Nivå 3/Naturkunskap - e-Bug

Nivå 3/Naturkunskap
Studieplan
3.3 Organismer, beteende och hälsa
1
LÄNKAR TILL NATIONELL KURSPLAN
Nivå 3
Innehåll i e-Bug-paketet
NATURKUNSKAP
LÄNKAR TILL NATIONELL
KURSPLAN
1. Mikroorganismer
1.1. Introduktion
1.2. Nyttiga mikrober
1.3. Skadliga mikrober
2. Infektionsspridning
2.1. Handhygien
2.2. Andningshygien
2.3. Sexuellt överförda
infektioner
3. Infektionsförebyggande
åtgärder
3.1. Kroppens naturliga
försvar
3.2. Vaccinationer
4. Infektionsbehandling
4.1. Antibiotika och
läkemedel
Kursplanslänkarna var korrekta vid tryckningen. Eventuella uppdateringar eller förändringar i
den nationella kursplanen finns på webbplatsen www.e-bug.eu
2
Välkommen till e-Bug
e-Bug har utarbetats för att levandegöra mikroorganismernas värld i klassrumsmiljön. Materialet
distribueras utan kostnad till lärare i Storbritannien av Health Protection Agency och det brittiska
hälsoministeriet. Syftet är att öka elevernas kunskaper i folkhälsofrågor och väcka ett intresse för
naturvetenskapliga ämnen. De olika verktygen får kopieras för användning i klassrum, men får inte
säljas.
e-Bug är ett nytt, spännande initiativ som finansieras av Europeiska kommissionen och är tänkt att
utgöra ett komplement till kursplanen. Det huvudsakliga syftet är att lära barn om mikroorganismer, hur
antibiotika bör användas och hur infektioner sprids och kan förhindras genom förbättrad hygien och
vaccinering. I det här materialet lär vi ut att antibiotika är en värdefull resurs som inte ska missbrukas.
Mer än nitton europeiska länder har varit med och utvecklat e-Bug, som har utvärderats av fler än
3 000 barn i England, Frankrike och Tjeckien. Till e-Bug-paketet hör också ett webbstöd i form av en
webbplats där man kan ladda ner allt material, videor som visar hur övningarna går till och
extraövningar. På webbplatsen finns också kompletterande interaktiva spel där barnet får lära sig det vi
vill förmedla på ett roligt sätt.
I undervisningspaketet behandlas nio ämnen fördelade på fyra olika avsnitt som antingen kan
användas i följd eller också som separata övningar inom ramen för en 45-minuterslektion.
Varje avsnitt innehåller bakgrundsinformation för lärare, detaljerade lektionsplaner, anpassningsbara
elevblad och stödmaterial samt




kreativa frågebaserade övningar för att främja en aktiv inlärning,
fokus på inlärningsresultat som fördjupar elevernas förståelse kring betydelsen av
mikroorganismer, hälsa och läkemedel,
stimulans till elever att ta mer ansvar för sin egen hälsa,
fokus på hur viktigt det är att vara försiktig med antibiotikaanvändningen.
Paketet kan användas separat eller tillsammans med de presentationer, bilder och videor som finns på
e-Bug-webbplatsen.
Vi skulle vilja tacka alla som har varit med och utarbetat det här materialet, vilket kommer att hjälpa
nästa vuxengeneration att använda antibiotika på ett mer förnuftigt sätt. Vi vill särskilt tacka de lärare
och elever i Storbritannien, Frankrike och Tjeckien som har deltagit i fokusgrupperna och
utvärderingsprocessen och som har bidragit till att det här materialet inte bara är kul och spännande
utan också fungerar!
Feedbacken från dig som är lärare är ovärderlig för oss. Dina kommentarer kommer att bidra till att
e-Bug-materialet utökas och utvecklas. Alla synpunkter, frågor och förslag kan skickas till
The Primary Care Unit
Health Protection Agency
Microbiology Department
Gloucester Royal Hospital
Great Western Road
Gloucestershire
GL1 3NN
Du kan också gå till webbplatsen www.e-bug.eu
Vi hoppas att du ska trivas med e-Bug och tycka att detta är ett ovärderligt komplement i ditt klassrum.
Dr Cliodna AM McNulty
Chef för primärvårdsenheten
Health Protection Agency
England
3
4
e-Bug
Ett europeiskt utbildningsmaterial om mikroorganismer och
sjukdomar
Projektledare i Storbritannien
Dr Cliodna AM McNulty MB BS FRCPath
Utvecklare av utbildningsmaterial
Dr Donna M. Lecky BSc MRes
Webb- och spelutvecklare
David Farrell
I samarbete med
Belgien
Prof Herman Goossens/Dr Niels Adriaenssens/Dr Stijn De Corte
Tjeckien
Prof Jiri Benes/Dr Tereza Kopřivová Herotová
Danmark
Dr Jette Holt/ Marianne Noer
England
Dr Cliodna McNulty/Prof Julius Weinberg/Dr Patty Kostkova
Frankrike
Prof Pierre Dellamonica/Dr Pia Touboul/Dr Brigitte Dunais
Grekland
Prof Jenny Kremastinou/Dr Koula Merakou/Dr Dimitra Gennimata
Italien
Prof Giuseppe Cornaglia/Dr Raffaella Koncan
Polen
Prof Pawel Grzesiowski/Dr Anna Olczak-Pienkowska
Portugal
Dr Antonio Brito Avo
Spanien
Dr José Campos
Kroatien
Dr Arjana Tambic Andrasevic
Finland
Prof Pentti Huovinen
Ungern
Dr Gabor Ternak
Irland
Dr Robert Cunney
Lettland
Dr Sandra Berzina
Litauen
Dr Rolanda Valinteliene
Slovakien
Dr Helena Hupkova
Slovenien
Dr. Marko Pokorn
Detta projekt har kunnat genomföras tack vare Europeiska kommissionen, GD Hälso- och
konsumentfrågor
5
6
Innehåll
1.
Mikroorganismer
1.1 Introduktion
Här får eleverna en introduktion till mikroorganismernas
värld. I det här avsnittet lär de sig om bakterier, virus och
svamp, vilka olika former de kan ha och att de faktiskt finns
överallt!
1.2 Nyttiga mikrober
Utgångspunkten för den här övningen är ett experiment
där eleverna får lära sig att mikroorganismer kan vara
nyttiga.
1.3 Skadliga mikrober
Här går vi närmare in på olika sjukdomar för att visa
eleverna hur och var i kroppen som skadliga
mikroorganismer orsakar sjukdomar. Eleverna får testa
sina kunskaper om mikroorganismer som kan orsaka
sjukdomar genom att göra efterforskningar om olika
sjukdomar.
2.
Infektionsspridning
2.1 Handhygien
Genom ett klassrumsexperiment får eleverna lära sig hur
mikroorganismer kan spridas från en person till en annan
genom beröring och varför det är viktigt att tvätta händerna
ordentligt.
2.2 Andningshygien
I det här spännande nysexperimentet får eleverna lära sig
hur lätt mikroorganismer kan spridas genom hosta och
nysningar.
2.3 Sexuellt överförda infektioner
En klassrumsbaserad övning visar hur lätt sexuellt
överförda infektioner kan överföras.
3.
Infektionsförebyggande åtgärder
3.1 Kroppens naturliga försvar
En ingående presentation och animeringar visar hur
kroppen bekämpar skadliga mikroorganismer varje dag.
Det här avsnittet ger de baskunskaper som krävs för de
två sista avsnitten i materialet.
3.2 Vaccin
I den här övningen deltar eleverna i en simulering där de
får se hur vaccin används för att förhindra att infektioner
sprids och upptäcka hur viktigt det är med flockimmunitet.
4.
Infektionsbehandling
4.1 Antibiotika
I den här roliga övningen får eleverna agera
laboratorietekniker och hjälpa till att diagnostisera
patientens
sjukdomar
utifrån
resultaten
från
sensitivitetstest för antibiotika på agarplattor.
7
8
Avsnitt 1.1: Här får eleverna en
introduktion
till
mikroorganismernas värld. Vi börjar
med att undersöka olika typer och
former av mikroorganismer och
tittar sedan närmare på nyttiga och
skadliga mikroorganismer.
I den här inledande övningen får
eleverna stifta bekantskap med olika
typer
och
former
av
mikroorganismer
genom
ett
interaktivt kortspel.
I
den
tillhörande
fördjupningsövningen
förstärks
elevernas
kunskaper
om
mikroorganismernas
struktur
genom att de får göra egna
forskningsaffischer. Eleverna kan
också
välja
att
gå
in
på
mikrobiologins historia genom att
göra en affisch om mikrobiologins
tidslinje.
INLÄRNINGSRESULTAT
Kampylobakter
LÄNKAR TILL
NATIONELL KURSPLAN
Alla elever
 kommer att förstå att det finns tre olika typer av
mikroorganismer,
 kommer att förstå att de finns överallt.
Särskilt intresserade elever
 kommer att känna till att det finns nyttiga bakterier i
kroppen.
 kommer att känna till att det finns mikroorganismer av
olika storlek.
9
Beräknad undervisningstid:
50 minuter
1.1 Mikroorganismer
Introduktion
Bakgrund
Nyckelord
bakterier
cell
cilie
cytoplasma
DNA
flagell
mikrob
mikroorganism
mikroskop
patogen
RNA
sjukdom
svampar
virus
Material
som krävs
Per elev
En kopia av SH 1
En kopia av SH 2
En kopia av SH 3
En kopia av SH 4
Förberedelser
Klipp ut och laminera
en uppsättning
spelkort (SH 2–SH 4)
till varje grupp.
Tillgängliga
webbresurser

En film av övningen.

Olika foton av
mikroorganismer.

SH 1 i PowerPointformat.

