Nationalräkenskaper med uppgifter

NATIONALRÄKENSKAPER och grundläggande begrepp
Av Joakim Persson, 2010-10-18.
Läsning: OSP, Kap. 5: Measuring a nation’s production and income.
OSP, Kap.6: Unemployment and Inflation.
Berg, Kap. 11, s. 205-209: BNP:s sammansättning
Distansstudenter (men inte campusstudenter) skall lämna in svar på 4 examinationsfrågor.
MAKROEKONOMI: KORT INTRODUKTION
Ekonomi är läran om hushållning av knappa resurser. Nationalekonomi innehåller dels
mikroteori som utgår från enskilda individer, företag och hushåll, dels makroteori som
behandlar ekonomin som helhet, t ex den globala, nationella, regional eller lokala ekonomin.
Sålunda används makroteori för att förstå ekonomiska förhållanden globalt, nationellt,
regionalt eller lokalt, t ex i den egna kommunen.
Makroekonomin kan i sin tur delas in i två huvuddelar; en huvuddel är konjunkturcykelanalys
som studerar BNPs kortsiktiga fluktuaktioner kring en uppåtgående långsiktig trend och den
andra huvuddelen är tillväxtteorin som förklarar den uppåtgående trenden. Historien visar på
produktionsnedgångar och uppgångar kring en långsiktig uppgående trend, och att
arbetslöshet resp. brist på arbetskraft upprepas äver tid. Förut var sk konjunkturcykler – som
innefattar en låg- och en högkonjuktur – ca 5 år. Idag är de mer oregelbundna.
NATIONALRÄKENSKAPER, BEGREPPEN ARBETSLÖSHET OCH INFLATION:
OSP kap. 5, 6
BNP (bruttonationalprodukt) är marknadsvärdet av alla nyproducerade slutprodukter av varor
och tjänster som produceras i ett land under 1 år. BNP är lika med summan av
förädlingsvärdet (=försäljningsvärde – kostnader för insatsvaror) i ekonomins alla branscher.
BNP är lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är slutet
gentemot omvärlden och ungefär lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är
öppet gentemot omvärlden. En skillnad mellan BNP och inkomsterna uppkommer om landet
får gåvor från utlandet och om landets invånare har kapitalinkomster från företag som är
verksamma i utlandet och om vissa av invånarna arbetar utomlands. Sålunda är BNP är kakan;
den delas mellan offentlig sektor och individerna (som är kapital- och arbetstagare.)
På engelska heter BNP GDP (Gross Domestic Product). Det finns tre sätt att mäta BNP på:
1. Summan av alla utgifter för nyproducerade inhemska slutprodukter (varor och
tjänster) för landets hushåll, företag, landets offentliga sektor och från utlandet.
Dvs. BNP = hushållens konsumtion (C) + Företagens bruttoinvesteringar (I)+ den
offentliga sektorns inköp av nyproducerade slutprodukter (G) + exportvärdet (X) –
importvärdet (M). Notera att eftersom ett lands hushåll och företag samt landets
offentliga sektor inte endast köper inhemskt måste vi dra bort importvärdet.
Exportvärdet – importvärdet betecknas ofta NX som kallas handelsbalansen. Av detta
följer: BNP= C+I+G+NX.
2. Summan av alla inkomster
3. Summan av värdet av all produktion, eller det totala förädlingsvärdet, som på engelska
kallas value added.
BNP kan således mätas på tre olika sätt. Den andra BNP-beräkningen, summa inkomster
avser endast sådana inkomster som är en ersättning för produktion av varor och tjänster, dvs.
löne- och kapitalinkomster. För den enskilde familjeförsörjaren är det kanske ingen skillnad
på barnbidrag och lön. Men i BNP räknar vi endast in lön eftersom den är ersättning för någon
vara eller tjänst som producerats. Barnbidraget är en penningöverföring (transferering från
stat till hushåll) och utelämnas när BNP beräknas.
