A
B
C
D
E
Barn och Ungdom
Tjänsteutlåtande
Kungsholmens
stadsdelsförvaltning
sid 1 (7) 2002-11-12
Dnr 422-110-02
Handläggare: Anette Tibbling / Björn Doeser
Tfn: 08 692 19 30 / 08 508 08 019
Till
stadsdelsnämnden
Skolinspektörernas halvårsrapport 2001
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna.
Göran Månsson
Stadsdelsdirektör
Birgitta Dahlin
Verksamhetschef
Box 49039, 100 28 Stockholm, Besöksadress: S:t Eriksgatan 47
Tfn: 08 508 08 000, Fax: 08 508 08 099
E-post: [email protected]
ABCDE
Sammanfattning
Skolinspektörernas rapport omfattar staden som helhet. Uppdraget har
varit att särskilt fokusera på de naturvetenskapliga ämnena (biologi, fysik
och kemi), teknik, matematik och svenska som andra språk. Man har även
belyst de lokala styrdokumenten och pekar på nödvändigheten av
förändringar i såväl lärarens som skolledningens arbetssätt. Vidare
redogörs för de förbättringsmöjligheter som skolinspektörerna lyft fram
och hur skolenheterna i stadsdelen uppfattar sig i jämförelse med den bild
som ges. Uppfattningen från stadsdelens skolor är att det behövs mer
kunskap, ökad medvetenhet och mer tid, kraft och ledning i arbetet med att
skapa relevanta arbetsplaner utifrån de mål och intentioner som de
nationella styrinstrumenten ger uttryck för. Arbetet med kravnivåerna har
gett ny kraft för fortsatt utvecklingsarbete.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom enheten Barn och Ungdom.
Bakgrund
Rapporten från skolinspektörerna omfattar endast första halvåret 2001.
Skolinspektörerna har därefter fått förändrat uppdrag, som innebär att från
och med hösten 2001 redovisas deras rapporter i den för staden
gemensamma kvalitetsredovisningen.
Uppdraget första halvåret 2001 var att särskilt fokusera på
naturvetenskapliga ämnen (biologi, fysik och kemi), teknik, matematik
och svenska som andra språk. I rapportens inledning belyser man även ett
angeläget didaktiskt område, de lokala styrdokumenten och pekar på
nödvändigheten av förändringar i såväl lärarens som skolledningens
arbetssätt.
Sammandrag av rapporten
Det är hög tid för många skolor att ta fram en relevant arbetsplan för sin
verksamhet ”Från styrdokument till utvärdering”
”Det tidigare nyckelbegreppet metodik har tonats ned och utgör numera en
underordnad del av ämnesdidaktiken, som även inrymmer
transformeringar av nationella styrdokument till lokal nivå, utvärdering
och uppföljning av genomförd undervisning mm ”. Det finns flera delar i
denna vetenskap som läraren aldrig fått någon utbildning i att hantera, t ex
att tolka nationella styrdokument för att utifrån dessa utarbeta lokala
arbetsplaner. Skolinspektörerna tycker att betydligt mer tid måste avsättas
för uppgiften och att lärarna måste erbjudas kompetensutveckling så de
kan känna sig nöjda med sitt arbete.
ABCDE
Skolinspektörerna lyfter fram följande förbättringsmöjligheter:
Tid för att utarbeta lokala arbetsplaner.
Didaktisk kompetensutveckling – från nationella styrdokument till
lokala arbetsplaner – för såväl skolledare som lärare.
Organisation och struktur så att medarbetarnas skilda kompetenser
utnyttjas på bästa sätt.
Lärarnas yrkesroll diskuteras och prioriteringar göras så att
arbetsuppgifterna stämmer väl överens med lärarnas profession.
Skolledningens uppföljning av resultat och tillämpningar av lärarnas
prestationer.
Satsningarna från statligt och lokalt håll att intressera ungdomar för
naturvetenskapliga och tekniska studier har inte gett tillfredsställande
effekter i stadens grundskolor
Skolinspektörernas rapport visar på brister i detta avseende. Det ämne som
kanske av naturliga skäl fungerar bäst är biologi och då redan från
förskolan. För ämnet teknik anser skolinspektörerna att det helt saknas
förutsättningar att nå målen. Även på de skolor där det fungerar väl har
ämnet tidsmässigt otillräcklig plats och eleverna tar både lunchraster och
fritid i anspråk för att göra klart sitt arbete. Ämnets status som eget ämne
och de nationella måldokumenten återspeglas inte i verkligheten.
De naturvetenskapliga ämnena fysik och kemi beskrivs som föga
inspirerande inslag i elevernas vardag.
Trots att matematik av de flesta anses vara det näst viktigaste ämnet i
skolan förs inte pedagogiska diskussioner och utvecklande av
arbetsmetoder på ett sätt som ämnet och eleverna förtjänar. Bland annat
efterlyser man en kontinuitet från förskolan till gymnasiet.
Förbättringsmöjligheter:
Lärarnas kunskaper behöver förbättras speciellt i ämnet teknik – de
som genomgått en fortbildning motsvarande 5 p bör erbjudas
ytterligare fördjupad fortbildning.