Animering som visar
storleksskillnaden
mellan olika
mikroorganismer.
Mikroorganismer är levande organismer som är så små att de inte
går att se med blotta ögat. De finns nästan överallt på jorden och
kan vara både nyttiga och skadliga för människan (detta kommer vi
att gå mer in på längre fram). De är visserligen extremt små, men
kan ha väldigt olika form och storlek. Det finns tre olika
huvudgrupper av mikroorganismer:
Virus är de minsta mikroorganismerna. De brukar vara skadliga för
människor. Virus kan inte överleva på egen hand. De måste ha en
värdcell för att överleva och fortplanta sig. När de är inne i
värdcellen förökar de sig snabbt och förstör cellen på samma gång!
Svamp är flercelliga organismer som kan vara både nyttiga och
skadliga för människor. Svamp får sin föda från förmultnat dött
organiskt material eller från en värd genom att leva som parasiter.
Storleken kan variera från mikroskopisk till väldigt stor och svamp
kan vara allt från mögel och mjöldagg till vanliga svampar! Skadliga
svampar är sådana som kan orsaka en infektion eller som är giftiga
att äta. Andra däremot är nyttiga eller ofarliga. Penicillium används
t.ex. för att framställa penicillin, en form av antibiotika, och Agaricus
är en ätlig svamp (champinjon). Svamp sprider sig via luften med
små, hårda fröliknande sporer. När dessa sporer landar på bröd
eller frukt öppnar de sig och börjar växa om det är rätt
förutsättningar (fuktigt).
Bakterier är encelliga organismer som kan föröka sig exponentiellt,
i genomsnitt var tjugonde minut. Under den normala tillväxten kan
vissa bakterier producera ämnen (toxiner) som är extremt skadliga
för människor och orsaka sjukdomar (stafylokocker). Vissa bakterier
är helt ofarliga för människor, medan andra är till stor nytta för oss
(som laktobakterier inom livsmedelsindustrin) och till och med en
förutsättning för mänskligt liv, t.ex. bakterier som har betydelse för
växternas tillväxt (rhizobakterier). Oskadliga bakterier kallas ickepatogena, medan skadliga bakterier kallas patogena. Mer än
70 procent av alla bakterier är icke-patogena (ofarliga)
mikroorganismer.
Utifrån bakteriernas form kan de enkelt delas in i tre olika grupper –
kocker (av lat. Cocci = klot), baciller (av lat. Bacilli = stavar) och
spiraler. Kocker kan också delas upp i tre grupper utifrån hur de är
grupperade: stafylokocker (kluster), streptokocker (kedjor) och
diplokocker (par). Forskare använder sig av dessa former när de
ska ta reda på vilken infektion en patient har.
Det finns vissa förutsättningar för att mikroorganismer ska växa,
men de varierar beroende på var mikroorganismerna finns. De som
lever inuti människor trivs t.ex. bäst med en temperatur på 37 oC,
medan de som lever vid undervattensvulkaner föredrar mycket
högre temperaturer och de som lever i de arktiska områdena
betydligt lägre. Mikroorganismer har också olika näringsbehov. Om
miljön förändras kan det leda till att många mikroorganismer dör,
men man ska också komma ihåg att mikroorganismer är extremt
anpassningsbara. Gradvisa förändringar kan därför resultera i
mikroorganismer som anpassar sig efter omgivningen, dvs.
antibiotikaresistenta bakterier.
10
1.1 Mikroorganismer
Introduktion
Inledning
1. Börja lektionen med att fråga eleverna vad de vet om mikroorganismer. De flesta elever vet säkert
redan att mikroorganismer kan orsaka sjukdomar, men vet kanske inte att mikroorganismer kan
vara till nytta också. Fråga klassen var de skulle leta om de ville hitta mikroorganismer. Tror de att
mikroorganismer är viktiga för oss?
2. Förklara att mikroorganismer är jordens minsta levande djur och att ordet ”mikroorganism” har
bildats av orden ”mikro” (liten) och ”organism” (liv). Mikroorganismer är så små att de inte går att
se utan mikroskop. Världens första mikroskop konstruerades av Anthony van Leewenhoek 1676.
Han använde det för att undersöka saker i sin närmaste omgivning. När han tittade på avskrapat
material från sina tänder såg han något han kallade för "animalcules" (dvs. små djur) – dvs.
bakterier.
3. Visa att det finns tre olika slags mikroorganismer: bakterier, virus och svamp. Använd SH 1 för att
visa hur dessa tre olika mikroorganismer varierar till sin form och struktur. Webbövningen på
www.e-bug.eu kan användas för att demonstrera storleksskillnaden mellan bakterier, virus och
svamp.
4. Betona att även om vissa mikroorganismer kan orsaka sjukdomar, så finns det också andra
mikroorganismer som är nyttiga. Fråga eleverna om de kan säga vilka fördelar som nyttiga
mikroorganismer kan ge. Om de inte kan komma på något, kan du nämna några exempel:
laktobakterier i yoghurt, probiotiska bakterier i tarmsystemet som hjälper till med matsmältningen
samt svampen Penicillium, som används för att framställa antibiotikan penicillin.
5. Understryk att mikroorganismer finns PRECIS ÖVERALLT: de finns i luften som vi andas, i maten
som vi äter, i vattnet som vi dricker samt utanpå och inuti kroppen. Framhåll att även om det finns
skadliga mikroorganismer som kan göra oss sjuka, så finns det ännu fler nyttiga mikroorganismer
som vi kan använda.
Huvudövning
I den här övningen får grupper med 3–4 elever spela ett kortspel som hjälper dem att komma ihåg
några av begreppen som gäller mikroorganismer. Här får eleverna också lära sig en rad olika
namn på mikroorganismer, storleksskillnader, skadlighet och eventuell antibiotikaresistens.
Uppgifterna om mikroorganismernas storlek och antalet arter var korrekta när materialet
utarbetades, men efterhand som nya mikroorganismer upptäcks och omklassificeras kan dessa
uppgifter komma att ändras. Siffrorna under de andra rubrikerna på korten ska endast ses som
vägledning. De är inte exakta eftersom det inte finns någon formel för att räkna ut detta och de
kan också komma att ändras: bakteriearter kan utveckla resistens mot fler typer av antibiotika,
vilket leder till en högre siffra i denna kolumn och ökad fara för människan.
Spelregler
1. Givaren blandar korten ordentligt och delar ut alla korten med kortsidan nedåt till alla
spelare. Varje spelare ska hålla upp korten så att enbart det översta kortet är synligt.
2. Spelaren till vänster om givaren börjar med att läsa upp någon av punkterna på det
översta kortet (t.ex. Storlek 50). Sedan fortsätter man medurs och de andra spelarna läser
upp samma punkt. Spelaren med högst värde vinner och får ta de andra spelarnas
översta kort och lägga dem längst ner i sin hög. Vinnaren väljer sedan ut vilken punkt som
ska läsas upp från nästa kort.
3. Om två eller flera spelare har lika högt värde, ska alla dessa kort läggas i mitten och
samma spelare får sedan välja på nytt från nästa kort. Vinnaren får sedan ta korten i
mitten också. Vinner gör den som har fått alla korten till slut.
11
1.1 Mikroorganismer
Introduktion
Helklass
1. Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor:
a. Vad är mikroorganismer för något?
Mikroorganismer är levande organismer som är så små att de inte går att se med blotta ögat.
b. Var finns mikroorganismer någonstans?
Mikroorganismer finns överallt.
c. Vilka olika former kan bakterier ha?
Stavar (baciller), klot (kocker) och spiraler.
d. Vilken är den största skillnaden mellan bakterier och virus?
Bakterier är mycket mer komplexa än virus och kan leva praktiskt taget ÖVERALLT, medan
virus behöver leva i en värdcell för att överleva.
e. Diskutera de olika mikroorganismerna som förekommer i huvudövningens kortspel när det
gäller nytta och skadlighet för människan. Kontrollera om eleverna har förstått varför dessa
mikroorganismer kan vara nyttiga eller farliga eller ibland bådadera.
De mikroorganismer som är farliga för människan är i stort sett de som kan orsaka skada i
form av infektioner. Men ibland kan dessa mikroorganismer också anses vara nyttiga. Vissa
stammar av E. coli och Salmonella kan t.ex. orsaka allvarlig diarré om människor får dem i
sig, men dessa bakteriestammar har också haft stor betydelse för forskningen. Därigenom
har vi lärt oss mycket om mikroorganismer i allmänhet och hur vi kan använda dem till vår
fördel, t.ex. i genteknik och utveckling av vaccin.
Fördjupningsövning
Dela upp klassen i grupper med 3–4 elever. Varje grupp ska göra en affisch om ett av följande
ämnen:
1. Välj en viss typ av bakterie, virus eller svamp, t.ex. Salmonella, Influensa eller Penicillium.
Affischen ska innehålla följande:
a. Mikroorganismens struktur.
b. Olika platser där man kan hitta denna mikroorganism.
c. Hur den påverkar människan positivt eller negativt.
d. Eventuella särskilda förutsättningar för att denna grupp av mikroorganismer ska
kunna växa.
ELLER
2. En affisch med tidslinjen för mikroorganismernas historia. På affischen kan följande tas upp:
a. 1676: van Leewenhoek upptäcker ”animalcules” med sitt hemgjorda mikroskop.
b. 1796: Jenner upptäcker smittkoppsvaccinet.
c. 1850: Semmelweis rekommenderar handtvätt för att hindra infektionsspridningen.
d. 1861: Pasteur upptäcker att bakterier inte uppstår genom spontan uralstring.
e. 1884: Koch offentliggör sina postulat: kriterier för att det ska finnas ett
orsakssamband mellan en orsakande mikroorganism och en viss sjukdom.
f.
1892: Ivanovski upptäcker virus.
g. 1929: Fleming upptäcker antibiotika.
12
Svampar
Bakterier
Cellmembran
Kromosom
Virus
Kapsid
Komplex
(Bacteriofag – ett virus som infekterar
bakterier)
Sporangium
Nukleinsyra
Sporangiofor
Glykoprotein
er
Cellvägg
Rhizoider
Sporangium
Sporbildande organ.
Cytoplasma
Bakterier lever fritt och finns överallt
Sporangiofor
Trådaktig stjälk som sporangiet bildas på.
Kromosom
Cellens genetiska material (DNA).
Rhizoider
Hyfer under ytan som är specialiserade
på att absorbera föda.
Cellvägg
Cellväggen består av peptidoglykan och ger
bakteriecellen dess form och stadga.
Cellmembran
Skikt på cellväggens insida som utgör en
avgränsning för cellens innehåll samt en barriär för
ämnen inifrån och utifrån.
Cytoplasma
Geléliknande ämne inuti cellen där cellinnehållet
finns.
13
Virus lever INTE fritt – de MÅSTE leva inuti
en annan levande cell/organism
Kapsid
Dubbelt lipidskikt där cellens genetiska
material finns.
Glykoproteiner
Har två olika syften:
 Förankra viruset vid värdcellen.
 Transportera genetiskt material från
viruset till värdcellen.
Nukleinsyra
Antingen DNA- eller RNA-material, men virus
innehåller sällan bådadera. De flesta virus
innehåller RNA-material.
Tobamovirus
(TMV)
Influensa A
Lyssavirus
Ebola
Maximal storlek (nm) ......................... 18
Maximal storlek (nm) ......................... 90
Maximal storlek (nm) ....................... 180
Maximal storlek (nm) .....................1 500
Antal arter ........................................ 125
Fara för människor ............................ 12
Nytta för människor ........................... 34
människor
Antibiotikaresistens
............ Ej tillämpligt
Antal arter ........................................... 1
Fara för människor ......................... 146
Nytta för människor ........................... 12
Antal arter .......................................... 10
Fara för människor ............................ 74
Nytta för människor ............................ 5
Antibiotikaresistens ............ Ej tillämpligt
Antal arter ............................................ 1
Fara för människor ......................... 200
Nytta för människor …......................... 0
Tobamovirus är en grupp virus
som infekterar växter. Vanligast är
tobaksmosaikviruset
som
infekterar tobak och andra växter
och
ger
en
mosaikliknande
missfärgning på bladen. Detta
virus har varit till stor nytta för
forskningen.
Influensa är en infektion som
orsakas av Orthomyxoviridae.
Varje år får 5–40 procent av
befolkningen influensa, men de
flesta brukar ha återhämtat sig helt
inom någon vecka. År 1918 fanns
det inte några vaccin mot influensa
ännu – då dog 20 miljoner
människor!
Lyssavirus infekterar både växter
och djur. Vanligast av alla
lyssavirus är rabiesvirus som
brukar förknippas med hundar.
Rabies har lett till mer än 55 000
dödsfall världen över, men kan
förhindras genom vaccinering.
Filovirus orsakar en sjukdom som
är mer känd som ebolafeber. Det
är ett av de farligaste virusen för
människor, eftersom det saknas
både förebyggande vaccin och
behandling.
50–90 procent av
offren dör av sjukdomen!
Lymphocryptovirus
Antibiotikaresistens...................
Ej tillämpligt
Simplexvirus
Rinovirus
Antibiotikaresistens .............Ej tillämpligt
Varicellovirus
Maximal storlek (nm) ....................... 110
Maximal storlek (nm) ....................... 200
Maximal storlek (nm) ......................... 25
Maximal storlek (nm) ....................... 200
Antal arter ............................................ 7
Fara för människor ........................... 37
Nytta för människor ............................. 2
Antibiotikaresistens ............ Ej tillämpligt
Antal arter ........................................... 2
Fara för människor ........................... 64
Nytta för människor ............................. 2
Antibiotikaresistens ........... Ej tillämpligt
Antal arter ........................................... 2
Fara för människor ........................... 28
Nytta för människor ........................... 14
Antibiotikaresistens............. Ej tillämpligt
Antal arter ............................................ 2
Fara för människor ........................... 21
Nytta för människor ............................. 7
Antibiotikaresistens ............. Ej tillämpligt
Herpes simplex är en av de äldst
kända
sexuellt
överförda
infektionerna. Ofta ger herpesinfektioner inga symtom, men
ungefär en tredjedel av dem som
har infekterats får symtom i form
av fula sårskorpor.
Det finns mer än 250 olika
förkylningsvirus! Men rinovirus är
absolut vanligast. Rinovirus orsakar
nästan
35 procent
av
alla
förkylningar. Rinovirus kan överleva
i tre timmar utanför någons näsa.
Om du får det på fingrarna och kliar
dig i näsan, så har du fått det!
Vattkoppor orsakas av varicella–
zoster-viruset. Det är en mycket
smittsam sjukdom, men är sällan
allvarlig.
Den
sprids
genom
direktkontakt (eller hosta och
nysningar). Innan vattkoppsvaccinet
upptäcktes
fick
nästan
alla
vattkoppor när de var små.
Epstein–Barr-viruset är en typ av
lymphocryptovirus (lymfokryptovirus)
som orsakar en sjukdom som kallas
körtelfeber eller ”kyssjuka”. Smittade
personer drabbas av halsont, svullna
lymfkörtlar och extrem trötthet.
Viruset överförs genom
kroppskontakt, t.ex. när man kysser
någon eller dricker från samma glas.
14
Penicillium
Saccharomyces
Tinea
Stachybotrys
Maximal storlek (nm) .........................
332 000
Maximal storlek (nm) .................. 10 000
Maximal storlek (nm) ................ 110 000
Maximal storlek (nm) .................. 72 000
Antal arter .......................................... 16
Fara för människor .............................64
Nytta för människor ......................... 198
Antibiotikaresistens ............ Ej tillämpligt
Antal arter ......................................... 19
Fara för människor ................................1
Nytta för människor ......................... 184
Antibiotikaresistens ............ Ej tillämpligt
Antal arter ......................................... 12
Fara för människor ............................ 43
Nytta för människor ........................... 14
Antibiotikaresistens ............ Ej tillämpligt
Antal arter ........................................... 2
Fara för människor ........................... 83
Nytta för människor ............................ 2
Antibiotikaresistens ............ Ej tillämpligt
Penicillium är en svamp som
bokstavligt talat har förändrat
världen! Ända sedan antibiotikan
upptäcktes har den
massproducerats för att förhindra
bakterieinfektioner. Men tyvärr har
den använts så mycket att många
bakteriearter har blivit resistenta
mot den här antibiotikan.
Saccharomyces
cerevisiae
(jästsvampar) har använts för att
göra öl och bröd i minst 6 000 år!
De
används
också
för
vinframställning och är vanliga
inom biomedicinsk forskning. En
jästcell kan bli en miljon jästceller
på bara sex timmar.
Aspergillus
Det finns flera olika svampar som
kan ge fotutslag, men det är tinea
som orsakar fotsvamp i form av
kliande, sprucken hud, ofta mellan
ringtån och lilltån. Detta är den
vanligaste
hudsvampinfektionen.
Fotsvamp drabbar nästan 70 procent
av befolkningen.
Cryptococcus
Candida
Stachybotrys är en svart giftig
svamp
som
inte
framkallar
sjukdomar i sig, men den
producerar olika toxiner som kan
orsaka en rad olika hälsoproblem,
från
utslag
till
livshotande
reaktioner för personer med
andningsproblem.
Verticillium
Maximal storlek (nm) ......... 101 000 000
Maximal storlek (nm) .................... 7 500
Maximal storlek (nm) .................. 10 000
Maximal storlek (nm) ............. 8 500 000
Antal arter ...................................... 200
Fara för människor .............................47
Nytta för människor ..................... 124
Antibiotikaresistens ............ Ej tillämpligt
Antal arter .......................................... 37
Fara för människor ........................... 98
Nytta för människor ........................... 37
Antibiotikaresistens ............ Ej tillämpligt
Antal arter .......................................... 44
Fara för människor ........................... 74
Nytta för människor ......................... 175
Antibiotikaresistens ............ Ej tillämpligt
Antal arter ........................................... 4
Fara för människor .............................. 1
Nytta för människor ......................... 18
Antibiotikaresistens ............ Ej tillämpligt
Aspergillus är svampar som är både
nyttiga och skadliga för människan.
Många används inom industrin och
sjukvården. De används vid mer än
99 procent
av
världens
citronsyretillverkning
och
ingår
dessutom i läkemedel som sägs
kunna minska gasbildning!
Cryptococcus är en typ av
jästsvampar. De är mest kända
för att de orsakar en allvarlig form
av meningit och meningoencefalit
hos personer med HIV/aids. De
flesta
Cryptococcus-svampar
finns i jorden och är inte skadliga
för människor.
Candida
ingår
i
människans
naturliga svalg- och tarmflora. Under
normala förhållanden finns dessa
svampar
hos
80 procent
av
befolkningen utan några skadliga
effekter, men om de växer till för
mycket resulterar det i candidiasis
(torsk).
15
Verticillium
är
en
vanligt
förekommande svamp som finns
bland multnande växtdelar och jord.
Vissa Verticillium-arter kan vara
patogena för insekter, växter och
andra svampar, men orsakar sällan
sjukdomar hos människan.
klamydia
salmonella
Stafylokockus
Streptokockus
Maximal storlek (nm) .................... 1 000
Maximal storlek (nm) .....................1 000
Maximal storlek (nm) .....................1 000
Maximal storlek (nm) .....................1 000
Antal arter ........................................... 3
Fara för människor ............................ 37
Nytta för människor ............................. 1
Antibiotikaresistens ............................. 5
Antal arter ........................................... 3
Fara för människor ........................... 89
Nytta för människor ........................... 15
Antibiotikaresistens .......................... 40
Antal arter .......................................... 19
Fara för människor .......................... 174
Nytta för människor .......................... 20
Antibiotikaresistens ........................... 90
Antal arter ......................................... 21
Fara för människor ............................ 50
Nytta för människor ........................... 75
Antibiotikaresistens ........................... 20
Chlamydia (klamydia) är en
sexuellt överförd infektion som
orsakas av bakterien Chlamydia
trachomatis. Den kan orsaka milda
symtom som flytningar från slidan
eller penis, men också allvarligare
komplikationer som sterilitet eller
svullna testiklar.
Salmonella
är
stavformade
bakterier som är kända för att
orsaka
matförgiftning
och
tyfoidfeber. Symtomen kan vara
kräkningar och diarré och i värsta
fall kan de leda till döden.
Meticillinresistenta Staphylococcus
aureus (MRSA) (stafylokocker) är
bakterier
som
orsakar
svårbehandlade
infektioner
på
sjukhus. De är en variant av vanliga
Staphylococcus aureus som har
utvecklats så att de har blivit
resistenta mot många vanliga
antibiotika.
Många
Streptococcus
(streptokocker) är ofarliga för
människan och ingår i den normala
mun- och handfloran. Men vissa
Streptococcus-bakterier orsakar ca
15 procent av alla halsinfektioner.
Symtomen omfattar plötslig feber,
magont och svullna körtlar.
eskericia
psevdomonas
laktobasillus
treponema
Maximal storlek (nm) .................... 2 000
Maximal storlek (nm) .....................5 000
Maximal storlek (nm) .....................1 500
Maximal storlek (nm) .....................2 000
Antal arter ........................................... 7
Fara för människor ........................... 54
Nytta för människor ......................... 184
Antibiotikaresistens .......... Ej tillämpligt
Antal arter ....................................... 126
Fara för människor ........................... 50
Nytta för människor ......................... 150
Antibiotikaresistens ........................... 80
Antal arter ........................................ 125
Fara för människor ............................ 0
Nytta för människor ......................... 195
Antibiotikaresistens............................ 10
Antal arter ........................................... 3
Fara för människor ......................... 115
Nytta för människor ............................ 8
Antibiotikaresistens ........................... 10
Många stammar av E. coli är ofarliga
och det finns ett stort antal i magen
hos både människor och djur. E. coli
är dessutom en av de allra mest
undersökta organismerna. Men i
vissa
fall
orsakar
E. coli
urinvägsinfektioner samt allvarliga
maginfektioner och matförgiftning.
Pseudomonas är en av de
vanligaste mikroorganismerna i
nästan alla miljöer. Vissa av dem
kan orsaka sjukdomar hos
människan, medan andra arter
används för nedbrytning och
bioremediation.
Lactobacillus
(laktobakterier)
är
namnet på mjölksyrabakterier som
är mycket vanliga och normalt
ofarliga för människor. De finns i
slidan och i mag- och tarmkanalen
och utgör en liten del av magfloran.
Dessa bakterier används mycket
inom livsmedelsindustrin – för
yoghurt- och osttillverkning.
16
Syfilis är en extremt smittsam sjukdom som orsakas av Treponemabakterien. Symtomen börjar med
hudutslag och influensaliknande
symtom och kan leda till hjärnskador
och döden. Syfilis kan botas med
antibiotika, men nu börjar det bli
vanligare med resistenta stammar.
I avsnitt 1.2 ”Nyttiga mikrober” går
vi in på fördelarna med vissa
mikroorganismer
genom
att
undersöka vilken nytta vi kan ha av
dem.
Här får eleverna prova att göra
yoghurt och med egna ögon se hur
mikroorganismer kan vara till stor
nytta inom livsmedelsindustrin.
I fördjupningsövningen uppmanas
eleverna att ifrågasätta sina experiment genom att undersöka en
yoghurtodling med mikroskop och
själva se att det finns nyttiga
bakterier där.
INLÄRNINGSRESULTAT
Alla elever
 kommer att förstå att nyttiga mikroorganismer kan
bidra till att vi håller oss friska,
 kommer att veta att de flesta mikroorganismer är
nyttiga för oss,
 kommer att känna till att mikroorganismer kan
vara till stor nytta.
Särskilt intresserade elever
 kommer att förstå att vi behöver
bakteriekoloniseringen för att leva ett hälsosamt
liv,
17
 kommer att känna till att vi behöver skydda vår
normala mikrobiella flora.
Laktobakterier
LÄNKAR TILL
NATIONELL KURSPLAN
Beräknad undervisningstid:
50 minuter
1.2 Mikroorganismer
Nyttiga mikrober
Bakgrund
Nyckelord
inkubera
jäsning
kultur
kolonisering
kontamination
naturlig flora
pastörisering
probiotisk
Material
som krävs
Per elev
 Bägare
 Plastfolie
 Kopia av SH 1 och
SW 1
 Torrmjölk/mjölkpulve
r
 Standardmjölk
 Yoghurt med
levande kultur
 Steril tesked
Per grupp
 Kokplatta
 Vattenbad inställt på
20 oC
 Vattenbad inställt på
40 oC
Fördjupningsövning
 Kopia av SW 2
 Bunsenbrännare
 Täckglas
 Metylenblått
 Mikroskop, förstoring
40x
 Objektglas

Sterila pipetter
Hälsa
och säkerhet
 Under uppkoket ska
eleverna ha på sig
labbrock/förkläde
och skyddsglasögon.
 Utstryket ska göras
över en vask.
Bakterier är encelliga organismer. Även om vissa kan orsaka
sjukdomar finns det också de som är användbara och nyttiga.
Ett av de områden där man verkligen har nytta av bakterier är
livsmedelsindustrin. Under mikroorganismers normala tillväxt
skapas naturliga biprodukter som används för att framställa
många av de livsmedelsprodukter som vi i dag ser som något
självklart.
Jäsning (fermentering) orsakar en kemisk förändring i
livsmedel. Det är en process då mikroorganismer bryter ner
komplexa sockerstrukturer till enkla föreningar som koldioxid
och alkohol. Jäsningen får produkten att ändras från ett
livsmedel till ett annat.
Ättiksyrajäsning
av
mikroorganismer
ger
vinäger.
Mjölksyrajäsning ger yoghurt och ost. Vissa svampar
används
också
för
att
göra
osten
blå!
Jäst,
Saccharomyces cerevisiae, används för att framställa bröd
och degprodukter genom jäsning. Vin och öl framställs också
på detta sätt, men alkohol framställs efter jäsningen när
mikroorganismerna får växa utan luft. Även inom
chokladtillverkning använder man sig av bakterier och svamp.
Under fermenteringen skapar dessa organismer en syra som
fräter på det hårda skalet och gör det lättare att komma in i
kakaobönan.
När streptokocker eller laktobakterier tillsätts till mjölk förbrukar
de sockerarter under fermenteringen och förvandlar mjölken till
yoghurt. I jästa mjölkprodukter produceras det så mycket syra
att endast ett fåtal potentiellt skadliga mikroorganismer kan
överleva där.
Laktobakterier brukar anses vara användbara eller ”snälla”
bakterier. Snälla bakterier som hjälper till med matsmältningen
brukar kallas probiotiska bakterier. Probiotika betyder ”för livet”.
Sådana bakterier finns i yoghurt och olika probiotiska drycker.
Förberedelser
1. Gör en kopia av SH 1, SW 1 och SW 2 till varje elev.
2. Köp yoghurt och skummjölk.
3. Koka minst 1 tsk yoghurt per grupp för sterilisering.
Tillgängliga webbresurser

En demonstrationsfilm av den här övningen.

Uppförstorade foton av nyttiga mikroorganismer.

SH 1 i PowerPoint-format.

