färdighet i att använda några av dessa metoder vid
problemlösning och argumentation i konkreta fall,
• god kunskap om sådana processuella principer och regler som är
nödvändiga för att kunna läsa och förstå rättsfall och delta i spelade
processer o d under de tre första terminskursernas
civilrättsutbildning.
2
Kursens inslag av rättsteknik skall ge
• förmåga att använda lagboken och andra publiceringsformer för
rättskällor,
• förmåga att utnyttja ett juridiskt bibliotek med alla där förekommande hjälpmedel som klassifikationssystem, register,
bibliografier, datorsökning m m,
• kunskap – främst förvärvad genom egen problemlösning –om
lagstiftningsprocessens uppbyggnad och produkter i olika led samt
färdighet att ta fram och korrekt referera till relevant rättsligt
material,
2
• kännedom om grunderna av källdokumentation i vetenskapligt
sammanhang och förmåga att på ett korrekt sätt dokumentera och
belägga sakuppgifter i ett mindre utredande arbete.
3
Studierna i statsrätt och internationellt rättsligt perspektiv
skall ge
• förmåga att förstå och analysera grundprinciperna för statsskicket i
Sverige,
• grundläggande kunskap om EU och dess institutioner och om
förhållandet mellan det svenska rättssystemet och EU-rätten,
• grundläggande kunskap om folkrättens särart i förhållande till
nationella rättssystem,
• kunskap om svensk statsrätt i följande avseenden:
a) de högsta statsorganens (regeringen och riksdagen)
uppbyggnad, beslutsprocesser och interaktion,
b) de olika huvudtyperna av offentliga organ,
c) huvudformerna av rättsliga och andra styrmedel som
står till statsmakternas förfogande,
d) konstruktionen och innebörden av grundlagsskyddet
för de mänskliga fri- och rättigheterna, inklusive
tryckfriheten,
e) innehållet i Europakonventionen till skydd för de
mänskliga rättigheterna
f) huvuddragen av regeringsformens reglering av
normgivningsmaktens fördelning,
g) de olika formerna för kontroll av statsstyrelsen,
• kännedom om framträdande rättspolitiska
anknytning till den konstitutionella rätten,
skiljelinjer
med
• förmåga att tillämpa ovan angiven kunskap vid analys och lösning
av praktiska problemfall,
• erfarenhet av att beakta och utnyttja juridisk metodik och argumentation i samband med statsrättslig problemlösning och
rättspolitisk diskussion.
3
4
Ett ytterligare mål som gäller hela kursen är att ge träning i
muntlig och skriftlig framställning.
Värdering och åtgärder
Vårterminen 2011 och höstterminen 2011 var de elfte respektive tolfte terminerna
som kursen haft detta innehåll. De förändringar som gjorts sedan 2002 är främst en
något mer omfattande metodperiod i början av kursen, där träning i metod getts
mer utrymme än förr. År 2008 infördes en ny ordning som bestod i fyra nya
lektioner med metodinriktad träning, en ordning som behållits under år 2011.
Integreringen av statsrätt, EU-rätt, Europakonventionen och tryckfrihetsrätt har
fortsatt vara och är fortfarande lyckad. Antalet seminarier blev fler under 2010,
vilket har sin förklaring i att kursen från och med vårterminen 2010 omfattar 30
högskolepoäng. Omfattningen av seminarierna har behållits under 2011.
2
Kursens uppbyggnad
Beskrivning
Som närmare framgår av kursinformationshäftet består kursen av ett antal olika
”block”. Denna blockindelning framhålls dock inte särskilt hårt i kursmaterialet då
strävan snarare är att se sammanhang och kopplingar. Kursmaterialet följer dock
grovstrukturen allmän statsrätt (inkl grundläggande metod), normgivningsmakt,
fri- och rättigheter samt kontrollmakten (se mer preciserat nedan).
Schematiskt kan terminens undervisning sägas bestå av följande moment:
1) En inledningslektion och tre lektioner om grundläggande begrepp och
metodfrågor inleder hela kursen. Vid inledningslektionen genomgås mål,
organisation av periodens arbete, material m.m. igenom. Under de fyra
följande lektionerna introduceras juridiska problem och juridiskt
problemlösande, lagtextläsningens speciella drag rättskällorna och deras
förhållande till varandra samt andra grundläggande delar av juridisk
argumentation.