När vi använder tredje beräkningssättet, summa produktion, så kan vi inte addera alla företags
försäljningsvärde. Vi måste dra bort värdet av insatsvaror från andra företag (intermediate
goods), de har ju redan räknats som produktion från ett annat företag. Gör vi inte detta blir det
dubbelräkning.
När man väl har lärt sig den tekniska beräkningen är det dags att tolka det man fått fram. BNP
i Sverige var 2 600 mdr. år 2006 ( www.scb.se ). Det är en ökning med ca 4% sedan år 2005.
Ökningen kan delas in i två delar, dels har priserna stigit (har prisökningen varit 4% så
förklarar den hela ökningen) dels har produktionen kvantitativt ökat. Det är det sistnämnda vi
är mest intresserade av. Genom att räkna bort prisökningar får vi fram den sk. reala ökningen,
den var ca 2,5%%. Tekniken för att göra denna beräkning finner ni i kapitlet. Den reala
ökning visar på hur mycket mer varor och tjänster vi har till vårt förfogande.
Prisökningar är ett störande moment när vi är intresserade av reala storheter. Prisernas
procentuella ökningstakt kallar vi i dagligt tal för inflation. Kom ihåg att inflation är den
genomsnittliga prisnivåns ökningstakt i procent. Om vi sätter priserna till 100 ett år och de
stiger till 110 nästa år så är inflationen 10%. Stiger priserna till 115 året därpå så har
inflationen sjunkit till 4,54% eftersom 4,54 =(115-110)/110. Priser kan alltså stiga trots att
inflationen sjunker. Inflationen mäts främst med konsumentprisindex men även med BNPdeflatorn.
Slutligen har vi begreppet arbetslöshet. Arbetslösheten är en allvarlig komplikation som följer
av en produktionsminskning. Inte nog med att en massa produktion uteblir den kan dessutom
föra med sig sociala problem, om den blir långvarig. I kapitlet struktureras arbetslösheten upp
i olika typer. Det är ingen självklarhet hur vi mäter arbetslöshet. Den metod som presenteras i
boken gäller i huvudsak alla västländer inkl Sverige.
Efter att ha läst kap. 5 skall du kunna följande:
1. Förklara var och ett av de tre sätten för att beräkna BNP
2. Förklara skillnaden mellan real BNP och nominell BNP
3. Förklara vad som ingår i C, privat konsumtion
4. Förklara vad som ingår i I, privat bruttoinvestering.
5. Förklara skillnaden mellan nettoinvestering och bruttoinvestering
6. Förklara vad som ingår i G, offentlig sektors utgifter för köp av varor och tjänster.
7. Förklara begreppet nettoexport
8. Skilja på begreppen GDP och GNP (BNP och BNI på svenska).
9. Beräkna NNP
10. Beräkna inflation med hjälp av GDP-deflatorn
11. Förklara de olika faserna i en konjunkturcykel
12. Kritiskt granska BNP som mått på välstånd.
Efter att ha läst kap. 6 skall du kunna följande:
1. Förklara hur man mäter arbetslöshetsgrad (unemployment rate)
2. Förklara hur man mäter grad av arbetskraftsdeltagande (labour force participation rate)
3.. Särskilja arbetslöshet grundad på säsongs, friktion, struktur och cykliska förändringar
4. Förklara begreppet naturlig arbetslöshet (natural unemployment rate).
5. Precisera vad som menas med full sysselsättning.
6. Förklara begreppet inflation
7. Beräkna inflationen med hjälp av konsumentprisindex.
8. Förklara begreppet deflation
9. Redogöra för inflationens kostnader.
Begrepp
GDP
GNP
Intermediate goods
Depreciation
Government purchases (G)
Transfer payments
Trade deficit
Trade surplus
Value added
Recession
Expansion phase
Peak
Trough
Labour force
Anticipated inflation
Unanticipated inflation
- BNP
- BNI
- Insatsvaror
- Förslitning (avskrivning)
- Offentlig sektors köp av nyproducerade varor och
tjänster
- Transferering, penningöverföring, från offentlig
sektor till hushåll (eller företag).