Uppförstorade bilder av yoghurtutstryk.
18
1.2 Mikroorganismer
Nyttiga mikrober
Inledning
1. Börja lektionen med att förklara att det finns miljontals olika arter av mikroorganismer och att
de flesta är helt ofarliga för människan. En del har vi riktigt stor nytta av. Fråga klassen om
de känner till hur vi kan använda mikroorganismer till vår fördel. Några exempel: Penicillium
(svamp) används för att framställa antibiotika, vissa mikroorganismer bryter ner döda djur
och växtmaterial i en kompost, andra hjälper oss med matsmältningen eller används till och
med för att omvandla mjölk till yoghurt, ost och smör.
2. Påminn om att mikroorganismer är levande precis som vi – de behöver föda för att växa och
föröka sig. Deras behov av föda kan variera, men många mikroorganismer kan normalt
livnära sig på allt sådant som vi betraktar som mat. Mikroorganismer genererar också
avfallsprodukter och dessa kan vara antingen nyttiga eller skadliga för människan. Fråga
eleverna om de har varit med om att mjölken har surnat. Även om vi kan uppleva det som ett
problem, använder industrin den här processen (fermentering/jäsning) för att framställa
yoghurt.
3. Förklara att jäsning är en kemisk förändring/process då bakterierna ”äter” socker och
genererar syror och gas som avfall. Den här processen används inom livsmedelsindustrin för
att framställa vin, öl, bröd, yoghurt och många andra livsmedel. När man tillverkar yoghurt
tillsätts bakterier till mjölken som äter mjölkens sockerarter. Genom jäsningen omvandlas
dessa sockerarter till mjölksyra som får mjölken att tjockna till yoghurt. Berätta för klassen att
de ska få göra egen yoghurt och själva se hur jäsningsprocessen går till.
Huvudövning
1. Den här övningen består av tre olika test och kan göras i helklass eller i grupper.
2. Ge klassen eller grupperna yoghurtreceptet (SH 1). Det är viktigt att gå igenom de olika
stegen i receptet med klassen och ha en gruppdiskussion om varför man ska göra varje steg.
a. Mjölkpulvret gör att blandningen blir tjockare.
b. När man kokar mjölken försvinner eventuella oönskade mikroorganismer. Sedan får
blandningen inkubera i en temperatur som främjar mikroorganismernas tillväxt. Andra
oönskade organismer kan påverka jäsningsprocessen och om de finns kvar i
yoghurten kan det orsaka matförgiftning.
OBS 1 Om det inte går att koka mjölk i klassrummet, kan man i stället använda
UHT-mjölk eller steril mjölk.
c. Om man inte kyler blandningen innan yoghurten tillsätts i steg 4 skulle de
”yoghurtskapande” mikroorganismerna dödas.
d. Yoghurt
innehåller
mikroorganismerna
laktobakterier
(Lactobacillus)
eller
streptokocker (Streptococcus) som krävs för att göra yoghurt. Vi tillsätter yoghurt till
mjölkblandningen så att dessa mikroorganismer omvandlar blandningen till yoghurt
genom jäsning.
e. När man rör om i blandningen bidrar det till att laktobakterierna fördelas jämnt. Det är
viktigt att använda en steril sked för att förhindra att blandningen kontamineras av
oönskade mikroorganismer som mögel.
f. Även här kan steriliserade behållare med lock bidra till att förhindra kontaminering med
oönskade mikroorganismer, vilket kan avbryta jäsningsprocessen.
g. 32 oC–43 oC är en idealisk temperatur för laktobakterier eller streptokocker.
Blandningen kan stå i rumstemperatur, men då tar det upp till fem dagar längre för
mikroorganismerna att förökas och framställa den mjölksyra som krävs.
OBS 2 Den här övningen kan vid behov utföras med en mindre mängd mjölk.
19
1.2 Mikroorganismer
Nyttiga mikrober
Huvudövning
3. Förklara för klassen hur de olika testen går till.
a.
Test 1 – Utför experimentet efter receptet (SH 1) med yoghurten från steg 4.
b. Test 2 – Utför experimentet efter receptet (SH 1) med steriliserad (kokt) yoghurt från
steg 4.
c. Utför experimentet med hjälp av receptet (SH 1), men under steg 7 inkuberas hälften av
proven i rekommenderad temperatur och hälften i 20 oC eller i kylskåp.
4. Understryk att laktobakterierna i yoghurten är nyttiga eller ”snälla” bakterier, s.k. probiotika.
Dessa bakterier hjälper oss genom att
a. försvara oss mot skadliga bakterier som kan orsaka sjukdomar,
b. hjälpa oss att smälta vissa typer av livsmedel.
5. Eleverna ska skriva ner vad de iakttar på sina arbetsblad (SW 1).
Helklass
Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor:
a. Vad är det för process som har gjort att mjölken har förändrats?
Processen som har fått mjölken att förändras till yoghurt heter fermentering eller jäsning.
Under jäsningen äter mikroorganismerna enkla sockerarter och omvandlar dem till syror,
gas och alkohol.
b. Varför var det viktigt att tillsätta yoghurt till mjölkblandningen?
Levande yoghurt innehåller bakterier som utför jäsningen.
c. Vad händer när steril yoghurt tillsätts till mjölken och varför?
Det blir ingen förändring eftersom yoghurten har kokats så att alla mikroorganismer har
dödats. Det kan inte ske någon jäsning när steril yoghurt tillsätts till mjölken.
d. Vilka förändringar har skett när blandningen övergick från mjölk till yoghurt och varför
skedde de?
Bakterierna producerade mjölksyra som fick mjölken att surna. Det ledde till att den
tjocknade och fick lite annorlunda färg.
e. Varför var det viktigt att hålla blandningen varm över natten?
Bakterier växer bäst vid ungefär 37 oC. Vid andra temperaturer dör mikroorganismerna
eller förökar sig i en långsammare takt. Det är viktigt att bakterierna växer och förökar sig
snabbt, så att de producerar tillräckligt mycket mjölksyra så att de kan få mjölken att
omvandlas till yoghurt.
f.
Vad händer om experimentet inte lyckas?
Om den sterila mjölken blir yoghurt, kan det bero på att mjölken inte har kokat ordentligt
eller på att proven har blandats samman.
Fördjupningsövning
Ge eleverna en kopia av SW 2. Följ anvisningarna och undersök mikroorganismerna i mikroskop.
Eleverna kan behöva blanda ut yoghurten med vatten om den är tjock. Eleverna kan få prova att
göra detta test med enbart yoghurt och yoghurt utblandad med vatten.
Tänk på att ju mer utblandad yoghurten är desto mer sprids bakterierna ut och då är de
svårare att hitta på objektglaset.
20
1.2 Mikroorganismer
Nyttiga mikrober
Test 1 – Yoghurt
Vad hade blandningen för konsistens?
Hur luktade blandningen?
Vad hade blandningen för färg?
Före inkubering
Efter inkubering
Rinnande, flytande
Tjock och krämig
Som mjölk
Som ruttnande mat
Vit
Krämfärgad/vit
Före inkubering
Efter inkubering
Rinnande, flytande
(ingen förändring)
Som mjölk (ingen
förändring)
Vit (ingen förändring)
Test 2 – Steril yoghurt
Vad hade blandningen för konsistens?
Hur luktade blandningen?
Vad hade blandningen för färg?
Rinnande, flytande
Som mjölk
Vit
Hur förändrades blandningen under jäsningen?
Under test 1 fick blandningen en tjockare och krämigare yoghurtliknande konsistens. Detta
berodde på mikroorganismernas mjölksyrajäsning. I test 2 iakttogs inga förändringar eftersom
det inte fanns några mikroorganismer här.
Test 3
Hur lång tid tog det att göra yoghurt när blandningen inkuberades vid
20 oC ca 3–5 dagar
40 oC över natten
Slutsatser
1. Vad fick mjölken att förändras till yoghurt?
Mikroorganismerna som tillsattes till mjölken omvandlade sockerarterna till mjölksyra, som
fick mjölken att tjockna till yoghurt.
2. Vad kallas den här processen?
Mjölksyrajäsning.
3. Förklara skillnaden mellan resultaten i test 1 och test 2.
Allting i test 2 var sterilt och därför fanns det inga mikroorganismer som kunde utföra
mjölksyrajäsningen.
4. Vilken typ av mikroorganismer kan användas för att framställa yoghurt?
Bakterier av typen laktobakterier och streptokocker.
5. Varför tog det längre tid att göra yoghurt vid 20 oC än vid 40 oC?
Bakterier växer bäst vid kroppstemperatur, ca 37 oC. Vid 20 oC tar det längre tid för
bakterierna att föröka sig och då kan de inte framställa mjölksyra lika fort.
6. En steril sked används för att röra runt i blandningen (steg 5) före inkuberingen. Vad tror du
skulle kunna hända om man använde en smutsig sked?
Den färdiga yoghurten skulle kunna vara kontaminerad med skadliga mikroorganismer.
21
Gör egen yoghurt
Tillsätt 2 matskedar skummjölkspulver
till 500 ml standardmjölk.
Använd medelvärme och låt koka upp under
30 sekunder. Rör kontinuerligt för att döda
eventuella oönskade bakterier. Se till att det
inte kokar över!
Kyl till 46–60 °C.
Häll upp blandningen i två sterila bägare och
märk dem med test 1 och test 2.
Test 1: Tillsätt 1–2 teskedar levande yoghurt
Test 2: Tillsätt 1–2 teskedar steril yoghurt
Rör om båda blandningarna med en sked
som tidigare steriliserats genom att den har
fått stå i kokhett vatten.
Täck varje bägare med aluminiumfolie.
Låt blandningarna inkubera i ett varmt
vattenbad på 32–43 °C under 9–15 timmar tills de har fått önskad fasthet.
22
Test 1 – Yoghurt
Före inkubering
Efter inkubering
Före inkubering
Efter inkubering
Vad hade blandningen för konsistens?
Hur luktade blandningen?
Vad hade blandningen för färg?
Test 2 – Steril yoghurt
Vad hade blandningen för konsistens?
Hur luktade blandningen?
Vad hade blandningen för färg?
Hur förändrades blandningen under jäsningen?
Test 3
Hur lång tid tog det att göra yoghurt när blandningen inkuberades vid
20 oC _________
40 oC _________
Slutsatser
1. Vad fick mjölken att förändras till yoghurt?
2. Vad kallas den här processen?
3. Förklara skillnaden mellan resultaten i test 1 och test 2.
4. Vilken typ av mikroorganismer kan användas för att framställa yoghurt?
5. Varför tog det längre tid att göra yoghurt vid 20 oC än vid 40 oC?
6. En steril sked används för att röra runt i blandningen (steg 5) före inkuberingen. Vad tror du
skulle kunna hända om man använde en smutsig sked?
23
Gör så här
Test 1
1. Lägg en liten droppe yoghurt på ett objektglas.
2. Ta ett annat rent objektglas, stryk ut yoghurten över objektglasets längd så att det blir
ett tunt utstryk.
3. Låt objektglaset lufttorka och värm lätt över bunsenbrännare för att värmefixera
utstryket.
4. Färga in utstryket med några få droppar metylenblått och låt stå i två minuter.
5. Skölj av överflödiga fläckar under en långsamt rinnande kran.
6. Lägg ett täckglas över utstryket och undersök objektglaset i ett starkt mikroskop.
7. Notera dina iakttagelser här nedanför.
Test 2
1. Upprepa steg 1–7 ovan, men använd steril yoghurt i stället för yoghurt med levande
yoghurtkultur.
Så här gör du ett utstryksprov:
Yoghurt
2. Adhesion
1. Objektglas 2 intill
3. Utstryk
Iakttagelser
1. Vad såg du i yoghurtutstryket?
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
2. Vad såg du i utstryket med steril yoghurt?
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
3. Vad tror du att den här skillnaden beror på?
______________________________________________________________
______________________________________________________________
______________________________________________________________
24
I avsnitt 1.3 ”Skadliga mikrober” får
eleverna en introduktion till olika
infektionssjukdomar som orsakas
av skadliga mikroorganismer.
Här får eleverna prova på att vara
forskare och klassificera sjukdomar
under olika rubriker för att ta itu
med olika problem som kan uppstå.
Genom den här övningen får
eleverna lära sig att det inte alltid är
så enkelt att identifiera och
behandla en sjukdom.
Fokus för fördjupningsövningen är
en klassrumsdebatt. Eleverna får
hitta argument för respektive sida i
debatten: ”Är vi för rena eller borde
vi vara ännu renare?”
Stafylokocker
INLÄRNINGSRESULTAT
LÄNKAR TILL
NATIONELL KURSPLAN
Alla elever
 kommer att känna till att mikroorganismer ibland
kan göra oss sjuka.
Beräknad undervisningstid:
50 minuter
25
1.3 Mikroorganismer
Skadliga mikrober
Bakgrund
Nyckelord
bakterier
dermatofyter
feber
hygien
infektionssjukdomar
kolonisera
patogener
svampar
svullnad/inflammation
toxin
utslag
virus
Material
som krävs
Per grupp
En kopia av
SH 1, SH 2, SH 3
SW 1
Tillgängliga
webbresurser

Uppförstorade foton
av skadliga
mikroorganismer

www.who.int

www.cdc.gov

www.hpa.org.uk
SPÄNNANDE FAKTA
Globalt
sett
var
infektionssjukdomar den
främsta
dödsorsaken
1999 och stod för
25 procent av alla kända
dödsfall.
Infektionssjukdomar
orsakade 63 procent av
dödsfallen
hos
barn
under fem år!
En del mikroorganismer kan vara skadliga för människor och
orsaka sjukdomar: influensaviruset kan ge influensa,
kampylobakterbakterien kan orsaka matförgiftning och
dermatofyter som trikofytonsvampen kan ge sjukdomar som
fotsvamp och ringorm. Sådana mikroorganismer kallas
patogener. Varje mikroorganism kan göra oss sjuka på olika
sätt.
När skadliga bakterier förökar sig i vår kropp kan de producera
skadliga ämnen som kallas toxiner. De kan göra att vi känner
oss sjuka eller i värsta fall skada vävnader eller organ. Virus
fungerar som parasiter. När de kommer in i kroppen behöver de
en värdcell för att överleva. När de är inne i en cell förökar de
sig. När de har växt klart spricker de och förstör samtidigt
värdcellen. Svamp brukar inte döda sin värd. Dermatofyter
växer eller koloniserar helst under huden. De producerar
sekundärprodukter och det är de som ger svullnad och klåda.
Om en person har smittats med skadliga mikroorganismer som
orsakar sjukdomar säger man att han eller hon är infekterad.
Många skadliga mikroorganismer kan överföras från en person
till en annan på flera olika sätt – genom luft, beröring, vatten,
mat, aerosoler, djur osv. Sjukdomar som orsakas av sådana
mikroorganismer kallas för infektionssjukdomar.
Man får inte glömma att alla mikroorganismer inte är skadliga
och att vissa av dem bara är skadliga utanför sin naturliga miljö.
Salmonella och kampylobakter lever t.ex. i kycklingens
tarmsystem och orsakar normalt ingen skada för djuret. Men när
de kommer in i människans tarmsystem växer de och frigör
toxiner som kan göra oss väldigt sjuka.
Kroppen har utvecklat olika sätt för att bli av med infektioner,
t.ex. i form av
- Feber: Mikroorganismer trivs bäst vid normal kroppstemperatur på 37 oC. Feber anses vara en av kroppens
immunmekanismer för att försöka oskadliggöra ett
uppfattat hot inuti kroppen, som kan orsakas av bakterier
eller virus.
- Svullnad: Om man skär sig i handen brukar det kunna
svullna upp omkring såret. Här reagerar kroppen på
samma sätt som med febern, bara mer lokalt.
- Utslag: Detta är kroppens reaktion på mikrobiella toxiner.
Detta kommer vi att gå mer in på längre fram.
Förberedelser
1. Klipp ut sjukdomskorten på SH 1–SH 3, en uppsättning per
grupp. Laminera korten eller klistra upp dem på styv kartong
så att de kan användas senare.
2. Gör en kopia av SW 1 till varje grupp.
26
1.3 Mikroorganismer
Skadliga mikrober
Inledning
1.
Börja lektionen med att förklara att mikroorganismer ibland kan vara skadliga för människor.
När bakterier förökar sig kan de producera toxiner som är skadliga för kroppen. Virus
fungerar som parasiter som förökar sig inuti våra celler och förstör dem. Vissa svampar
tycker om att växa på huden, vilket får den att klia och göra ont. Se hur många olika ord de
kan för olika mikroorganismer – baciller, virus osv.
2. Säg till klassen att göra en lista över olika infektioner (infektionssjukdomar) genom att
brainstorma fram alla sjukdomar de har hört talas om. Känner de till vilka mikroorganismer
som orsakar de här sjukdomarna? Fråga vilken sjukdom som de tror utgör ett hot mot
eleverna i klassen i dag? Berätta att i början av 1800-talet var det största sjukdomshotet
mässling. Många barn som fick mässling dog!
3. Berätta att bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka infektioner och som lätt
sprids från en person till en annan kallas smittsamma. Diskutera skillnaden mellan en
smittsam mikroorganism och en mikroorganism som inte är smittsam. Diskutera olika
överföringsvägar, dvs. beröring, vatten, livsmedel, kroppsvätska och luft.
4. Gå igenom de infektionssjukdomar som togs upp under brainstormingen och hur de överförs.
Huvudövning
1. Den här övningen ska utföras i grupper med 3–5 personer. Förklara att under den här
övningen ska de få lära sig mer om några infektionssjukdomar som orsakar problem i världen
i dag.
2. Ge varje grupp sjukdomskorten som finns på SH 1–SH 3.
3. Berätta att ibland behöver forskare samla sjukdomar under olika rubriker för att ta itu med
olika problem. Varje grupp ska titta närmare på rubrikerna på SW 1.
4. Säg till varje grupp att fylla i den första rubriken på SW 1 – Smittämne. Efter några minuter
ber du en person i varje grupp att läsa upp resultaten. Skriv upp alla resultat på vita tavlan för
diskussion.
5. Diskutera klassens resultat när alla rubriker på SW 1 har fyllts i.
a. Smittämne
Påminn om att det finns tre olika typer av mikroorganismer. Det är viktigt att fastställa
vilken mikroorganism som orsakar sjukdomen för att den ska behandlas på rätt sätt.
Antibiotika kan t.ex. inte användas för att behandla virus (detta går vi in på i avsnitt 4 i
detta material).
b. Symtom
Eleverna har kanske märkt att vissa sjukdomar ger liknande symtom, som feber eller
utslag. Då vill du kanske ta upp hur viktigt det är att gå till doktorn när man är sjuk för att få
en korrekt diagnos.
c. Överföring
Många sjukdomar överförs väldigt lätt genom beröring eller inandning. Andra sjukdomar
kräver mer specifika förutsättningar och måste överföras via blod eller andra
kroppsvätskor.
d. Förebyggande åtgärder
Man kan förhindra infektionsspridning och skydda sig själv genom några få enkla åtgärder.
Att tvätta händerna regelbundet och hålla för när man hostar och nyser har visat sig
minska förekomsten av många vanliga infektioner. Om en kondom används rätt, kan det
minska överföringen av många sexuellt överförda infektioner.
27
1.3 Mikroorganismer
Skadliga mikrober
Huvudövning, forts.
e. Behandling
Här är det viktigt att framhålla att alla sjukdomar inte behöver behandlas med
läkemedel, utan ibland räcker det med sängliggande och mer vätska. Smärtstillande
medel kan också användas för att lindra vissa symtom. Understryk att antibiotika
enbart ska användas för att behandla bakterieinfektioner.
Helklass
Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor:
a. Vad är en sjukdom?
Ett tillstånd som kännetecknas av en identifierbar samling tecken eller symtom.
b. Vad är en infektionssjukdom?
En infektionssjukdom är en sjukdom som orsakas av en mikroorganism och kan
spridas till andra människor.
c. Hur kommer det sig att vissa infektionssjukdomar som förr bara fanns i en viss region
i dag finns över hela världen?
Många infektionssjukdomar börjar i en viss region eller i ett visst land. Förr var det lätt
att kontrollera eller isolera infektionen. Men i dag reser människor fortare, oftare och
längre än vad de någonsin gjort förut. En person som reser från Australien till England
kan göra resan på en dag och stanna till i Hongkong på vägen. Om den här personen
har fått med sig en ny stam av influensaviruset, skulle det kunna spridas till alla
personer som han eller hon kom i kontakt med på flygplanet, på flygplatsen i
Hongkong och i England efter landningen. Dessa människor skulle också kunna
sprida influensan till andra personer som de kommer i kontakt med runt om i världen.
Inom några dagar kan den här influensavirusstammen finnas i hela världen!!!
Fördjupningsövning
1. Fråga klassen om de minns vad de har lärt sig om nyttiga och skadliga mikroorganismer.
Förklara att det pågår en debatt mellan olika forskare som inte är överens. De olika
ståndpunkterna i debatten är:
a. Vi måste skapa ökad renlighet så att vi blir av med mikroorganismer och
sjukdomar.
Vi måste hålla allt, inklusive oss själva, så rena som möjligt så att vi minskar de
skadliga mikroorganismerna.
b. Vi är för rena! Våra kroppar vet inte hur de ska bekämpa infektioner längre.
Eftersom vi är för rena har vår kroppar inte byggt upp någon immunitet mot många
skadliga mikroorganismer och därför blir vi lättare sjuka!
2. Ge eleverna forskningsmaterial och låt dem skriva en uppsats eller förbereda en
klassrumsdiskussion om hur de ser på den här frågan utifrån de efterforskningar de har gjort.
Påminn eleverna om att det inte finns något rätt eller fel här – forskarna är inte heller eniga!
28
1.3 Mikroorganismer
Skadliga mikrober
3. Överföring
Behandling
Värt att notera
* MRSA är en antibiotikaresistent bakterie,
som är särskilt resistent mot meticillin.
Dess resistens beror på att meticillin och
andra antibiotika har använts för mycket
och på fel sätt. MRSA kan fortfarande
behandlas med antibiotika, men bakterien
håller på att utveckla resistens mot dem
också!
Bakterier
Virus
Svamp
Antibiotika
Klamydia, bakteriell
hjärnhinneinflammation,
MRSA*
Sängliggande
Vattkoppor, körtelfeber,
mässling, influensa
Antimykotiska
medel
Vätska
1. Smittämne
Smittämne
Sjukdom
Förebyggande
åtgärd
Bakteriell
hjärnhinneinflammation,
klamydia, MRSA
Tvätta händerna
HIV, vattkoppor, influensa,
mässling, körtelfeber
Hålla för hosta och
nysningar
Candidiasis
Använda kondom
Inga symtom
Sjukdom
Feber
Utslag
Bakteriell
hjärnhinneinflammation,
vattkoppor, mässling
Halsont
Vaccinering
Körtelfeber
Lesioner
HIV
Sjukdom
Influensa, mässling,
vattkoppor, MRSA, bakteriell
hjärnhinneinflammation
Influensa, mässling,
vattkoppor, bakteriell
hjärnhinneinflammation
Klamydia, HIV, candidiasis
MRSA*, candidiasis
Vattkoppor, mässling,
influensa
5. Infektionsbehandling
Influensa, körtelfeber
Trötthet
Vitaktiga flytningar
Undvika att ta
antibiotika i onödan
Klamydia, MRSA
Influensa, mässling,
vattkoppor, bakteriell
hjärnhinneinflammation
Vattkoppor, körtelfeber,
mässling, influensa
4. Förebyggande åtgärd
Sjukdom
2. Symptom
Symtom
Candidiasis
Överföring
Sjukdom
Sexuella kontakter
Klamydia, HIV, candidiasis
Blod
Beröring
Inandning
Klamydia, candidiasis
Munkontakt
29
Bakteriell
hjärnhinneinflammation, HIV
Influensa, mässling,
vattkoppor, MRSA
Influensa, mässling,
vattkoppor, bakteriell
hjärnhinneinflammation
Influensa, körtelfeber
Meticillinresistenta stafylokocker (MRSA)
Smittämne
Bakterier: Stafylokocker (Staphylococcus aureus)
Symtom
Ger inga symtom hos friska individer. Kan orsaka hudinfektioner, infektera kirurgiska sår, blodomlopp, lungor eller urinvägarna hos tidigare sjuka patienter.
Diagnos
Topsprov och sensitivitetstest för antibiotika.
Dödlighet
Hög – utan rätt antibiotika.
Överföring
Smittsam. Direkt hudkontakt.
Förebyggande åtgärd
Regelbunden handtvätt.
Behandling
Resistent mot många antibiotika. En del antibiotika fungerar
fortfarande, men MRSA anpassar sig hela tiden.
Historik
Rapporterades första gången 1961, ökande globalt problem.
Mässling
Smittämne
Virus: Paramyxovirus
Symtom
Feber, snuva, röda, rinnande ögon, hosta, röda utslag, halsont och halssvullnad.
Diagnos
Blodprov och antikroppstest.
Dödlighet
Låg hos oss, men hög i tredje världen.
Överföring
Smittsam. Droppar från hosta och nysningar, hudkontakt eller
kontakt med föremål där det finns levande virus.
Förebyggande åtgärd
Förebyggs genom vaccination.
Behandling
Sängliggande och vätska.
Historik
Viruset rapporterades första gången 1911. Har minskat
markant i de utvecklade länderna de senaste åren, men
mindre epidemier förekommer fortfarande. För tredje världen
är det fortfarande ett problem av pandemisk karaktär.
Influensa
Smittämne
Virus: Influensa
Symtom
Huvudvärk, feber, frossa, muskelvärk och ibland även
halsont, hosta och bröstsmärtor.
Diagnos
Blodprov och antikroppstest.
Dödlighet
Medelhög, men högre hos mycket unga och äldre personer.
Överföring
Mycket smittsam. Inandning av virus på luftburna partiklar.
Direkt hudkontakt.
Förebyggande åtgärd
Vaccinering mot aktuella stammar.
Behandling
Sängliggande och vätska. Antivirala medel för äldre personer.
Historik
Har funnits i århundraden, epidemier förekommer
regelbundet.
30
Candidiasis
Smittämne
Svamp: Candida albicans
Symtom
Klåda, brännande känsla, ömhet och vit beläggning i munnen
eller irritation och vitaktiga flytningar från slidan.
Diagnos
Topsprov, mikroskopundersökning och odling.
Dödlighet
Nej.
Överföring
Vid personkontakt, men ingår normalt i magfloran.
Förebyggande åtgärd
Symtomen orsakas av att svampen växer till för mycket när
antibiotika har dödat de vanliga skyddande bakterierna.
Därför bör man undvika att ta antibiotika i onödan.
Behandling
Antimykotiska medel.
Historik
Nästan 75 procent av alla kvinnor har haft denna infektion
minst en gång.
Klamydia
Smittämne
Bakterier: Chlamydia trachomatis
Symtom
I många fall förekommer det inga symtom alls, men ibland
flytningar från slidan eller penis. Svullna testiklar och sterilitet
kan också förekomma.
Diagnos
Tops- eller urinprov för molekylärtest.
Dödlighet
Sällsynt.
Överföring
Smittar genom sexuella kontakter.
Förebyggande åtgärd
Använd kondom vid sexuella kontakter.
Behandling
Antibiotika.
Historik
Upptäcktes 1907. Globalt problem som ökar.
Bakteriell hjärnhinneinflammation (meningit)
Smittämne
Bakterier: Neisseria meningitidis
Symtom
Huvudvärk, nackstelhet, hög feber, retlighet, delirium, utslag.
Diagnos
Ryggmärgsvätskeprov och molekylärtestning.
Dödlighet
Medelhög – högre risk hos unga och äldre.
Överföring
Smittar genom saliv och inandning av droppar.
Förebyggande åtgärd
Vaccination mot många stammar, undvik kontakt med
infekterade patienter.
Behandling
Penicillin, syrgas och vätska.
Historik
Identifierades som bakterier första gången 1887. Riktiga
epidemier förekommer i utvecklingsländer
31
HIV/aids
Smittämne
Virus: Humant immunbristvirus (HIV).
Symtom
Försvagat immunsystem, lunginflammation, lesioner.
Diagnos
Blodprov och antikroppstest.
Dödlighet
Medelhög – hög i länder som saknar aidsläkemedel.
Överföring
Mycket smittsam. Sexuella kontakter, blodkontakt,
användning av gemensamma nålar, överföring från mamma
till nyfött barn.
Förebyggande åtgärd
Använd alltid kondom vid sexuella kontakter.
Behandling
Det finns ingen behandling, men HIV-läkemedel kan ge
längre livslängd.
Historik
Identifierades första gången 1983. Nu en global epidemi.
Körtelfeber (kyssjuka)
Smittämne
Virus: Epstein Barr
Symtom
Halsont, svullna lymfkörtlar och extrem trötthet.
Diagnos
Blodprov och antikroppstest.
Dödlighet
Låg.
Överföring
Inte särskilt smittsam. Direktkontakt, t.ex. genom kyssar eller
att man dricker från samma glas.
Förebyggande åtgärd
Undvik direktkontakt med infekterade patienter.
Behandling
Historik
Sängliggande och vätska. Paracetamol kan användas för att
lindra smärtan.
Beskrevs första gången 1889 och 95 procent av befolkningen
har haft infektionen, men bara 35 procent utvecklar några
symtom. Isolerade utbrott förekommer.
Vattkoppor
Smittämne
Virus: Varicella–zoster
Symtom
Vätskefyllda utslag på kroppen och huvudet.
Diagnos
Blodprov och antikroppstest.
Dödlighet
Låg.
Överföring
Mycket smittsam. Direkt hudkontakt eller inandning av
droppar från nysningar och hostande.
Förebyggande åtgärd
Förebyggs genom vaccin.
Behandling
Historik
Sängliggande och vätska, antivirala medel för vissa vuxna
personer.
Identifierades första gången 1865. Har minskat i länder där
man har genomfört vaccinationsprogram. Annars ingen
förändring.
32
3. Överföring
Värt att notera
Överföring
* MRSA är en antibiotikaresistent bakterie,
som är särskilt resistent mot meticillin.
Dess resistens beror på att meticillin och
andra antibiotika har använts för mycket
och på fel sätt. MRSA kan fortfarande
behandlas med antibiotika, men bakterien
håller på att utveckla resistens mot dem
också!
Sexuella kontakter
Sjukdom
Blod
Beröring
Inandning
1. Smittämne
Smittämne
Munkontakt
Sjukdom
4. Förebyggande åtgärd
Bakterier
Förebyggande
åtgärd
Virus
Sjukdom
Tvätta händerna
Svamp
Hålla för hosta och
nysningar
2. Symptom
Symtom
Använda kondom
Sjukdom
Inga symtom
Undvika att ta
antibiotika i onödan
Feber
Vaccinering
Utslag
5. Infektionsbehandling
Behandling
Halsont
Antibiotika
Trötthet
Lesioner
Sängliggande
Vitaktiga flytningar
Antimykotiska
medel
Vätska
33
Sjukdom
34
I det här avsnittet får eleverna lära
sig hur dålig andningshygien kan
leda till att mikroorganismer och
sjukdomar sprids.
I avsnitt 2.1 ”Handhygien” får
eleverna utföra ett experiment och
se hur mikroorganismer kan spridas
från en person till nästa med en
enkel handskakning. De får också
avgöra hur man tvättar händerna på
bästa sätt.
Kolibakterier
LÄNKAR TILL
NATIONELL KURSPLAN
INLÄRNINGS
RESULTAT
Alla elever
 kommer att förstå att mikroorganismer ibland
kan göra oss sjuka,
 kommer att känna till att det är bättre att
förebygga infektioner – om det går – än att
behandla dem i efterhand,
 kommer att förstå att man inte ska sprida
skadliga mikroorganismer till andra,
 kommer att veta hur, när och varför man ska
tvätta händerna.
Beräknad undervisningstid:
50 minuter
35
2.1 Infektionsspridning
Handhygien
Nyckelord
antibakteriell tvål
hygien
infektion
koloni
smittbärande
smittsam
överföring
Material
som krävs
Per elev
 Kopia av SW 1
 Kopia av SW 2
 3 petriskålar med
näringsagar
Per grupp
 Kopia av SH 1
 Kopia av SH 2
 Handduk/handtork/
pappershanddukar
 Permanent
märkpenna
 Tvål
 Varmt vatten
Hälsa
och säkerhet
 Det är viktigt att
petriskålarna är stängda
när mikroorganismerna
undersöks.
 Se till att alla elever
tvättar händerna efter den
här övningen.
Tillgängliga
webbresurser

