LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE
BEHANDLING OCH DISKRIMINERING
SANDVIKENS MONTESSORISKOLA
Fritidsverksamheten
Denna plan är utarbetad under hösten 2014. Den är förankrad hos barn, föräldrar och
medarbetare. Nästa omarbetning sker under hösten 2015.
Madelene Rorabaugh, rektor
December 2015
Innehållsförteckning
1. Bakgrund .......................................................................................................................... 3
2. Allmän definition av kränkande behandling, trakasserier och konflikt ........................... 3
3. Fritidsverksamhetens vision och mål ............................................................................... 4
4. Förebyggande och aktiva åtgärder för likabehandling .................................................... 4
4.1 Kriterier för förebyggande arbete mot kränkningar vid fritidsverksamheten ............. 6
5. Nulägesanalys ................................................................................................................... 6
6. Handlingsplan när någon form av kränkande behandling upptäcks................................ 7
6.1 Att upptäcka, anmäla och utreda diskrimineringar och kränkande behandling ......... 7
6.2 Vad man kan göra hemma som förälder? .................................................................... 8
6.3 Vad du kan göra om du upptäcker att ditt barn kränker andra ................................... 8
7. Handlingsplan för omedelbara insatser vid anmälan av kränkandebehandling. ............. 8
7.1 Akut åtgärd vid anmälan av kränkande behandling .................................................... 8
7.2 Arbetsgång ................................................................................................................... 8
8. Ansvarsfördelning............................................................................................................. 9
9. Information....................................................................................................................... 9
10. Uppföljning och utvärdering ........................................................................................ 10
2
1. Bakgrund
I enlighet med nuvarande lagstiftning ska varje förskola, fritidshem och skola upprätta en
likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar. Planen skall utvärderas och
revideras varje läsår. Rektor ansvarar för att innehållet i likabehandlingsplanen är känd för
alla inom skolan, samt att den efterföljs, utvärderas och uppdateras.
Likabehandlingsplanen utgår från lag (2008:567) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever i förskolan och skolan. Lagen syftar till att värna
och främja allas lika värde samt allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.
Lagen stadgar förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Även annan kränkande
behandling utan dessa diskrimineringsgrunder omfattas.
Lagen förstärker och förtydligar ansvaret att förebygga och aktivt motverka diskriminering
och annan kränkande behandling av barn. Lagen kräver att förskolan och skolan upprättar en
likabehandlingsplan där det tydligt framgår hur förskolan och skolan aktivt arbetar mot
diskriminering och annan kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen har sin utgångspunkt i de styrdokument som ligger till grund för
förskolans och skolans uppdrag. Direktiven är klara, om såväl barnens som personalens
rättigheter samt skyldigheter. Dessa dokument bygger främst på FN:s konvention om barns
rättigheter, Skollagen (SFS 2010:800), Skolverkets Allmänna råd 2012 och LpFö 98 (1998 års
läroplan för förskola: förskolans värdegrund och uppdrag, reviderad 2010), Lgr11 (2011 års
Läroplan för grundskolan, förskoleklass, fritidshem).
2. Allmän definition av kränkande behandling, trakasserier och konflikt
Diskriminering i skolan: Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev
sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det förstnämnda innebär att en elev missgynnas
och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara
när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan
går så många flickor på just detta program. Den Indirekta diskriminering sker när en skola
tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i
praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat
Trakasserier och kränkande behandling: Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som
ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med någon
avdiskrimineringsgrunderna. Det kan bland annat vara att man använder sig av
förlöjligandeeller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”,
”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad
3
”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att
de gör att ett barn känner sig förolämpat, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande
behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men
som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier kan också vara av
sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar,
tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också
handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Konflikt: Konflikter är en naturlig del av det mänskliga samspelet. En konflikt är en
motsättning som involverar känslorna på ett sådant sätt att motparten upplevs som ett hot
eller ett hinder som förstör möjligheterna till att få det bra eller att nå ett mål. Det är
vanligtvis mer komplicerat än att en person bär skulden i konflikten.