- handelsunderskott med utlandet
- Handelsöverskott med utlandet
- Förädlingsvärde=försäljningsvärde –
kostnader för insatsvaror
- Konjunkturnedgång
- Konjunkturuppgång
- Konjunkturtopp
- Konjunkturbotten
- Arbetskraft
- Förväntad inflation
- Oväntad inflation
Start: Föreläsning:
NATIONALRÄKENSKAPER: Mäta produktion och inkomst
Bruttonationalprodukten (BNP) till marknadspris är marknadsvärdet för alla nyproducerade
slutprodukter (varor och tjänster) som produceras i ett land under ett år.
På engelska heter BNP Gross Domestic Product (GDP).
BNP är lika med summan av förädlingsvärdet (=försäljningsvärde – kostnader för insatsvaror)
i ekonomins alla branscher.
BNP är också lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är slutet gentemot
omvärlden och ungefär lika med inkomsterna för individerna i landet om landet är öppet
gentemot omvärlden. En skillnad mellan BNP och inkomsterna uppkommer om landet får
gåvor från utlandet och om landets invånare har kapitalinkomster från företag som är
verksamma i utlandet och om vissa av invånarna arbetar utomlands. Sålunda är BNP är kakan;
den delas mellan offentlig sektor och individerna (som är kapital- och arbetstagare.)
BNP kan mätas på 3 sätt:
Metod 1. från utgiftssidan; dvs. genom att mäta utgifterna för nyproducerade slutprodukter.
Metod 2. från inkomstsidan; dvs. genom att summera löner och kapitalinkomster.
Metod 3. från produktionssidan. BNP kan beräknas genom att summera förädlingsvärdet i alla
branscher
I
ekonomin.
Förädlingsvärde
=
totalintäkt
–
kostnader
för
inputs/produktionsfaktorer som inte är arbetskraft och kapital, vilket t ex är insatsvaror.
Förädlingsvärde på engelska är value added.
I en hypotetisk ekonomi utan offentlig sektor utan internationell handel (Export=import=0):
Income, Expenditure
And the Circular Flow
There are 2 ways
of viewing GDP
Total income of everyone in the economy
Total expenditure on the economy’s
output of goods and services
Income $
Labor
HOUSEHOLDS
supply the factors of production (capital and labor)
to FIRMS which use
Households
Firms
these factors of production to produce final goods and services that are sold to the
HOUSEHOLDS.
Goods
Expenditure $
For the economy as a whole, income must equal expenditure.
GDP measures the flow of dollars in this economy.
Metod 1 mäter BNP från baserat på utgifterna för nyproducerade varor och tjänster
(slutprodukter). Det är pilen längst ner i diagrammet ovan. Metod 2 mäter BNP från
inkomstsidan. Det är pilen längst upp i diagrammet ovan. Den visar inkomsten för ersättning
för arbete och kapital. Kapitalinkomster från företagen till hushållen sker eftersom hushållen
äger företagen. Med andra ord, företagen använder produktionsfaktorerna arbete och fysiskt
kapital (maskiner och byggnader), som ägs av hushållen, till att producera varor och tjänster
som säljs till hushållen. Hushållens utgifter för varor och tjänster är lika med
faktorinkomsterna, dvs. arbets- och kapitalinkomsterna (löner, räntor och vinster) enligt
ekonomins kretslopp.
Ex. på method 3; som innebär att BNP mäts genom att summera förädlingsvärdena I
ekonomins olika branscher. I detta ex. antar vi att det finns en slutprodukt i ekonomin: bröd:
Bransch:
Totalintäkt=
Kostnader för Förädlings- Kapital- och
P*Q
inputs
som Värde
arbetsinkomst
inte är Kapital
Försäljningsvärde
and L (arbete):
Kostnad för
insatsvaror
Bonde: Vete
100
0
100
100
Mjölnare: mjöl
150
100
50
50
Bagare: bröd
150
50
50
200
Summa:
200
200
Metod:
1
3
2
Att jämföra BNP över tiden:
BNP till marknadspris i löpande priser (nominell BNP) och i fasta priser (real BNP).
