islam och muslimsk kultur

En introduktion till
islam och muslimsk kultur
Aksaa
Islamutbildning för arbetslivet
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
1
En introduktion till islam och muslimsk kultur
Ett tack till Daniel Stridsman som gjorde en första anpassning av
textinnehållet, och Göran Ibrahim Nettelbladt och Maissa Al-Adhami för deras
värdefulla korrekturläsning.
Vi vill även tacka Proprius förlag som givit oss tillåtelse att använda
Mohammad Knut Bernströms svenska översättning/tolkning av koranen
(Koranens Budskap, Proprius förlag 1998) för alla korancitat i boken.
Boken är ett fristående komplement till vår kursverksamhet. För mer
information om våra utbildningar, vänligen besök vår webbsida. Där kan man
även beställa fler exemplar av boken.
Aksaa
Islamutbildning för arbetslivet
Aksaa islamutbildning
www.islamutbildning.se
© 2009 Aksaa islamutbildning
Grafisk form: Max Dahlstrand
Foto: Max Dahlstrand
Tryck: Trydells Tryckeri AB i Laholm 2009
ISBN: 978-91-633-5197-6
Bilden till höger är tagen under pilgrimsfärden då tre-fyra miljoner män och kvinnor åker till Mekka och besöker den heliga moskén
Kaba. Det svarta tyget, som täcker den ca 12 x 11,5 x 12 meter stora Kaba, byts ut varje år för att skydda byggnaden. Den svarta
stenen, som inte syns på bilden, är inmurad i hörnet till vänster om dörren. Den sägs innehålla det kontrakt, där man vittnar om att
det inte finns någon gud utom Gud, som varje människa gjorde med Gud vid det tillfälle Gud skapade våra själar. Kaba byggdes av
profeten Abraham och hans son profeten Ismail (Guds frid över dem).
2
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
”Ingen fred i världen utan fred mellan religioner.
Ingen fred mellan religioner utan religionsdialog.
Ingen religionsdialog utan grundkunskap om religionerna.”
Hans Küng, professor i teologi vid Eberhard Karls University i Tyskland
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
3
Muslimsk konst i Sverige
Akvarell med arabisk inskription av Max Dahlstrand.
4
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Innehåll
Del 1: Självtest om islam
8
Del 2: Om Aksaa islamutbildning
10
Mohammad Muslim - utbildningsansvarig
10
Max Dahlstrand - kurssamordnare
13
Gästföreläsare13
Educationislam - Aksaa i Storbritannien
13
Del 3: Inledning
Muslimer i Sverige
Islam och kultur
15
16
19
Del 4: Islam - en kort överblick
20
Gudsdyrkan i islam
20
Islams fem pelare
22
Trosbekännelsen (shahada)22
Tidebönen (salat)22
Fastan (sawm)22
Allmoseskatten (zakat)22
Vallfärden (hajj)22
Kvinnan i islam
25
Familjen i islam
27
Livet efter döden
27
Islams högtider
29
Högtiden efter ramadan (`Id al-fitr)29
Offerhögtiden (´Id al-adha)29
Jihad 31
Del 5: Moskén
Minareten Kupolen Bönenischen (mihrab) Predikstolen (mimbar) Rituell tvagning (wudu) Öppettider i moskén
Koranskola (madrasa) 33
34
34
35
35
36
36
36
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Profetens moské i Medina
Den gröna kupolen är rest över Profetens grav (Guds frid
över honom) i den centrala delen av moskén.
Att besöka en moské Klädsel i moskén Ingången till moskén Bönesalen Gudstjänst i moskén Män och kvinnor i moskén
38
38
38
38
41
41
Del 6: Praktiska aspekter för muslimer
Daglig gudsdyrkan och bön Tvättmöjligheter Böneriktningen (qibla) Koranen Månaden ramadan Diet och hygien Halal-kött En vattenkanna Födsel och dödsfall
Födselcermonier Besöka sjuka släktingar Dödsfall på sjukhuset Begravningar Del 7: Sammanfattning Ordlista över vanliga uttryck
Tips på vidare läsning
42
42
42
42
44
44
47
47
47
48
48
48
48
50
51
53
57
5
Muslim och svensk
En muslimsk kvinna som stolt bär den svenska flaggan. Det finns ingen religiös motsättning mellan att vara muslim och
svensk (vare sig man är född utomlands eller i Sverige). Många praktiserande muslimer hävdar till och med att Sverige är det
land i världen som är mest ”islamiskt” med tanke på vår gedigna tradition av demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet, lika
rättigheter och sociala omsorg. De flesta så kallade muslimska länder är står idag långt ifrån dessa islamiska värdegrunder.
6
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Vittnen vid en muslimsk begravning
Det äldre paret kom för att delta vid
begravningscermonin för de muslimska
flickorna som omkommit i hyreshusbranden i Tensta sommaren 2009.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
7
Del 1: Självtest om islam
Självtest om islam
Vad känner du till om islam och muslimsk kultur? Nedan följer ett antal påståenden, vissa är sanna, andra är
falska. Välj det svar du tycker passar bäst efter varje påstående. I slutet av kursen går vi igenom testet tillsammans. Lycka till!
Sant
Falskt
1. De flesta muslimer är araber.
2. Koranen har bevarats oförändrad till vår tid.
3. Islam, kristendom och judendom har samma ursprung.
4. Muslimer tror på Muhammad som den sista profeten.
5. Muslimer tror på reinkarnation.
6. Koranen understryker män och kvinnors lika värde.
7. Det är förbjudet (haram) att äta svinkött i islam.
8. Islam förbjuder alkohol och droger.
9. Muslimer tror på ett liv efter döden och på domedagen.
10. Bara män kan utbilda sig till imam.
11. Muslimer tror på Jesus, Moses och Abraham som profeter.
12. Under fastemånaden (ramadan) måste muslimer avhålla sig från mat och dryck från gryning till solnedgång.
13. Pilgrimsfärden utgör en av islams ”fem pelare”.
14. Muslimer tror att Adam var den första profeten.
15. Den muslimska bönen kan endast utföras i moskén.
8
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 1: Självtest om islam
Sant
Falskt
16. En moské ska ha en kupol och en minaret.
17. Muslimer knäfaller inför profeten Muhammad i bönen.
18. Första dagen efter månaden ramadan firar muslimer högtiden `id al-fitr.
19. Muslimer väntar på Jesus återkomst till jorden.
20. Tvångsäktenskap är tillåtet enligt islam.
21. Kvinnlig omskärelse är praxis inom islam.
22. Jihad betyder ”heligt krig”.
23. Jerusalem är en helig plats för muslimer.
24. Alla muslimska kvinnor bär sjal (hijab).
25. Muslimer tror att profeten Muhammad (Guds frid över honom) är författare och skribent till Koranen.
26. Det finns inga särskilda klädesregler för män inom islam.
27. Det är förbjudet för muslimer att arbeta på fredagen.
28. Enligt islam är det förbjudet för män och kvinnor att ta i hand.
29. Den muslimska hälsningsfrasen as-salamu alaykum betyder ”frid vare med er”.
30. En imam är en muslimsk präst.
31. Islam betyder bland annat ”frid och hängivelse”.
32. Sharia betyder ”väg” på arabiska.
33. En fatwa är en dödsdom uttalad av en muslimsk auktoritet.
34. Enligt islam är hushållsarbete främst hustruns uppgift.
35. Ordet halal betyder ”kött som muslimer kan äta”.
36. Allah betyder ”Gud” på arabiska.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
9
Del 2: Om Aksaa islamutbildning
Om Aksaa islamutbildning
Aksaa islamutbildning
Aksaa islamutbildning arbetar bland annat med
integrationsinriktade utbildningar för att öka förståelsen av islam och muslimsk kultur i Sverige. Vi tror
att kunskap och ömsesidig förståelse är nödvändiga
verktyg i integrationsarbetet, ett arbete som bör
inbegripa alla människor i samhället. Vi arbetar även
för utvecklingen av en ”svensk” muslimsk kultur.
Med detta menar vi en integrerad muslimsk kultur
i Sverige, där det skall kunna vara lika naturligt att
vara både svensk och muslim samtidigt, utan att det
behöver råda någon motsättning mellan dessa två
begrepp.
Teamet som jobbar med Aksaa islamutbildning består av Mohammad Muslim Eneborg, Max
Dahlstrand samt ett antal kvinnliga muslimska
gästföreläsare. Våra gästföreläsare deltar på utvalda
kurser och berättar om hur det är att leva som muslim och kvinna i Sverige.
Mohammad Muslim är utbildningsansvarig och
leder även de flesta av våra kurser. Max Dahlstrand
är kurssamordnare och föreläser om islam i flera
andra sammanhang.
Mohammad Muslim
Mohammad Muslim, eller Mohammad Åke Daniel
Eneborg Muslim som är hans fullständiga namn, blev
muslim 1980. Kort därefter spenderade han några
år på resande fot i den muslimska världen, främst i
Sydasien och Nordafrika, men även i mer eller mindre muslimska områden i Europa. Under denna resa
fick han inblick i olika muslimska kulturer och hur
10
dessa samhällen förhåller sig till islam, sina nationella
traditioner och kulturer. Därefter bosatte han sig
i Storbritannien där han gifte sig och har idag fyra
vuxna barn. Under tiden i England studerade han
islam, arabiska och urdu. Han har även studerat islamisk teologi vid flera andra islamiska institut och är
känd inom muslimska kretsar som en alim, eller lärd,
inom de muslimska vetenskaperna. Han har arbetat
som imam vid ett flertal moskéer i Storbritannien
där han bland annat ansvarade för en imamutbildning
för kvinnor. Han har undervisat om islam vid universitet och flera andra institutioner i Europa.
