Föda och matspjälkning
En människa är egentligen en avancerad kemisk fabrik. Kroppen tar in råvaror i form av föda och
syre. Sedan sker mängder med kemiska reaktioner i kroppen. Det bildas nya ämnen, samtdigt som
det frigörs energi och värme.
För den som ska åka Vasaloppet är det bra att ladda med kolhydrater. Det gör man genom att äta
till exempel pasta, som är rikt på kolhydrater före loppet. Då är kroppen laddad med energi inför
loppet.
Fetter är mycket energirika kemiska föreningar. Därför lagras de som en energireserv hos både
växter och djur. Det är framför allt djur som lagrar fett eftersom de förbrukar mer energi än växter.
Kolhydrater och fetter ger oss energi, men vi behöver också proteiner. Proteiner bygger upp
kroppen och får allt att fungera. Proteiner finns framför allt i kött, fisk, mjölkprodukter och ägg.
Förutom kolhydrater, fetter och proteiner behöver kroppen också vitaminer och mineralämnen. Vi
måste få vitaminerna och mineralämnena med maten, för kroppen kan inte själv tillverka
vitaminer.
Syfte
Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
Genomföra systematiska undersökningar i kemi.
Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband
i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll - arbetet kommer att handla om
-
Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i
människokroppen, till exempel matspjälkning.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och
utvärdering.
Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och
samhällsdiskussioner med koppling till kemi.
Konkretisering av mål - du ska kunna
Fotosyntes och cellandning
-
Redogöra för vilka näringsämnen vi behöver.
Beskriva vad som sker vid fotosyntesen och cellandningen.
Beskriva sambandet mellan fotosyntesen och cellandningen.
Kolhydrater
-
Redogöra för vad kroppen behöver kolhydrater till.
Redogöra för hur kolhydrater är uppbyggda.
Ge exempel på några enkla och några sammansatta sockerarter.
Ge exempel på sötningsmedel och dess effekter.
Förklara skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater.
Fetter
-
Redogöra för vilken funktion fett har i kroppen.
Beskriva hur ett fett är uppbyggt.
Förklara skillnaden mellan mättat, omättat och fleromättat fett.
Proteiner
-
Redogöra för vilka funktioner proteiner har i kroppen.
Förklara hur ett protein är uppbyggt.
Redogöra för vilka födoämnen som innehåller protein.
Vitaminer och mineralämnen
-
Redogöra för några vitaminer, i vilka livsmedel de finns och vad de används till.
Redogöra för några olika mineralämnen och vilken funktion de har i kroppen.
Laboration
-
Analysera ett livsmedel för att ta reda på om det innehåller socker, stärkelse, fett eller protein.
Arbetssätt
-
-
Du förbereder dig hemma för varje lektion genom att titta, lyssna eller läsa inför nästa lektion
enligt informationen på Andreas undervisningssida.
Efter du tittat på genomgången svarar du på de frågor som hör till genomgången.
Lektionerna inleds med att Andreas kort sammanfattar genomgången och tar upp de frågor
som eleverna förberett.
Resten av lektionen ägnas åt att eleverna under Andreas handledning arbetar aktivt
tillsammans, genom exempelvis laborationer, diskussioner, samt repetitions- och
fördjupningsfrågor.
Området avslutas med ett skriftligt och praktiskt prov, samt en utvärdering.
Bedömning
Skriftlig
Skriftligt prov vecka 48.
Muntlig
I samband med diskussioner på lektionsgenomgångarna.
Praktisk
Laborativa undersökningar i grupp på lektionerna och enskilt genom
livsmedelsanalysen i samband med det skriftliga provet vecka 48.
Inlämning
Laborationsrapport.