BNP till marknadspris i löpande priser kan förändras pga. priserna förändras och pga. att
större kvantiteter av varor och tjänster produceras. Vi beräknar BNP i fasta priser, real BNP,
för att se om kvantiteten av varor och tjänster ökar eller minskar över tiden.
Först, beräkning av BNP till marknadspris i löpande priser enligt metod 1.
Antag två varor i ekonomin (1 och 2) vars kvantiteter är: Q1 , Q 2
1
1
2
2
Nominell BNP år 2000: GDP2000  P2000
 Q2000
 P2000
 Q2000
Real BNP 2000 (i 2000 års priser) = nominell BNP 2000.
1
1
2
2
Real BNP 2001 (i 2000 års priser) = P2000
 Q2001
 P2000
 Q2001
Om real BNP 2001 > real BNP 2000, då drar vi slutsatsen att ekonomin producerar mer varor
och tjänster 2001.
I media redovisas ofta data på BNP i löpande priser och data på ett prisindex. Hur beräknas
BNP i fasta priser? Real BNP 2005 (i 2000 års priser) = Nominell BNP 2005/ prisindex 2005
År
Nominell BNP=
Prisindex =
Real BNP
BNP
I
löpande BNP-deflator: P
I 2000 års priser:
priser: P*Q
(P*Q)/P=Q
2000
2500 miljarder kr
1.00
2500
2001
2600 miljarder kr
1.02
2600/1.02=2549
2002
2700 miljarder kr
1.04
2700/1.04=2596
2003
2800
1.07
2800/1.07=2616
2004
2900
1.10
2900/1.10=2636
2005
3000
1.12
3000/1.12=2678
2006
3100
1.14
3100/1.14=2719
Notera att Q kan inte direkt observeras då det finns många varor och tjänster i ekonomin.
Mer om beräkning av BNP:
2) begagnade varor inkluderas inte när BNP beräknas.
3) Om nyproducerade varor läggs I lager, så räknas det som lagerinvestering som är en del av
privata bruttoinvesteringar. När varorna säljs till konsumenten räknas de som begagnade.
4) En del varor säljs inte på en marknad och saknar därför marknadspriser.
T ex, tjänsten: boende i egna hem samt värdet av tjänster från den offentliga sektorn. De
senare beräknas från kostnadssidan. Lönekostnaderna är ofta den största kostnaden inom
offentlig sektor.
Prisindexar syftar till att mäta hur den allmänna prisnivån förändras i ekonomin. Vi
måste välja ett basår. KPI = konsumentprisindex. In English: consumer price index (CPI)
Antag KPI (2000) = 100. Antag 2 varor i ekonomin:
KPI (2001) 
1
1
2
2
P2001
 Q2000
 P2001
 Q2000
1
1
2
2
P2000
 Q2000
 P2000
 Q2000
När vi använder den ursprungliga varukorgen för att beräkna prisindexet så är indexet ett
Laspereys index. Om KPI (2001) > KPI (2000) då har den allmänna prisnivån ökat enligt
prisindexet.
1
1
2
2
P2001
 Q2001
 P2001
 Q2001
Alternativt KPI (2001)  1
1
2
2
P2000  Q2001
 P2000
 Q2001
När vi använder den nuvarande varukorgen som beräkningsgrund, då har vi ett Paasche index.
Konsumentprisindexet (KPI) och (BNP deflatorn)
BNP-deflatorn mäter prisutvecklingen på samtliga varor och tjänster som produceras I
ekonomin, inte bara de varor och tjänster som konsumenten konsumerar (som även inkluderar
importerade varor).
BNP-deflator = Nominell BNP (P*Q)/ real BNP (Q)
BNP-deflatorn är ett Paasche index.