Mohammad växte inte upp i ett religiöst hem,
men allt sedan han blev muslim har han varit djupt
intresserad av och engagerad i interreligiös dialog
och samtal om religionens roll i det postmoderna
samhället. Han medverkar i dialoger med kristna och
judiska företrädare i Sverige och i Storbritannien,
och besöker ofta skolor och kyrkor som inbjuden
gästföreläsare, och blir inte sällan ombedd att i
media kommentera det som rör islam och muslimer
i Sverige och Europa.
År 2001 grundade Mohammad Muslim föreningen
Det Yttersta Trädet vars syfte är att presentera en
balanserad bild av världsreligionen islam, på ett sätt
och med ett språk som ska vara lätt att begripa och
ta till sig, särskilt för dem som har växt upp och
lever i Sverige, världens kanske mest sekulariserade
land. Han har sedan dess varit föreningens ordförande. Idag arbetar han som imam i en moské. I tre
år var han kursledare för Aksaa i Storbritannien
innan han 2006 startade utbildningsverksamheten i
Sverige.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 2: Om Aksaa islamutbildning
Centralposthuset i Stockholm
En tugra (kalligrafiskt monogram för turkiska härskare under det Osmanska imperiet) placerad ovanför en av öppningarna till
Centralposthuset. Byggnaden är ritad 1904 av arkitekten Ferdinand Boberg som efter flera besök i norra Afrika inspirerats av islamisk
arkitektur och formspråk. Boberg ritade även kraftstationen vid Medborgarplatsen 1903 som år 2000 köptes av en muslimsk förening
och gjordes om till Stockholms moské.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
11
Del 2: Om Aksaa islamutbildning
Aksaa-kurs för US Embassy
Kaushar Tai, grundare till Aksaa Ltd i Storbritannien, föreläser
för amerikanska ambassaden på en av våra kurser i Stockholm.
12
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 2: Om Aksaa islamutbildning
Max Dahlstrand
Max Dahlstrand är kurssamordnare och administratör för Aksaa islamutbildning. Han blev muslim
1995 kort efter att ha kommit hem från en femårig
studietid i USA där han studerade arkitektur. Som
nybliven muslim och arkitekt har han varit delaktig i
ett flertal mosképrojekt i Sverige.
Även Max, eller Abd al-Salam som han också
kallas bland muslimer, blev tidigt engagerad i frågor
som rör islam i Sverige och är delaktig i flera interreligiösa dialoger med bland annat kristna och judar
och gästföreläser ofta på skolor och universitet. Han
har verkat inom flera olika muslimska föreningar,
däribland Sveriges unga muslimer som är en paraplyorganisation för muslimska ungdomsföreningar i
landet.
Han är även aktiv inom nykterhetsrörelsen och
har bland annat varit verksamhetsansvarig för IOGTNTO i Stockholms distrikt.
främst inom offentlig sektor.
Innan detta hade han ledande positioner som
direktör inom vård och omsorg i Storbritannien och
är en kvalificerad yrkesman inom vård och omsorg
med erfarenheter inom styrning av komplexa och
stora samhällsförnyelseprojekt. Han har lång erfarenhet av undervisning och arbetsplatsträning i lika
rättigheter och mångfaldsfrågor för anställda inom
privata och offentliga sektorn. Han undervisar även i
managementfrågor för trossamfund.
Kaushar är aktiv inom interreligiös dialog mellan
muslimer och kristna i Storbritannien och är bland
annat vice ordförande för North Kirklees Interfaith
Council, ett forum för alla trosriktningar samt för
människor som är uttalat icke-troende. I detta sammanhang arbetar han för att alla människor, oberoende religiös och etnisk bakgrund, ska kunna arbeta
mot gemensamma mål i det samhälle de lever i.
Gästföreläsare
I Aksaa islamutbildnings team ingår även ett antal
gästföreläsare som föreläser och svarar på frågor
om hur det är att leva som muslim och kvinna i
Sverige. Våra gästföreläsare, som är bosatta runt om
i landet, är oftast yrkesarbetande eller studerande
och ställer upp i mån av tid på våra kurser.
Educationislam - Aksaa i Storbritannien
Kaushar Tai är projektlednings- och mångfaldskonsult och grundare till Aksaa Ltd och driver
Educationislam i Storbritannien. Det kurskoncept
som vi använder oss av är utvecklat av Kaushar i
nära samarbete med Mohammad Muslim.
Idén till Aksaa kom av att Kaushar fann sig själv
allt oftare arrangera miniseminarier om islam och
muslimsk kultur för sina medarbetare och kunder.
Det enorma intresse han mötte för dessa frågor
gjorde att han sedemera lämnade alla andra uppdrag för att på heltid ägna sig åt att utbilda personal
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Aksaa-seminarium i Avesta
Mohammad Muslim föreläser inför över 150 lärare
och politiker i Avesta.
13
Del 3: Inledning
Moskéförening bildas i Täby
Konstituerande möte för bildande av moskéförening i Täby, den första av sitt slag i kommunen. På talarbordet står en svensk
glasskulptur med inskriptionen ”la ilaha illallah” vilket är islams trosbekännelse som betyder ”det finns ingen gud utom Gud”.
14
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 3: Inledning
Inledning
Norra Djurgården
Två systrar från Kurdistan
plockar körsbär på Norra
Djurgården.
Sedan andra världskrigets slut har det förekommit en omfattande invandring av människor
med muslimsk bakgrund till Sverige och övriga
Västeuropa. Idag finns det omkring en halv miljon
människor i Sverige som skulle kunna definieras som
muslimer. Detta medför att ungefär fem procent
av svenskarna, på ett eller annat sätt, har muslimsk
bakgrund.
För att kunna förstå dessa nya svenskar är det
värdefullt, för att inte säga nödvändigt, att ha en
uppfattning om den religiösa och kulturella värdegrund som förenar dem.
Hur ser muslimer på världen omkring sig? Vad
säger islam om individen, familjen och samhället?
Hur ligger det till med könsroller och auktoritet,
förhållandet mellan människan, naturen och Gud?
Tror man till exempel på ett liv efter detta eller
själavandring?
De flesta i Sverige har nog en ganska diffus
uppfattning om vad islam egentligen innebär. Ofta
har vår kunskap om islam, som har omkring en och
en halv miljard utövare på jorden idag, till stor del
skapats av vad media valt att rapportera.
Denna skrift ska ses som ett fristående komplement till Aksaa islamutbildnings kurser om islam och
muslimsk kultur. Tillsammans med den relaterade
introduktionskursen syftar de till att skapa en ökad
förståelse och fördjupad insikt om hur islam och
den muslimska kulturen, eller snarare de många
olika muslimska kulturerna, påverkar muslimerna
i vardagslivet och deras sätt att förhålla sig till
omvärlden.
Följande texter, men framför allt kursen som
en helhet, belyser hur muslimers speciella behov
kan se ut och hur till exempel offentlig sektor eller
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
15
Del 3: Inledning
Bowling med familjen
En kväll med familjen på bowling. Bilden togs strax före en strike.
privata arbetsgivare kan ta hänsyn till muslimers
perspektiv i arbetslivet, kunskap som är viktig
vid planeringen av mångfaldspolicy på arbetsplatsen eller i eftersträvandet att uppfylla gällande
antidiskrimineringslagstiftning.
Muslimer i Sverige
De muslimer som bor i Sverige idag kommer
ursprungligen från många olika länder och har
16
varierande etnisk och kulturell bakgrund. Flertalet av
dessa har sina rötter från Turkiet, Bosnien, Nordafrika eller Mellanöstern. Men det finns också många
som är födda i Sverige med muslimska föräldrar. Det
blir även allt vanligare att etniska svenskar, både män
och kvinnor, väljer att själva bli muslimer.
Alla världens muslimer förenas i sin tro på islam
och betraktar sig själva som en enda nation (umma)
oansett de stora etniska och kulturella olikheter
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 3: Inledning
Sommarläger
Barn och ungdomar
från Stockholm får
en nybörjarlektion i
pilbåge.
som finns inom denna mycket heterogena grupp.
Muslimer praktiserar sin tro i varierande grad. En
del ber till exempel inte regelbundet, medan det för
andra är viktigt att få be på sin arbetsplats, när de
befinner sig i vården eller går i skolan. Det är viktigt
att arbetsgivare, kollegor och lärare är medvetna om
detta behov så att man kan hjälpa de muslimer som
önskar att utföra sina religiösa plikter.
En muslim i Sverige kan nå sin fulla potential i
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
yrkeslivet utan att göra avkall på sin tro. Genom
relativt små ändringar av regler och praxis på
arbetsplatsen eller i skolor kan man åstadkomma en
väsentlig skillnad för muslimska medarbetare, elever,
patienter och kunder. Men det är viktigt att inte
glömma att varje människa är unik och väljer själv
hur han eller hon förhåller sig till exempelvis sin religion. Därför är det alltid bäst att fråga vederbörande
först för att undvika att göra björntjänster.
17
Del 3: Inledning
Parfymförsäljare i Istanbul
Yuusuf från Täby på semester med sin familj i Istanbul.
Bilden är tagen på gården till Beyazit-moskén i Istanbul
där man kan köpa parfymer från världens alla hörn och
handgjorda radband i olivträ.
18
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 3: Inledning
Islam och kultur
Man bör skilja på de element i människors livsstil
som kommer från religionen och de element som
härstammar från olika kulturella och traditionella
seder och bruk.
Det finns omkring en, en och en halv miljard
muslimer i världen. Tillsammans utgör de cirka en
femtedel av världens befolkning. De bor utspridda
över hela jorden och varje folk har sina egna etniska
och kulturella identiteter vilket uttrycks i olika
klädedräkter, matkulturer, beteendemönster, språk,
etc. Världens mångfald betraktas som något positivt
i islam, förutsatt att seder och bruk inte strider
mot islams lära. Muslimer bär på många olika slags
kulturer och på ytan kan detta ge en bild av att
islams essens skiljer sig från en kultur till en annan.
