=
KURSPLAN LFR110, LFR210
Kommentarmaterial
Gäller fr.o.m. vt 10
Franska för blivande lärare KOMMENTARDEL till Inriktningen Franska 1. Inledning Inom inriktningen franska finns två kurser, LFR110 (30 hp) och LFR210 (30 hp), mot‐
svarande två terminers studier på helfart. Av dessa totalt 60 högskolepoäng utgörs 15 av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Godkänt resultat på LFR110 och LFR210 ger behörighet att undervisa i franska i grundskolans år 6‐9. För behörighet att undervisa i franska inom gymnasieskolan krävs dessutom fördjupningskurs i franska om 30 hp. 2. Förklaring av centrala begrepp Styrdokument är lagar och regler som styr verksamheten inom skola och vuxenutbildning. Se: www.skolverket.se Med ämnes‐ och språksyn avses i detta sammanhang hur styrdokumenten är formulerade i förhållande till språkämnenas roll och syfte i grundskolans och gymnasieskolans utbildning, liksom vilka delar av språket, färdigheter och förmågor som fokuseras. 3. Professionsaspekter av kursens innehåll Kunskaper i moderna språk är värdefulla i en värld med allt fler internationella kontakter både inom arbetsmarknaden och i den privata sfären. Franska har varit och är fortfarande ett viktigt språk i kommunikation av olika slag inom t.ex. internationell diplomati. Studier i det franska språket vidgar perspektiven på franskspråkiga kulturer. Utbildningen syftar till att ge studenterna verktyg för att kunna undervisa i ämnet franska på grundskolans senare år (6‐9) och, efter påbyggnad med fördjupningskurs i franska om 30 hp, även inom gymnasieskolan. Studenterna skall under sin utbildning därför göras förtrogna med målen för skolans språkundervisning enligt läroplaner och Sidan N av P =
GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LFR110 LFR210 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. vt 10 kursplaner samt bekanta sig med Europarådets CEFR‐skalor. Studenterna skall dels skaffa sig en god skriftlig och muntlig språkfärdighetsnivå tillsammans med kunskaper om språket och målspråkslandet, dels lära sig att omsätta sina ämneskunskaper så att de kan använda dem i sin framtida språklärarprofession, vilket bland annat innebär att analysera, bedöma och dokumentera elevers lärande och utveckling, samt att tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter jämte relevanta forskningsresultat. Det innebär vidare att kunna konkretisera skolans syfte om att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga hos eleverna liksom deras perspektiv på omvärlden och på olika kulturer. Innehållet har valts i förhållande till ovannämnda mål och omfattar studier och övningar i muntlig och skriftlig språkfärdighet, grammatik, litteratur, realia/samhälls‐
kunskap, kultur, språklig variation och språkdidaktik. Den sistnämnda delkursen knyter ihop övriga delkurser samtidigt som dessa har didaktisk och professionell infärgning. Genom att studenterna blir förtrogna med teorier om språkinlärning och språkdidak‐
tiska grundidéer och också får möjlighet att se och själva pröva hur dessa fungerar i undervisningssammanhang genom tillämpning av dem i samband med den verksam‐
hetsförlagda delen av utbildningen (VFU), får de verktyg för att kunna göra didaktiska val beträffande stoff och arbetssätt i förhållande till olika individers och gruppers behov. Studenterna ska inte bara ha förmåga att inta ett undervisningsperspektiv, utan också, bl. a. genom kopplingar till det allmänna utbildningsområdet, kunna relatera inrikt‐
ningskursens innehåll till de perspektiv som fokuseras där och betrakta undervisnings‐
verksamhet även ur den lärandes perspektiv, ur ett socialt perspektiv och ur ett sam‐
spelsperspektiv. 4. Genus‐ och värdegrundsperspektiv Genus‐ och värdegrundsperspektiv beaktas vid val av kurslitteraturen och tas upp vid de gemensamma textdiskussionerna eller i samband med andra förelagda diskussions‐
ämnen inom t.ex. delkurser i muntlig språkfärdighet, realia och samhällskunskap. Perspektiven som aktualiseras kan ha nutida eller historiska förhållanden som utgångspunkt och vara knutna till idéhistoriska eller filosofiska traditioner. Genom att själva på målspråket reflektera kring frågor av detta slag stimuleras studenterna att i sin framtida lärarprofession ge språkinlärningen ett innehåll som bidrar till att förankra samhällets värdegrund hos eleverna. 5. IKT IKT är idag ett viktigt redskap som kommunikationsmedel, liksom vid sökande och strukturering av olika former av kunskap och information. I kurserna uppmuntras och illustreras användande av IKT också som ett medel för att öka studenternas egen och deras framtida elevers språkliga kompetens. En viktig aspekt av IKT är att reflektera Sidan O av P =
GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN LFR110 LFR210 Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. vt 10 kring användningen av olika digitala medier så att studenterna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till dessa. 6. Integration Genom portfoliodokumentation av de erfarenheter studenterna har av ämnesteoretiska och språkdidaktiska studier tillsammans med verksamhetsförlagd utbildning får stu‐
denterna tillfälle att reflektera över relationen mellan dessa, liksom över hur ämnesteo‐
retiska kunskaper kan ligga till grund för didaktiska ställningstaganden och utmynna i effektiva val av stoff och metod i det praktiska arbetet i undervisningsverksamhet. Ett mål med dokumentationen är också att få studenterna att se möjligheter till integration mellan ämnen och på så sätt bidra till en helhetssyn på skolans verksamhet. 7. Progression Mellan kurserna finns en progression beträffande såväl färdighetsaspekter (d.v.s. studenternas egen förmåga att använda sig av målspråket ‐ franska) och didaktisk kompetens, som kunskaper om språket, om franskspråkiga länder och deras kultur. I lärandemålen och i beskrivningen av delkurserna uttrycks en progression angående studenternas målspråksbehärskning liksom deras kunskaper om det franska språkets struktur och utveckling, franskspråkig litteratur, kultur och samhällsförhållanden i fransktalande världen, samt inom det språkdidaktiska området. Progression avseende språkdidaktik sker genom att studenterna inom LFR110 görs förtrogna med skolans styrdokument liksom med forskning kring språkinlärning och språkdidaktiska grundidéer. Studenterna får genom klassrumsobservationer undersöka och reflektera över hur språksyn, styrdokument och teorier om lärande konkretiseras i klassrummet. LFR210 fokuserar yrkesprofessionen och det normativa uppdraget. Kursen ger studenterna redskap för att konkretisera teorier kring språkinlärning i undervisningen samt kunna göra didaktiska val i undervisningssammanhang beträffande stoff och arbetsformer. De skall efter denna kurs också känna till och kunna tillämpa olika teorier och metoder för bedömning och betygsättning och kunna ta hänsyn till varje elevs särskilda behov. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska spegla denna progression, så att studen‐
terna får tillfälle att först (LFR110) framför allt iaktta lärandeprocesser och relatera dem till styrdokument och teorier kring språkinlärning, men också själva hålla i kortare undervisningsmoment. Under den andra terminens verksamhetsförlagda utbildning (LFR210) ska studenterna få möjlighet att pröva på att omsätta lärandeteorier i praktiken genom att planera aktiviteter där elevers receptiva, interaktiva och produk‐
tiva färdigheter utvecklas. Sidan P av P =