2) Ett par renodlade rättsfallsseminarier för att ge komparativa perspektiv på såväl
materiell rätt som yrkesroller, liksom träna begreppsbildning inom
processrätten på ett mycket grundläggande plan och ge träning i att använda
rättsfall som rättskälla.
3) Sedvanligt basgruppsarbete kring konstruerade fall. Här ligger stommen i
seminarieserien.
4) En spelad process. Retorisk träning och praktiska perspektiv på centrala
yrkesroller för jurister.
4
Parallellt med denna aktivitet har studenterna att arbeta med individuella
skrivuppgifter. I kursen ingår också ett moment med rättsteknikträning i
biblioteket.
De ovan nämnda ”blocken” är:
1
grundläggande statsrätt, juridisk metod,
2
grundläggande statsrätt, normgivning i Sverige och EU,
3
RF:s, Europakonventionens och EU-stadgans reglering av personliga
fri- och rättigheter,
4
RF:s, Europakonventionens EU-stadgans reglering av opinionsfriheterna och
5
kontrollmakten.
Under 2011 har vi fortsatt med ett par inläsningsperioder per termin där
studenterna var undervisningsfria under en vecka. Tanken är att betona sakkunskapernas betydelse och ge utrymme för seriös inläsning. I huvudsak har detta
fungerat väl.
Cirka 250 studenter följer kursen varje termin. Till detta kommer att under hela år
2011 följde ca. 50 JIK II - studenter samma kurs (två studiegrupper). Sammantaget
gick det ca 550 studenter på terminen (höst och vår). Föreläsningar hölls under
året i en föreläsningsgrupp. Seminarierna hölls i 11 grupper per termin om cirka
24 studenter vardera. Seminariegrupperna består av 5 basgrupper. Under kursen
fanns det således 55 basgrupper/ termin om ca 5 studenter.
Värdering och åtgärder
Kursen har fungerat väl i de avseenden som det här är fråga om. Inför
höstterminen 2010 gjordes en omfattande revidering av seminariematerialet och
kurskompendierna. Ytterligare betoning av metodträningen i det löpande
seminariearbetet har också skett under våren 2011.
Under hösten har samma undervisningsmaterial används med vissa få justeringar
av detaljkaraktär. Tanken är att material ska revideras under 2012.
5
3
Kursens mål
Beskrivning
Kursen har alltsedan starten 1992 lagts upp med en stark tonvikt på målens
betydelse för studierna. Det finns ett antal övergripande mål som återgivits i
avsnitt 1. Vid examinationen får endast ställas krav som kan hänföras till
målbeskrivningarna.
Värdering och åtgärder
Studenterna har sedan flera år accepterat sättet att ange kurskraven med
målbeskrivningar och seminarieuppgifter i stället för läsanvisningar, även om de
nog skulle föredra det senare. (Av kursutvärderingen brukar framgå att en del av
studenterna efterfrågar mer läsanvisningar.) De är mycket allmänt hållna och svåra
att använda som konkret stöd vid egna studier. Samtidigt använder lärarna sig av
dessa i undervisningen och påtalar med regelbundenhet vikten av att studenterna
kopplar studierna till målbeskrivningarna.
4
Kursens bärande pedagogiska idéer
Beskrivning
Terminskurs 1 har ett stort ansvar för att studenterna kan ta till sig utbildningsreformens pedagogiska idéer. Mycken omsorg läggs därför ned på att hålla idéerna
levande för både lärare och studenter.
Följande moment kan särskilt lyftas fram som viktiga vid studenternas första möte
med juristutbildningen.
Aktivt kunskapssökande
Flertalet studenter är när de kommer från gymnasiet vana vid självständigt arbete,
såtillvida att de är vana vid att ta fram, sammanställa och redovisa material. På
Terminskurs 1 får studenterna bygga vidare på och utveckla dessa färdigheter.