Muslimer hävdar oftast det inte är så. De skulle nog
snarare känna igen sig i följande metafor: att islam
kan liknas vid det klara källvattnet som fyller bäckar
och floder och att det inte är vattnet som skiftar i
färg när det flyter över olika flodbottnar, utan att
det klara vattnet låter de varierande underlagen lysa
igenom.
Islam, ibland kallad den mest missförstådda
religionen, är samtidigt kanske den religion som
ökar mest både i Sverige och i övriga världen. Idag
när hela världen finns i våra vardagsrum via teve och
Internet, och med en stor invandring av människor
med muslimsk bakgrund till Sverige, kan det vara bra
att bredda sina perspektiv. Ordet islam framkallar en
mängd olika föreställningar hos många av oss, tyvärr
inte alltid i de mest positiva sammanhang. Den egna
åsikten, eller attityden, är ofta färgad av hur mycket
kontakt man själv har haft med muslimer. Dessutom
påverkas man av hur de muslimer man möter ser
på sin egen religion, vilken kulturell bakgrund de
härstammar ifrån och om de själva har kunskaper
om islam. Det är inte ovanligt att muslimer själva har
svårt att skilja mellan vad som är religion och vad
som är kultur i deras egna uppfattning om islam.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Andlig retreat
Tre svenska muslimer
iklädda traditionella
fotsida kläder på en
kursgård utanför Borås.
En annan aspekt att ta i beaktning är graden av
religiositet bland de muslimer man möter. Vissa som
man träffat kanske rent av har tagit avstånd från
islam av olika anledningar. Den bild av islam man får i
mötet med olika muslimer kan alltså skifta beroende
på vem man möter. Det är viktigt att känna till och
förstå att muslimer inte är en homogen grupp och
att muslimer kan förhålla sig till islam på olika sätt.
19
Del 4: Islam - en kort överblick
Islam - en kort överblick
Islam är ett arabiskt ord som betyder fred, frid
och hängivelse. Den engelska översättningen cheerful
submission beskriver ordet rätt bra så som muslimer
oftast själva uppfattar innebörden. Religionen islam
innebär ett fullständigt accepterande av Guds lära
och vägledning, det vill säga: att underkasta sig Guds
vilja. En muslim accepterar frivilligt Guds allmakt,
samt strävar efter att leva sitt liv i enlighet med
Guds uppenbarelse i Koranen och förklaringen av
denna genom profeten Muhammad (Guds frid över
honom). Muslimer arbetar också för en samhällsordning som är rättfärdig och rättvis och som i sanning
avspeglar Guds vägledning.
Islam är egentligen inte en ny religion. I grund
och botten är det samma budskap och vägledning
som Gud har uppenbarat för alla sina profeter.
I Koranen kap. 3, vers 84 står det:
“Säg: Vi tror på Gud och på det som har uppenbarats för oss och det som uppenbarades för Abraham och
Ismael och Isak och Jakob och deras efterkommande och
det som uppenbarades för Moses och Jesus och för [alla
de övriga] profeterna av deras Herre; vi gör ingen åtskillnad mellan dem. Och vi har underkastat oss Hans vilja.”
Muslimer tror att Muhammad (Guds frid över
honom) var den sista i en lång rad av profeter och
att uppenbarelsen som han fick ta emot är det slutgiltiga budskapet till mänskligheten.
Islam, kristendom och judendom har samma
ursprung. De går alla tillbaka till profeten Abraham
(frid över honom). Grundarna av de tre religionerna
är alla ättlingar till Abraham i rakt nedstigande led
från hans söner, Muhammad från den äldre sonen
Ismael, och Moses och Jesus från den yngre sonen
Isak (frid över dem alla). Abraham grundade den
20
boplats som idag är staden Mekka på den arabiska
halvön och han byggde helgedomen Kaba som alla
muslimer vänder sig mot i bönen och som de vallfärdar till under pilgrimsmånaden.
Gudsdyrkan i islam
Gudsdyrkan inbegriper inte bara de religiösa
riterna såsom tidebönen, fastan och välgörenhet.
Gudsdyrkan i islam är allting man gör, säger och
tänker i syfte att behaga Gud. Detta omfattar såväl
de religiösa ritualerna, tron på en Gud, att engagera
sig i samhället och det man gör med sina medmänniskors bästa i åtanke.
Islam har en helhetssyn på individen där människans gudshängivelse är total. Koranen framför denna
tanke på följande sätt i kapitel 2, vers 177:
”Fromheten består inte i att ni vänder ansiktet mot
öster eller väster. Sann fromhet äger den som tror på
Gud och den Yttersta dagen och änglarna och uppenbarelsen och profeterna och som ger [av] det han äger
– vilket pris han än sätter på detta – till de anhöriga,
de faderlösa och de behövande, till vandringsmannen
och tiggarna och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och som förrättar bönen och erlägger
allmoseskatten och som håller sina löften och som bär
lidande och oförrätt med tålamod och håller stånd i
farans stund. De har visat att deras tro är sann; de
fruktar Gud.”
Varje handling som utförs medvetet och med en
önskan att utföra Guds vilja räknas som gudsdyrkan
i islam.
Islam har också mer specifika former av gudsdyrkan. Dessa kan sammanfattas i det man ofta kallar
”islams fem pelare”.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 4: Islam - en kort överblick
Svenska muslimer
Mor och dotter vid Pite Havsbad.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
21
Del 4: Islam - en kort överblick
Islams fem pelare
Trosbekännelsen (shahada)
Islams trosbekännelse, eller shahada som den
heter på arabiska, är:
”Jag vittnar att det inte finns någon gud förutom
Gud, och att Muhammad är Guds sändebud”.
Man kan säga att trosbekännelsen är navet i en
muslims liv och något man hela tiden återkommer till
och kontemplerar över.
Muhammads profetskap (Guds frid över honom)
förpliktigar muslimer att försöka efterlikna hans
föredömliga liv. Att vittna om Muhammad är att
vittna om alla andra Guds profeter.
Tidebönen (salat)
Muslimer är förpliktigade av Gud att utföra salat,
tidebönen, fem gånger om dagen. Dessa böner
stärker och fördjupar tron på Gud samt påminner
och uppmanar de troende att hålla sig till de högsta
moraliska principerna. Bönen renar hjärtat och lägger band på eventuella infall att göra ont och orätt.
I Koranen kap. 2, vers 153 står det:
“Troende! Sök med tålamod [Guds] hjälp i bönen!
Gud är sannerligen med de tålmodiga, de som håller ut.”
Salat utförs enligt profeten Muhammads exempel
och sker alltid på arabiska. Vid sidan av tidebönen
ber muslimer även ofta individuella och personliga
böner, kallade dua. Dessa kan utföras på valfritt
språk, när och hur som helst, och kan liknas mer vid
förbön.
Fastan (sawm)
Vuxna muslimer fastar en gång om året under
månaden ramadan. Det innebär att man avstår
från mat, dryck och sexuella aktiviteter från gryning till solnedgång. Med solnedgång menas i detta
22
sammanhang när hela solskivan försvunnit under
horisonten. Ett av fastans mål är att fostra kärlek,
uppriktighet och hängivelse hos de troende och att
byta ut våra sämre egenskaper mot en sund samhällstillvändhet, tålamod, osjälviskhet och viljestyrka.
Man kan även fasta frivilligt andra dagar under
året utöver den obligatoriska fastemånaden.
Profeten brukade till exempel fasta varje måndag
och torsdag.
Allmoseskatten (zakat)
Allmoseskatten, zakat, är en årlig välfärdsavgift
som utgör 1/40 av ens förmögenhet. Zakat betalas
bland annat till fattiga, behövande och skuldsatta.
Ordet zakat rymmer bland annat betydelserna rening
och tillväxt. Genom att betala zakat renar man både
sig själv och sina tillgångar samtidigt som man bidrar
till tillväxt bland de som har det sämre ställt. Varje
muslim är ansvarig för att beräkna och donera sin
egen zakat.
Utöver den obligatoriska skatten skänker många
muslimer också frivilliga allmosor, sadaqa. En central
tanke i islam är att Gud har skapat alla människor
med lika värde och alla har rätt till ett drägligt liv
och ta del av jordens resurser. På återkommande
ställen i Koranen uppmanar Gud människan att inte
vara girig.
Vallfärden (hajj)
Det är en plikt för varje muslim att vallfärda till
Mekka på den arabiska halvön minst en gång i livet.
En förutsättning är att man har ekonomisk möjlighet
att göra detta, att resan dit anses säker och man har
en god hälsa.
Hajj, som vallfärden kallas på arabiska, innebär
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 4: Islam - en kort överblick
Pilgrimer vid Mina utanför Mekka
Under pilgrimsfärden, hajj, vallfärdar över fyra miljoner
muslimer till Mekka. Det är varje vuxen muslims plikt, om
man har medel därtill, att minst en gång i sitt liv besöka
Mekka under pilgrimsmånaden, dhul-hijja. Under vallfärden utför man samma riter som profeten Abraham för
tusentals år sedan. Bilden är tagen i Mina strax utanför
Mekka. Hajj-resor görs vanligen i stora grupper och för
att lättare kunna identifiera personer i den egna gruppen
är det vanligt att man har olika tygmärken. Ett exempel på
detta är de blå-gula banden på kvinnorna i högre nedre
delen av bilden som rest från Sverige.
ett tillfälligt avbrott från alla världsliga aktiviteter
och ett individuellt andligt självförverkligande inför
Gud. Under vallfärden klär alla män sig i enkla vita
tygstycken. För kvinnor gäller enkla täckande kläder.
Detta är en symbol för att vi alla är skapade med
lika värde, rika som fattiga, svarta som vita, unga
som gamla. Bland de riter man utför under hajj, efter
exempel från profeten Abraham, är att cirkulera
sju varv kring Kaba samt samlas under en dag på
Arafatslätten som ligger en bit utanför Mekka.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
23
Del 4: Islam - en kort överblick
Täby en varm vårdag
Två vänninor samtalar med varandra om deras arbete
inom förskolan.