En demonstrationsfilm.

SH 1 och SH 2.

Bilder av
resultaten.
 Alternativ övning.
Bakgrund
Skolor är rena paradiset för skadliga mikroorganismer och de
sprider sig snabbt från person till person vid beröring. Att tvätta
händerna är bästa strategin för att förhindra att skadliga
mikroorganismer sprids och att människor blir sjuka.
Händerna avger helt naturligt ett oljigt sekret som håller huden
fuktig och gör så att den inte blir för torr. Det här är ett bra ställe
för mikroorganismer att växa och föröka sig. Det oljiga skiktet
gör att mikroorganismer ”fastnar” i huden. Våra händer täcks
också av goda bakterier – ofarliga arter av stafylokocker.
Genom att tvätta händerna regelbundet blir vi av med andra
mikroorganismer som vi har fått från omgivningen (t.ex. från
hemmet, skolan, trädgården, husdjur och andra djur, mat). En
del av dessa mikroorganismer kan göra oss sjuka om vi råkar få
dem i oss.
När man tvättar händerna med vatten – även om det bara är
kallvatten – försvinner den synliga smutsen. Men för att
sönderdela händernas oljiga skikt där mikroorganismerna finns
behövs det tvål också.
Händerna bör tvättas:
-
När du hanterar mat, särskilt rått kött –
innan, under tiden och efteråt.
När du har varit på toaletten.
När du har varit i närheten av djur eller djurbajs.
När du hostar, nyser eller snyter dig.
När du är sjuk eller har varit i närheten av sjuka
människor.
Förberedelser
1. Gör en kopia av SW 1, SW 2, SH 1 och SH 2 till varje elev.
2. Förbered så att det finns möjlighet att tvätta händerna (tvål,
varmvatten, ett sätt att torka händerna).
3. Förbered 2/3 petriskålar med näringsagar per elev.
Alternativa förslag
Skivor av vitt bröd kan användas som alternativ till petriskålarna
med näringsagar. Eleverna ska göra ett handavtryck i brödet
och lägga i en förvaringspåse för mat med några få droppar
vatten. Ställ påsarna upprätt någonstans där det är mörkt, på
samma sätt som petriskålarna.
OBS: Den här metoden är inte lika exakt som petriskålarna och
det som kommer att växa är svampkolonier och inte
bakteriekolonier. Elevbladen kan behöva ändras.
36
2.1 Infektionsspridning
Handhygien
Inledning
1.
Börja lektionen med att fråga klassen: ”Om det nu finns miljontals mikroorganismer som
orsakar sjukdomar överallt i världen, hur kommer det sig då att vi inte är sjuka hela tiden?”
Ge eleverna SH 1 (Infektionskedjan) och SH 2 (Så här bryter man kedjan). Använd
PowerPoint-presentationen på www.e-bug.eu för att förklara detta.
2. Understryk att mikroorganismer kan överföras till människor på många olika sätt. Fråga
eleverna om de kan komma på några. Några exempel: genom maten vi äter, vattnet vi
dricker och badar i, saker vi rör vid samt nysningar.
3. Fråga eleverna: ”Hur många av er har tvättat händerna i dag?” Fråga varför de har tvättat
händerna (för att tvätta bort mikroorganismer som kan finnas på händerna) och vad som
skulle hända om de inte tvättade bort dessa mikroorganismer (de kan bli sjuka).
4. Berätta för eleverna att vi använder våra händer hela tiden och att de får med sig miljontals
mikroorganismer varje dag. Även om många av dem är ofarliga, finns det vissa som skulle
kunna vara skadliga.
5. Förklara för klassen att vi sprider våra mikroorganismer till våra vänner och andra människor
i vår närhet när vi rör vid varandra. Därför ska man tvätta händerna.
6. Förklara att eleverna ska göra en övning som visar hur man tvättar händerna på bästa sätt
för att få bort eventuella skadliga mikroorganismer som kan finnas på händerna.
Huvudövning
OBS 1 Om ni inte hinner göra hela övningen, kan ni se resultaten på webbplatsen
www.e-bug.eu.
Del A
1. Ge varje elev en kopia av SW 1 och en petriskål med näringsagar. Säg till varje elev att dela
skålen på mitten genom att dra ett streck över petriskålens undersida. Märk en sida som ren
och den andra sidan som smutsig. OBS 2 Eleverna ska inte märka locket.
OBS 3 Var försiktig så att plattans smutsiga och rena sida inte blandas
ihop – det ger förvirrande resultat. Ett sätt att förhindra detta är att
använda två plattor: en för rena händer och en för smutsiga händer.
2. Varje elev ska göra ett handavtryck på den sida som är märkt ”Smutsig”. Därefter får eleverna
tvätta händerna ordentligt och göra ett handavtryck på den sida som är märkt ”Ren”.
3. Ställ petriskålen varmt och mörkt under 48 timmar och undersök plattorna under nästa lektion.
Eleverna ska ange sina resultat på SW 1.
På den smutsiga sidan av plattan bör eleverna iaktta en rad olika bakterie- och
svampkolonier. Varje typ av koloni motsvarar olika bakterie- eller svampstammar – både
naturlig kroppsflora och kontaminering från områden de har vidrört. Eleverna ska undersöka
dessa noggrant och beskriva deras morfologi och hur många organismtyper de kan se.
På den rena sidan av plattan bör eleverna se en markant minskning av antalet olika typer av
kolonier. Det beror på att många av de organismer som eleverna har fått med sig genom
beröring har försvunnit när de tvättade händerna. De organismer som växer på plattan är
kroppens naturliga flora. Det kan finnas fler kolonier här än på den smutsiga sidan av plattan.
Det beror på att det kan komma ut ofarliga mikroorganismer från hårsäckarna i samband med
handtvätten, men de är normalt en enda typ av mikroorganism. Man kan skilja mellan
ofarliga och skadliga mikroorganismer eftersom det ofta finns många olika arter av
skadliga mikroorganismer.
37
2.1 Spread of Infection
Hand Hygiene
Main Activity Cntd
Section B
1. Divide the class into 4 even groups of students (a, b, c, d).
2. Ask each group to choose a lead person who is NOT going to wash their hands. Everyone
else in the group should wash their hands as thoroughly as possible with soap (if available)
and water. Students should dry their hands with either an air hand dryer or a clean section of
tissue. The student NOT washing his/her hands should touch as many items in the classroom
as possible to pick up lots of microbes including door handles, sink taps, shoes, etc.
3. Ask students to stand in 4 rows one behind the other and designate groups as follows
a.
b.
c.
d.
No hand washing
Wash hands in warm water very quickly
Wash hand in warm water thoroughly
Wash hands in warm water & soap thoroughly
Control group
Dip hands in water and rub quickly
4. Provide each student in the class 2 nutrient agar plates and a copy of SW 2.
5. Each student should put a hand print on one of their agar plates and label appropriately.
6. The lead student (student 1) should then wash their hands according to the group they are in.
Student 1 should then turn around and shake hands with student 2 making sure to have as
much hand contact with the person as possible. Student 2 in turn should shake hands with
student 3 and so on until they reach the end of the row.
7. Each student should now make a hand print in their second nutrient agar plate and label
appropriately.
8. Place the nutrient agar plates in a warm dry place for 48 hrs. Ask students to view and record
their results on SW 2.
Plenary
1. Discuss the results with the students. What results did they find the most surprising? Explain
that microbes can sick to the natural oil found on our skin. Washing with water alone flows
over this oil and does not wash it away. Soap breaks up this oil so that the water can wash
away the microbes.
2. Discuss where the microbes on their hand may have come from. Emphasise to students that
not all the microbes on their hands are bad; there may also be normal body microbes there
too which is why good microbes may increase following hand washing.
3.
Extension Activity
3. Ask students to research the controversy as to the pros and cons of using antibacterial soaps.
It may be a good idea to divide the class into groups of 4 people and ask each group to
research the topic and have a classroom debate. Alternatively, students can write a short
essay where they outline the argument for and against and draw their own conclusion from
the evidence.
38
2.1 Infektionsspridning
Handhygien
Övning
1. Denna övning kan utföras i grupper med 2–4 elever eller som klassrumsdiskussion.
2. Fråga eleverna om det är någon som har haft en maginfektion. Ta hjälp av SH 1 och SH 2
och uppmana eleverna att föreställa sig hur magtarmkatarr (en maginfektion) sprids på skolan
från en enda infekterad elev.
3. Uppmana klassen att tänka på olika vardagssituationer i skolan (att gå på toaletten utan att
tvätta händerna eller att tvätta händerna utan tvål, att gå och äta i skolmatsalen, att låna
pennor eller andra saker av kompisar, att ta varandra i handen, använda en dator osv.).
4. Uppmana grupperna/klassen att redovisa olika sätt som den här infektionen kan spridas på
samt ange hur fort den skulle kunna spridas i klassen eller på skolan.
5. Föreslå att eleverna funderar över och diskuterar olika svårigheter när det gäller
handhygienen i skolan och kommer med förslag på hur nuvarande hygienutrymmen kan
användas bättre.
Personer som riskerar att
infekteras
Infektionskälla
Mikroorganismers
väg in
Mikroorganismers
väg ut
Infektionsspridning
39
2.1 Infektionsspridning
Handhygien
Resultat
Rita och beskriv vad du har sett i petriskålen
Smutsig del
Koloni 1 Stora, runda krämfärgade kolonier med vit kärna.
Koloni 2 Små gula kolonier.
Koloni 3 Mycket små krämfärgade kolonier med
oregelbunden form.
Koloni 4 Små krämfärgade runda ovala kolonier.
Koloni 5 Små runda vita kolonier.
Ren del
Koloni 1 Små runda vita kolonier.
Koloni 2 Små krämfärgade runda ovala kolonier.
Observationer
1. Vilken sida av petriskålen
innehöll flest
mikroorganismer?
Den rena delen
2. Vilken sida av petriskålen
innehöll flest olika kolonier av
mikroorganismer?
Den smutsiga delen
3. Hur många olika typer av
kolonier fanns det på
den rena delen
2
den smutsiga delen 5
Slutsatser
1. En del personer kan se fler mikroorganismer på den rena
sidan av petriskålen än på den smutsiga.
Vad beror det på?
Det kan finnas fler mikroorganismer på den rena än på
den smutsiga sidan, men om eleverna har tvättat
händerna ordentligt ska det finnas färre olika typer av
mikroorganismer. Det ökade antalet beror antagligen på
mikroorganismer från vattnet eller pappershandduken
som de har använt för att torka händerna.
2. Vilka kolonier anser du vara snälla mikroorganismer?
Varför det?
Mikroorganismerna på den rena sidan, eftersom de
sannolikt är naturliga mikroorganismer som finns på våra
händer.
Slutsats
1. Med vilken handtvättsmetod fick man bort flest mikroorganismer?
Handtvätt med tvål och varmt vatten.
2. Varför skulle man få bort fler mikroorganismer om man använder tvål än om man bara tvättar sig
med vatten?
Tvål hjälper till att sönderdela den naturliga oljan på huden där mikroorganismer kan fastna.
3. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda antibakteriell tvål när man tvättar
händerna?
Fördelar: Alla oönskade mikroorganismer dör.
dör.
Nackdelar: Även hudens naturliga mikroorganismer
4. Vilka bevis har du för att mikroorganismer kan överföras via händerna?
De olika typerna av mikroorganismer på den första plattan sprids till de andra plattorna och antalet minskar
efterhand.
5. Vilka områden på handen tror du innehåller flest mikroorganismer? Varför det?
Under naglarna, på tummarna och mellan fingrarna eftersom det är områden som man antingen glömmer
att tvätta eller inte tvättar så väl.
6. Ange fem tillfällen när det är viktigt att tvätta händerna.
a. Innan man lagar mat.
b. När man har rört vid husdjur. c. När man har varit på
toaletten.
d. Innan man äter.40
e. När man har nyst i händerna.
Infektionskälla
Infektionskedjan
Personer som riskerar
att infekteras
Alla kan få en infektion.
Men vissa personer är
särskilt utsatta:
 Personer som redan
får någon
medicinering.
 Små barn.
 Äldre personer.
Någon eller något för med sig
de skadliga mikroorganismerna
som orsakar infektionen. Det
finns
många
olika
infektionskällor, t.ex.
 redan smittade personer,
 husdjur och andra djur,
 orena ytor (som
dörrhandtag, tangentbord
och toaletter).
Mikroorganismers väg ut
Skadliga
mikroorganismer
behöver ta sig ut från en
infekterad person eller källa
innan de kan spridas till någon
annan. Det kan t.ex. vara
genom
 nysningar och hosta,
 kroppsvätska.
Mikroorganismers väg
in
Skadliga mikroorganismer
behöver hitta att sätt att
komma in i kroppen innan
de
kan
orsaka
en
infektion. Det kan t.ex.
vara genom
 maten vi äter,
 aerosoler vi andas in,
 jack och öppna sår,
 saker som vi stoppar
in i munnen.
Infektionsspridning
Skadliga
mikroorganismer
behöver hitta ett sätt att
överföras från person till person.
Det kan t.ex. vara genom
 beröring,
 sexuell överföring.
41
Så här bryter man infektionskedjan

Personer som riskerar att
infekteras


Alla
 Ta lämpliga vaccinationer.
Högriskpersoner
 Hålla sig borta från
infekterade personer.
 Vara extra noga med att
hålla rent.
 Vara extra noga när mat
ska tillagas och
förberedas.