Teknik måste ses som ett eget ämne och ges tid.
Rektorerna måste i högre grad studera de nationella styrdokumenten
och tillsammans med berörd personal lägga upp en strategi så att
förutsättningar skapas för att nå målen.
Pedagogiska diskussioner behövs i matematik om
- grupperingsprinciper för ökad individualisering
ABCDE
- metodik och arbetsformer utifrån ett längre tidsperspektiv; förskolagrundskola - gymnasium
- laborativa inslag och muntliga resonemang
Mätningarna av elevernas utbildningsresultat måste analyseras och
omsättas i åtgärder.
Situationen för elever som undervisas i svenska som andraspråk skiljer sig
ordentligt åt mellan skolor i olika områden
Enligt kursplanen för svenska som andra språk är syftet med utbildningen
att eleverna ska uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket
som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har.
Svenska som andra språk är ett eget ämne men ändå inte och det ser helt
olika ut mellan olika stadsdelar. I invandrartäta stadsdelar har man oftast
en inställning att alla lärare ska ha kännedom om svenska som andra språk
och genomsyra hela organisationen. Där finns många goda exempel bl a i
Kvarnbyskolan där eleverna i åk 5 nådde 100% måluppfyllelse i nationella
proven i ämnena svenska och matematik. Nackdelen för eleverna i dessa
stadsdelar är avsaknaden av svenska i omgivningen. Som motpol nämns
områden som Bromma, där eleverna har vad man kallar ”ytflyt” genom
omgivningen. Det poängteras dock att detta inte är liktydigt med
tillräckliga kunskaper i svenska för att t ex klara de senare årens mer
krävande teoretiska och resonerande studier. Det framhålls att det är
viktigt att alla lärare även i Bromma har grundläggande kunskaper om
svenska som andra språk.
Möjligheterna att läsa ytterligare språk tas även upp. Det finns inte belägg
för att det är olämpligt för elever med svenska som andra språk att läsa
ytterligare språk. En del forskare säger t o m att dessa elever har bättre
förutsättningar för ett inlärande av ytterligare ett språk.
Förbättringsområden:
Lärarnas och skolledarnas kunskap och kompetens
Adekvata prov för bedömning
Organisation
Status
Information
Skolornas synpunkter
För att få en bild av läget i skolorna på Kungsholmen och det
utvecklingsarbete som bedrivs har samtliga skolenheter besökts och lärare
och skolledare har lämnat sina synpunkter på rapporten.
Till viss del känner man igen sig i rapporten. Den generella uppfattningen
är att det behövs mer kunskap, ökad medvetenhet och mer tid, kraft och
ABCDE
ledning i arbetet med att skapa relevanta arbetsplaner utifrån de mål och
intentioner som de nationella styrinstrumenten ger uttryck för. Arbetet med
kravnivåerna har gett ny kraft för fortsatt utvecklingsarbete, bl a i ämnet
svenska 2 . Inom ämnesområdet Ma-No-Teknik möter man en betydligt
positivare bild än den som beskrivs i skolinspektörernas rapport för staden
som helhet.
Vid samtliga skolbesök framhölls arbetet med kravnivåerna som ett
mycket bra initiativ att öka både diskussionen lärare emellan och som
hjälpmedel att kommunicera i vad som förväntas av eleverna. I arbetet
med kravnivåerna kan elever och föräldrar ges större förutsättningar att
delta aktivt i planeringen och följa läroprocessen.
Arbetet med kravnivåerna har satt fokus på uppdraget och återuppväckt
intresset för de lokala arbetsplanerna och att diskutera bedömningskriterier, individualisering och hur man skapar en ”röd tråd” från
förskoleklass till år 9.
Det har varit utvecklande att få en diskussion mellan skolenheterna och
därigenom ta tillvara varandras kunskaper och erfarenheter. Kunskapen
om vad andra gör är trots alla ansträngningar inom området ganska liten
och märks främst vid övergången till årskurs 6 då eleverna byter skola.
Detta diskuterades bl a på Kullskolan, där en av lärarna tog upp att hon
känt krav på sig att se till att hon åtminstone gått igenom det mottagande
skola ”kräver” att eleverna ska kunna, trots att en del av eleverna inte hade
tillräcklig grund. Individualisering fick stå tillbaka för mottagande skolas
krav – en erfarenhet som med ökad kommunikation mellan skolenheterna
om kravnivåer och bedömningskriterier förhoppningsvis leder till en
fortsatt didaktisk diskussion och förändrat arbetssätt.
Några nämner att man känner väl till kravnivåerna för det ämne man
arbetat med, men att man behöver mer tid för att ta del av vad som krävs i
andra ämnen. Att kravnivåerna är en miniminivå nämns av många som att
det inte uppfyller de krav man bör ställa på ett styrdokument. Här finns
således både intresse och behov av fortsatt gemensamt utvecklingsarbete.
Möjligheterna i de resurser och kunskaper som finns och vikten av att ta
tillvara pedagogiska kunskaper och erfarenheter poängteras, liksom att
stadsdelen ska dra ökad nytta av de satsningar på t ex mentorsutbildning
som genomförts.