Två generationer sida vid sida
Kvinnan till höger är nästan hundra år och
kvinnan till vänster är hennes dotter. De
bor i en liten bergsby i Turkiet inte långt
från staden Kulu som sägs ha fler av dess
bybor i Sverige än som bor kvar i staden. I
den centrala delen av staden, som för övrigt
nästan bara består av en stor gata, finns den
berömda Olof Palme-parken, och en pizzeria
á la Sverige.
24
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 4: Islam - en kort överblick
Kvinnan i islam
Koranen förkunnar klart och tydligt att kvinnan och mannen är jämlika. Män och kvinnor som
praktiserar islam kommer att belönas rättvist för
sina ansträngningar.
Koranen kap. 33, vers 35:
”För de män och de kvinnor som har underkastat sig
Guds vilja, de troende männen och de troende kvinnorna, de män och de kvinnor som visar sann fromhet,
de män och de kvinnor som älskar sanningen, de män
och de kvinnor som tåligt uthärdar motgång, de män och
de kvinnor som visar ödmjukhet, de män och de kvinnor som ger åt de fattiga, de män och de kvinnor som
fastar, de män och de kvinnor som lägger band på sin
sinnlighet, de män och de kvinnor som alltid har Gud i
tankarna – [för dem alla] har Gud i beredskap förlåtelse
för deras synder och en rik belöning.”
Var och en av islams fem pelare – vittnesbördet,
tidebönen, fastan, allmoseskatten och vallfärden – är
lika viktiga för kvinnor som för män, och belöningen
är lika stor för båda.
Islam gav kvinnan redan för 1400 år sedan rätten
att äga och sälja egendom, att ärva förmögenhet,
att utbilda sig och ägna sig åt handel. Islam betraktar
kvinnan som en oberoende och fullvärdig samhällsmedborgare och gör ingen skillnad mellan könen
med avseende på mänsklig förtjänst och värde.
Islam förkunnar att frälsning endast kommer
genom fromhet, dygd, kunskap, goda intentioner och
goda gärningar.
Klädda för bröllop
Två muslimska kvinnor på bröllopsfest i Uppsala.
Ett radband
Bilden till vänster visar ett radband, tasbih, med
99 kulor, en kula för varje av Guds namn som finns
nämnda i Koranen, t ex Ar-Rahman (den Nåderike),
Ar-Rahim (den Barmhärtige). Radband används vid
gudsåminnelse t ex efter en tidebön.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
25
Del 4: Islam - en kort överblick
Familje-picknick i Mölnlycke
En kurdisk-svensk familj har dukat upp sin
traditionella maträtt dolmar till lunch i det
gröna. Dolmar, som görs av tomat, vinblad, kål,
zuccini, aubergin och andra grönsaker, kom
till Sverige via Karl den XII:s besök i Turkiet.
Man kokar grötris som blandas med köttfärs,
krossade tomater, lök och det urgröpta från
de grönsaker man vill använda samt smaq
(en särskild krydda för dolmar). Blandningen
fyller man sedan i valfria grönsaker som kokas
tillsammans långsamt i stor gryta.
26
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 4: Islam - en kort överblick
Familjen i islam
Familjen är grundbulten i det islamiska samhället.
Den frid och trygghet som en stabil familj skänker
både individen och samhället värderas mycket högt,
och familjefriden ses som oundgänglig för människornas andliga utveckling. En harmonisk samhällsordning
anses grundas på just existensen av kärnfamiljen.
Barn, både flickor och pojkar, värderas mycket
högt och flyttar sällan hemifrån innan de gifter sig.
Man ser även med stor respekt på de som nått hög
ålder och istället för att vara en belastning för samhället och familjen värderas deras livserfarenheter
som en tillgång. Det är därför inte ovanligt att äldre
flyttar in hos sina barn när de blir för gamla för att
klara sig själva, och att ta hand om äldre släktingar
ses som en självklarhet för de flesta muslimer. Det
är därför mycket ovanligt med särskilda institutioner
i samhället för till exempel äldreomsorg.
Både män och kvinnor förväntas klä sig på ett
såväl ödmjukt som värdigt sätt och att både i handling och tal visa respekt för varandra.
Livet efter döden
Tron på ett liv efter döden och på domedagen är
mycket centrala för muslimer. Enligt islam är livet på
jorden en prövning och på domedagen kommer varje
individ att kallas till räkenskap för sina gärningar och
bli belönad eller bestraffad i enlighet med dessa.
Det nuvarande livet är flyktigt och övergående
medan det tillkommande livet däremot kommer att
vara för evigt. I Koranen och i annan islamisk litteratur kan man finna livliga beskrivningar av domedagen
samt paradiset och helvetet. Muslimer ber ofta Gud,
den Barmhärtige, den mest Förlåtande, om förlåtelse
för sina synder och om en plats i paradiset.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Nygifta ungdomar
Ett nygift muslimskt
par i Uppsala på väg
till sin bröllopsfest.
Kvinnan har målat
vackra mönster
med henna på sina
händer, något som är
mycket vanligt i olika
muslimska kulturer
i samband med
bröllop.
27
Del 4: Islam - en kort överblick
Nubiska rummet i Riksdagshuset
Miljöpartiets ledamot Mehmet Kaplan
bjuder företrädare från muslimska
organisationer på iftar, fastebrytandets
måltid, under månaden ramadan. På
väggen hänger en en berömd bildväv
med motiv från ett muslimskt samhälle.
28
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 4: Islam - en kort överblick
Islams högtider
Det islamiska året har två stora högtider. Den
första av dessa firas direkt efter månaden ramadan
och markerar slutet på den månadslånga fastan. Den
kallas följaktligen för fastebrytandets högtid, ´id alfitr, och varar en dag, men firas inte sällan i tre dagar.
Den andra stora högtiden kallas offerhögtiden, ´id
al-adha, och firas i åminnelse av profeten Abrahams
beredvillighet (frid över honom) att offra sin son
Ismael (frid över honom) i lydnad inför Guds befallning. Denna högtid avslutar vallfärden och varar i tre
dagar.
sedan på befallning av Gud stod beredd att offra sin
son Ismael (Guds frid över honom) som uttryck för
sin lydnad, hängivelse och underkastelse till Guds
vilja. Gud accepterade dock ett lamm istället som en
symbol för Abrahams hängivelse. Muslimer över hela
världen visar genom denna symbol sin villighet att
göra uppoffringar i Guds namn och för islams skull.
Under denna högtid klär sig muslimer också i sina
finaste kläder och besöker moskén för en gemensam
morgonbön. De som har råd offrar också ett lamm
och delar ut köttet bland släktingar, vänner, fattiga
och behövande.
Högtiden efter ramadan (`Id al-fitr)
Muslimer klär sig i nya, rena och fina kläder och
besöker moskén på morgonen för att gemensamt
i bön uttrycka sin tacksamhet över den gudomliga
välsignelse som Koranen och slutförandet av fastan
innebär. De betalar också zakat al-fitr (fastebrytandets allmosa) till fattiga och behövande. Denna
obligatoriska allmosa är i proportion till antalet
medlemmar i hushållet, inklusive spädbarn. Meningen
är att möjliggöra för mindre bemedlade medlemmar
i samhället att delta i högtidligheterna.
Muslimer gratulerar varandra med fraserna ´id
mubarak! (välsignad ´id) och as-salamu alaykum!
(Guds frid med er). ´Id al-fitr kan ses som en slags
bekräftelse på muslimernas sammanhållning och
familjesolidaritet. Det är både en privat och offentlig
högtid. Man lagar extra god mat och bjuder hem
varandra på festmåltider. Det är också ett speciellt
tillfälle för barnen, eftersom de ofta får nya kläder,
presenter eller pengar.
Firande av ’id al-fitr
Presenter till barnen, och lunch tillsammans på golvet
efter ’id-bönen i moskén.
Offerhögtiden (´Id al-adha)
Detta är en viktig tidpunkt i den islamiska
kalend-ern och firas till minnet av profeten Abraham
(Guds frid över honom) som för omkring 4000 år
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
29
Del 4: Islam - en kort överblick
Sultan Eyüp-moskén, Istanbul
Detalj av innergårdens belysning.
30
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 4: Islam - en kort överblick
Jihad
Ordet jihad har ofta förekommit i västerländsk
massmedia sedan elfte september 2001. Inte sällan
används begreppet synonymt med “heligt krig”. Men
i själva verket myntades uttrycket i Europa under
korstågen, där det då innebar kriget mot muslimer.
Det finns ingen motsvarighet till detta i det islamiska
vokabuläret, och ordet jihad är verkligen inte något
arabiskt uttryck för “heligt krig”.
Jihad betyder ordagrannt ”kamp”, eller ”strävan”,
och syftar snarare på en personlig ansträngning. Man
kan därför säga att jihad för en elev är att kämpa och
sträva efter att klara sina kurser; en anställd strävar
efter att utföra ett bra arbete och att bibehålla goda
relationer med sin arbetsgivare; en kirurg strävar till
exempel för att lyckas med en operation.
Jihad kan även utföras med tal, skrift, politiskt
arbete och demonstrationer, eller med Koranen
genom att bjuda in människor till islams budskap.
Eftersom islam inte inskränker sig till individen
utan omfattar och syftar till hela samhällets välfärd,
och i förlängningen hela mänsklighetens, räcker det
inte att endast verka för en personlig förbättring i
isolation från vad som händer runtom i samhället
eller ute i världen.
Därav Koranens befallning (i kapitel 3, vers 104)
till muslimer att ålägga sig plikten: “...att anbefalla det
som är rätt och förbjuda det som är orätt”.