Isolera infekterade
personer.
Vara försiktig med råa
livsmedel.
Tvätta husdjur
regelbundet.
Hantera blöjor och
smutsiga kläder rätt.
Mikroorganismers väg ut
Se till att
 hostningar och nysningar,
 avföring,
 kräkningar och
 kroppsvätska
inte hamnar på ytor eller
händer.
Mikroorganismers väg in

Infektionskälla
Täck över jack och öppna
sår med ett vattentätt
förband.
Tillaga mat på rätt sätt.
Drick bara rent vatten.
Infektionsspridning



42
Tvätta händerna noggrant
och regelbundet.
Täck över jack och öppna
sår.
Var försiktig när du har
sex.
Resultat
Rita och beskriv vad du har sett i petriskålen
Smutsig del
REN
SMUTSIG
Koloni 1
_____________________
Koloni 2
__________________________
Koloni 3
__________________________
Koloni 4
__________________________
Koloni 5
_____________________
Koloni 1
Ren del
__________________________
Koloni 2
__________________________
Koloni 3
__________________________
Koloni 4
__________________________
Koloni 5
_____________________
Slutsatser
Observationer
1. Vilken sida av petriskålen
innehöll flest
mikroorganismer?
______________________
2. Vilken sida av petriskålen
innehöll flest olika kolonier
av mikroorganismer?
______________________
3. Hur många olika typer av
kolonier fanns det på:
1. En del personer kan se fler mikroorganismer på
den rena sidan av petriskålen än på den
smutsiga.
Vad beror det på?
__________________________________________
__________________________________________
__________________________________________
__________________________________________
__________________________________________
__________________
Ren del
____________
2. Vilka kolonier anser du vara snälla
mikroorganismer? Varför det?
__________________________________________
Smutsig del
____________
__________________________________________
__________________________________________
__________________________
43
Gör så här
1. Utför experimentet enligt lärarens anvisningar.
2. I tabellen här nedanför fyller du i hur många olika typer av kolonier som du har räknat till
på din petriskål. Gör sedan ett diagram över dina resultat.
Resultat
Efter att ha tvättat (eller inte tvättat) händerna och skakat hand
Elev 1
Elev 2
Elev 3
Elev 4
Elev 5
Elev 6
Ingen tvätt (kontroll)
Snabb tvätt
Grundlig tvätt
Grundlig tvätt med tvål
Slutsats
1. Med vilken handtvättsmetod fick man bort flest mikroorganismer?
______________________________________________________________________
2. Varför skulle man få bort fler mikroorganismer om man använder tvål än om man bara
tvättar sig med vatten?
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
3. Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda antibakteriell tvål när man tvättar
händerna?
Fördelar:
_______________________________________________________
_______________________________________________________
Nackdelar:
_______________________________________________________
_______________________________________________________
4. Vilka bevis har du för att mikroorganismer kan överföras via händerna?
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
5. Vilka områden på handen tror du innehåller flest mikroorganismer? Varför det?
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
6. Ange fem tillfällen när det är viktigt att tvätta händerna.
a. ________________________
b. ________________________
c. ________________________
d. ________________________
e. ________________________
44
I det här avsnittet får eleverna lära
sig hur dålig andningshygien kan
leda till att mikroorganismer och
sjukdomar sprids.
I avsnitt 2.2 ”Andningshygien”, får
eleverna se i stor skala hur långt
mikroorganismer far iväg vid varje
nysning och hur många människor
som kan påverkas. Genom flera
olika experiment får eleverna lära
sig att infektionsspridning kan
förhindras om man håller för
munnen med en näsduk när man
hostar och nyser.
I fördjupningsövningen får eleverna
fundera över hur långt ett virus kan
spridas på en vecka. Det kan ge
överraskande resultat!
INLÄRNINGSRESULTAT
Influensavirus
LÄNKAR TILL
NATIONELL KURSPLAN
Alla elever





kommer att förstå att mikroorganismer ibland kan göra oss sjuka,
kommer att känna till att det är bättre att förebygga infektioner – om
det går – än att behandla dem i efterhand,
kommer att förstå att man inte ska sprida skadliga mikroorganismer
till andra,
kommer att lära sig att infektioner kan spridas när man hostar och
nyser,
kommer att förstå att infektionsspridning kan förhindras om man
håller för munnen med en näsduk när man hostar eller nyser.
Särskilt intresserade elever

kommer att känna till att även om man hostar eller nyser
45i
handen kan infektioner fortfarande spridas.
Beräknad undervisningstid:
50 minuter
2.2 Infektionsspridning
Andningshygien
Bakgrund
Nyckelord
aerosol
experiment
infektion
kontaminera
prognos
resultat
smittbärande
symtom
överföring
Material
som krävs
Per elev
 Kopia av SW 1
Per grupp
 30 papperstallrikar
(10 cm)
 Måttband
 Sprayflaska
 Vatten
 Karamellfärg (valfritt)
 Stor näsduk
 Handskar
I skolan brukar förkylningar och influensa vara de allra
vanligaste sjukdomarna och de är kanske också en av de mest
smittsamma. De orsakas av virus och kan därför inte botas med
antibiotika. Det som brukar rekommenderas är att man vilar i
sängen och dricker mycket vätska. Om symtomen inte ger med
sig får du gå till doktorn. Typiska symtom på förkylning och
influensa är huvudvärk, halsont och feber. När man är förkyld
kan man också ha snuva!
Infektioner överförs oftast indirekt via aerosoler, dvs. genom
hosta och nysningar. De kan också spridas på ett mer direkt
sätt, t.ex. genom mänsklig kontakt (beröring, kyssar osv.) och
kontaminerad föda.
Nysningar är ett sätt för kroppen att försöka bli av med skadliga
mikroorganismer och dammkorn som vi kan ha andats in. De
skadliga mikroorganismerna och dammkornen fastnar i
näshåren och kittlar i näsan. Näsan sänder ett budskap till
hjärnan, som sedan sänder ett budskap tillbaka till näsan,
munnen, lungorna och bröstkorgen och talar om för dem att
blåsa bort det som irriterar. Om du bär på en förkylning eller
influensa far miljontals med viruspartiklar ut och kontaminerar
ytan där de landar, t.ex. maten eller händerna.
Förberedelser
1. Gör en kopia av SW 1 och SW 2 till varje elev.
2. Fyll en sprayflaska per grupp med vatten och karamellfärg.
Använd olika färg för varje del av experimentet så förhindrar
du att resultaten blandas samman.
3. Gör en stor näsduk av en bit hushållspapper.
Hälsa och
säkerhet

Eleverna kan behöva
ha på sig förkläden
eller labbrockar och
handskar.

Se till att
karamellfärgen är
MYCKET utspädd.

Kontrollera att alla
sprayflaskor har
rengjorts och sköljts
ordentligt före
användning.

Eleverna kan behöva
bära skyddsglasögon.
Alternativa förslag
Fyll en ballong med glitter (mikroorganismer) och blås upp den.
Ställ dig på en stol och säg åt eleverna att ställa sig runt
omkring stolen nedanför dig. Stick hål på ballongen (nysning)
och säg till eleverna att kontrollera hur många av dem som har
fått glitter (mikroorganismer) på sig och som kan ha blivit
infekterade.
Tillgängliga webbresurser

En demonstrationsfilm av den här övningen.

Bilder av vad som skulle kunna hända om eleverna fick en
dusch av riktiga mikroorganismer.