Särskilt försöker vi utveckla deras förmåga att presentera ett material på ett bra
sätt – det gäller språkligt, logiskt, juridiskt och retoriskt. Studenterna tränas i
juridisk argumentation och det krävs av dem att de själva formulerar frågor kring
givna problem, för att sedan söka svaren. Själva problemformulerandet blir
mycket viktigt i inlärningsprocessen. Genom att ställa frågan/problemet i centrum
ökas studenternas inlärning samtidigt som de har lättare att förhålla sig
självständiga till källmaterial. När studenterna sedan skall söka svar på frågorna
skall detta ske genom aktivt kunskapssökande, där litteratur i vid mening och
lagtext är de främsta kunskapskällorna. Inlärningsprocessen drivs således av
6
studenten som en aktiv kunskapssökare, inte av föreläsande lärare som
tillhandahåller rätt svar.
Verktyg
Studenterna skall vidare tränas i ett kritiskt och värderande förhållningssätt.
Nödvändigt är härvid att behärska den juridiska metoden och kunna tillämpa
juridiska metodgrepp. Att ur till synes osorterat material kunna plocka fram de
rätts- och sakfrågor som är viktiga samt värdera och argumentera för de svar man
funnit är ett effektivt sätt att lära in den juridiska metoden. Ett problem är
examinerande av metodfärdigheter (se nedan under rubrik 5).
Seminariet
Seminariet är det centrala undervisningstillfället. Seminarierna är tänkta att
fungera som samtal mellan väl förberedda deltagare, där lärarens roll inskränker
sig till att styra processen i rätt riktning. När studenterna verkligen kör fast eller
inte kommer längre i sina analysförsök, kan läraren övergå till en aktiv styrning
och även ge svar på frågor. Det är alltså av största vikt att studenternas aktiva roll
och eget ansvar för såväl den egna inlärningen som seminariets genomförande
inskärps.
Värdering och åtgärder
Under våren och hösten 2011 bestod lärarlaget av såväl kollegor med mycket
erfarenhet av undervisning som yngre kollegor. Som alltid hade det förtjänstfullt
stöd från erfarna kollegor i närheten. Vi strävar som alltid efter att insocialisera
nya lärare kursens ”kultur” och idévärld. Erfarenheterna visar även att en sådan
ambition är såväl önskvärd som nödvändig. Veckomöten med roterande
föredragandeansvar för seminarieuppgifterna hölls med lärarna.
I lärarlaget har vi fortlöpande men även på en inledande lärardag i början på varje
terminsomgång diskuterat och förhållit oss till de bärande pedagogiska idéerna.
En annan fråga har varit att betona någorlunda gemensamma bedömningsgrunder
för PM-rättningen, vilket lett till att vi under vårterminen haft särskilda möten
flera gånger per termin då just rättning behandlats. Några av lärarna var även
under våren nya på terminen och av denna anledning har särskild uppmärksamhet
ägnats åt just denna fråga. En annan fråga har varit lärarrollen. Från
kursledningen har betonats vikten av att lärarens roll i studentens
inlärningsprocess bör vara tillbakadragen och att läraren inte bör gripa in i
seminariet förrän det att studenterna verkligen kör fast. Under våren auskulterade
kursföreståndaren samtliga seminariegrupper och lärarna uppmuntrades också att
7
besöka varandras undervisningspass. Både vårens och höstens arbete utvärderades,
såväl materiellt som pedagogiskt på avslutande lärardagar i juni respektive januari.
En återkommande fråga för studenterna är i någon mån även detta år att de
upplever att de inte alltid får tillräcklig vägledning av sin lärare. Vårt intryck är
dock att det varit mindre av den synpunkten än sedvanligt vilket naturligtvis är
glädjande. Det är därför för framtiden alltjämt viktigt att vi håller dessa frågor
levande både inom lärarlaget men också gentemot studenterna. Lärarna måste veta
vad som förväntas av dem – och studenterna måste veta vad de kan förvänta sig av
lärarna, och även vad de inte kan förvänta sig.
Den problembaserade inlärningsmodellen är fortsatt mycket uppskattad. Såväl
studenter som lärare är tillfreds med de pedagogiska idéer som undervisningen
bygger på, även om det alltid finns studenter som vill ha en mer traditionell
lärarroll. Modellen är också mer krävande för den enskilde läraren. Det är tydligt
att den teoretiska grunden för pedagogiken är lätt att acceptera, men att dess
praktik – som ju innebär att studenterna får ta ett stort ansvar för sin egen inlärning
– är svårare att ta till sig som något positivt. Många gånger uppskattas modellen
först i efterhand när det samlade studieresultatet uppnåtts.