3. Fritidsverksamhetens vision och mål
Sandvikens Montessoriskolas fritidsverksamhet arbetar målinriktat för att främja barnens
rättigheter och möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Skolans förskoleoch fritidsbarn ska med livsglädje, respekt och tilltro till sin egen och sina medmänniskors
kapacitet och möjligheter, kunna leva och verka för att samhället och dess invånare ska
fungera på ett tillfredställande sätt.
Kränkande handlingar kan vara svåra att upptäcka eftersom den utsatte inte alltid berättar
om vad som har hänt. För att nå framgång i arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling har Sandvikens Montessoriskola därför upprättat denna plan, vars huvudsakliga
syfte är att tydliggöra skolans arbete kring dessa frågor. Fritidsverksamheten ska vara en
plats där alla känner sig trygga och där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan
kränkande behandling.
Sandvikens Montessoriskola anser att alla barn har samma rättigheter, skyldigheter och
möjligheter i fritidsverksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Sandvikens Montessoriskola arbetar
aktivt och långsiktigt för att förebygga diskriminering eller annan kränkande behandling.
Vidare uppmuntras och stöttas olikheter, vilka ses som en tillgång för utveckling. Målet är att
alla barn ska känna sig trygga samt visa respekt och omtanke för varandra. Ingen ska känna
sig utanför eller bli kränkt på något sätt. I det dagliga arbetet ingår därför att alla barn övar
förmågan att hantera konflikter som kan uppstå i samspelet med andra.
Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och diskriminering är ett
resultat av kontinuerliga samtal mellan så väl fritidsverksamhetens pedagoger som samtal
mellan pedagogerna och barnen. Den är även väl förankrad hos övriga involverade instanser.
4. Förebyggande och aktiva åtgärder för likabehandling
Alla på Sandvikens Montessoriskola bemöts med respekt för sin person. Vi tar hänsyn till att
människor är olika och utgår därför inte från våra egna reaktioner i mötet med andra, utan
4
förutsätter att vi inte vet hur någon annan reagerar. Vi respekterar “nej”, “jag vill inte”, “det
är inte roligt”, “sluta” och andra uttryck för att personen inte vill delta. Vuxna är närvarande
och hjälper barnen att förhålla sig till varandra på ett respektfullt sätt.
Fritidsverksamheten ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och
pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan
begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Det förebyggande arbetet är långsiktigt och
omfattar arbete med såväl enskilda individer som mindre grupper samt i helklass. I
grupperna diskuteras, utifrån barnens mognad, hur man ska agera om man utsätts för
kränkande handlingar och vilka handlingsalternativ som finns. I detta arbete förespråkar
Sandvikens Montessoriskola det sociala samspelet genom att återkommande genomföra
gruppövningar och samtal om hur man är en bra kompis. Konkret ges verklighetsrelaterade
exempel för att barnen ska kunna relatera till sig själva och därmed förstå hur man är en bra
kompis. Syftet är att tidigt lära dem om sociala koder och samspel så att de kan skapa goda
relationer till varandra. Detta bidrar även till att var och en lär sig mer om varandras likheter
och olikheter samt stärker den egna självkänslan och självkännedomen.
Vi har samtalsstunder med barnen om hur man ska vara mot varandra, hur det känns att
vara ledsen och hur det känns att vara glad. Ofta diskuteras saker eller händelser som redan
inträffat, men samtal sker även i förebyggande syfte. Genom dessa samtal kring ämnen som
känslor och empati strävar Sandvikens Montessoriskola efter att bygga upp en förståelse hos
barnen och att stärka deras självförtroende och självkänsla. Detta görs för att aktivt
motverka kränkningar så som mobbing och diskriminering. Genom lekarna och spelen
uppmanas barnen att ta kontakt med alla i gruppen. De lär sig genom lekarna att lyssna på
varandra samt att vänta på sin tur. Alla ska kunna känna trygghet med samtliga individer på
skolan och således inte enbart med några stycken. Barn som behöver mer hjälp än andra i
sin sociala träning garanteras detta.
