SVARSMALL
REST-Tentamen
DSM1.3
Farmakologi
2010-11-09
Antal frågor 13
Maxpoäng =36, Godkänd = 24
VIKTIGT!
Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta
försättsblad.
Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor.
Skrivningsresultatet kommer att läggas ut med platsnummer och poäng på kursens hemsida
under meddelanden.
Lycka till!
1.
Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens
kinetik. (Rita gärna) (2 p)
Svar:
Grafiskt kan eliminering enligt 1:a ordningens kinetik åskådligöras som en rät linje i
ett linjärt-logaritmiskt diagram (x-axeln: tiden – linjär skala, y-axeln:
plasmakoncentration – logaritmisk skala).
Halveringstiden kan fås fram ur detta diagram och även från ett linjärt – linjärt
diagram).
(Jmf 0:te ordningens kinetik – ingen konstant halveringstid)
2.
Ca 7 % av svensk befolkning saknar enzymet CYP2D6. Det finns två principiellt olika
typer av problem som dessa så kallade ”poor metabolizers” kan råka ut för vid
läkemedelsbehandling. Beskriv dessa två potentiella problem kortfattat . (2 p)
•
•
Svar:
Mindre första passage effekt och långsammare metabolism medför högre
plasmakoncentration och ökad risk för alldeles för stark effekt av läkemedlet eller
ökad risk för biverkningar eller toxiska effekter.
Om läkemdlet är en så kallad ”prodrug” som kräver aktivering med hjälp av det
aktuella enzymet, kommer inte den aktiva metaboliten bildas, dvs läkemedlet
kommer inte ge någon effekt.
3.
Vilken egenskap hos ett läkemedel ökar risken för ansamling i bröstmjölk och därmed
medför ökad risk för exponering av det ammade spädbarnet? Förklara varför. (2 p)
Svar:
Läkemedel som är svaga baser.
Jontrappning i bröstmjölk pga att bröstmjölk har lägre pH än blodet.
4.
Hur ser koncentrations-effektkurvan ut för ökande koncentration av en partiell agonist
i närvaro av 10-6M av en full agonist?
10-6M av den fulla agonist innebär 100 % effekt och den inneboende aktiviteten för
den fulla agonisten är 50 %. Dessutom vet man att tröskeldosen för den partiella
agonisten är ca 10 ggr högre än för den fulla agonisten. (3 p)
Svar:
Kurvan startar på 100 % effekt (10-6M av en full agonist).
Vid ca 10-5M tillsats av den partiella agonisten har effektkurvan gått ner till ca 75 %
för att sedan plana ut mot 50 % effekt.
5.
Farmakologisk modulering av kolinerg neurotransmission både i det perifera och det
centrala nervsystemet har en rad viktiga kliniska tillämpningar.
Ange minst tre kliniska områden där kolinerga läkemedel används.
Ge exempel på läkemedel för respektive område och förklara verkningsmekanismen.
(3 x 2 p)
Svar:
Exempel klinisk användning av kolinerga läkemedel:
Presynaptiska effekter:
•
Alzheimerssjukdom - acetylkolinesteras hämmare - ökning av
extracellulärt ACh t.ex. donepezil (Aricept), rivastigmin (Exelon), galantamin
(Reminyl)
•
Spasms, dystoni, muskelavslappning - hämning av ACh frisättning, t.ex.
botulinum toxin (A och B)
•
Myastenia gravis - acetylkolinesteras hämmare som inte passerar BBB,
t.ex. neostigmin, pyridostigmin
•
Glaukom - acetylkolinesterashämmare – t.ex. fysostigmin (kortverkande
AChEI) muskarinreceptor agonist – t.ex. pilokarpin
Postsynaptiska effekter:
•
Preoperativ behandling - muskelavslappning (relaxation) - kompetitiva
hämmare av nikotinreceptorer (icke-depolariserande blockare), t.ex.
tubokurarin, pankuronium
blocked av hypersekretion av saliv, bronkialsekret och magsaft –
muskarinreceptor antagonister, t.ex. atropin
•
Mydriatika och cykloplegika (vid irit och iridocyklit) – muskarinreceptor
antagonister - atropin
•
Profylax mot rörelsesjuka – muskarinreceptor antagonister, t.ex. skopolamin
•
Spastiska kontraktionstillsand i GI kanalen – muskarinreceptor antagonister,
t.ex. hyoscyamin, atropin
•
Antidot vid förgiftning med organofosfater (irreversible
acetylkolinesterashämmare, t.ex. sarin, insekticider) – muskarinreceptor
antagonister, t.ex. atropin.
•
Parkinsonism, Parkinsons sjukdom (3:e handsval) – muskarinreceptor
antagonister, t.ex. biperiden
•
KOL, astma – bronkdilaterande, muskarinreceptor antagonister, t.ex.
ipratropium
6.