På lärarmötena som ägde rum varje vecka gicks seminariematerialet sedvanligt
igenom och lärarna diskuterade vilka frågor som var viktiga och som borde
betonas på varje seminarium. Om en lärare vill dela ut extramaterial eller göra
klargörande overhead m.m. så skall det först diskuteras i lärarlaget. Om sådant
material delas ut skall samtliga grupper få del av detta. Viss olikhet mellan lärarna
är emellertid ofrånkomlig och det är inte heller alltid önskvärt att alltför många
ansträngningar görs för att uppnå exakt likhet.
Kursledningens bedömning är att de pedagogiska frågorna måste hanteras och
hållas levande vid varje terminsstart. Det gäller för såväl lärarna som studenterna
att informeras om den pedagogiska modellens innehåll och vilka krav den ställer
samt vilka fördelar den har gentemot andra pedagogiska modeller.
5
Betygspåverkande faktorer
Beskrivning
Studenterna skrev endast en poängsatt individuell PM (16 p), men hade som
tidigare två träningsförsök i ryggen vid detta poängsatta tillfälle. Greppet har fallit
väl ut sett till hur såväl lärare som studenter verkar ha uppfattat det.
8
Sammanlagda maximipoäng för prestationer under kursen var 16 poäng. På
slutskrivningen gavs maximalt 34 poäng och den totala kurspoängen var således
50 poäng. För betyget B krävdes 25 poäng, för Ba 33 poäng och för AB 38 poäng.
Värdering och åtgärder
Nuvarande betygssättning och fördelning av kurspoäng har fungerat bra. Inga
ändringar planeras.
Tentorna har under det gångna året bestått av tre frågor per tentamen.
Kursledningens bedömning är att frågorna var välgjorda och kompletterade
varandra innehållsmässigt och att de även hade en svårighetsgrad som motsvarade
de krav som ställs på terminen. Sammantaget måste resultatet sägas vara mycket
gott och andelen underkända var låg.
6
Basgruppsverksamheten i undervisningen
Beskrivning
Förutom studenternas egen basgruppsverksamhet finns lärarna med i basgrupperna
vid olika tillfällen. Denna närvaro är av två slag. Dels finns handledningstillfällen
som skall ägnas åt handledning av de egna studenterna, dels finns en
rättsteknikgenomgång med genomgång av PM.
Värdering och åtgärder
Handledningen med de egna studenterna har fungerat bra. Den har främst varit
knuten till studenternas PM-skrivande och till frågor om studieteknik och
liknande. Några studenter har efterfrågat mer handledning och undervisning i små
grupper.
Som framgått ovan har handledningen sitt stora värde genom att vara stöd för
studenterna i skrivandet av PM liksom i återkopplandet av deras gjorda insatser.
En slags formell handledning var även att studenterna erhöll individuella
kommentarer på sina övningstentor. Detta arbete kommer att fortsätta under år
2012.
7
Inslag av skrivträning
Beskrivning
Här hänvisas till avsnitt 5 om betygspåverkande faktorer.
9
Varje student fick vid terminens början ett individuellt PM-ämne. Alla
seminariegrupper hade samma urval av PM-ämnen. Lärarna hanterar PM:n
ämnesvis och samma lärare bedömer PM 2 och det betygsgrundande PM 3 (PM 1
diskuteras under avslappnade former med gruppläraren i basgruppen). I år var
tredje året studenterna kunde använda sig av en PM-mall som fanns utlagd på
hemsidan. Dess barnsjukdomar har nu i stort åtgärdats och den fungerade i stort
sett väl.
Värdering och åtgärder
Vårterminen 2011 var den elfte gången som PM-skrivandet följde den nya variant
som infördes 2002. Allt fungerade i huvudsak väl och studenternas reaktioner var
positiva även om lärarna upplever att studenterna känner viss frustration över
skrivprocessen. Resultaten av skrivträningen visar att studenterna under första
terminen gör stora framsteg, framsteg som dock främst visar sig under de
kommande terminerna.
Det finns alltjämt problem för studenterna att hantera en osäkerhet som det
självständiga arbetet med PM innebär. Viss villrådighet uppkommer när det gäller
att beskriva ämnet, hitta strukturer och problem samt försöka analysera dessa.