Islam förbjuder inte användandet av våld som en
sista utväg för att åstadkomma något gott eller få
slut på krig på samma sätt som varje land sätter sin
tilltro till en armé för att upprätthålla freden och ge
människor skydd och säkerhet. Men om våld trots
allt måste användas finns det bestämda regler för vad
detta innebär och dessa är tydligt fastställda i sharia,
den gudomliga lagen.
Profeten Muhammad (Guds frid över honom) gav
olika riktlinjer för krig när han sade:
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
“Bryt inte en överenskommelse. Stympa inte de
döda. Döda inte kvinnor. Döda inte barn. Döda inte de
äldre. Döda inte dem som är obeväpnade. Döda inte
dem som är försjunkna i gudsdyrkan (till exempel präster, rabbiner och gurus). Hugg inte ned träd. Bränn inte
markens grödor. Förgifta inte fiendens brunnar. Döda
endast dem som rusar mot er (dvs de som krigar med
vapen och är fientliga)”.
Militär verksamhet är endast en underbetydelse
av begreppet jihad och alltså inte dess helhet och
långt ifrån dess centrala betydelse. Det var detta
som profeten Muhammad (Guds frid över honom)
betonade för sina följeslagare när han en gång återvände från ett militärt slag och sade:
“Idag har vi återvänt från det mindre jihad (här i
betydelsen krig) till det större jihad (självdisciplin och
moralisk bättring)”.
Jihad är inte en krigsförklaring mot andra religioner. De som hävdar detta använder religionen för
att uppnå egna syften och har inget med islam att
göra. Kristna och judar betraktas av muslimer som
medarvingar till den abrahamitiska traditionen. Man
dyrkar samma Gud och följer samma tradition från
Abraham (frid över honom).
Profeten (Guds frid över honom) sade: ”Det
bästa formen av jihad är att säga ett sanningens ord
inför en tyrann”.
Parfymflaska och radband. Man bjuder
ofta varandra på väldoftande parfymer i
moskén.
31
Del 5: Moskén
Fittja moské, Botkyrka
Föreningen som har byggt moskén har hämtat inspiration från medlemmarnas
hemland Turkiet där spetsiga minareter, höga valv och multipla kupoler är vanliga.
Moskéer i Sverige bekosts helt av muslimerna själva, alltså inte genom bidrag av
staten eller lån från banken, vilket gör att man bygger de olika etapperna när man
samlat in tillräckliga medel. På bilden ser man att arbete fortfarande pågår med att
färdigställa huvudentrén, men moskén används redan då interiören är klar sedan
några år tillbaka.
32
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 5: Moskén
Moskén
Fatih-moskén, Istanbul
Detalj av kupolen.
Moskéerna världen över kan se mycket olika ut.
I Kina till exempel, där det bor över nittio miljoner
muslimer, bygger man oftast moskéerna i traditionell
kinesisk stil. I Bosnien har man de senare åren byggt
moskéer med inspirerats från modern och nutida
internationell arkitektur. I Sverige har utformningen
ofta präglats av församlingsmedlemmarnas kulturella preferenser som de tagit med sig från sina
hemländer. Men det finns en växande tendens bland
muslimer i Sverige att föra in svensk byggnadskultur i
moskéarkitekturen.
Den stil som givit upphov till den typiska sinnebilden av hur en moské ”ska” se ut är nog den
ottomanska med dess stora kupoler och spetsiga
höga minareter. Ordet ”moské” härstammar från
det arabiska ordet masjid, vilket betyder ”platsen där
man knäfaller (inför Gud)”.
Den första moskén i islam låg i direkt anslutning till profeten Muhammads hus (Guds frid över
honom) och bestod av en nästan kvadratisk öppen
yta med stampad jord som underlag omgiven av ett
enkelt staket för att hålla boskap utanför. En grind i
högra bakre delen fungerade som in- och utgång och
användes av både män och kvinnor. Några rader av
palmstammar täckta med palmblad stod uppställda
längst fram och längst bak för att ge skydd mot den
gassande solen.
Då ett krav för bönen är att den sker på ett rent
underlag, och att man står, sitter och knäfaller på
marken, är det viktigt att man inte drar in smuts i
bönesalen. Därför tar man alltid av sig skorna innan
man går i moskén.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
33
Del 5: Moskén
Fatih cami (Fatih-moskén) Sveavägen, Stockholm
Bilden visar bönenischen, mihrab, som alltid är riktad mot Mekka, där imamen står när han leder bönen i moskén.
Minareten
Kupolen
Ett av de typiska kännetecknen för en moské är
tornet som kallas för minaret. Traditionellt brukade
böneutroparen, muadhin, ropa kallelsen till bönen,
adhan, från en balkong som oftast är placerad nära
toppen av minareten. Nuförtiden i den muslimska
världen används oftast högtalare för att förstärka
böneutroparens röst, men det är alltid en person
som ropar kallelsen, det är aldrig inspelat ljud. I
Sverige och de flesta andra länder i västvärlden
brukar dock kallelsen till bönen endast ske inne i
moskéerna.
Moskéer har ofta karakteristiskt kupolformade
tak, men liksom minareten är kupolen inte något
krav. Den är däremot praktisk i varma länder
eftersom den bidrar till att hålla moskéns insida sval
och luftig. Dessutom kan man genom dess bärande
struktur undvika att ha alltför många pelare och
andra bärande väggar som skulle bryta upp böneleden. Man strävar nämligen efter att ha så långa raka
led bakom imamen. Även i ett akustiskt hänseende
tjänar kupolen till att förstärka rösten för den som
talar till församlingen.
34
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 5: Moskén
Stockholms moské, Medborgarplatsen
Arkitekten Ferdinand Bobergs kraftstation från 1903 omvandlades nittiosju år senare till Stockholms moské. Bilden är tagen i bönesalen som under fredagsbönen rymmer över tvåtusen bedjande. Rummet är i orginalskick bortsett från den nya mattan, takbelysningen och den tillbyggda balkongen.
Bönenischen (mihrab)
Predikstolen (mimbar)
Alla moskéer har någon form av anvisning som
anger riktningen, qibla, mot Kaba i Mekka som är
den muslimska världens centrum. De allra flesta
moskéer har för detta ändamål en bönenisch, även
kallad mihrab. Imamen står framför mihrab när han
leder den gemensamma tidebönen i moskén.
Förutom bönenischens funktion att ange böneriktningen sprider den även imamens röst bakåt i
församlingen. Bönenischen är vanligtvis utsmyckad
med abstrakta mönster eller med islamisk kalligrafi,
som traditionellt skrivs med arabiska tecken.
Den med trappsteg försedda talarstolen, vanligtvis placerad till höger om bönenischen, är en
predikstol, på arabiska kallad mimbar. Imamen använder den när han tilltalar församlingen under fredagsbönen, juma, och vid andra speciella tillfällen. Dess
utformning och utsmyckning varierar. Profetens
mimbar bestod av tre trappsteg där han satt på det
översta steget under en del av sin predikan. I till
exempel Turkiet är det inte ovanligt att en mimbar
har över trettio trappsteg. I vissa mindre moskélokaler använder man ibland en stol till mimbar.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
35
Del 5: Moskén
Rituell tvagning (wudu)
Renhet är ett villkor för att utföra den muslimska
tidebönen. Därför genomför man en rituell tvagning,
wudu, före bönen. Moskéer har vanligtvis en avdelning med tvättfaciliteter så att rent rinnande vatten
alltid finns tillgängligt. Ansikte, armar, huvud och
fötter tvättas på det sätt som profeten Muhammad
(Guds frid över honom) visat. Ofta finns det även
pallar att sitta på för att underlätta för de äldre när
de tvättar fötterna, samt tofflor för att inte dra in
väta eller smuts från tvättstället in i moskén.
Öppettider i moskén
Moskén ska helst vara öppen hela året vid de fem
dagliga bönerna, men den är ofta öppen vid andra
tider också. I Sverige har alla moskéer inte möjlighet
att hålla öppet tidiga mornar eller sena kvällar, även
om man strävar efter det så långt som möjligt.
Bönetiderna ändras alltefter årstid, då de följer
solens olika positioner, och de olika tiderna visas
ofta på en display eller en urtavla inne i bönesalen.
Den muslimska församlingens veckogudstjänst
hålls tidigt på fredagseftermiddagen och kallas för
juma-bönen.
Koranskola (madrasa)
Att lära barn att läsa arabiska och att studera
den heliga Koranen är en mycket viktig angelägenhet
i alla muslimska församlingar. Den lokal som tjänar
till detta syfte ligger ofta i moskén eller i dess omedelbara närhet, och där hålls dagliga lektioner för
pojkar och flickor. Många barn börjar i madrasa från
femårsåldern, oftast på eftermiddagarna efter skolan
eller på helgerna. En del elever fortsätter att gå i
madrasa tills de läst igenom hela Koranen, medan
andra fortsätter ända tills de lärt sig hela Koranen
utantill. En muslim som kan recitera hela Koranen
utantill kallas för hafiz.
Bönens olika positioner
Ståendes läser man utantill ur Koranen; bugandes
och knäfallandes prisar man Gud; och sittandes
prisar man Gud och sänder välsignelser över
Profeten Muhammad.
36
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 5: Moskén
Denna bild: En uppslagen Koran.
Vänster: Klocka som visar dagens bönetider
i moskén.
Madrasa
Koranskola (madrasa) i Aysha-moskén på
Sankt Eriksgatan i Stockholm.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
37
Del 5: Moskén
Att besöka en
moské
De allra flesta föreningar och muslimer vill gärna
visa sin moské för alla som är intresserade. De flesta
större moskéer anordnar även regelbundet guidningar för enskilda personer eller större grupper. I dessa
moskéer är man oftast van vid att svara på frågor
från besökarna. I mindre församlingar och så kallade
källarmoskéer välkomnar man oftast också besökare, men då ska man inte ta för givet att det alltid
finns någon på plats som kan besvara frågor, eller för
den delen att den som svarar har tillräcklig kunskap.