Foto till alternativ övning 2.
46
2.2 Infektionsspridning
Andningshygien
Inledning
1.
Förklara att många sjukdomar är luftburna och sprids med hjälp av väldigt små vattendroppar,
s.k. aerosoler, som människor hostar eller nyser ut i luften. Berätta att de sjukdomar som
sprids på det här sättet är alltifrån förkylning och influensa till mer sällsynta, allvarliga
sjukdomar som hjärnhinneinflammation eller tuberkulos som kan leda till döden.
2. Fortsätta att prata om förkylningar och influensa och förklara att eftersom de orsakas av ett
virus och inte av bakterier kan de inte behandlas med antibiotika. Förklara att det har stor
betydelse för allas hälsa att man håller för näsa och mun när man hostar och nyser eftersom
det kan minska infektionsspridningen.
Huvudövning
1. Dela upp klassen i grupper med 8–10 elever.
2. Ge varje elev en rund pappersskiva. Be dem att rita ett ansikte på pappersskivan och skriva
sitt namn där (du kan också be dem att skriva namnet på en kompis eller någon i familjen för
att göra det lite extra roligt). Berätta att de här pappersskivorna ska motsvara riktiga
personer. Förklara för klassen vad de ska göra (se nedan) och be dem fylla i hypotesdelen på
SW 1 innan ni sätter i gång med övningen.
3. Förklara att ”personerna” är på ett ställe där det finns mycket folk, t.ex. ett disco eller en
nattklubb. Varje elev ska sätta upp sin skiva på någon av positionerna som anges här
nedanför. Det är viktigt att de centrala positionerna är ungefär på de avstånd som anges
nedan. Skivorna kommer att visa hur långt nysningen har kommit och vem den har påverkat
under sin färd. De andra skivorna ska placeras ut på varierande avstånd från mittlinjen –
dessa skivor visar hur brett nysningen har kommit och hur många den har påverkat under sin
färd. Skriv avståndet på varje skiva.
10 cm
bakom
”nysaren”
”Nysaren
”
30cm
70cm
100cm
150cm
4. Utse en elev till ”nysare” och ge honom eller henne sprayflaskan med färgat vatten (du kan
eventuellt använda färgat vatten för att göra övningen mer visuell). Förklara för klassen att
den här personen har en ny influensastam och är väldigt smittsam. Säg till eleven att rikta
sprayflaskan framåt och trycka hårt och bestämt på spraymekanismen – detta motsvarar en
persons nysning.
5. Därefter får eleverna titta på ”personerna”. Hur många smittades av nysningen?
6. Be eleverna att samla in ”personerna” och rita en cirkel runt varje vattendroppe. Därefter får
de räkna hur många vattendroppar det finns på varje pappersskiva. Förklara att varje
vattendroppe motsvarar en liten vattendroppe från en nysning och att varje droppe kan
innehålla tusentals bakterier eller virus!
7. Om de gjorde den här övningen utomhus när det var medvind, skulle nysningen komma ännu
längre.
47
2.2 Infektionsöverföring
Andningshygien
Huvudövning, forts.
4. Upprepa experimentet genom att hålla en hand med engångshandske på över sprayflaskans
munstycke. Upprepa en tredje gång och använd en bit hushållspapper, som ska motsvara
en näsduk som man håller för nysningen.
5. Varje elev ska fylla i och ange sina resultat i ett diagram.
6. Visa eleverna PowerPoint-presentationen som demonstrerar vad som skulle kunna hända
om detta var en verklig nysning på näringsagarplattor.
Helklass
1. Diskutera experimentet, hypotesen och elevernas resultat. Blev de överraskade över
resultaten i den här övningen?
2. Fråga om eleverna kommer ihåg handen med engångshandsken och om de minns att den var
alldeles blöt av sprayflaskans ”mikroorganismer”. Be dem att föreställa sig att den här handen
tillhörde någon som precis hade nyst och hur många olika saker eller personer som den skulle
ha vidrört när handen var täckt med smittsamma mikroorganismer. Understryk att det är bra
att hålla för munnen när man nyser eftersom det hindrar att mikroorganismer sprids så långt,
men att det är viktigt att tvätta händerna direkt efteråt. Man kan också nysa i en näsduk och
slänga den efteråt.
3. Diskutera mer ingående vad det här experimentet har lärt eleverna om överföring av
mikroorganismer. Hur många elever skulle ha blivit infekterade av en nysning ombord på en
buss?
4. Skulle resultaten ha blivit annorlunda om experimentet hade utförts utomhus en blåsig dag?
Förklara.
Obs: Mikroorganismer sprids även genom hosta och därför är det precis lika viktigt att hålla
för munnen med en näsduk när man hostar!
Fördjupningsövning
1. Denna övning kan utföras i grupp eller enskilt.
2. Förklara att eleverna ska göra en prognos över hur många personer som kan bli infekterade
och hur långt influensan kan komma på en vecka med en infekterad person. Här kan en bild
av stolsplaceringen ombord på ett flygplan vara en lämplig illustration.
3. Berätta för klassen att de är på en långflygning från Sydney i Australien till London.
Flygningen tar 23½ timme och omfattar ett fem timmars uppehåll i Hongkong där
passagerarna byter plan och kan gå omkring på flygplatsterminalen och ta sig något att äta.
Ombord på planet finns
a. en familj med åtta personer som går av i Hongkong för att fortsätta till sitt hem,
b. tolv passagerare som fortsätter med ett annat flyg i Hongkong och reser till Turkiet,
c. fyra passagerare som tar ett anslutningsflyg från Hongkong till Sydafrika,
d. övriga passagerare som reser till London.
4. På den här flygningen har en man en ny stam av ett influensavirus som är väldigt smittsam.
a. Hur många personer kommer han att smitta och hur långt kommer det här viruset att
färdas på 24 timmar och på en vecka?
b. Vad kunde ha gjorts för att förhindra att infektionen spreds så långt?
48
2.2 Infektionsspridning
Andningshygien
Hypotes
1. Vilka pappersskivor tror du kommer att påverkas mest av nysningen?
Skivorna direkt framför och vid sidan om ”nysaren” kommer att påverkas mest.
2. Vilka personer tror du kommer att drabbas minst av nysningen?
Personen bakom ”nysaren” och de som är längst bort
3. Vad tror du skulle hända om du hade en handske på handen och höll för munnen när du
nös?
Nysningen skulle inte spridas till så många personer, utan mikroorganismerna skulle
finnas kvar på handen.
4. Vad tror du skulle hända om du höll för munnen med en näsduk när du nös?
Alla mikroorganismer skulle finnas kvar på näsduken
Resultat
1. Hur långt kom nysningen som mest?
Sträcka
Antal smittade personer
Enbart
Detta varierar beroende på vilken typ av sprayflaska som
nysning
används, men generellt är det alternativet med enbart
Hand
med nysning som smittar flest personer och färdas längst. Att
nysa i näsduken bör vara det som påverkar det lägsta
handske
antalet personer.
Näsduk
2. Smittade någon nysning personerna längs sidolinjerna?
Sträcka
Antal smittade personer
Enbart
nysning
Hand
med
Som ovan
handske
Näsduk
3. Hur många ”mikroorganismer” landade på personen bakom ”nysaren”?
Slutsats
Inga
1. Vad har det här experimentet lärt dig om överföring av mikroorganismer?
Mikroorganismer kan väldigt lätt överföras från en person till en annan genom nysningar
och beröring.
2. Vad kan hända om man inte tvättar händerna när man har nyst?
Man kan fortfarande överföra de skadliga mikroorganismerna som finns i en nysning till
andra personer vid beröring.
3. Vilken metod är bäst för att förhindra infektionsspridning: att nysa i handen eller att nysa i
en näsduk? Varför det?
Att nysa i en näsduk, eftersom mikroorganismerna stannar där och sedan kan man slänga
bort näsduken.
49
2.2 Infektionsöverföring
Andningshygien
Fördjupningsövning
2
1. Den här övningen kan utföras enskilt, i mindre grupper eller som klassdiskussion.
2. Sara, Elisa och Chloe är skolkompisar. Nu har de blivit förkylda alla tre och hostar mycket!
Som man kan se på bilden här nedanför har de olika metoder för att hålla för sina hostningar
och nysningar.
3. Fråga eleverna om fördelarna och nackdelarna med respektive metod sett till
a. deras vardag,
b. en minskad infektionsspridning.
Obs: Den här bilden finns också i PowerPoint-format på e-Bug-webbplatsen om det passar dig
bättre.
OBSERVERA
Övningen i avsnitt 2.3 kan ändras på följande sätt och användas som en övning för
andningshygien.
1.
Följ förberedelseanvisningarna enligt avsnitt 2.3, men komplettera med grön karamellfärg för
alla provrör – detta ska motsvara snor.
Huvudövning
1. Förklara för eleverna att de ska simulera en nysning genom att byta vätska (vilket ska
motsvara den aerosol som bildas när någon nyser) mellan de båda provrören. Skicka runt
provrören i klassen och se till att varje elev har ett provrör fyllt med vätska. Berätta INTE för
eleverna att ett av provrören innehåller stärkelse, men läraren ska veta vem som har
provröret.
2. Berätta för varje elev att de måste byta vätska med fem andra elever (i en klass med färre än
25 kan du minska antalet byten till tre eller fyra) eftersom det kan motsvara det antal personer
som står omkring dem när de nyser. Framhåll att eleverna måste komma ihåg vem de har
bytt vätskor med och i vilken ordning. Uppmana eleverna att gå utanför sin vanliga
kompiskrets och uppmuntra till byten mellan killar och tjejer.
3. Berätta att en i klassen har haft vätska som innehöll ett influensavirus. Därefter går läraren
runt i klassen och gör ett infektionstest genom att tillsätta en droppe jod i varje provrör. Om
vätskan blir svart har den personen blivit infekterad. Kan klassen komma på vem som var
infekterad från början? Blev eleverna förvånade över att influensaviruset kunde spridas så
snabbt i klassen?
50
Hypotes
1. Vilka pappersskivor tror du kommer att påverkas mest av nysningen?
_____________________________________________________________________
2. Vilka personer tror du kommer att drabbas minst av nysningen?
______________________________________________________________________
3. Vad tror du skulle hända om du hade en handske på handen och höll för munnen när du
nös?
______________________________________________________________________
4. Vad tror du skulle hända om du höll för munnen med en näsduk när du nös?
______________________________________________________________________
Resultat
1. Hur långt kom nysningen som mest?
Sträcka
Enbart
nysning
Hand
med
handske
Näsduk
Antal smittade personer
2. Smittade någon nysning personerna längs sidolinjerna?
Sträcka
Antal smittade personer
Enbart
nysning
Hand
med
handske
Näsduk
3. Hur många ”mikroorganismer” landade på personen bakom ”nysaren”?
Slutsats
Inga
1. Vad har det här experimentet lärt dig om överföring av mikroorganismer?
_______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
2. Vad kan hända om man inte tvättar händerna när man har nyst?
_______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
3. Vilken metod är bäst för att förhindra infektionsspridning: att nysa i handen eller att nysa i
en näsduk? Varför det?
_______________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
51
52
I det här avsnittet vill vi lära eleverna hur
sexuella aktivitet kan leda till att mikroorganismer och sjukdomar sprids.
I avsnitt 2.3 ”Sexuellt överförda infektioner” får eleverna lära sig hur lätt
potentiellt skadliga mikroorganismer kan
överföras till en person man tycker om,
utan att någon av de inblandade vet om
det. Eleverna får göra ett kemiskt
experiment för att se hur många som kan
bli infekterade utan att de vet om det när
de har oskyddat sex – och hur det kan
förhindras.
I fördjupningsövningen utgår vi från en
tecknad serie. Här får vi träffa våra båda
huvudpersoner Amy och Harry i olika
situationer när de fattar en del bra och
dåliga beslut. Därefter får eleverna
diskutera hur smarta de här besluten var
och om de kan vara relevanta för dem
också.
Herpesvirus
LÄNKAR TILL
NATIONELL KURSPLAN
INLÄRNINGSRESULTAT
Alla elever
 kommer att känna till att infektioner lätt sprids
genom sexuella kontakter,
 kommer att förstå vad de själva kan göra för att
skydda sig mot sexuellt överförda infektioner.
53
Beräknad undervisningstid:
50 minuter
2.3 Infektionsspridning
Sexuellt överförda infektioner
Bakgrund
Nyckelord
aids
analsex
gonorré
hepatit B
herpes
HIV
klamydia
kondylom
oralsex
sex
sexuellt överförd infektion
syfilis
överföring
Material
som krävs
Per elev
□ 3 rena provrör
□ Kopia av SW 1
□ Kopia av SH 1
□ Kopia av SH 2
Per klass
□ Provrörsställ
□ Jod
□ Stärkelse
□ Vatten
□ Handskar
□ Plastfolie eller
bomullsbollar
Hälsa
och säkerhet
Se till att stärkelsen eller
jodet inte kommer i
ögonen och att eleverna
tvättar händerna när de
har hanterat dessa
vätskor.
Tillgängliga
webbresurser
 En demonstrationsfilm
av den här övningen.
 En PowerPointpresentation som stöd
för undervisningen om
detta ämne.
 SH 1 och SH 2 finns i
PowerPoint-format.
Sexuellt överförda infektioner är infektioner som man får när
man har nära sexuell kontakt med någon som redan är smittad.
Vissa sexuellt överförda infektioner kan behandlas och botas
med antibiotika, men inte alla. Många obotbara sexuellt
överförda infektioner kan behandlas så att de blir lättare att leva
med. Det finns mer än 25 olika infektioner av den här typen.
Bakteriella sexuellt överförda infektioner orsakas av att bakterier
sprids genom vaginal, oral eller anal sexuell kontakt med en
smittad person. Exempel på sådana infektioner är klamydia,
gonorré och syfilis och de botas ofta med antibiotika.
Virusinfektioner kan spridas på samma sätt som
bakterieinfektioner, men också vid direktkontakt med infekterad
hud eller när kroppsvätskor som blod, sperma eller saliv från en
smittad person kommer in i blodomloppet på en osmittad
person. Dessa infektioner omfattar kondylom, hepatit B, herpes
och HIV. Även om de kan behandlas går de INTE att bota.
De flesta sexuellt överförda infektioner sprids normalt genom
sexuella kontakter, men vissa kan också spridas när man delar
nålar och sprutor, genom hudkontakt (på samma sätt som
bakterier kan spridas från en persons hand till en annan) eller
från mamman till det ofödda barnet under graviditeten och i
samband med förlossningen. HIV kan också spridas genom
bröstmjölk.
Information om de vanligaste sexuellt överförda infektionerna
finns i PowerPoint-presentationen på e-Bug-webbsajten.
Observera att människor kan ha sådana infektioner utan att ha
några synliga symtom – de vet kanske inte själva att de är
smittade.
Alla kan få en sexuellt överförd infektion. Det har inget att göra
med hur ”renlig” man är eller hur man är klädd eller agerar. De
flesta som får en sådan här infektion vet inte att personen de
har sex med är smittad.
Förberedelser
1a. Fyll ett provrör till hälften med vatten – ett provrör per elev.
1b. Ersätt med stärkelse i ett av provrören.
2a. Fyll en andra uppsättning med provrör till hälften med vatten.
2b. Ersätt med stärkelse i ett av provrören.
3a. Fyll fyra provrör med vatten.
3b. Sätt bomullstussar eller plastfolie över två av provrören.
4.
Gör en kopia av SW 1 till varje elev.
OBS Den här övningen kan användas för att demonstrera hur
andra typer av infektioner sprids. I avsnitt 2.2 kan du se hur den
kan användas för att visa spridningen av ett influensavirus!
54
2.3 Infektionsöverföring
Sexuellt överförda infektioner
Inledning
1.
Börja lektionen med att förklara för eleverna att mikroorganismer kan överföras på många
olika sätt, t.ex. beröring, nysningar eller genom ett kontaminerat livsmedel eller dricksvatten.
Understryk att det finns en annan viktig överföringsväg: genom utbyte av kroppsvätskor, som
när man har oskyddat sex.
2. För att undvika att eleverna blir generade kan du fråga om du har hört talas om några sexuellt
överförda infektioner och om de vet vad de beror på. Använd PowerPoint-övningen på
www.e-bug.eu för att förklara detta.
3. Förklara att sådana här infektioner brukar överföras genom oskyddat sex, dvs. att man inte
använder kondom, men i vissa fall kan överföringen ske genom ”smutsiga nålar”, hudkontakt,
från mamma till en ofödd baby eller genom bröstmjölk. Detta beror på att vissa sexuellt
överförda infektioner finns i blodet och om den kroppsvätskan överförs kan infektionen också
överföras.
4. UNDERSTRYK att preventivmedel som inte utgör någon fysisk barriär, t.ex. p-piller, INTE
skyddar mot sexuellt överförda infektioner.
Huvudövning
1. Den här övningen passar bäst att utföras i helklass.
Del A
2. Förklara för eleverna att de ska simulera sexuell kontakt genom att byta vätska (vilket ska
motsvara kroppsvätska) mellan de båda provrören. Skicka runt provrören i klassen och se till
att varje elev har ett provrör fyllt med vätska. Berätta INTE för eleverna att ett av provrören
innehåller stärkelse, men läraren ska veta vem som har provröret. OBS! Det kan vara viktigt
att se till att provröret tas av en elev som inte blir pikad av de andra eleverna när de inser att
han eller hon har varit ”bärare”.
3. Berätta för varje elev att de måste byta vätska med fem andra elever (i en klass med färre än
25 kan du minska antalet byten till tre eller fyra). Framhåll att eleverna måste komma ihåg
vem de har bytt vätskor med och i vilken ordning. Det ska de sedan anteckna på SW 1.
Uppmana eleverna att gå utanför sin vanliga kompiskrets och uppmuntra till byten mellan
killar och tjejer.
4. När eleverna är klara får de varsin kopia av SW 1. Berätta att en i klassen har haft vätska som
innehöll en simulerad sexuellt överförd infektion. Därefter går läraren runt i klassen och gör ett
infektionstest genom att tillsätta en droppe jod i varje provrör. Om vätskan blir svart har den
personen blivit infekterad. Kan klassen komma på vem som var infekterad från början?
Del B
5. Upprepa övningen och låt eleverna bara byta vätska (har sex) en eller två gånger. Kan
klassen se om antalet infekterade personer minskar?
Del C
6. Välj ut fem elever som ska göra en demonstration. Visa klassen vilken elev som har det
”infekterade” provröret. Ge de andra fyra eleverna de resterande provrören, varav två är
täckta med plastfolie.
7. Be den ”infekterade” eleven att ha ”sex” med de fem andra eleverna i tur och ordning. Obs!
Blanda inte vätskor den här gången, utan låt helt enkelt den infekterade eleven droppa lite av
sin vätska i de andra provrören med en pipett. Mottagaren ska sedan blanda provet ordentligt.
8. Använd jod för att testa om det finns en sexuellt överförd infektion i elevernas prov.
9. Berätta att plastfolien motsvarade en kondom
55och att de här eleverna inte fick infektionen vid
sina sexuella kontakter.
2.3 Infektionsöverföring
Sexuellt överförda infektioner
Helklass
Kontrollera att eleverna har förstått med hjälp av följande frågor:
a. Vad är en sexuellt överförd infektion?
Sexuellt överförda infektioner är infektioner som framför allt överförs från en person till en
annan vid sexuell kontakt. Det finns minst 25 olika sexuellt överförda infektioner med en rad
olika symtom. Dessa sjukdomar kan spridas genom vaginal-, anal- eller oralsex.
b. Vem kan få sexuellt överförda infektioner?
Alla som har oskyddat sex med någon som är smittad kan få en sexuellt överförd infektion.
Sådana här infektioner drabbar INTE enbart ”lättfotade” personer, prostituerade,
homosexuella eller narkomaner. Man behöver bara ha sex en enda gång med någon som är
smittad för att få infektionen.
c. Hur minskar man risken för att få en sexuellt överförd infektion?
Det finns flera olika sätt att förhindra att man får en sådan infektion.
i. Vara avhållsam: Det enda säkra sättet att förhindra att man får en sexuellt överförd infektion
är att inte ha oral-, anal- eller vaginalsex.
ii. Använda kondom: Kondomer är det preventivmedel som rekommenderas, men kondomer
skyddar bara det hudparti som de täcker. Om det finns sår eller könsvårtor i könsregionen
som inte täcks av kondomen, kan de fortfarande spridas till en annan person.
iii. Prata med din partner: Prata med din partner om att ha säkrare sex, t.ex. genom att
använda kondom. Om du har en ny partner kan ni prata om att bli testade båda två innan ni
ger er in i en sexuell relation.
iv. Testa dig och gå på regelbundna kontroller: Om du är sexuellt aktiv är det väldigt viktigt att
göra regelbundna tester, även om du inte verkar ha några symtom. Då kan du kontrollera att
du inte har någon infektion. Alla sexuellt överförda infektioner visar inte symtom i början och
kanske inte längre fram heller.
d. Finns det några andra preventivmedel än kondom som skyddar mot sexuellt överförda
infektioner?
NEJ. De andra preventivmedlen skyddar bara mot graviditet, INTE mot sexuellt överförda
infektioner.
e. Vad har en sexuellt överförd infektion för symtom?
Symtomen kan variera, men de vanligaste är ömhet, ovanliga knutor eller sår, klåda, smärta
när man kissar och/eller en ovanlig flytning från könsregionen.
f. Får alla som är smittade med en sexuellt överförd infektion några symtom?
NEJ, anledningen till att sexuellt överförda infektioner är ett så vanligt problem är att många
bär på infektionen utan att veta om det. I vissa fall inser kvinnor inte att de kan ha burit på
infektionen förrän de har svårt att få barn.
g. Var kan jag få mer information och bli testad?
Hör med din skolsköterska eller ungdomsmottagning.
Fördjupningsövning
1. Gör affischer för att informera allmänheten om sexuellt överförda infektioner.
ELLER
2. Ge eleverna en kopia av SH 1 och SH 2 och be dem att kommentera det påstående som
görs i varje seriestripp. Denna övning kan göras enskilt, i grupp eller som en
klassrumsdiskussion.
56
2.3 Infektionsspridning
Sexuellt överförda infektioner
Om Harry har haft oskyddat sex med andra kan han ha fått en
sexuellt överförd infektion. Många sexuellt överförda
infektioner ger inga synliga symtom och därför kan Harry inte
veta om han har fått någon sådan infektion. Han kan älska
Amy hur mycket som helst, men han kan bara vara säker på
att inte ge henne en infektion om han kontrollerar sig själv
regelbundet och har säkert sex.
Amy tar ett riktigt dåligt beslut. Att använda kondom minskar
inte bara risken att bli med barn, utan också risken att få en
sexuellt överförd infektion. Många graviditeter och sexuellt
överförda infektioner beror just på att folk har tänkt: ”Men en
gång kan inte vara något problem.”
Här verkar Amy och Harry vara väldigt förståndiga eftersom de
använder p-piller som skydd mot oönskade graviditeter. Men
man får inte glömma att p-piller och implantat bara är ett
preventivmedel, de skyddar inte mot sexuellt överförda
infektioner.
Många personer i alla åldrar kan tycka att det känns pinsamt
att ta kontakt med en läkare, skolsköterska eller mottagning för
att prata om det här. Det är viktigt att understryka för eleverna
att det här är INGET att skämmas för. Att få en sexuellt
överförd infektion och inte bli behandlad eller ge en sådan
infektion till någon du tycker om kan vara betydligt mer pinsamt
och jobbigt i längden.
Det här är en vanlig myt bland tonåringar och många vuxna.
Alla kan få en sexuellt överförd infektion när som helst från
någon som redan är smittad om de inte skyddar sig.
Det är viktigt att framhålla för eleverna att sexuellt överförda
infektioner blir allt vanligare. Tyvärr är klamydia en av de
sexuellt överförda infektioner som är vanligast bland ungdomar
i dag och det beror framför allt på att den ofta inte ger några
symtom i början. Men klamydia kan göra att man blir steril
längre fram.
57
Gå igenom varje scenario. Vad tycker du om det som de säger?
Jag älskar dig. Jag skulle aldrig ge dig
en infektion.
Amy och Harry
pratar om att de
ska börja ha sex
med varandra.
Harry har varit
tillsammans med
andra och Amy är
lite orolig för att
hon skulle kunna
få en sexuellt
överförd infektion.
Men en gång kan inte göra
någon skillnad – var inte orolig.
Harry och Amy är
oroliga för att de
inte har någon
kondom.
Vi använder redan p-piller.
Behöver Amy och
Harry köpa några
kondomer?
58
Gå igenom varje scenario. Vad tycker du om det som de säger?
Jag skulle viIja börja ha
sex med dig, men jag vill
att du ska testa dig först.
Harry tycker att
det är extremt
pinsamt att gå till
läkarmottagningen
tillsammans med
Amy.
Men jag hörde
att man inte
kan få det
första gången.
Amy och Julia
diskuterar hur det
kommer att
kännas första
gången och är
oroliga för herpes.
Klamydia! Det är
bara något de
pratar om för att vi
inte ska få ha lite
kul.
Harry och Sandy
pratar om
sexualundervisningen och
klamydia.
59
Del A
Ange vilka personer du har haft sex med och om de hade en sexuellt överförd infektion:
Sextillfälle
1
2
3
4
5
Personens namn
Var de infekterade?
Hur många personer i klassen fick den här infektionen? _____________________________
Fick du infektionen? _________________________________________________________
Vem bar på infektionen? ___________________________________________________
Del B
Ange vilka personer du har haft sex med och om de hade en sexuellt överförd infektion:
Sextillfälle
1
2
Personens namn
Var de infekterade?
Hur många personer i klassen fick den här infektionen? _____________________________
Fick du infektionen? _________________________________________________________
Varför fick färre personer infektionen den här gången?
_________________________________________________________________________
Vem bar på infektionen? _____________________________________________________
Del C – Resultat
Person
1
2
3
4
Färg innan
Färg efteråt
Orsak till ändrad färg
Vad motsvarar plastfolien eller bomullsbollarna?
_______________________________________________________________________
Vad kan det ha berott på att vissa personer inte blev infekterade trots att de hade sex med
någon som hade en sexuellt överförd infektion?
________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________
60
Avsnitt 3.1 handlar om hur
sjukdomar kan förhindras
genom
kroppens
eget
naturliga försvar.
Här
finns
en ingående
presentation och animeringar
som visar hur kroppen
bekämpar skadliga mikroorganismer varje dag. Det här
avsnittet ger de baskunskaper som krävs för de två
sista avsnitten i materialet.
Vita blodkroppar
INLÄRNINGSRESULTAT
LÄNKAR TILL
NATIONELL KURSPLAN
Alla elever
 kommer att känna till att den mänskliga kroppen har
många naturliga försvarsmekanismer mot infektioner,
 kommer att förstå att det finns tre huvudsakliga
försvarslinjer,
 kommer att förstå att ibland behöver kroppen få hjälp
med att bekämpa infektioner.
Årskurs 5–7
Studieplan
3. Omfattning och innehåll
3.3 Organismer, beteende och hälsa
Beräknad undervisningstid
50 minuter
61
3.1 Infektionsförebyggande åtgärder
Kroppens naturliga försvar
Bakgrund
Nyckelord
antikroppar
antigen
fagocyter
fagocytos
immun
inflammation
patogen
plasma
vita blodkroppar
Kroppen är otroligt bra på att hålla oss friska. Den har framför
allt tre olika försvarsmetoder:
1. Hindra patogener från att komma in i kroppen
Huden är den första försvarslinjen som hindrar många
skadliga mikroorganismer från att komma in i kroppen.
Sekretet (mucus) och de små håren (cilier) i näsan fångar
mikroorganismer och hindrar dem från att komma in i
lungorna.
Tårarna i våra ögon producerar också enzymer som dödar
bakterier (även om denna barriär visserligen kemisk och
inte fysisk).
Material
som krävs
□
Ladda ner
presentationen från
www.e-bug.eu
Per elev
□ Kopia av SH 1
2. Icke-specifika vita blodkroppar
Detta är s.k. fagocyter och man säger att de är ickespecifika eftersom de försöker omsluta och döda allt som
kommer i deras väg! De ger sig på främmande ämnen
genom en process som kallas fagocytos. De utlöser också
en inflammatorisk respons. Till det infekterade området
strömmar då blod (vilket gör området rött och varmt) och
plasma (vilket får området att svullna). Detta gör att rätt
celler kommer till området och bekämpar infektionen.
3. Specifika vita blodkroppar
Tillgängliga
webbresurser

En PowerPointpresentation av SH 1.