Sandvikens Montessoriskola har utvecklat en mall för de dagliga rutinerna. Dessa rutiner
inarbetas systematiskt med barnen, detta för att de redan från början ska bli väl förtrogna
med både arbetssätt och det önskade förhållningssätt till varandra som skolan vill förmedla.
Dessa dagliga rutiner och praktisk information om vardagen finns att läsa på skolans
hemsida.
Även föräldrarna på Sandvikens Montessoriskola ska uppleva att man lyssnar till dem och tar
deras frågor på allvar när det gäller deras barn. Alla pedagoger är anträffbara och erbjuder
omedelbara samtalstillfällen när något särskilt inträffat. Även rektor är alltid nåbar för barn,
medarbetare och föräldrar.
Samtliga vuxna på Sandvikens Montessoriskola lägger sig i och bryr sig om. I tidig ålder börjar
man att prata om den gemensamma miljön och allas ansvar. Regler och trivselregler
upprättas i samarbete med barn och personal och utvärderas årligen. Reglerna är kända av
barn, personal och föräldrar. Barnen ska i verksamheten ha tillgång till flera olika vuxna och
ha möjlighet att kunna vända sig till den som de känner sig mest trygg med. Således arbetar
skolan efter principen att alla barn i verksamheten är allas barn under dagen. När/om en
situation med tjat, bråk eller knuffar uppstår hjälper Sandvikens Montessoriskolas
medarbetare eleverna att stanna upp, reflektera och prata om det inträffade. Nedsättande
5
kommentarer tillåts inte, inte heller suckar, miner eller liknande. I fritidsverksamheten
observerar vi och värnar om såväl tysta, tillbakadragna barn som de mer drivande och
utåtagerande. Samtliga barn har rätt att bli sedda och bekräftade.
4.1 Kriterier för förebyggande arbete mot kränkningar vid fritidsverksamheten
Alla vuxna alltid är goda förebilder för barnen
Vi tilltalar och samtalar med varandra, barn som vuxna, på ett vänligt och respektfullt
sätt
Vi visar respekt för alla medmänniskor
Vi ger varandra positiv förstärkning
Vi lyssnar och är lyhörda för varandras synpunkter och idéer
Vi vågar se och reagerar omedelbart om något otillbörligt inträffar
Alla vuxna visar att vi värdesätter barnens olika insatser
Vi observerar vardagshändelser och är särskilt vaksamma på händelser i fysiska
utrymmen som kan vara dolda
Vi deltar aktivt i barnens aktiviteter samtidigt som vi observerar om det är barn som
inte deltar och drar sig undan
Alla medarbetares förhållningssätt präglas av Sandvikens Montessoriskolas
gemensamma riktlinjer och rutiner
Vi har en kontinuerlig dialog med föräldrarna i arbetet mot kränkande behandling
Vi utformar en inspirerande, trygg och säker arbetsmiljö såväl inomhus som utomhus
Vi uppmuntrar och uppmärksammar ett positivt beteende
Vi agerar omedelbart vid upptäckt av kränkande behandling eller diskriminering
Under de år som barnen vistas i Sandvikens Montessoriskolas fritidsverksamhet tränas de
kontinuerligt i att reflektera över sitt handlande och agerande genom följande
frågeställningar:
Hur kände du?
Hur tänkte du?
Hur tror du att din kamrat kände sig?
Hur skulle du vilja att det var?
Hur ska man kunna göra för att det ska bli så?
5. Nulägesanalys
Under hösten 2014 genomfördes en nulägesanalys och resultatet visar att det råder känsla
av trygghet och trivsel på Sandvikens Montessoriskola. I fritidsverksamheten löper det
dagliga arbetet på med samtal och gruppsamtal, men ibland uppstår det naturligtvis ändå
enstaka situationer då omedelbara insatser krävs. Den samlade upplevelsen från inblandade
parter är att dessa situationer har lösts på ett tillfredsställande sätt genom ett omedelbart
ingripande från pedagoger och rektor samt genom det goda samarbetet mellan pedagoger
och berörda föräldrar.