Oavsett om man besöker moskén ensam eller i
grupp är det viktigt att följa de riktlinjer som finns
för klädsel och uppförande, vilka för övrigt kan se
olika ut i olika moskéer, så att man inte sårar någons
känslor. Om man är flera som besöker en moské
tillsammans är det viktigt att inte prata högt och inte
störa de som är i bön. Om en besökare har behov
av särskilda fysiska hjälpmedel (rullstol mm) är det
lämpligt att besöka platsen i förväg så att de som
ansvarar för moskén kan förbereda för detta.
I moskén bjuds inte på någon välsignad eller helig
mat. Det förväntas inte heller av besökare att de ska
utföra någon särskild vördnadsgest förutom att ta av
sig skorna och uppträda allmänt respektfullt inne i
bönesalen.
Klädsel i moskén
Kläseln för både män och kvinnor bör vara
anständig utifrån ett muslimskt perspektiv, vilket
betyder långärmat och långbent för både män och
kvinnor. Kvinnor förväntas även bära en sjal som
täcker håret i vissa moskéer. De moskéer som kräver detta brukar ha en sjal att låna ut. Alla tar av sig
38
skorna innan man går in i bönesalen och ställer dem
på försedda skohyllor. Har man inte strumpor går
det lika bra att vara barfota.
Ingången till moskén
Det finns ofta separata ingångar för män och
kvinnor till moskéns bönesal även om det mycket
sällan återföljs strikt. Snarare ger det ett alternativ
för dem som vill ha möjlighet att välja själva.
Besökare kan mötas av den arabiska hälsningsfrasen as-salamu alaykum vilket betyder ”Guds frid
över er”. Om man vill kan man svara wa alaykum
as-salam vilket betyder ”och över er Guds frid”. Man
använder alltid pluralformen i hälsningen då den även
inbegriper de två änglar som ackompanjerar var och
en genom livet. Man sträcker inte ut handen för att
hälsa med någon av motsatt kön om inte denne först
gör det samma. Detta är för att vissa muslimer anser
att man inte bör ha fysisk kontakt med någon av det
andra könet utanför familjekretsen.
Innan muslimer går in i bönesalen utförs den
rituella tvagningen, wudu, av dem som inte redan
utfört den tidigare (i moskén eller i hemmet). Det
är emellertid inte nödvändigt för besökare som inte
deltar i bönen att utföra tvagningen.
Bönesalen
Gå gärna tyst in i bönesalen för att inte störa
de som ber. Det går oftast bra att gå runt och titta,
men passera helst inte framför en person som utför
bönen, även om denne står långt borta, då detta
anses som dålig etikett. Om du av någon anledning
inte kan sitta på golvet kan du be om att få låna en
stol. Det brukar finnas några som är förbehållna
äldre och rörelsehindrade personer samt de som
av olika anledningar inte kan sitta på golvet under
bönen.
Många moskéer har markerade linjer i golvet.
Dessa hjälper till att hålla böneleden raka i de
gemensamma bönestunderna.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 5: Moskén
Aksaas kurs i Stockholm
Aksaas kursledare Mohammad
Muslim förklarar bönen
under en visning i moskén på
Medborgarplatsen.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
39
Del 5: Moskén
Fredagsbön i Aysha-moskén
Imam Mohammad Muslim sammanfattar
dagens stundande fredagsbön, juma, på
svenska, engelska och urdu. Fredagsbönen
håller han några minuter senare på arabiska.
40
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 5: Moskén
Uppsala moské
Uppsala moské byggdes 1995 och har blivit
ett omtyckt landmärke i staden som de
flesta uppsalabor är mycket stolta över.
Gudstjänst i moskén
När en av de fem dagliga bönerna utförs, brukar
man som besökare tillåtas vara med och iaktta
bönen. Om man kommer in i bönesalen under en
pågående gemensam bön, det vill säga när alla står i
raka led bredvid varandra och en imam leder bönen,
bör man hitta en sittplats vid den bakre väggen och
iaktta tystnad. De flesta moskéer stänger sina dörrar
för andra besökare under fredagsbönen då det helt
enkelt inte finns tillräcklig plats. Det är främst under
fredagsbönen som moskéerna är fullsatta.
Män och kvinnor i moskén
Den stora bönesalen är oftast främst avsedd för
män då det procentuellt är fler män som besöker
moskén, medan en separat plats brukar finnas för
kvinnor uppe på en balkong eller i ett separat rum
i anslutning till den stora bönesalen. När män och
kvinnor ber i samma sal är det brukligt att de står i
separata grupper.
Muslimska kvinnor förväntas inte komma till
moskén under sin menstruationsperiod. Detta gäller
dock inte för de som inte är muslimer. Muslimska
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Shehzade-moskén, Istanbul
Mannen till vänster utför tidebönen och den andra
läser ut Koranen.
kvinnor ber i större utsträckning i hemmet, eftersom de inte är förpliktigade att besöka moskén för
juma. I många kulturer, särskilt den turkiska, besöker
kvinnor mycket sällan eller aldrig moskén. I Sverige
däremot är det vanligt och de flesta moskéer ser
detta som önskevärt och vill underlätta för detta.
41
Del 6: Praktiska aspekter för muslimer
Praktiska aspekter för muslimer
Daglig gudsdyrkan och bön
För muslimer är tidebönen, även kallad salat, en
regelbunden och disciplinerad akt av gudsdyrkan
i vilken man ödmjukt underkastar sig Gud i både
mental och fysisk mening. I bönen lovprisar man och
upphöjer Gud. Man ber om Guds barmhärtighet,
förlåtelse och vägledning.
Bönen gestaltas i en serie rituella kroppsställningar där man bland annat står upp och reciterar
verser ur Koranen, bugar sig och knäfaller inför Gud,
och sitter under det att man läser från olika böner
som Profeten Muhammad rekommenderat (Guds
frid över honom).
Det är en plikt i islam att be fem gånger om
dagen inom vissa tidsintervall: före soluppgången
(fajr-bönen), vid middagstid
(dhuhr-bönen), på eftermiddagen (´asr-bönen), efter
solnedgången (maghrib-bönen)
och på kvällen när mörkret
infallit (´isha-bönen). Muslimer
ber gärna gemensamt i
Illustration över
moskén där de samlas och står dygnets bönetider.
i raka led bakom imamen som
leder bönen. Bönen kan också utföras hemma eller
varsomhelst egentligen där det är rent och gärna lite
avskilt. Det kan till exempel vara på ett kontor, en
fabrik, en skola eller ett sjukhus. Allt som behövs är
att det finns ett rum anvisat för detta ändamål och
tid att utföra bönen. Det ska inte ta mer än cirka
fem till femton minuter per bönetillfälle. Muslimer
har ofta med sig sina egna bönemattor eller rena
lakan och tar av sig sina skor inför bönen. Om en
muslimsk patient befinner sig i sjukhusmiljö och har
42
svårt att röra sig, kanske denne vill göra salat sittandes i sängen eller stå alldeles invid sängen på en
bönematta eller på ett rent lakan. Patienten kanske
vill dra för ett draperi under bönen så att det bildas
en privat sfär.
Tvättmöjligheter
Den rituella tvagningen i islam, wudu, måste utföras innan man gör tidebönen eller vidrör Koranen.
Den består i att man med vatten tvättar händerna,
munnen och näsborrarna, ansiktet och armarna, för
sina våta händer över håret och slutligen tvättar fötterna upp till anklarna. Alla moskéer har en särskild
plats där man kan utföra denna rituella tvagning. Ett
vanligt tvättställ är tillräckligt för att utföra wudu,
men om man är gammal eller sjuk kan man behöva
hjälp. Muslimer måste tvätta sig i rinnande vatten, så
de föredrar en dusch framför ett bad. En hink eller
kanna kan också fungera.
För personer som av medicinska själ inte kan
tvätta sig med vatten, till exempel på grund av sår,
finns en torr möjlighet som kallas tayammum. För att
utföra tayammum behövs en torr sten, gärna stor
som en handflata, som man berör med handflatorna
och strycker över armar och ansikte.
Böneriktningen (qibla)
Muslimer måste vända sig i riktning, qibla, mot
Kaba i Mekka när de ska utföra salat. En kompass
kan behövas för att hitta rätt väderstreck. Det
kan vara fördelaktigt att sätta upp ett permanent
märke på väggen, till exempel i sjukhus, som visar
riktningen mot Mekka. Det sparar dessutom tid för
sjukhuspersonalen som slipper svara på frågor om
böneriktningen. Qibla bör åtminstonde vara utsatt i
gemensamma multireligiösa/andliga rum.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 6: Praktiska aspekter för muslimer
Uträkning av böneriktningen
Två svenska imamer beräknar
böneriktningen mot Mekka, qibla,
genom att studera skuggan.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
43
Del 6: Praktiska aspekter för muslimer
Soppkök under ramadan
Den muslimska föreningen
Takva bjuder hemlösa och
förbipasserande på ett
kvällsmål under ramadan.
Koranen
Den heliga Koranen är den viktigaste boken för
muslimer. Det finns flera svenska översättningar av
Koranen, däribland den av muslimer mycket omtyckta översättningen av Mohammed Knut Bernström.
Denna översättning heter Koranens Budskap och
finns även som pocket i välsorterade bokhandlar.
Muslimer läser ofta den arabiska originaltexten som
en form av gudsdyrkan och även om man kanske inte
förstår arabiska så har de flesta muslimer lärt sig att
uttala orden.
44
Det är uppskattat om personer som själva inte är
muslimer också hanterar Koranen med omsorg och
respekt, gärna inslagen i ett tygstycke eller fodral
vilket gör att man kan beröra den utan att ha wudu.