I makroekonomiska modeller betecknas real BNP med Y, som då skall betraktas som ett
kvantitetsmått. I makro används således inte Q för att beteckna kvantitet. Prisnivån betecknas
med P.
Att mäta BNP genom utgiftsmetoden i verkligheten; dvs. med offentlig sektor och
internationell handel.
FÖRSÖRJNINGSBALANS
Tillgång på nyproducerade varor och
Tjänster
BNP = 3000 miljarder kronor
Import = 1500 miljarder kronor
Summa: 4500 miljarder kronor
Användning
Privat konsumtion = 1500
Privata investeringar = 400
Offentlig konsumtion = 700
Offentliga investeringar =300
Export = 1600
Summa: 4500
Mao, BNP+importvärde = privat konsumtion+privata investeringar +
Offentlig konsumtion och offentliga investeringar + exportvärde
Vi skriver om denna ekvation:
BNP = privat konsumtion+privata investeringar +
Offentlig konsumtion och offentliga investeringar + export - import
Vi kan uttrycka denna Nationalinkomstidentitet i reala termer (dvs. i konstanta priser):
Real BNP (Y) = real privat konsumtion (C)+real privata investeringar (I) +
Real offentlig konsumtion (GC) och reala offentliga investeringar (GI) + exports – imports
(NX)
Sålunda:
Real GDP (Y) = C+ I+ G+NX
Där G = GC+ GI. Notera att P*Y= BNP I löpande priser.
C = real privat konsumtion som är hushållens inköp av nyproducerade varor och tjänster.
Dessa varor delas ibland in i varaktiga och icke-varaktiga varor.
I = reala privata investeringar i fysiskt kapital som är företagens utgifter för nya maskiner, nya
byggnader. Här inkluderas även lageruppbyggnad. Om ett företag köper en ny volvo räknas
det som privat investering medan om ett hushåll köper en ny volvo räknas det som privat
konsumtion.
G: real offentlig konsumtion och investeringar.
Exampel på offentlig konsumtion (GC) är utgifter för lärare och läkare.
Exampel på offentliga investeringar (GI) är nya vägar och offentliga byggnader.
Notera att offentliga transfereringar (bidrag och subventioner) till hushåll och företag inte
räknas in i G (=GC+GI): Sålunda är den offentliga sektorns totala utgifter =
G + offentliga transferingar till hushåll (A-kassa, social-, studie- och barnbidrag) och företag.
NX = real nettoexport = handelsbalansen = värdet av exporten av nyproducerade varor och
tjänster I fasta priser – värdet av importen av nyproducerade varor och tjänster I fasta priser.
Notera: Kapitalstocken (reala värdet av maskiner och byggnader) innevarande år =
kapitalstocken förra året + bruttoinvesteringarna (I) – förslitningen av det fysiska kapitalet
(dvs. minskningen av det reala värdet av det fysiska kapitalet t ex till följd av förslitning).
Privata nettoinvesteringar = kapitalstocken innevarande år – kapitalstocken förra året =
Bruttoinvesteringarna (I) – deprecieringen/förslitningen.
Skilj på stock och flödesvariabel:
Kapitalstocken mäts vid en viss tidpunkt, t ex värdet av kapitalstocken den 1:a januari 2008.
Bruttoinvesteringar summan av investeringarna under en tidsperiod, t ex 2008.
Även BNP som är produktionen i ett land under 1 år (som är en tidsperiod) är en
flödesvariabel.
Ett sätt att tänka på reala variabler. Antag att det endast produceras en vara i ekonomin; majs.
I så fall mäts real BNP, Y, i termer av ton majs. En del av majsprodutionen (Y) äts av
hushållen (privat konsumtion), en del planteras (privata investeringar) så att det kan ge
avkastning nästa år, en del används till offentlig konsumtion och investeringar, en del kanske
exporteras utomlands (export) eller så kanske man importerar majs
Ex.: Y=C+I+G+NX: 100 = 50 + 20 + 20 + 10
Syftet med följande avsnitt är att visa att BNP mer eller mindre är lika med befolkningens
inkomster I en realistisk ekonomi; dvs. I en ekonomi med offentlig sektor och utrikeshandel.