Pedagogerna upplever att de ingriper när de ser eller hör att ett barn behandlas illa.
6
5.1 Kommande insatser baserade på nulägesanalys samt analys av
enkätundersökningar
Baserat på utvärdering av tidigare likabehandlingsplan och analys av enkäter omfattande
barn, medarbetare och vårdnadshavare samt samtal i olika konstellationer, har vi kommit
fram till att arbetet kan fortsätta så som det gjort under föregående år. Målet är med andra
ord uppfyllt i mycket hög grad.
Personalen på fritidshemmet ska fortsätta att vara förebilder och vägledare, genom att
tydliggöra de sociala spelreglerna. De fortsätter även att agera direkt vid konflikter mellan
barn på fritidshemmet.
6. Handlingsplan när någon form av kränkande behandling upptäcks
6.1 Att upptäcka, anmäla och utreda diskrimineringar och kränkande behandling
När det gäller kränkning mellan barn på fritids gäller följande agerande:
1. Fritidspersonal som arbetar i barngruppen uppmärksammar och pratar om vad
som hänt. (Här kan ”hur- frågorna” med fördel användas)
2. Personalen kontaktar vid behov omedelbart berörda föräldrar och rektor
3. Eventuella åtgärder diskuteras gemensamt bland medarbetare och beslut
dokumenteras
4. Berört barns ansvarspedagog ansvarar för att dokumentera händelseförloppet
5. Föräldrar informeras om de planerade åtgärderna
6. Uppföljning i personalgruppen samt med berörda föräldrar sker inom en vecka.
Ansvarig är barnets ansvarspedagog
7. Om kränkningar inte upphör skall rektor informeras och därefter ta beslut om
eventuella ytterligare åtgärder och vid behov även kalla till ett särskilt
barnhälsomöte där alla involverade vuxna ingår
Det är angeläget att fritidsverksamheten även är uppmärksam på vuxnas kränkningar mot
barn/barns kränkningar mot vuxna genom att:
1.
2.
3.
4.
5.
Rektor informeras om händelsen
Rektor ska vid behov omedelbart genomföra enskilda samtal med de inblandande.
Berörda föräldrar kontaktas
Uppföljning av rektor ska ske inom en vecka
Rektor ansvarar för att dokumentera händelseförloppet
Vid kränkning mellan vuxna gäller följande:
1. Rektor ansvarar och agerar utifrån arbetsmiljölagen och vår plan för systematiskt
arbetsmiljöarbete
2. Information www.arbetsmiljoverket.se
3. Vid kränkning från rektor kontaktas huvudmannens styrelseordförande, Nils-Eric
Johansson ([email protected]).
7
6.2 Vad man kan göra hemma som förälder?
Prata med och lyssna på ditt barn om hur det har det med sina kamrater. Var observant! Om
du misstänker att något inte är som det ska vara eller om ditt barn beter sig annorlunda mot
tidigare och du känner dig orolig, kontakta genast pedagogerna eller rektor. Kontakten
mellan hem och skola är oerhört viktig och en öppen dialog kan vara av avgörande
betydelse.
6.3 Vad du kan göra om du upptäcker att ditt barn kränker andra
Kontakta pedagogerna eller rektor. Det är viktigt att beteendet bryts direkt. Att kränka
någon innebär, om det inte stoppas, att barnet lär sig att man har rätt att bära sig illa åt mot
andra. Prata om gott kamratskap och positivt ledarskap. Uppmuntra positiva sidor och
undvik att ge skuldkänslor.
Utifrån de aktuella händelserna som tas upp bestämmer pedagoggruppen tillsammans med
berörda föräldrar om vidare handlingsplan och vilka eventuella åtgärder som ska sättas in.
7. Handlingsplan för omedelbara insatser vid anmälan av kränkandebehandling.
7.1 Akut åtgärd vid anmälan av kränkande behandling
1.