Månaden ramadan
Ramadan är den nionde månaden i den islamiska
kalendern. Den islamiska månaden är från nymåne
till nymåne. Muslimer fastar under hela månaden
från gryning till solnedgång. Att fasta innebär för
muslimer att man avstår från mat, dryck och sex.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 6: Praktiska aspekter för muslimer
Studiecirkel
Imam Mohammad Muslim föreläser om hadith
(exempel från Profetens liv och leverne) inför
några muslimska ungdomar. Rökelsen på golvet
har ingen religiös innebörd, men används ofta för
dess goda doft.
Fastan är inte obligatorisk för personer som
befinner sig på längre resor, sjuka, mycket gamla,
unga som ej uppnått puberteten eller kvinnor som
är gravida eller ammar. Om man är sjuk tar man igen
de dagar man missat vid något annat tillfälle.
Under fastemånaden tillbringar ofta muslimer
flera timmar om dagen i bön och med koranläsning.
När ramadan infaller under vintern kan det
hända att muslimska kollegor vill gå ifrån arbetet en
liten stund vid solnedgången för att bryta fastan. De
har då ofta med sig lite mat hemifrån. När ramadan
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
infaller under övriga delar av året hinner man bryta
fastan hemma.
En del muslimer vill kanske ta ledigt under några
dagar mot slutet av ramadan, och de flesta vill säkert
vara lediga under högtiden ´id al-fitr som firas första
dagen som följer ramadans slut. För muslimer är
högtiden efter ramadan och offerhögtiden, ’id aladha, lika viktiga som julen och påsken är för kristna.
Många muslimer skulle antagligen hellre jobba på juloch påskafton om de på så sätt fick möjlighet att ta
ledigt på de islamiska högtiderna.
45
Del 6: Praktiska aspekter för muslimer
Grillfest efter gemensam gudsåminnelse, dhikr
Det är vanligt att man äter på golvet enligt Profetens exempel. Det är även praktiskt
när man är så många...
46
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 6: Praktiska aspekter för muslimer
Diet och hygien
Halal-kött
Många sjukhus, skolor och andra organisationer
i offentliga sektorn har förstått vikten av att erbjuda
muslimer halal-rätter. Det kan däremot vara bra att
utröna hur stort behovet är först då efterfrågan på
halal-måltider kanske inte är så hög. Till exempel
föredrar många patienter att anhöriga kommer med
mat hemifrån. Man kanske föredrar hemlagad mat,
inte bara för att den är halal utan också kanske för
att den är mer kulturellt anpassad efter vad de är
vana vid.
Det kan vara bra att tänka på att många andraoch tredjegenerationens muslimska invandrare
föredrar svenska rätter, exempelvis grönsaker, fisk
och ris. De undviker då endast fläsk och grisprodukter samt annat kött som inte är halal-slaktat. Många
muslimer avhåller sig från att äta gelatin och andra
animaliska produkter i matlagningen, i godis, tårtor,
efterrätter och glass. Många av de maträtter som
säljs i snabbköp är nuförtiden vegetariska och passar
utmärkt för muslimer, så länge de inte innehåller
någon tillsats av alkohol.
En del muslimer äter kött från ko, lamm och
kyckling även om det inte är specifikt halal-slaktat
och finner utrymme för detta i sin tolkning av islam.
Sedan finns det givetvis muslimer som inte lägger så
stor vikt vid vilken mat de äter.
När det gäller mat så finns det alltså många olika
och varierande förhållningssätt.
En vattenkanna
De flesta muslimer betraktar det som otillräckligt att endast använda toalettpapper och tvättar sig
även med vatten efter att de uträttat sina behov för
att avlägsna eventuella rester av urin och avföring.
Rinnande vatten från en bidé, en särskild slang eller
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
En vattenkanna och tofflor
Istället för bidé används ofta en vanlig vattenkanna att tvätta sig med efter toalettbesök.
en vanlig vattenkanna fungerar utmärkt.
I nästan varje muslimskt hem står det någon form
av kanna eller flaska i badrummen för detta ändamål.
Vissa sjukhus har också tagit till sig detta och försett
toaletterna med hjälpmedel.
Muslimer använder alltid sin vänstra hand vid toalettbesök och till allt annat som inte är rent, och sin
högra hand för allt som är rent, till exempel när man
äter eller dricker. Denna kunskap kan vara till nytta
för medicinsk personal när man ska välja en hand för
intravenösa mediciner till exempel. Många muslimer
skulle föredra att använda den högra handen, men
det är alltid bäst att fråga.
47
Del 6: Praktiska aspekter för muslimer
Födsel och
dödsfall
Födelseceremonier
Muslimska födelseceremonier inkluderar adhan
och iqama, rakning av håret på barnets huvud, namngivning och omskärelse.
Adhan är den muslimska kallelsen till bönen.
När ett muslimskt barn har fötts, badar man det
och läser adhan i det högra örat och iqama – en del
av kallelsen till bönen – i det vänstra örat. Strax
därefter låter man barnet smaka på en liten bit av en
dadel eller en droppe honung eller något annat sött.
Barnet får vanligtvis sitt namn den sjunde dagen
efter födseln. Då rakar man håret på barnets huvud
och skänker det avrakade hårets vikt i guld eller
silver till välgörande ändamål. Det är brukligt att
pojkar blir omskurna. Detta kan ske från sju dagars
ålder upp till vuxen ålder.
Besöka sjuka släktingar
Att besöka sjuka släktingar och vänner betraktas
i islam som en mycket god gärning som belönas stort
av Gud. Av denna anledning kan det komma ett stort
antal besökare till en muslimsk patient. Det hör till
den muslimska kulturen att besöka sjuka, antingen
på sjukhuset eller hemma. Naturligtvis måste man
etablera vissa rutiner kring detta för att undvika att
det blir störande för andra patienter, men det är bra
om sjukhuspersonalen åtminstonde känner till det.
Dödsfall på sjukhuset
När döden ser ut att vara nära förstående för en
muslimsk patient, bör släktingar eller någon representant från den lokala moskén omedelbart informeras och ges möjlighet att utföra de traditionella
religiösa ritualerna.
48
I detta skede brukar man helt enkelt sitta nära
patientens säng och läsa några verser ur Koranen
och be för själens lugna avfärd. Patienten som är
nära döden ska, om det är möjligt, vändas mot qibla
(sydöstlig riktning) liggande på sin högra sida.
Om patienten är vid medvetande vill de anhöriga
vid sängkanten att han eller hon ska läsa shahada –
trosbekännelsen: la ilaha illallah, Muhammad rasulullah
(Det finns ingen gudom förutom Gud, Muhammad
är Guds sändebud). Detta görs för att åberopa Guds
välsignelser och förhoppningen att Gud ska acceptera hans eller hennes liv som muslim och förlåta
synderna i livet efter detta.
Direkt efter döden vill de anhöriga stänga den
avlidnes ögon, vända kroppen till höger, och om det
är möjligt mot qibla, samt böja på lederna i armarna
och benen för att förhindra stelhet (vilket skulle
försvåra arbetet med tvagningen och svepningen).
Den avlidna kroppen måste hela tiden vara
anständigt täckt och den bör överlämnas till släktingar eller den lokala muslimska församlingen så fort
som möjligt. De kommer sedan att vidta åtgärder för
att tvätta och svepa samt begrava den avlidne enligt
islamiska regler.
Kroppen bör hanteras med samma respekt som
i livet och då en obduktion tillför kroppen skada är
det inte självklart accepterat och ska inte utföras
om det inte är absolut nödvändigt. En obduktion kan
dessutom vara en orsak till försening och vånda för
familjen. Det är därför som muslimer vill ta hand om
kroppen så snabbt som möjligt.
Om släktingar eller muslimska församlingsmedlemmar inte finns tillgängliga för att ta hand om
kroppen, kan den förvaras i bårhuset en kort stund.
När man då hanterar kroppen bör den alltid vara
täckt och man bör se till att inte såra muslimers
etiska principer. Så långt det är möjligt bör kvinnliga
kroppar hanteras av kvinnlig personal och manliga
kroppar av manlig personal.
Om man tvekar eller behöver en klargörelse
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 6: Praktiska aspekter för muslimer
Muslimsk begravning
Anhöriga bär kistan till graven på begravningsplatsen. En
imam har dessförinnan lett de närvarande i en gemensam
begravningsbön.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
49
Del 6: Praktiska aspekter för muslimer
Predikan efter begravningsbönen
Flera tusen muslimer och andra kom
för att delta på begravningen av den
muslimska familj som omkommit i en
brand i Tensta.
är det klokt att fråga. Även om detta händer mitt
i natten – fråga alltid! Det har hänt att patienters
anhöriga har blivit upprörda över att personal inte
har kontaktat dem även om det skede på natten.
Begravningar
Traditionellt begraver man inte kroppen i en
kista, men kistbegravning accepteras eftersom lagen
i Sverige kräver detta.
Islam rekommenderar att begravningen sker så
50
snart som möjligt, gärna inom ett dygn, och helst
aldrig senare än tre dygn efter dödsögonblicket.
Kroppen begravs vilandes på höger sida med
ansiktet vänt mot Mekka. Vid begravningscermonin,
som bland annat består av en gemensam begravningsbön framme vid gravhålet, är det vanligt att
många muslimer deltar, även man kanske inte hade
någon relation till personen i fråga. Det är inte ovanligt att deltagarna hjälps åt att fylla igen gravhålet
som en påminnelse av deras egen dödllighet.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 7: Sammanfattning
Sammanfattning
Missförstånd om islam och muslimer uppstår
oftast på grund av bristande kunskaper. Massmedia
har också i viss del bidragit till detta genom onyanserade skilldringar om islam och muslimer. Trots detta
konverterar idag många människor i Sverige, och i
övriga världen, till islam.
Muslimer är inte en homogen grupp, utan lika
olika sinsemellan som kristna, judar, ateister eller
hinduer. Med baskunskaper om islam blir det dock
lättare att bilda sig en förståelse för den muslimska
mångfalden.