En animering som visar
hur immunsystemet
fungerar.
Dessa vita blodkroppar är specifika eftersom de enbart är
inriktade
på
mikroorganismer.
Alla
angripande
mikroorganismer har en unik molekyl på ytan som kallas
antigen. När de vita blodkropparna stöter på ett antigen
som de inte känner igen börjar de producera protein som
kallas
antikroppar.
Antikropparna
binder
sedan
antigenerna och markerar dem för att de ska förstöras av
andra vita blodkroppar. Antikroppen kommer ENDAST att
binda det specifika antigen som det har skapats för. De vita
blodkropparna bildar snabbt antikroppar som flyter omkring
i blodet för att binda sig till mikroorganismen eller patogenen som står för angreppet. När samtliga patogener har
förstörts stannar antikropparna kvar i blodet och är redo att
bekämpa sjukdomen om den skulle komma tillbaka. Detta
gör att kroppen minns sjukdomen och gör dig immun mot
många sjukdomar som du redan har haft. Om patogenen
angriper igen är kroppen redo och producerar snabbt
antikroppar som bekämpar infektionen.
Förberedelser
1. Gör en kopia av SH 1 till varje elev.
2. Ladda ner animeringen som visar hur immunsystemet
fungerar från www.e-bug.eu.
62
Kroppens försvarssystem
Det är inte alltid man behöver ta till läkemedel för att bekämpa
infektioner. Visste du att din kropp gör stora insatser för att
bekämpa skadliga mikroorganismer varje dag? Kroppen har tre
olika försvarslinjer för att förhindra att mikroorganismer orsakar
sjukdomar.
Första försvarslinjen – hindrar mikroorganismer från att komma
in i kroppen
1. Huden
Huden hindrar mikroorganismer från att komma in i kroppen om man inte har fått ett skärsår eller
annan skada. Men om huden skadas koagulerar blodet snabbt. Då bildas det en sårskorpa som
hindrar mikroorganismer från att komma in.
2. Andningssystemet
Sekret och små hår i näsan hindrar mikroorganismer från att komma in i lungorna.
3. Ögonen
Tårar producerar enzymer, kemiska ämnen som dödar bakterier på ögats yta.
Andra försvarslinjen – icke-specifika vita blodkroppar
1. Vita blodkroppar som kallas fagocyter
a. De brukar ge sig på allt främmande som
kommer
igenom
den
första
försvarslinjen.
b. De
omsluter
och
äter
upp
mikroorganismer.
c. Man brukar säga att de är icke-specifika
eftersom de ger sig på ALLT som är
främmande för kroppen.
d. De utlöser också svullnad och rodnad
genom att
i. öka blodflödet till området,
ii. få vätska att strömma till det
skadade området.
Tredje försvarslinjen – specifika vita blodkroppar
1. Vissa producerar antikroppar
a. Alla angripande celler har särskilda markörer på ytan,
s.k. antigener.
b. När specifika vita blodkroppar stöter på en
främmande
markör/antigen
producerar
de
antikroppar som binder sig vid de angripande
cellerna och markerar att de ska förstöras. Dessa
antikroppar är ENBART inriktade på just dessa
markörer/antigener.
c. Så snart de vita blodkropparna vet vilka antikroppar
de ska göra, produceras de väldigt fort. Dessa
antikroppar
i. börjar antingen omedelbart markera vilka
angripande mikroorganismer som ska förstöras,
ii. eller också stannar de kvar i kroppen när
infektionen har försvunnit så att de kan
bekämpa infektionen om den skulle komma
tillbaka. Därför är kroppen immun mot nästan
alla sjukdomar du redan har haft – den minns
63
hur den snabbt ska göra antikropparna.
64
Avsnitt 3.2 handlar om hur
sjukdomar kan förebyggas
genom vaccinering.
I den här övningen deltar
eleverna i en simulering där
de får se hur vaccin används
för
att
förhindra
att
infektioner
sprids
och
upptäcka hur viktigt det är
med flockimmunitet.
I fördjupningsövningen får
eleverna bedöma vilka vaccin
som krävs när man reser till
vissa länder i världen och
varför.
INLÄRNINGSRESULTAT
Virus
LÄNKAR TILL
NATIONELL KURSPLAN
Alla elever
 kommer att se att vaccin bidrar till att förhindra en rad
olika bakterie- och virusinfektioner,
 kommer att förstå att det inte finns vaccin för alla
infektioner.
Särskilt intresserade elever
 kommer att lära sig att infektioner som tidigare var
vanliga numera är sällsynta tack vare olika vaccin,
 kommer att känna till att de allra vanligaste
infektionerna som en traditionell förkylning eller halsont
65
inte kan förhindras med vaccin.
Beräknad undervisningstid
50 minuter
3.2 Infektionsförebyggande åtgärder
Vaccinationer
Bakgrund
Nyckelord
antikroppar
antigen
epidemisk
flockimmunitet
immun
immunisering
vaccin
vita blodkroppar
Material
som krävs
Per elev
□ Färgade kort, ett av
varje, från SH 1–SH 5
□ Kopia av SW 1
□ Kopia av SW 2
Tillgängliga
webbresurser
www.who.int
www.traveldoctor.co.uk
SPÄNNANDE FAKTA
Under 1918 års influensapandemi,
som
brukar
benämnas
spanska
sjukan, dog 20 miljoner
människor. Det var innan
man
hade
upptäckt
influensavaccinet.
Vårt immunsystem gör normalt vad det kan för att bekämpa
patogena mikroorganismer som kommer in i kroppen. Genom
att få rejält med vila, äta bra mat och sova ordentligt kan man
stärka immunsystemet och hjälpa det att stå emot infektioner.
Man kan också hjälpa immunsystemet genom vaccinationer.
Vaccin används för att förhindra infektioner – INTE för att
behandla dem. Ett vaccin tillverkas normalt av svaga eller
inaktiva varianter av samma mikroorganismer som gör oss
sjuka. I vissa fall produceras vaccinet av celler som är likartade,
men inte exakta kopior av mikroorganismernas celler som gör
oss sjuka.
När vaccinet kommer in i kroppen angriper immunsystemet det
på samma sätt som om skadliga mikroorganismer angrep
kroppen. De vita blodkropparna skapar mängder av
antikroppar som binder till sig antigener på vaccinets yta.
Eftersom vaccinet är en extremt försvagad variant av
mikroorganismen lyckas de vita blodkropparna slå ut alla
mikroorganismens celler i vaccinet och vaccinet gör dig inte
sjuk. I och med att alla antigener i vaccinet slås ut minns
immunsystemet hur dessa mikroorganismer ska bekämpas.
Nästa gång som det kommer in mikroorganismer med samma
antigen i kroppen är immunsystemet redo att bekämpa det
innan det har en chans att göra dig sjuk.
I vissa fall behöver immunsystemet få en påminnelse och därför
kan det krävas flera omgångar sprutor för vissa vaccinationer.
Vissa mikroorganismer som influensaviruset är svåra att komma
åt eftersom de förändrar sina antigener. Det gör att
immunsystemet inte minns hur de ska bekämpas. Därför
kommer det nya influensavaccin varje år.
Vaccineringen har lett till att en del sjukdomar som tidigare var
vanliga, t.ex. smittkoppor, nu har utrotats. Att andra sjukdomar,
som mässling, kommer tillbaka i en population, kan bero på att
man inte har vaccinerat en tillräckligt stor andel av populationen.
Epidemier kan förhindras genom att man vaccinerar en del av
populationen, vilket leder till flockimmunitet.
Förberedelser
1. Laminera eller klistra upp en kopia av SH 1, SH 2, SH 3 och
SH 4 på lite styv kartong och klipp en färgad fyrkant till varje
elev. Dessa kan samlas in i slutet av lektionen så att de kan
användas längre fram.
2. Gör en kopia av SW 1 och SW 2 till varje elev.
66
3.2 Infektionsförebyggande åtgärder
Vaccinationer
Inledning
1.
Börja lektionen med att fråga eleverna om vilka vaccin/immuniseringar de har fått, t.ex. polio,
MPR, TB och semestervaccinationer och om de vet vad de här vaccinen var bra för.
2. Förklara att ”immun” innebär att man är skyddad mot de allvarliga effekterna av en infektion
och att ”immunisering” är ett sätt att öka kroppens skyddsimmunitet mot såväl bakterie- som
virussjukdomar.
3. Förklara att vaccin/immunisering består av en ofarlig mindre mängd av
mikroorganismen/sjukdomen som lär vår kropp hur den ska bekämpa den skadliga
mikroorganismen om eller när man blir angripen av sjukdomen.
4. Förklara hur vaccin fungerar med hjälp av avsnitt 3.1. Förklara att antikroppar överförs från
mamman till barnet genom moderkakan i livmodern och genom bröstmjölken efter
förlossningen. Det gör att nyfödda barn skyddas mot sjukdomar.
5. Påminn eleverna om att varje typ av mikroorganism har ett ytterhölje som är unikt för just den
här typen, men eftersom vissa mikroorganismer förändrar ytterhöljet är det svårt för forskarna
att göra vaccin för sådana infektioner. I vissa fall, som när det gäller influensavaccinet, måste
man skapa ett nytt vaccin varje år.
Huvudövning
1. Den här övningen passar bäst för helklass. Förklara för klassen att de ska simulera hur
vaccinationer förhindrar att människor blir sjuka.
2. Ge alla i klassen varsitt kort som är rött (infekterad), vitt (immun), blått (tillfrisknar, men är
smittbärande) och gult (vaccinerad) (SH 1–SH 5).
Scenario 1 (Demonstration av infektionsspridning och immunitet)
1. Välj ut en person mitt i klassrummet och be honom eller henne att hålla upp ett rött kort.
Förklara att den här eleven nu har blivit infekterad av en sjukdom. Säg åt eleven att röra en
person i närheten. Den här personen har nu blivit infekterad och måste hålla upp ett rött kort.
Det här är slutet av dag 1. Vi säger att det är slutet av dag 1 eftersom det tar så lång tid för att
infektionen ska utvecklas och för att de första infektionssymtomen ska komma.
2. Efter några sekunder berättar du för klassen att det nu är dag 2. Elev 1 ska nu hålla upp ett
blått kort, dvs. han eller hon håller på att tillfriskna men är fortfarande smittbärande. Elev 2 ska
nu hålla upp ett rött kort. Säg till de här eleverna att röra varsin person i sin närhet. De här
båda personerna har nu blivit infekterade och måste hålla upp ett rött kort. Det här är slutet av
dag 2.
3. Efter några sekunder berättar du för klassen att det nu är dag 3.
a. Elev 1 ska nu hålla upp ett vitt kort, dvs. han eller hon är nu immun.
Den här personen är en normalfrisk individ med ett friskt immunsystem. Därför har han
eller hon kunnat bekämpa sjukdomen och utveckla immunitet.
b. Elev 2 ska nu hålla upp ett blått kort, dvs. han eller hon håller på att tillfriskna men är
fortfarande smittbärande.
c. Elev 3 och 4 ska hålla upp röda kort, dvs. de är nu infekterade.
4. Fortsätt med steg 1–3 i upp till sju dagar och be eleverna att fylla i delen som gäller scenario 1
i sina arbetsblad.
67
3.2 Infektionsförebyggande åtgärder
Vaccinationer
Huvudövning
Scenario 2 (Demonstration av infektionsspridning och immunitet genom vaccination)
1. Se till att varje elev har en uppsättning kort (som för scenario 1). Förklara för klassen att i det
här scenariot ska de få se vad som händer under ett vaccinationsprogram. Det hela går till på
samma sätt, men den här gången ska några i klassen vara vaccinerade (immuna).
2. Förklara att du ska ge varje elev ett kort där det står antingen ”vaccinerad” eller också
”mottaglig”. De får inte visa sitt kort för någon annan och får inte hålla upp kortet med texten
”vaccinerad” om inte en infekterad person har rört vid dem.
a. 25 procent är vaccinerade och 75 procent är mottagliga
Ge 25 procent av eleverna kortet med texten ”vaccinerad” och resten av klassen kortet
med texten ”mottaglig”. Upprepa steg 1–4 i scenario 1, men när en vaccinerad person
exponeras för infektionen håller han eller hon upp sitt gula kort (”vaccinerad”) och överför
inte infektionen till någon annan.
b. 50 procent är vaccinerade och 50 procent är mottagliga
Gör som ovan, men ge 50 procent av eleverna kortet med texten ”vaccinerad” och resten
av klassen kortet med texten ”mottaglig”.
c. 75 procent är vaccinerade och 25 procent är mottagliga
Gör som ovan, men ge 75 procent av eleverna kortet med texten ”vaccinerad” och resten
av klassen kortet med texten ”mottaglig”.
Eleverna kommer att se en nedåtgående infektionstrend efterhand som fler blir
vaccinerade. Här kan det vara lämpligt att förklara begreppet ”flockimmunitet”.
Flockimmunitet är en typ av immunitet som uppstår när vaccineringen av en andel av
befolkningen (eller djurflocken) ger skydd även åt ovaccinerade individer.
68
3.2 Infektionsförebyggande åtgärder
Vaccinationer
Helklass
Kontrollera att eleverna har förstått genom att diskutera följande punkter.
a. Varför är vaccinationer inte bara en personlig hälsofråga, utan även en folkhälsofråga?
Många infektionssjukdomar är extremt smittsamma. Vi kan vaccinera oss mot sjukdomen,
men andra personer som inte är vaccinerade kan få sjukdomen och sprida den vidare till
andra som inte är vaccinerade. Om fler är vaccinerade förhindrar man att sjukdomen förs
vidare. Det är orsaken till att flockimmunitet förhindrar epidemier. I dagens samhälle är det
förhållandevis billigt och enkelt att resa världen över och en infekterad person kan bära
med sig en sjukdom till andra sidan jordklotet inom 24 timmar.
b. Vad måste man göra för att helt utrota en infektionssjukdom?
Ett omfattande och kontinuerligt vaccinationsprogram som når alla målgrupper är enda
sättet att helt utrota en sjukdom. Men alla sjukdomar kan inte utrotas på det sättet,
eftersom vissa infektionssjukdomar, som fågelinfluensan har andra reservoarer (platser där
de kan leva och förökas) utanför människan.
c. Varför har inte influensavaccinet gjort att influensaviruset har utrotats?
Ett vaccin fungerar så att det lurar kroppen att producera särskilda antikroppar som
bekämpar en viss infektionssjukdom. Dessa antikroppar binder sig sedan till antigenerna i
virusets ytterhölje. Influensaviruset kan mutera och snabbt förändra sitt ytterhölje, vilket
innebär att forskarna måste skapa ett nytt vaccin varje år.
.
Fördjupningsövning
1. Ge varje elev en kopia av SW 2.
2. Låt eleverna titta närmare på världskartan och skriva vilka vaccin som krävs när man reser till
olika länder. Eleverna ska också ange vilken sjukdom som vaccinet skyddar mot och vilken
mikroorganism som orsakar sjukdomen. Information finns på www.who.int,
www.traveldoctor.co.uk eller på den lokala vårdcentralen.
69
3.2 Infektionsförebyggande åtgärder
Vaccinationer
Scenario 1 – Resultat
Kan du ge någon prognos för hur många som skulle
vara infekterade efter två veckor?
Antal elever
Dag
Infekterad
Tillfrisknar,
men är
smittbärande
Immun
1
1
0
0
2
1
1
0
3
2
1
1
4
3
2
2
5
5
3
4
6
8
5
7
7
13
8
12
377 är infekterade
25 %
Infekt.
Immun
Om den andra personens immunsystem var försvagat
skulle det ta längre tid att bekämpa infektionen och
utveckla immunitet. Då skulle den andra personen vara
smittbärande i mer än två dagar, vilket skulle leda till att
antalet infekterade personer ökade varje dag.
Rita ett diagram över antalet infekterade personer
sett över tid.
50 %
Infekt.
75 %
Immun
Infekt.
1
2
3
4
5
6
342 är immuna
Hur tror du att resultaten skulle förändras om den
andra infekterade personen hade en försvagat
immunsystem?
Scenario 2 – Resultat
Antal vaccinerade elever
Dag
233 tillfrisknar
Resultaten i den här tabellen är beroende
av hur många elever det finns i klassen
och var de som är vaccinerade sitter i
förhållande till dem som är mottagliga.
Men man kommer att se en nedåtgående
trend för antalet infekterade efterhand
som allt fler är vaccinerade.
Immun
Vad händer med
infektionsspridningen när
allt fler är vaccinerade?
Vaccinationsprogram gör att
det blir extremt svårt för
sjukdomar att spridas i ett
samhälle. Efterhand som fler
vaccineras blir de immuna
mot sjukdomen och då kan
sjukdomen inte spridas.
7
Slutsatser
3. Vad är flockimmunitet?
Flockimmunitet (gruppimmunitet) är en typ av immunitet som uppstår när vaccineringen av en
andel av befolkningen (eller djurflocken) ger skydd även åt ovaccinerade individer.
4. Vad händer när vaccineringen sjunker till en låg nivå inom ett samhälle?
Då börjar människor smittas av sjukdomen igen, vilket leder till att den kommer tillbaka.
5. Varför anses vaccin vara en förebyggande åtgärd och inte en behandling?
Vaccin används för att stärka kroppens immunitet, så att immunsystemet är redo att bekämpa
en mikroorganism som kommer in i kroppen och förhindra att den orsakar en allvarlig infektion.
70
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
infekterad
71
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
tillfrisknar,
men är
smittbärande
72
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
immun
73
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
vaccinerad
74
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
mottaglig
75
Scenario 1 – Resultat
Kan du ge någon prognos för hur många som skulle
vara infekterade efter två veckor?
Antal elever
Dag
Infekterad
Tillfrisknar,
men är
smittbärande
Immun
1
1
0
0
2
1
1
0
3
2
1
1
4
3
2
2
5
5
3
4
6
8
5
7
7
13
8
12
____________________________________________
Hur tror du att resultaten skulle förändras om den
andra infekterade personen hade en försvagat
immunsystem?
______________________________________
______________________________________
Rita ett diagram över antalet infekterade personer
sett över tid.
_________________________________________
Scenario 2 – Resultat
Antal vaccinerade elever
Dag
25 %
Infekt.
Immun
50 %
Infekt.
75 %
Immun
Infekt.
1
Immun
Vad händer med
infektionsspridningen när
allt fler är vaccinerade?
_________________
_________________
_________________
_________________
2
3
4
5
6
7
Slutsatser
1. Vad är flockimmunitet?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
2. Vad händer när vaccineringen sjunker till en låg nivå inom ett samhälle?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
3. Varför anses vaccin vara en förebyggande åtgärd och inte en behandling?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
76
Västeuropa:
Kanada:
Ryssland:
Östasien:
Asien:
Sydamerika:
Afrika:
Australien:
77
78
I avsnitt 4 ”Infektionsbehandling”
går vi in på hur antibiotika och
läkemedel används för att behandla
infektionssjukdomar
och
andra
sjukdomar.
I den här praktiska övningen
används syror och baser på
agarplattor för att illustrera bakterier
och antibiotika. Här får eleverna
arbeta i grupp och testa en rad olika
antibiotika (sura lösningar) på
bakterier (indikator i agarbasen)
som
har
odlats
fram
från
patientprover och bestämma vilken
sjukdom patienterna har utifrån en
lista.
I fördjupningsövningen uppmanas
eleverna att undersöka relevanta
”heta frågor” som rör dagens
antibiotikaanvändning.
INLÄRNINGS
RESULTAT
Alla elever
 kommer att förstå att de flesta vanliga infektioner går
över av sig själva om man ger dem lite tid, ser till att
vila, dricker mycket vätska och lever sunt,
 förstår att det är viktigt att avsluta sin antibiotikakur,
 inser att man inte ska använda antibiotika som har
skrivits ut till andra eller överblivna rester.
Särskilt intresserade elever
 förstår att om man använder för mycket antibiotika kan
det skada våra vanliga/nyttiga bakterier,
 inser att bakterier börjar bli resistenta mot antibiotika 79
..eftersom dessa läkemedel har använts för mycket
Antibiotikakapslar
LÄNKAR TILL
NATIONELL KURSPLAN
Beräknad undervisningstid
50 minuter
4.1 Infektionsbehandling
Antibiotika och läkemedel
Bakgrund
Nyckelord
antibiotika
bredspektrumantibiotika
immunsystem
infektion
läkemedel
naturligt urval
sjukdom
smalspektrumantibiotika
symtom
Material
som krävs
Per elev
 Kopia av SW 1
 Kopia av SW 2
 Handskar
Laboratorietekniker
 Petriskålar
 Basagar
 Kokplatta
 Fenolrött*
 Vaxkrita/märkpenna
 Engångspipetter
 Klorvätesyra (saltsyra)
 Korkborr
 Provrör
 Provrörsställ
Kroppen har många naturliga försvarsmekanismer som bidrar
till att bekämpa skadliga mikroorganismer som kan orsaka
infektioner. Huden hindrar mikroorganismer från att komma in i
kroppen, näsan har en klibbig hinna där mikroorganismer
fastnar vid inandning, tårar innehåller ämnen som dödar
bakterier och magen producerar syra som kan döda många
mikroorganismer om man får dem i sig. Om man lever
hälsosamt (äter rätt mat, dricker mycket vatten och får mycket
vila) kan de här naturliga barriärerna varje dag arbeta för att
hålla oss friska. Men i vissa fall kan mikroorganismer ta sig
igenom barriärerna och komma in i kroppen.
För det mesta klarar immunsystemet att besegra skadliga
mikroorganismer som kommer in i kroppen, men i vissa fall
behöver det få hjälp. Antibiotika är särskilda läkemedel som
läkare använder för att döda skadliga bakterier. Vissa
antibiotika hindrar bakterier från att reproduceras, medan andra
dödar
bakterierna.
Med
antibiotika
behandlas
infektionssjukdomar som orsakas av bakterier, t.ex.
hjärnhinneinflammation, tuberkulos och lunginflammation. Den
angriper inte virus, så antibiotika kan inte behandla sjukdomar
som förkylning och influensa, som orsakas av virus. Några
exempel på antibiotika är penicillin, erytromycin och tetracyklin.
Innan antibiotika uppfanns var skadliga bakterier ett dödligt hot.
I dag behandlas många bakterieinfektioner lätt med antibiotika –
men bakterierna kämpar emot! Efterhand som bakterier
exponeras alltmer för antibiotika blir de resistenta mot den.
Detta innebär att bakterieinfektionerna håller på att bli livsfarliga
igen. Vi kan förhindra detta på flera olika sätt:
- Genom att bara använda sådan antibiotika som din läkare
har skrivit ut till dig eftersom det är viktigt att läkemedelsordinationen har anpassats till patienten och infektionen.
* för andra indikatorer, se
www.e-bug.eu
- Genom att alltid avsluta den ordinerade kursen – annars är
bakterierna inte helt utplånade och infektionen kan komma
tillbaka.
Tillgängliga webbresurser
- Genom att inte använda antibiotika för vanlig hosta och
förkylning. Antibiotika dödar inte virus och detta kan i stället
leda till bakterieresistens.

En demonstrationsfilm
av den här övningen.

En presentation om
antibiotikaanvändning
och
antibiotikaresistens.

En lista över andra
vanliga syror/alkalier
och indikatorer som kan
användas som
alternativ.
 SH 1, bilder av rätt
resultat samt SH 1 i
PowerPoint-format
för vita tavlan.
Infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier utgör
en allvarlig hälsorisk. Patienter löper mycket högre risk eftersom
de har nedsatt immunförsvar och det är mycket svårare att
kontrollera infektionen med antibiotika. Resistenta bakterier kan
överföra sin resistens till andra bakterier.
Hälsa och säkerhet

Se till att eleverna inte rör vid vätskan och att de tvättar händerna
efter övningen.