2.
3.
4.
5.
Stöd det utsatta barnet
Se till att barnet har tillgång till en trygg zon
Ta reda på vad som har hänt
Lyssna aktivt och empatiskt
Undvik motbeskyllningar
7.2 Arbetsgång
1. Ärendet ska i första hand utredas av närmast berörd pedagog och i andra hand någon
annan i arbetslaget.
2. Berörd grupp sammankallas så fort som möjligt, helst samma dag
3. Gruppen diskuterar om bästa tillvägagångssättet utifrån det aktuella fallet
4. Rektor informeras
Därefter tar samtal vid enligt följande:
Utredningssamtal
Den berörda pedagogen samtalar med det barn, den förälder, som gjort anmälan. Samtalet
med den utsatte och dennes förälder har som syfte att lyssna in vad som hänt, stödja och
förklara att de vuxna har tagit del av problemet. Allt dokumenteras.
Bearbetningssamtal
Efter utredningssamtal följer samtal med den/de som har kränkt, samt deras föräldrar, enligt
en strukturerad modell. Samtalet inleds med att ansvarig pedagog/pedagoger redogör för
8
vad saken gäller och vem som är drabbad. Under samtalet ska den/de som är kallade själva
förstå att de handlingar som de utfört är kränkande. Samtalsledaren markerar att det som
inträffat är allvarligt och oacceptabelt. Samtalet avslutas med att en tid för
uppföljningssamtal bestäms.
Uppföljningssamtal
Uppföljningssamtal med både den/de som blivit utsatta och den/de som utfört en
kränkande behandling samt med deras föräldrar sker kontinuerligt tills den kränkande
behandlingen upphör helt. Om de kränkande handlingarna inte upphör, trots upprepade
uppföljningssamtal lämnas ärendet över till rektor. Rektor beslutar om vidare insatser i
samråd med pedagoger och berörda föräldrar.
Föräldramedverkan
Kontakt tas med samtliga berörda parter efter att bearbetningssamtalet skett. Efter detta
kommer kontakt med vårdnadshavarna att ske kontinuerligt till dess att ärendet är avslutat.
Beslut av rektor
Rektor beslutar om ärendet avslutas eller om ytterligare åtgärder behöver vidtas.
8. Ansvarsfördelning
Rektor
Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt
årligen omarbetas. Rektor ansvarar för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt
kunna arbeta mot kränkande behandling samt ansvarar för att vikarier och andra som rör sig
på fritidsverksamheten får ta del av likabehandlingsplanen.
Medarbetare
Alla medarbetare i fritidsverksamheten är skyldiga att främja likabehandling och att
förebygga och motverka diskriminering och kränkning. Alla är också skyldiga att så fort som
möjligt utreda sådana handlingar.
Föräldrarna
Om fritidsverksamheten och hem tillsammans tar klart avstånd från kränkande behandling,
och samtidigt tar ett gemensamt ansvar för att hålla god uppsikt både inom och utanför
fritids när det gäller ett gott bemötande och förhållningssätt, får detta en positiv påverkan
på barnen som i sin tur även påverkar gruppen och verksamheten som helhet i en positiv
riktning.
9. Information
I samband med att fritidsverksamheten tar emot ett nytt barn ska den nya familjen alltid
informeras om fritidsverksamhetens likabehandlingsplan. Den finns även utlagd på
Sandvikens Montessoriskolas hemsida.
9
10. Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen kommer att ske varje läsår.
Sammanfattningar med synpunkter och förslag på förändringar i planens innehåll kommer
att samlas in från barn, medarbetare och föräldrar. Eventuella förslag till förändringar i
planen, i kombination med en aktualiserad nulägesanalys, presenteras en bit in på
höstterminen. Därefter får alla berörda grupper åter möjlighet att läsa och ha åsikter om
förslaget till ny likabehandlingsplan innan den blir gällande. Beslut om ny plan sker årligen
under november månad.
10