Andra inkomstmått än BNP:
Bruttonationalinkomsten (BNI) = BNP – (löner och kapitalinkomster för svenska arbetare och
företag som är verksamma utomlands – (löner och kapitalinkomster för utländska arbetare och
företag som är verksamma I Sverige).
Dvs.:
Bruttonationalinkomsten till marknadspris (BNI) = Bruttonationalprodukten till marknadspris
(BNP) + faktorinkomster från utlandet, netto (=löner från utlandet, netto + kapital- och
företagsinkomster från utlandet, netto).
BNI mäter värdet av alla slutprodukter som produceras av svenska produktionsfaktorer
(arbetare och kapital/företag) oavsett var de finns i världen.
BNP mäter värdet av alla slutprodukter som produceras i Sverige oavsett vem som producerar
(svenska arbetare och företag eller utländska arbetare och företag).
BNI är ett inkomstmått medan BNP är ett produktionsmått.
I en sluten ekonomi (dvs. i en ekonomi utan utrikeshandel): BNI = BNP
I Stockholms län: BNP > BNI eftersom många arbetare/tjänstemän som bor och är skrivna i
andra län (Uppland och Södermanland) pendlar in till stockholm för att arbeta och därmed
bidrar till produktionen där. För Uppsala län bör gälla: BNP < BNI eftersom värdet av
produktionen är lägre än invånarnas inkomster pga. utpendling till Stockholm. Detsamma
gäller för Kil eftersom Kilbor dagpendlar till Karlstad för att jobba.
BNI (Stockholm) = BNP (Stockholm) – löner för arbetare som arbetar i stockholm men som
är skrivna I Uppsala och Södermanland.
Ett annat inkomstmått som ibland används:
Disponibel bruttonationalinkomst till marknadspris (DBNI) =
BNI + transfereringar från utlandet, netto.
För Sverige DBNI < BNI eftersom transferingar från utlandet, netto, är negativa eftersom vi
har ett ulandsbistånd samt är nettobidragsgivare till EU.
[Andra inkomstmått, fortsättning:
Vi återgår nu till bruttonationalprodukten till marknadspris (BNP) för att kunna definiera nettonationalprodukten till marknadspris (NNP).
Ifall vi drar bort kapitalförslitningen från BNP får vi nettonationalprodukten till marknadspris (NNP). Dvs.:
Nettonationalprodukten till marknadspris (NNP) = BNP - kapitalförslitningen
Nettonationalprodukten till marknadspris (NNP) =
Produktionsskatter (minus företagssubventioner) + löner (före skatt) inklusive sociala avgifter + Driftsöverskott (före skatt)
Den största produktionsskatten är momsen som är en indirekt skatt. En direkt skatt är inkomstskatten.
Löner (före skatt) och sociala avgifter är ca. 2 gånger större än driftsöverskott (före skatt).
Nationalinkomsten till marknadspris = NNP + löner från utlandet, netto + kapital- och företagsinkomster från utlandet, netto.
Disponibel nationalinkomst = Nationalinkomst till marknadspris + transfereringar från utlandet, netto.
Vi är ofta intresserade av hushållssektorn:
Hushållens inkomster = disponibel nationalinkomst – produktionsskatter (t ex moms) - sociala avgifter – företagsvinster + aktieutdelningar +
ränteinkomster, netto + transfereringar från den offentliga sektorn (barnbidrag, studiebidrag, A-kassa). ]
Hushållens disponibla inkomst = hushållens inkomster – inkomstskatter.
Sammanfattning:
Bruttonationalinkomsten till marknadspris (BNI) = Bruttonationalprodukten till marknadspris
(BNP) + löner från utlandet, netto + kapital- och företagsinkomster från utlandet, netto.
Disponibel bruttonationalinkomst till marknadspris (DBNI) = BNI + transfereringar från
utlandet, netto.
[xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Nettonationalprodukten till marknadspris (NNP) = BNP – kapitalförslitningen =
Produktionsskatter (minus företagssubventioner) + löner (före skatt) inklusive sociala avgifter + driftsöverskott (före skatt).
Nationalinkomsten till marknadspris = NNP + löner (före skatt) från utlandet, netto + kapital- och företagsinkomster (före skatt) från
utlandet, netto.
Disponibel nationalinkomst = Nationalinkomst till marknadspris + transfereringar från utlandet, netto.]
[Hur såg det ut i Sverige 2006?
Tabell: Disponibel nationalinkomst i löpande priser, miljoner kronor
Bruttonationalprodukt till marknadspris
Minus kapitalförslitning
Nettonationalprodukt till marknadspris
Produktionsskatter (minus företagssubventioner)
Löner och kollektiva avgifter
Driftsöverskott
Löner från utlandet, netto
Kapital- och företagsinkomster från utlandet, netto
Produktionsskatter från utlandet, netto
Nationalinkomst till marknadspris
Transfereringar från utlandet, netto
Disponibel nationalinkomst
Källa: Statistisk årsbok 2009, sidan 356.]
2 900 790
345 045
2 546 745
440 616
1 557 349
548 780
-1 365
48 598
1 309
2 595 287
-38 132
2 557 155
Förenklande antagande i den Keynesianska makromodellen:
Löner från utlandet, netto = kapital- och företagsinkomster från utlandet, netto = 0.
(Förslitningen av det fysiska kapitalet=0.)
Y =BNP=BNI=produktionsskatter + löner (före skatt) inklusive sociala avgifter +
driftsöverskott (före skatt)
Antag: T = skatter, netto = skatter – transfereringar/överföringar till hushållen
Hushållens disponibla inkomst = Y - T
Sålunda: Y delas mellan offentlig sektor (T) och hushållen (Y-T):
Y = T + (Y-T)
Hushållens inkomst, Y-T, består av arbets- och kapitalinkomster.
Arbetsinkomsterna är ca. 2 större än kapitalinkomsterna.
Att jämföra den materiella levnadsstandarden mellan länder/regioner
Vem har en högre materiell standard; dvs. vem är rikare I termer av varor och tjänster de kan konsumera? 2 metoder används:
1. Växelkursmetoden.
BNP ($) = e ($/kronor)*Nominell BNP (kr) = e ($/kronor)*P(kr)*Y
Där e = exchange rate, dvs. nominell växelkurs, $/kr. Sålunda uttrycker den hur många dollar man får per krona, vilket är ca. 0,15. Det innebär att e (kr/$) = 6,7 . dvs vi måste betala 6,7
kronor för att få en dollar. 1/0,15 = 6,70.
Med växelkursmetoden konverteras alla länders BNP från inhemsk valuta till dollar.
Då är det lättare att jämföra. Man bör även dividera med antal i befolkningen så att man får BNP per capita, dvs. antal varor och tjänster tillgängliga per individ. Ett problem med
växelkursmetoden som mått på att mäta den materiella standarden i olika länder är att olika länder har olika prisnivåer. Köpkraftsmetoden syftar till att ta hänsyn till detta:
2. Köpkraftsparitetsmetoden använder samma priser för alla länder för samma varor och tjänster. OM vi vill ha en jämförelse vad beträffar kvantiteter (materiell standard) bör vi
konstanthålla priserna påverkan på nominell BNP. Till exempel i ett riktigt fattigt land som Etiopien är priserna (omräknade till USD) lägre än ett världsmarknadsgenomsnitt. Det innebär
att Etiopiens BNP (i USD) enligt växelkursmetoden lägre än BNP (i dollar) enligt köpkraftsparitetsmetoden:
BNP ($) = Genomsnittligt P ($) * Y.
Dvs. Växelkursmetoden underskattar den verkliga BNP (som ges av köpkraftsparitetsmetoden).