Vissa skolor kan kräva att eleverna ska ha på sig labbrockar,
80säkerhetsglasögon.
handskar och
4.1 Infektionsbehandling
Antibiotika och läkemedel
Förberedelser
1.
Välj ut en rad olika saker som brukar betraktas som medicin, t.ex. smärtstillande medel,
aspirin, host- och förkylningsmedicin, honung, antibiotika, antiseptiska salvor, pepparmintste,
vitaminer, apelsinjuice, ingefära och probiotiska drycker.
2. Ladda ner e-Bug-presentationen om upptäckten av antibiotika och antibiotikaresistens på
www.e-bug.eu.
Inledning
1. Ställ upp de olika livsmedlen och medicinerna på bänken. Fråga eleverna vad de tror att
medicin är för något. Förklara att ordet ”medicin” har använts för ett ämne eller en beredning
som påverkar välbefinnandet, som används för att bibehålla hälsan samt förhindra, lindra eller
bota sjukdomar.
2. Be eleverna att dela upp det som står på bänken i två olika grupper: det de tror är medicin och
det som inte är det. Klassen kommer förmodligen att dela upp det i kommersiella läkemedel
och livsmedel. Förklara att många livsmedel även kan ha medicinska egenskaper (honung kan
användas som ett antibakteriellt ämne – många tror att honung hjälper mot halsont,
pepparmintste är bra för matsmältningen, ingefära och vitlök har också antibakteriella
egenskaper, apelsinjuice innehåller stora mängder C-vitamin) och många kommersiella
läkemedel bygger på dessa livsmedelskällor.
3. Framhåll att om man äter sunt kan det förhindra att man blir sjuk och måste gå till doktorn. Om
man regelbundet får i sig frukt och grönsaker som innehåller C-vitamin anses detta kunna
minska risken för vanliga förkylningar.
4. Betona att läkemedel endast ska användas för de sjukdomar som de är avsedda för. Fråga
eleverna vad de tror att antibiotika ska användas för. Understryk att antibiotika ENDAST ska
användas för bakterieinfektioner och att de inte fungerar på virus- eller svampinfektioner.
5. På www.e-bug.eu finns det en presentation om upptäckten av antibiotika och
antibiotikaresistens.
Huvudövning
1. Den här övningen ska utföras i små grupper om 3–5 personer.
2. Varje grupp ska ha en arbetsbänk där det finns:
a. 4 agarplattor med indikator, var och en märkt med ett patientnamn.
b. 4 provrörsställ, vart och ett med 5 antibiotikalösningar (TS 4), ett ställ intill varje agarplatta.
3. Ge eleverna en kopia av SW 1 och SW 2.
4. Förklara att Amy arbetar på ett sjukhuslaboratorium och ska odla mikrobodlingar från topsprov
som kommer från patienter vid en läkarmottagning. Sedan får Amy testa om
mikroorganismerna dör av olika antibiotika. Resultaten hjälper läkaren att bestämma vilken
mikroorganism som orsakar sjukdomen och om det ska skrivas ut någon antibiotika.
5. Understryk att den röda färgen betyder att det växer mikroorganismer på agarplattan. Här kan
du hjälpa dem genom att visa en agarplatta utan indikator (gul), dvs. utan tillväxt.
6. Placera plattorna på ett vitt pappersark. Eleverna ska märka varje borrhål och droppa ner
antibiotika, en droppe i taget, i hålet med respektive märkning tills hålet är fyllt med antibiotika.
7. Sätt på petriskålens lock igen och låt stå i 5 minuter.
8. Efter 5 minuter ska eleverna mäta storleken på det eventuella missfärgade området
(hämningszonen).
81
9. Eleverna ska fylla i sina arbetsblad i grupp och diskutera med läraren.
4.1 Treatment of Infection
Antibiotics and Medicine
Plenary
1.
Discuss the questions on the students worksheet with the class:
a. Antibiotics don’t cure the cold or flu, what should the doctor recommend or
prescribe to patient A to get better?
Antibiotics can only treat bacterial infections and the flu is caused by a virus.
Coughs and colds are caused by viruses and in many cases the body’s own
natural defences will fight these infections. Other medicines from the
chemist/pharmacist help with the symptoms of coughs and colds. Doctors can
prescribe pain killers to help reduce the pain and fever associated with the
infection.
b. Meticillin is normally the drug of choice for treating a Staphylococcal infection, what
would happen to Patient C’s infection if they had been prescribed Meticillin?
Nothing! MRSA (Meticillin Resistant Staphylococcus aureus) has developed a
resistance to Meticillin and as such this antibiotic has no effect on MRSA. MRSA
infections are becoming increasingly difficult to treat and Vancomycin is one of the
last effective antibiotics.
c. If you had some Penicillin left over in your cupboard from a previous sore throat,
would you take them later to treat a cut on your leg that got infected? Explain your
answer.
No, you should never use other people’s antibiotics or antibiotics which have been
prescribed for a previous infection. There are many different types of antibiotics
which treat different bacterial infections. Doctors prescribe specific antibiotics for
specific illnesses and at a dose suitable for that patient. Taking someone else’s
antibiotics may mean your infection does not get better.
d. Patient D doesn’t want to take the prescribed Meticillin for their wound infection.
‘I took more than half of those pills the doc gave me before and the infection
went away for a while but came back worse!’
Can you explain why this happened?
It is very important to finish a course of prescribed antibiotics, not just stop half
way through. Failure to finish the course may result in not all the bacteria being
killed and possibly becoming resistant to that antibiotic in future.
Extension Activity
1. Divide the class into groups. Ask each group to create a poster on 1 of the following topics
a. Due to media attention, MRSA is one of the most commonly known antibiotic
resistant bacteria. What is being done in hospitals to tackle this problem?
b. Clostridium difficile has been described as the new ‘superbug’. What is C. difficile and
how is it being treated?
c. How have antibiotics been used in areas outside human health?
82
4.1 Infektionsbehandling
Antibiotika och läkemedel
Följande förberedelser gäller för en grupp med fem elever
För att se hur arbetsbänken ska se ut kan du gå till www.e-bug.eu
Material som behövs




Petriskålar
Basagar
Kokplatta
Fenolrött
 Klorvätesyra (saltsyra)
 20 provrör
 5 provrörsställ
 Vaxkrita/märkpenna
 Engångspipetter
 Korkborr
Beredning av agarplattan
1. Bered 100 ml basagar enligt tillverkarens anvisningar.
2. Häll ut på en agarplatta när den har svalnat något men inte är fast (för att visa noll
tillväxt). Tillsätt därefter tillräckligt (~10 droppar) 2–4 procent fenolrött så att agaren blir
djupröd/mörkorange och blanda ordentligt.
3. Häll ca 20 ml i varje petriskål och låt svalna.
4. Gör fem jämnt utspridda borrhål i varje agarplatta när massan har stelnat.
5. Märk varje petriskål med ett av följande fyra namn:
a. Jean Smith
c. Anne Jones
b. Tom Harris
d. Raj Nedoma
Beredning av antibiotika (provrör)
1. Gör i ordning ett provrörsställ med fem provrör för varje patient. Märk varje provrör med
något av följande:
a. Penicillin b. Meticillin
c. Oxacillin
d. Vancomycin
e. Amoxicillin
2. Överför 5 ml av följande lösningar till provröret med respektive märkning
Penicillin Meticillin Erytromycin Vancomycin Amoxicillin
Vatten
Vatten
Vatten
Vatten
Vatten
Jean Smith
10 % HCl
5 % HCl
1 % HCl
0,05 % HCl
5 % HCl
Tom Harris
0,05 % HCl
Vatten
Vatten
1 % HCl
Vatten
Anne Jones
0,05 % HCl
Vatten
0,05 % HCl
0,05 % HCl
Vatten
Raj Nedoma
Obs: Det är extremt viktigt att ha rätt koncentration av HCl (antibiotika) för varje patient.
3. Ställ i ordning gruppens arbetsbänk på följande sätt:
a. Placera respektive patients agarplatta intill motsvarande provrörsställ fyra etapper
bort på bänken.
b. En pipett för varje provrör.
c. En linjal med mm-markeringar.
d. Det kan vara lättare för eleverna om de placerar varje patients agarplatta på ett
vitt pappersark och skriver antibiotikanamnet på papperet intill varje borrhål.
83
4.1 Infektionsbehandling
Antibiotika och läkemedel
Resultat
Patient
Penicillin
Jean
Smith
Tom
Harris
Anne
Jones
Raj
Nedoma
Organismens sensitivitet för antibiotika
Meticillin Erytromycin Vancomycin Amoxocillin
Diagnos





Influensa





Halsfluss





MRSA





Stafylokockinfektion
Met
Förklaring till resultaten
Ery
Pen
Van
Jean Smith:
Influensa orsakas av ett virus och därför har ingen antibiotika
någon effekt, eftersom antibiotika endast kan användas på
bakterieinfektioner.
Amo
Tom Harris:
Halsinfektioner är ganska vanliga och brukar bli bättre av sig själva. I
allvarliga fall kan de behandlas med de flesta antibiotika. Penicillin är
den antibiotika som är att föredra eftersom den ansvariga bakteriegruppen (Streptococcus) ännu inte har utvecklat någon resistensmekanism. Antibiotika ska inte ges i onödan vid lindriga
halsinfektioner eftersom 80 procent av fallen beror på virus, och andra
bakterier kan utveckla resistens i samband med behandlingen.
Met
Ery
Pen
Van
Amo
Met
Ery
Pen
Van
Anne Jones:
Meticillinresistanta Staphylococcus aureus (MRSA)-infektioner blir
svårare att behandla. Dessa S. aureus-bakterier har utvecklat
resistens mot meticillin, som tidigare var den antibiotika man helst
valde. Vancomycin är en av de sista försvarslinjerna mot dessa
bakterier som kan vara dödliga, men vissa organismer har
konstaterats vara resistenta även mot denna antibiotika!
Amo
Raj Nedoma:
Penicillin var den första antibiotikan som upptäcktes och
producerades, men tyvärr har många sett det som en
mirakelmedicin och använt det för att behandla många vanliga
infektioner. Detta ledde till att majoriteten av Staphylococcusbakterierna snabbt blev resistenta mot denna antibiotika. Eftersom
Ampicillin är ett derivat av penicillinet är Staphylococcusbakterierna resistenta även mot detta. Meticillin är det läkemedel
man bör välja mot denna sensitiva stafylokockinfektion.
84
Met
Ery
Pen
Van
Amo
Resultat från sensitivitetstest för antibiotika
85
Amys problem
Amy sommarjobbar på det lokala sjukhusets laboratorium. Hon har i uppgift att läsa av testresultaten
och fylla i blanketter åt läkaren. Men nu har Amy råkat blanda ihop några av testresultaten. Så här ser
hennes resultatformulär ut:
Patientens
namn
Anne Jones
Tom Harris
Jean Smith
Raj Nedoma
Organismens sensitivitet för antibiotika
Penicillin
Meticillin
Erytromycin
Vancomycin
Amoxicillin
Diagnos
( sensitiv – synlig zon,  inte sensitiv – ingen synlig zon)
Hon har gjort en isolerad odling av varje patients smittbärande organism på agarplattor. Kan du göra
om sensitivitetstestet för antibiotika och se vilken diagnos som hör till vilken patient?
Under resultaten här nedanför fyller du i rätt patientnamn för varje diagnos och vilken antibiotika du
skulle rekommendera att läkaren skrev ut.
Resultat
Patient A: ________________
Influensa
(Influensavirus)
Penicillin
Meticillin
Erytromycin
Vancomycin
Amoxicillin
Patient B: ________________
Halsfluss
(Streptococcus)
Penicillin
Meticillin
Erytromycin
Vancomycin
Amoxicillin
Hämningszonens
storlek (mm)
Hämningszonens
storlek (mm)
Rekommenderad antibiotika:
________________________________
Rekommenderad antibiotika:
________________________________
Patient C: ________________
Patient D: ________________
MRSA
(Meticillinresistanta
Staphylococcus
aureus)
Penicillin
Meticillin
Erytromycin
Vancomycin
Amoxicillin
Sårinfektion
(stafylokocksår)
(Staphylococcus
aureus)
Penicillin
Meticillin
Erytromycin
Vancomycin
Amoxicillin
Hämningszonens
storlek (mm)
Rekommenderad antibiotika:
________________________________
Hämningszonens
storlek (mm)
Rekommenderad antibiotika:
________________________________
86
Slutsatser
1. Förkylning eller influensa botas inte med antibiotika. Vad ska läkaren rekommendera eller ordinera
för att patient A ska bli bättre?
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
2. Meticillin är det läkemedel man brukar välja för att behandla en stafylokockinfektion. Vad skulle
hända med patient C:s infektion om meticillin hade ordinerats?
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
3. Om du hade penicillin kvar i medicinskåpet sedan en tidigare halsinfektion, skulle du använda det för
ett sår på benet som blivit infekterat? Motivera ditt svar.
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
4. Patient D vill inte ta meticillinet som har skrivits ut för sårinfektionen.
”Jag tog mer än hälften av de där pillren som doktorn skrev ut till mig
förra gången och då försvann det ett tag, men sedan kom det tillbaka
och var mycket värre!”
Kan du förklara varför?
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
87
88
Ordlista
aerosol
aids
analsex
antibakteriell tvål
antibiotika
antigen
antikropp
bakterier
En luftburen flytande droppe.
Förkortning av Acquired Immune Deficiency Syndrome, som är ett
samlingsnamn för olika symtom och infektioner som har uppstått genom
en särskild skada i immunsystemet till följd av humant immunbristvirus
(HIV) hos människor.
En form av sexuella aktiviteter som är inriktade på analöppningen. Vid
analt samlag förs den erigerade penisen in i ändtarmen.
En tvål som dödar vissa bakterier. Antibakteriella tvålar blir allt vanligare,
men de har inga större fördelar på skolorna jämfört med vanlig tvål.
En typ av läkemedel som används för att förstöra eller förhindra
bakteriers tillväxt.
En del av en mikroorganism som stimulerar de vita blodkropparna till att
producera en antikropp när den kommer in i kroppen.
Ett protein som produceras av vita blodkroppar som binder till
mikroorganismer den känner igen. Då blir det lättare för de vita
blodkropparna att förstöra mikroorganismerna.
Mikroskopisk encellig organism som kan vara nyttig eller skadlig för
människor.
bakteriofag
Ett virus som infekterar bakterier.
bredspektrumantibiotika
Antibiotika som dödar ett stort antal olika bakterier.
cell
Den minsta levande enheten i en organism som kan fungera på egen
hand.
Ett mjukt, flexibelt och tunt lager av fett och protein som omger varje
levande cell.
cellmembran
cellvägg
Ett stelt skyddande skikt som omger cellerna hos växter och bakterier.
cilie
Hårliknande utskott på vissa celler som svänger snabbt för att förflytta
cellen.
kocker
Klotformade bakterier.
cytoplasma
Vätske- eller geléliknande cellinnehåll.
dermatofyter
En grupp svampar som tycker om att växa i eller på hud eller hårbotten.
DNA
Deoxyribonukleinsyra. En molekyl med en spiralliknande stegstruktur
som innehåller genetiskt material inne i cellkärnan.
Snabb spridning av en infektionssjukdom till många personer i ett visst
område.
epidemisk
experiment
Ett test som utförs för att pröva om en idé eller teori stämmer.
fagocytos
Fagocyternas metod för att omsluta och äta upp oönskade
mikroorganismer.
Vita blodkroppar som ger sig på främmande föremål som kommer in i
blodomloppet.
Kroppens reaktion på en infektion som leder till en plötsligt förhöjd
kroppstemperatur.
fagocyter
feber
flagell
Trådliknande utskott på vissa bakterieutskott som hjälper dem att simma.
flockimmunitet
En typ av immunitet som uppstår när vaccineringen av en andel av
befolkningen (eller djurflocken) ger skydd även åt ovaccinerade individer.
En av de vanligaste sexuellt överförda sjukdomarna som orsakas av
bakterien Neisseria gonorrheae.
89
gonorré
Ordlista
hepatit B
herpes
HIV
hygien
Ett virus som infekterar människans lever och leder till en inflammation
som kallas hepatit.
Ett dubbelsträngat DNA-virus, herpes simplex virus, som kan överföras
sexuellt eller oralt.
Ett retrovirus som kan leda till aids (Acquired Immune Deficiency
Syndrome).
Förutsättningar och rutiner för att främja och bevara god hälsa och
minska infektionsspridning.
hölje
Ett lager av fett och proteiner som omger vissa virus.
immunisera
Utföra vaccinationer eller skapa immunitet genom att införa ett ämne
som liknar en del av den mikroorganism som man vill skydda mot.
Alla organ, vävnader, celler och cellprodukter, t.ex. antikroppar, som
skiljer mellan kroppseget och kroppsfrämmande och hjälper till att få bort
mikroorganismer eller ämnen ur kroppen.
immunsystem
infektion
inflammation
inkubera
jäsning
klamydia
kondylom
kontaminering
En sjukdom som orsakas av en mikroorganism.
En grundläggande kroppsreaktion på infektion, irritation eller annan
skada. Omfattar följande symptom: rodnad, lokal uppvärmning, svullnad
och smärta.
Att hålla bästa tänkbara temperatur och förutsättningar för tillväxt och
utveckling.
Anaerob omvandling av socker till koldioxid och alkohol med hjälp av
jäst.
Sexuellt överförd infektion som orsakas av bakterien Chlamydia
trachomatis.
En sexuellt överförd infektion som orsakas av humant papillomvirus
(HPV).
Nedsmittning eller förorening när ett område eller ett föremål är täckt av
mikroorganismer.
koloni
En grupp av mikroorganismer som växer från en enda föräldracell.
kolonisera
Förmåga att överleva och växa på människor utan att nödvändigtvis
göra någon skada.
kultur
Framodling av mikroorganismer i ett särskilt förberett växtmedium.
kön
Ord som används för att skilja mellan han- och honkön inom biologi och
reproduktion.
läkemedel
Ett ämne som används för att behandla en sjukdom eller skada.
mikrob
Ett kortare ord för mikroorganism.
mikroorganismer
Levande organismer som är så små att de inte går att se med blotta
ögat.
Ett optiskt instrument med en eller flera linser som används för att ge en
förstorad bild av små föremål, särskilt föremål som är för små för att
kunna iakttas med blotta ögat.
mikroskop
naturlig flora
naturligt urval
oralsex
Mikroorganism som finns naturligt i kroppen.
En process där fördelaktiga arvsanlag
http://en.wikipedia.org/wiki/Heritable blir vanligare för varje ny generation
i en population av reproducerande organismer och ofördelaktiga
arvsanlag blir ovanligare.
Omfattar alla sexuella aktiviteter där munnen används – vilket även kan
omfatta tunga, tänder90
och hals – för att stimulera könsorganen.
Det här materialet har utarbetats i samarbete med följande organ:
City University, London
International Scientific Forum on Home Hygiene
The Society for General Microbiology
The Department of Health
e-Bug vill tacka alla personer och organisationer som har gett oss tillstånd att sprida material
som de har upphovsrätten till. En fullständig förteckning finns på
http://www.e-bug.eu/ebug_sch.nsf/licenses
91
Genom att undervisa barn i mikrobiologi, hygien och lämplig
antibiotikaanvändning kan vi förhindra att antibiotikan blir
verkningslös framöver. När barnen blir vuxna vet de när
antibiotika ska användas och när den inte ska användas.
Det här resurspaketet innehåller information, förslag till
lektionsplaner och möjliga övningar som du kan använda i
klassrummet för att hjälpa dig att inspirera och informera dina
elever.
Undervisning om mikroorganismer kan ingå som en del av
undervisningen om organismer, beteende och hälsa i den
nationella kursplanens naturkunskapsprogram.
Det här materialet kan delas av lärare i social hälsa för
användning i teman som behandlar utveckling av en hälsosam
och säker livsstil – bakterier och virus kan påverka hälsan och
med enkla, säkra rutiner kan man minska spridningen. Genom
att använda det här materialet inom social hälsa uppfylls
samtidigt ett allmänt behov av att lära sig hur man kan göra
mer övertygade och informella val om elevernas hälsa och miljö.
92