Studenterna vill gärna i förhand få reda på exakt vad som avses med de krav som
ställs, något som fortfarande måste medges är mycket svårt att tillgodose. Varje
termin ses PM-ämnena över och revideras, vilket har inneburit att det har varit helt
nya PM-ämnen inför varje kursstart fram till vårterminen 2011. Nya ämnen
presenterades också under hösten.
Vid författande av PM är det instruktionerna i Att skriva juridik som skall följas av
studenterna. Denna lärobok kompletteras sedan vårterminen 2011 med en
handledning skriven av kursledningen som tar sikte på hur man på bästa sätt
hänvisar till europarättsliga källor, t.ex. Europadomstolens och EU-domstolens
domar.
Till sist bör framhållas att kursledningen även fortsättningsvis anser att en viss
grad av oklarhet är ofrånkomlig vid denna typ av arbetsuppgifter och att den
endast kan avhjälpas genom handfast handledning. Kursledningens inställning är
att studenternas krav på fasta normer och krav som redovisas i förväg inte kan
mötas när det gäller färdigheter som i stor utsträckning är praktiska och
intellektuella. Vad som är ett ”bra” PM eller en ”rimlig” tolkning av ett visst
rättsfall låter sig inte förklaras i förväg och utan kontext. Vissa grunder anges
redan i litteratur och kursinformation och utöver det måste vi lita till att
undervisningen ger den vägledning som behövs.
10
Det förekom även detta år viss kritik från studenthåll om att PM-feedback var
ojämn. Det är i viss mån ofrånkomligt att så sker – trots att dessa insatser alltid
samordnas i lärarlaget. Denna fråga måste därför också alltjämt bevakas. Vi hade
flera möten om PM-rättning (inklusive ”provrättning”) där vi signalerade vilken
mängd feedback vi ansåg rekommendabel. Det konstaterades i förra årets
kursrapport att omfattningen på feed-backen blivit större, till följd av insatser från
kursledningen och arbetet i lärarlaget, under år 2010 än tidigare. Denna ordning
bibehölls under vårterminen 2011.
På de två kursråd som ägde rum i anslutning till höstterminen återkom i viss mån
synpunkter om PM-feedback och PM-poängsättning.
URKUND har fungerat väl.
8
Inslag av muntligt framförande
Beskrivning
Vi lägger stor vikt vid föredragningar i olika former. Dels bygger seminarierna i
hög grad på längre föredragningar, dels har vi haft ett processpel där betoningen
ligger på träning i muntligt framträdande. Två av de avslutande seminarierna (mot
tidigare ett) är uppbyggda kring individuella föredragningar gjorda utifrån de PM
studenterna arbetat med under terminen. Det allra sista seminariet på kursen är
uppbyggt kring en föredragning som varje basgrupp skall förbereda.
Värdering och åtgärder
Strategier för att på ett så bra sätt som möjligt leda in studenterna i det goda
akademiska samtalets tonarter utvärderas ständigt av kursledningen. Grundläggande härvidlag är arbetsmiljön i seminariet. En inbyggd problematik är studenternas
stora strävan att prestera väl, vilket tenderar att handla om att prestera ”rätt” med
dithörande handlingsförlamning som möjlig konsekvens. Inslagen av muntlig
färdighetsträning i form av föredragningsuppgifter blev fler under år 2010 och
behölls även år 2011.
9
Inslag av rättsteknikträning
Beskrivning
Rättsteknikträningen på Terminskurs 1 utgörs av en tämligen avancerad
biblioteksutbildning åtföljt av PM-skrivande. Själva rättsteknikundervisningen har
följande moment:
11
1. Föreläsningar om juridisk metod
2. Biblioteksvisning av bibliotekarierna. Bibliotekets struktur och organisation
gås igenom. Enklare praktiska rättsteknikuppgifter delas ut och löses under
handledning av bibliotekarierna.
3. Studenterna löser individuellt en uppgift som rör deras eget PM-ämne.
4. Undervisning i rättsbanken och andra rättsdatabaser. Undervisningen sköts av
bibliotekarier.