Två grupper av antidepressiva läkemedel kan ge upphov till uttalad trötthet då de
antagoniserar histamin-1- receptorer, något som kan användas kliniskt vid
depression med uttalad sömnstörning. Vilka grupper av läkemedel gäller detta? (2 p)
Svar:
Tricykliska antidepressiva och α2-receptor antagonister. (Exempel behöver ej anges
men vanligast är klomipramin (TCA) och mirtazapin (α 2 rec. antagonist).
7.
Som underläkare på en psykiatrisk mottagning träffar du en man och hans hustru,
där mannen lider av ganska uttalad bipolär sjukdom. Han medicinerar med
venlafaxin, men har tidigare av en annan läkare rekommenderats tilläggsbehanding
med litium och har nu funderat på saken. Han är försiktigt positiv till att prova litium
behandling och undrar över din åsikt, och hur behandlingen går till.
Nämn 3 aspekter som du gärna tar upp med mannen! (3 x 1 p)
Svar:
1 p för varje rätr svar, max 3 poäng
• Litium är det läkemedel som har (i särklass) bäst dokumenatation vid bipolär
sjukdom. Det minskar både maniska symtom, återfallsfrekvens och risken för
suicid (det sista berättar du nog inte så direkt för patienten…) (något eller allt av
detta = 1 p)
• Litium kombineras gärna med ett annat antidepressivt läkemedel, som venlafaxin.
• Litium kan ge törst initialt, men det brukar gå över.
• Litium kan ge finvågig tremor men det är ovanligt.
• Endast 10-15% av patienter får mer uttalade biverkningar.
• När man tar litium måste man lämna regelbundna blodprover så vi ser att
serumkoncentrationen av litium ligger mellan 0.5 och 0.8 mM.
• Blodprovstagningen syftar också till att med viss regelbundenhet kontrollera
njurstatus och sköldkörtelfunktion.
8.
Beskriv skillnader mellan sk typiska och atypiska antipsykotiska läkemedel, och ge
exempel på läkemedel i varje grupp. (4p)
Svar:
Typiska: ex. haloperidol, klorpromazin, hög D2 receptor occupancy, ger EPS
biverkningar. Atypiska: ex. clozapine, risperidone, mindre D2 occupancy, andra
receptorer inblandade i den antipsykotiska effekten (5-HT receptorer (t.ex. 5-HT2, 5HT6), noradrenerga receptorer), mindre EPS biverkningar
9.
Varför är benzodiazepiner olämpliga vid långtidsbehandling av ångestsyndrom som
t.ex. panikångest och tvångssyndrom? (1 p)
Vad skulle du rekommendera istället? (1 p)
Svar:
Risk för tillvänjning (tolerans) och beroende.
Antidepressiva, ffa SSRI, TCA men även venlafaxin och moklobemid. Buspiron
(partiell 5-HT1-receptor agonist) vid generaliserat ångestsyndrom, dock ganska dålig
dokumentation.
10.
Vilket farmaka väljs företrädesvis vid status epilepticus, och hur administrerar du det?
(2 p)
Svar:
Diazepam, i.v. eller som stolpiller (supp)
11.
Vilka är de två viktigaste läkemedlen för symptomatisk behandling av Parkinsons
sjukdom? (2 p)
Svar:
L-DOPA, dopamin prekurson
Dopaminagonister
12.
Redogör för två läkemedel som finns tillgängliga för behandling av alkoholberoende,
samt deras verkningsmekanismer. (2 x 1,5 p)
Svar:
• Akamprosat, verkaningsmekanism är endast delvis känd, men är sannolikt
relaterad till blockad av NMDA receptorer i det mesolimbiska systemet.
•
Disulfiram , hämmar acetaldehyddehydrogenaset, vilket resulterar i ansamling av
acetaldehyd. Detta resulterar i obehagliga symptom som flush, svettning,
hjärtklappning, illamående mm
• Naltrexon, oselektiv opioidreceptorantagonist. Anses blockera alkohol-inducerad
eufori. Alkohol stimulerar frisättning av endorfiner, vilka i sin tur stimulerar det
mesolimbiska dopaminsystemet. Naltrexon minskar ”suget” efter alkohol.
2 av ovanstående, 0,5 p för läkemedlet samt 1 poäng för verkningsmekanism,
13.
Jämför metadon, morfin och heroin. Hur skiljer sig farmakokinetiken för dessa medel
och varför? Vad har det för betydelse för medlens kliniska effekter och
användningsområden? (3 p)
Svar:
Heroin når snabbast in i hjärnan och ger den kraftigaste ”kicken” och elimineras
snabbast och ger därför den kraftigaste abstinensen. Metadon når långsammast in i
hjärnan och ger ingen egentlig ”kick” och elimineras långsammast och ger därför den
lindrigaste abstinensen. Morfin intar en mellanställning. Skillnaderna beror på olika
fettlöslighet (Heroin högst och metadon lägst).