Denna bok ger endast en kort överblick om
islam och muslimsk kultur, men vi hoppas att den
kan inspirera till mer nyfikenhet och fler frågor. Det
finns många böcker om islam i handeln för den som
vill fördjupa sig mer. Se gärna även våra tips på mer
läsning.
Om du som läsare har fler frågor om islam och
muslimsk kultur är du välkommen att kontakta oss.
Vi erbjuder olika kortare utbildningar. Utöver vår
populära introduktionskurs till islam och muslimsk
kultur erbjuder vi även en fördjupningskurs. Därtill
kan man även beställa behovsanpassade utbildningar
för större grupper, arbetsplatser eller arbetslag.
Vi tar även emot skolklasser i en moské, eller
kommer ut och berättar om islam på skolor och
universitet.
En bönestund i parken.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
På vägen till fredagsbön
Far och dotter på väg till juma i
Stockholms moské.
51
Del 7: Sammanfattning
Ett av rummen i Topkapipalatset (nu museum), Istanbul
Många muslimer besöker museet för att titta på några av Profetens efterlämningar, bland annat en pilbåge och ett av hans
hårstrån.
52
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 7: Sammanfattning
Ordlista över vanliga uttryck
Hälsningsfraser
As-salamu alaykum
Wa alaykum as-salam
Khuda hafiz
´Id mubarak
Frid vare över er!
Frid vare över er också!
Gud beskydde! (persiska)
Välsignad ´Id!
Gudsåkallan
AllahGud, Guds egennamn.
Bismillah ar-rahman, ar-rahim
I Guds namn, den Nåderike, den Barmhärtige
Insha Allah
Om Gud vill!
Al-hamdu lillah
Allt lov och pris tillkommer Gud!
Allahu akbar
Gud är störst! (även Gud är större!)
Jazak Allahu khayran
Må Gud belöna dig för din vänlighet!
De fem dagliga bönerna
Fajr
Morgonbönen (mellan gryning och soluppgång).
DhuhrMiddagsbönen.
´AsrEftermiddagsbönen.
Maghrib
Bönen precis efter solnedgången.
´Isha
Kvällsbönen (efter mörkrets inbrott).
Andra arabiska begrepp
AdhanKallelsen till bönen.
AkhirahLivet efter detta.
´Alim
Lärd inom islams vetenskaper.
Arkan(Islams) grundpelare.
`Awrah
Privata och som ej får visas.
Dunya
Världen / det världsliga livet.
´Id al-adha
Offerhögtiden (firas vid tiden för hajj).
´Id al-fitr
Fastebrytandets högtid efter ramadan.
FardObligatorisk.
Fiqh
”Juridik”, islams regler och lagar.
Ghusl
Den stora tvagningen (t ex bad efter samlag).
Hadith
Återberättade traditioner från profeten Muhammad (Guds frid över honom). Det som finns nedtecknat från det som profeten sade och gjorde.
HajjPilgrimsfärd till Mekka.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
53
Del 7: Sammanfattning
Halal
Tillåtet, allt som islam tillåter, däribland t ex halal-slaktat kött.
Haram
Förbjudet, allt som islam förbjuder, däribland t ex alkohol och andra droger.
Hafiz
En person som kan hela Koranen utantill.
Hifz
Att lära sig Koranen utantill.
´Ibadah
Rituell gudsdyrkan, men alla goda gärningar är en form av gudsdyrkan.
IftarFastebrytandet efter solnedgången.
Imam
Böneledare, även en religiös ledare.
ImanTro, övertygelse.
Islam
Namn på religionen. Betyder frid, fred, total hängivelse och underkastelse inför Gud.
Ihsan
Att göra gott, andligheten i islam, sufism.
Jihad
Strävan och kamp för Guds skull, en yttre och en inre strävan.
JumaFredag, fredagsbön.
Kaba
Den kubformade moskén i Mekka mot vilken muslimer vänder sig i salat (tidebönen).
Khalifah
Guds representant på jorden. Kalifen, eller ledaren, för en muslimsk regering. Även, i vidare bemärkelse, människan själv som enligt islam är den mest fulländade skapelsen.
MadrasaKoranskola.
Mahr
Hemgift som mannen betalar till sin hustru. En obligatorisk del av äktenskapskontraktet och som förblir hustruns egendom vid skilsmässa.
Makruh
Inte förbjudet, men starkt ogillat.
MasjidMoské på arabiska.
MihrabBönenischen i moskén.
MimbarPredikstol i moskén.
MuadhinBöneutropare.
Qari
Koranrecitatör med vetenskapen (tajwid) om hur Koranen bör reciteras.
Qibla
Den riktning som muslimer vänder sig mot under salat.
Quran
Ordagrant ”läsningen” på arabiska, men syftar oftast på Koranen, som muslimer anser är Guds sista och slutgiltiga uppenbarelse till mänskligheten.
Ramadan
Muslimernas heliga fastemånad, den nionde månaden i den muslimska månkalendern.
Budbärare. Rasul-Allah betyder ”Guds budbärare”.
Rasul
Profetskapet som börjar med Adam och slutar med Muhammad.
Risala De pengar som ges till behövande före ´Id al-fitr av de som har råd, för att Sadaqa al-fitr
möjliggöra för fattiga att delta i ´Id-festligheterna.
SalatRituell bön, tidebönen.
Fredagsbönen, som alltid sker gemensamt i grupp.
Salat al-juma
SawmFastan.
Vittnesmål. Tillkännagivande av sin tro på Guds enhet (tawhid).
Shahada
54
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 7: Sammanfattning
Sharia
Ordagr. ”väg”; Islamisk jurisprudens baserad på Koranen och sunna.
Suhur
Ett tidigt mål som tas innan gryningen och äts med avsikt att fasta.
Sunna
De samlade traditionerna om vad profeten Muhammad (Guds frid över honom) sade och gjorde.
TajwidKoranrecitationsregler.
Tarawih
Speciella kvällsböner under månaden ramadan.
Tawhid
Enhet, det grundläggande begreppet i den islamiska läran om Guds enhet.
Tayammum
Den alternativa tvagningen före bönen där vatten inte är tillgängligt för att utföra wudu.
Umma
Alla muslimer, summan av den muslimska gemenskapen, alla muslimer är som en kropp, en nation.
Umra
Den mindre vallfärden som kan utföras när som helst förutom under tiden för hajj.
Wajib
Uttrycklig plikt, men inte lika starkt obligatorisk som fard.
Wudu
Rituell tvagning före bönerna, som inbegriper att tvätta ansikte, armar och fötter med vatten.
Zakat
Allmoseskatt. Välfärdsavgift, som årligen ges till fattiga och nödställda.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
55
Del 7: Sammanfattning
Muslimsk flicka
Maryam provar pappas mössa.
56
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
Del 7: Sammanfattning
Tips på vidare läsning
Abdal-Ati, Hammoudah (1998) Islam in Focus (finns även i sv. övers)
Berglund, Jenny och Sorgenfrei, Simon (2009) Ramadan - en svensk tradition. Arcus Förlag
Bernström, Mohammed Knut (2002) Koranens Budskap (sv. övers. av Koranen). Proprius förlag
Hamid, Abu Hamid (1989) Islam, the Natural Way. Mels London
Hedin, Christer (1994) Islam – i vardagen och världen. Arena
Hedin, Christer (1996) Islam enligt Koranen. Alhambras pocket
Hedin, Christer (1999) Abrahams barn. Arena
Kahle, Sigrid (1993) Orientalism i Sverige. Ordfront
Karlsson, Ingmar (1994) Islam och Europa. Samlevnad eller konfrontation. Wahlström & Widstrand
Karlsson, Ingmar (1995) Euroislam – eller ghettoislam? Wahlström & Widstrand
Kattab, Huda (1994) Muslim Woman’s Hand Book. Ta-Ha
Larsson, Göran (2003) Muslimer i Sverige ett år efter 11 september 2001. Swedish Science Press
Larsson, Göran (2003) Talande tro. Studentlitteratur
Larsson, Göran (2006) Att läsa Koranen. Verbum
Lings, Martin (2008) Muhammad - hans liv enligt de tidigaste källorna (sv. övers. Ann-Cirkatrin Nilsson). Semazen
McDermott, M.Y. och Ahsan, M.M. (1986) The Muslim Guide. The Islamic Foundation
Nordberg, Michael (1988) Profetens folk. Tiden
Otterbeck, Jonas (1994) Muslimer i svensk skola. Gleerups
Ramadan, Tariq (1999) To be a European Muslim. The Islamic Foundation
Roald, Ann-Sofie och Ouis, Pernilla (2003) Muslim i Sverige. Wahlström & Widstrand
Samuelsson, Jan (1999) Islam i Sverige – Nutid och framtid. Natur och Kultur
Svenska Islamiska Akademien Tidskrift Minaret, tidskrift för svensk muslimsk kultur
Tai, Kaushar Patients Charter Handbook, A guide for hospital staff
Westerlund, David (1999) Blågul islam? Muslimer i Sverige. Nya Doxa
Ottomansk sidenväv
Väv från Topkapimuseet i Istanbul.
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
57
Del 7: Sammanfattning
Muslimsk bröllopsfest i Ankara
En dansande dervish uppträder på
scenen framför brudparet.
58
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
”Människor! Vi har skapat er
av en man och en kvinna,
och Vi har samlat er i folk och
stammar, för att ni skall lära
känna varandra. Inför Gud
är den bäste av er den vars
gudsfruktan är djupast. Gud
vet allt, är underrättad om allt.”
Koranen 49:13
Islamiska mönster med koranvers
Akvarell av Max Dahlstrand
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
59
Aksaa
Islamutbildning för arbetslivet
Aksaa islamutbildning
08-758 43 10
[email protected]
www.islamutbildning.se
60
AKSAA ISLAMUTBILDNING - En introduktion till islam och muslimsk kultur
ISBN: 978-91-633-5197-6