Värdering och åtgärder
Bibliotekarierna undervisade även under år 2010 i hur man söker rättskällor, både
i tryckt form och i olika typer av juridiska databaser. Genomgången gjordes med
utgångspunkt i bibliotekets elektroniska Ämnesguide för juridik, som studenterna
sedan kunde gå tillbaka till på egen hand för att repetera var man hittar olika typer
av material. Undervisningen har fungerat väl, även om återkommande
diskussioner förs om när den bäst kan hjälpa studenterna att komma vidare i sitt
PM-arbete. Frågan tas fortsatt med i planeringen till 2011, men det kan noteras att
studenterna var mycket nöjda med den hjälp och det stöd de erhållit från
bibliotekspersonalen.
10
Värdering av de olika undervisningsformerna
Beskrivning
Allmänt
Undervisningsformerna beskrivs i kursinformationshäftet. Följande moment ingår
i den lärarledda undervisningen:
•
•
•
•
•
•
Föreläsningar
Handledning
Introduktionslektion
Processpel
Rättsteknikgenomgångar
Seminarier
Handledning
Se avsnitt 6 om basgruppsverksamhet i undervisningen.
Föreläsningar
12
Föreläsningarna är mest av introducerande och syntetiserande karaktär. Flera
föreläsare var i år externa.
Seminarier
Man kan säga att de moment som driver studieprocessen framåt i första hand är de
26 seminarierna och därefter arbetet i basgrupp (handledningar och
rättsteknikgenomgångar). Övriga inslag har mer en stödjande eller organiserande
funktion.
Processpel
Processpelet syftar till att befästa inhämtade kunskaper och ge praktisk och
muntlig träning i juridisk argumentation under lite mer prestigefyllda former, där
basgrupperna företräder parter och av naturliga skäl vill ”vinna”.
Värdering och åtgärder
Allmänt
Normalupplägget med två seminarier varje vecka, varvat med föreläsningar och
annan undervisning har som sagt kompletterats med seminariefria perioder.
Föreläsningar och lektioner
Vi har även under år 2011 haft ett större inslag av lektioner i början av kursen.
Detta har slagit väl ut och behålls under 2012.
Föreläsningarna har detta år fungerat bra i huvudsak. Studenterna har uppskattat
inslaget av externa föreläsare med praktisk erfarenhet från de rättsområden som
kursen gäller. Våren 2010 blev grupperna på T 1 färre, varför vi kunnat ge
föreläsningarna i en stor grupp. Till våren 2011 ändras föreläsningsdelen i viss
utsträckning på så sätt att en av de inledande föreläsningarna togs bort och ett par
föreläsningar rörande fri- och rättigheter tillkom. Vi behöll de två
summeringsföreläsningarna som infördes år 2009 även under vårterminen 2011
och de var uppskattade av studenterna. Dessa syftar till att reflektera kring och
kontextualisera det vi arbetat med under en viss del av terminen samt ge
fördjupande kommentarer till de aktuella frågorna.
Under hösten hade vi likaså externa föreläsare som var mycket uppskattade.
Summeringsföreläsningarna togs bort men de övriga föreläsningarna bibehölls.
13
Seminarierna
Seminarierna kvarstår som undervisningens ”flaggskepp”. En sedvanlig noggrann
genomgång av dem kommer att ske inför hösten 2012.
Processpel
Processpelet fyller en viss funktion och uppskattas bland studenterna. Det kommer
troligen att behållas.
11
Kurslitteraturen
Beskrivning
Här hänvisas till listan över litteratur i kursinformationen.
Värdering och åtgärder
Studenter och lärare är i princip nöjda med kurslitteraturen. År 2010 hade nya EUrättsliga fördrag trätt ikraft och dessutom lades proposition om en ny lydelse av
regeringsformen. Detta fick till följd att omfattande omarbetningar av
seminariematerialet och kurskompendierna ägde rum såväl inför vårens som
höstens kursstarter. Under sommaren 2010 lyckades kursledningen nå
överenskommelser om nya läroböcker i statsrätt och i EU-rätt som båda
specialtrycktes (i förtid) lagom till kursstart. Detta var mycket uppskattat av
studenterna och lärarna.
Inför hösten 2012 inväntas en ny bok i komparativ rätt som ska ersätta kompendiet
i komparativ rätt.
12
Internationalisering
Beskrivning
Kursen har vissa internationella inslag men också starka inslag av europarätt.