Att frigöra tid för utvärdering och pedagogisk diskussion har tagits upp
och förslag finns till förändring. Fortbildningsgruppen på Eiraskolan har
t ex föreslagit förändrat mötesschema för att ge utrymme för kollegial
handledning/reflekterande samtal och pedagogisk diskussion.
ABCDE
På Rålambshovsskolan finns goda exempel på resultatet av ett ”pågående
didaktiskt samtal” i form av egna dokument som beskriver skolans lokala
arbetsplan och betygskriterier samt nyttjandet av kollegialt samarbete för
att kunna erbjuda nivågrupperingar mm.
Ma-No-Teknik
Skolinspektörernas negativa syn delas varken av lärare eller skolledare.
Skolorna är väl tillgodosedda vad gäller material och fysiskt utrymme.
No-Teknik salar finns t o m på F-5 skolor, vilket är ovanligt. De som inte
har NO-salar anger det som en brist med tanke på att man gärna vill ha
material samlat på ett ställe och att det är bra om det finns möjlighet att
låta arbetsmaterial stå kvar framme under en hel lektionsserie tills
arbetsområdet är slutfört.
Halvklasstimmar för teknik efterfrågas och borde gå att tillskapa genom
ett ökat kollegialt samarbete och en ökad integrering av skola och
skolbarnsomsorg. I vissa enheter används fritidspersonalens kunnande
och det finns stora möjligheter att utveckla och bygga vidare på
arbetslagens gemensamma resurser både vad gäller kunnande, tid och
resurser.
Brist på kunskaper eller intresse för Ma-NO-Teknik förefaller inte vara
något större problem i Kungsholmens skolor. Många av lärarna har
mycket goda kunskaper, vilket genom ökat ämnenssamarbete skulle kunna
delges andra.
Rålambshovsskolan har på eget initiativ, utan att få del av den speciella
satsning på Ma/No som staden genomfört i andra skolor, byggt upp en
egen profil med sådan inriktning i varje arbetslag. Intresset från elever
som söker sig till skolan är mycket stort och resultaten är goda.
Fridhemsskolan deltar med två lärare på ”Naturvetenskapligt” inom
projektet –Natur och teknik för alla - en mycket praktiskt och konkret
inriktad utbildning med ett experiment i veckan. En stor vinst med
utbildningen är de tekniklådor med arbetsmaterial som deltagarna får för
vidare användning i sin skola. Deltagarna i utbildningen har möjlighet att
gå en efterföljande handledarutbildning. Intresse finns förutsatt att den
egna skolan inte belastas med kostnader. De som går utbildningen
förväntas handleda även arbetslag från andra skolor.
På Fridhemsskolan tycker man sig ha kommit långt med att utveckla
NO-arbetet. Lärare som undervisar har inriktning NO i sin utbildning.
Arbetsplaner finns som fungerar i det praktiska arbetet. Lärarna lyfter
fram vikten av skolledningens intresse och stöd. Kravnivåer har utarbetats
utifrån stadsdelens gemensamma mål, därutöver arbetar man utifrån de
ABCDE
kursplaner som skolan har och som fortlöpande revideras. Man poängterar
att det är viktigt att inte förbise de svårigheter många upplever med att
undervisa i ämnen som fysik och kemi - det är inte bara i ämnet teknik det
är svårt att göra rätt.
Teknik behöver inte vara eget ämne anses på F-5 skolorna. Ämnesintegrering är viktig och är dessutom ett grundläggande inslag i t ex
fortbildningens innehåll.
En pedagogisk diskussion i matematik har inte framförts som något större
problem. Läromedlen styr mycket och de som lyckats gruppera eleverna
efter elevernas individuella försättningar är nöjda. Arbetet med att i ämnet
svenska införa LUS, läsutvecklingsschema, förväntas följas med
motsvarande satsning för att följa elevernas matematiska utveckling. Det
saknas också bra diagnosmaterial för att på ett tidigt stadium upptäcka
elever med dyskalkyli.
.
Svenska 2
Få elever har annat hemspråk än svenska. De lärare som undervisar i
svenska som andra språk har i samband med arbetet med kravnivåerna,
framskridna planer på att bilda en grupp för det vidare arbetet med att
utveckla undervisningsmetodiken kring ämnet svenska 2.
Prestationer
I sammanhanget ska framhållas att stadsdelens elever visar på goda
resultat utifrån t ex de nationella proven i svenska, engelska och
matematik. Ett fåtal elever fick underkänt i något eller några av momenten
inom respektive provserie och ämne, men lyckades med stöd av
sommarskolan uppnå godkända betyg och kunde därmed ges
gymnasiebehörighet.
Av 244 elever som avslutat grundskolan i och med läsåret 2001/02 är det
endast fyra elever som inte nått gymnasiebehörighet trots uppgjorda
individuella åtgärdsprogram. Med undantag för dessa fyra elever, är det
förvaltningens bedömning att skolarbetet i stadsdelens skolor uppvisar ett
mycket gott resultat.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden lägger rapporten till
handlingarna.
Bilaga
Skolinspektörernas halvårsrapport 2001.
ABCDE
.
.