Under kursen studeras t.ex. regeringsformen och Europakonventionen om
mänskliga rättigheter parallellt. Folkrättsliga dokument på området för mänskliga
rättigheter uppmärksammas i viss mån. Ett rättsfallsseminarium ägnas åt
komparativa studier av konstitutionell kontroll. Det komparativa inslaget har sedan
hösten 2010 betonats ytterligare genom hela kursen, vilket uppskattats av
studenterna.
14
Värdering och åtgärder
Kursen innehåller tillräckligt med internationell rätt.
13
Genusperspektiv
Beskrivning
Vi har valt att uppmärksamma detta och andra värdefulla perspektiv så att säga ad
hoc och löpande när det ges ett gott tillfälle. Via seminarieseriens utformning
söker vi ju även skapa utrymme för diskussioner som utan att verka politiskt
framkrystade skall kunna öppna upp för viktiga diskussioner på detta tema.
Särskilt kan nämnas de seminarier som explicit behandlar diskriminering och
rättspolitiska resonemang, i vilka genusaspekter legat nära till hands att föra in i
diskussionen.
Värdering och åtgärder
Under hösten hade vi en föreläsning i genusperspektiv vilken fick både ris och ros.
Sedvanligt utvärderingsarbete kommer att ske inför hösten 2012.
14
Former för kursutvärdering
Beskrivning
Kursen har utvärderats genom ett kursvärderingsformulär som ifyllts vid det sista
seminarietillfället.
Härtill kommer diskussioner med studentrepresentanter vid mittermins- och
slutkursråd. Representanterna hämtar sina synpunkter från seminarietillfällena.
Värdering och åtgärder
Kursvärderingarna fungerar bra som en källa till information om vad som fungerat
bra, dåligt och vad som kan förbättras.
15
Lärargruppens sammansättning och kompetens
Beskrivning
Följande personer var seminarieledare under våren 2011:
Ersan Bethersen (gästlärare)
15
Lars Karlander (gästlärare)
Zandra Milton (gästlärare)
Sverker Scheutz (universitetslektor)
Cecilia Unga (gästlärare)
Caroline Weckfelt (gästlärare)
Följande personer var seminarieledare under hösten 2011:
Lars Karlander (gästlärare)
Love Rönnelid (gästlärare)
Sverker Scheutz (universitetslektor)
Annika Nilsson (gästlärare)
Jane Reichel (universitetslektor)
Lars Bejstam (universitetslektor)
Patrik Bremdal (gästlärare)
Kursföreståndare var under vårterminen 2011 universitetslektor Anna-Sara Lind
(90 %) och professor Thomas Bull (10 %). Under hösten 2011 var professor Karin
Åhman kursföreståndare till 100 %.
Värdering och åtgärder
Studenterna var i stort nöjda med lärarinsatserna under det gångna året.
Kursledningen har fortsatt ambitionen att säkra ett starkt lärarlag inför nästa
kursomgång.
Avslutningsvis bör expansionen av juristprogrammet kort beröras. Det är en hel
del arbete att samtidigt med pågående kurs under våren förbereda höstens omgång
av kursen. Detta arbete kräver än mer under övergången från höst till vår, då det
inte finns något sommaruppehåll att dra nytta av. Expansionen ställer ökade krav
på lärarresurser och på framförhållning i planeringsarbetet. Kursledningens
uppfattning är att det dock fungerat väl men att det krävs en allt större
framförhållning och planering av arbetet för att det ska hålla god kvalitet
framöver.
Uppsala 2012-03-17
Anna-Sara Lind
Karin Åhman
16
Bilagor:
1. Kursinformation med kursplan och undervisningsplan
2. Schema, vårterminen 2011
3. Schema, höstterminen 2011
4. Tentamensskrivningen 31 maj 2011
5. Omtentamen 8 augusti 2011
6. Tentamensskrivningen 9 januari 2012
7. Sjuktentamen/omtentamen Juridik II den 1 februari 2012
8. Protokoll från mitterminskursråd 6 april 2011
9. Protokoll från kursråd 7 september 2011
10. Protokoll från mitterminskursråd 7 november 2011
11. Protokoll från kursråd 1 februari 2012, ej slutjusterat ännu!
12. Sammanställningar av kursvärdering, våren 2011 (har ännu ej sammanställts)
13. Sammanställningar av kursvärdering, hösten 2011 (har ännu ej sammanställts)
17