I verkligheten finns fler än en vara I ekonomin. Nedan görs ett exempel med 2 typer av varor: en vara är en handelsvara. En sådan vara bör ha ungefär samma pris i dollar i alla världens
länder ifall kostnaderna för att transportera varan är låg samtidigt som skillnader i varubeskattning (t ex moms) är liten mellan länder. För varor och tjänster som är kostsamma att
transportera mellan länder kan skillnader i prisnivå (uttryckt i samma valuta) mellan länder vara betydande. T ex priset för ett restaurangbesök och en hårklippning.
Ej obligatorisk läsning.
1. The Exchange Rate Method uses the current exchange rate to convert GDP in domestic currency to GDP expressed in dollars:
Formula for calculating GDP in domestic currency when assuming 2 goods in the economy:
GDP (kr) = Pnt(kr)*Qnt + Pt(kr)*Qt
Pnt = price of the non-tradable good, e.g. hair-cuts, housing services, etc
Qnt = quantity of the non-tradable good,
Pt= price tradable good, Qt=quantity of the tradable good
GDP in dollars:
GDP ($) = e ($/kronor)*GDP(kr) =
e ($/kronor)*Pnt(kr)*Qnt + e ($/kronor)*Pt(kr)*Qt
e ($/kronor) is the nominal exchange rate: In 2007: e ($/kronor) =1/6.
2.
Purchasing Power Parity (PPP) Method controls for the fact that prices differ across countries. The method replaces domestic prices with average prices across countries (in
$).
GDP in dollars according to the PPP-method:
GDP ($) = e ($/kronor)*GDP(kr) =
Average Pnt ($)*Qnt + Average Pt ($)*Qt
We want to use the same prices because we want our measure of income to reflect the quantity of goods that are available in one country during a year. Using different prices for different
countries distorts the picture when we want a measure of material standard.
If the law of one price holds for tradable goods, then
average Pt ($) = e ($/kronor)*Pt(kr)
That is, the law of one price says that the price of a tradable good expressed in the same currency should be the same in all countries. We expect the law of one price to hold if
transportation costs and differences in VAT are zero across countries because the market mechanism tends to equalize prices across countries: If there are price differences (in the same
currency) then it is profitable to buy the good where the price is low, and ship it to the country where the price is high. This leads to higher demand in the country in which the price was
initially low which tends to put an upward pressure on the price in this country. Moreover, a higher supply in the country where the price was initially high tends to put a downward
pressure on the price in this country. Thus, the market mechanism tends to equalize prices across countries for tradable goods.
The law of one price does not hold for non-tradable goods and services:
In a poor country, the price of a non-tradable good tends to be lower because of lower labor costs than in a richer country.
Ex: e($/Etiopian currency)* Pnt(Etiopian currency) < Average Pnt($)
 PPP-adjusted GDP ($) for Etiopia > Not PPP-adjusted GDP ($) for Etiopia= GDP ($) according to the exchange rate method.
Thus, the exchange rate method understates GDP ($) in poor countries.
Because domestic prices (in $) are lower in poor countries.
In news reports you hear that in this country they earn 400 per capita and year. I have often thought: How can they survive? The explanation is that this income figure is not PPP-adjusted.
Purchasing Power Parity means that prices expressed in the same currency are the same across countries and regions. PPP does empirically not hold for non-tradable goods; they tend to be
lower in poor countries.
Application on Regions within a country: If nominal income per capita in the Stockholm region is twice as high as the nominal income per capita in the Karlstad region, the purchasing
power of income per capita in the Stockholm region might be less than twice as high due to a higher price level; e.g. on non-tradable goods and services such as housing.
The BIG MAC INDEX: Obligatorisk läsning
Lagen om ett pris innebär: e($/kronor) P(kronor) = P*(dollars)
Där P*= priset på BIG MAC i utlandet, t ex USA.
Exempel : If e($/kronor) P(kronor) > P*(dollars)
In the example above the Swedish currency is too strong; “ overvalued” according to the journal Economist. Detta eftersom e($/kronor) är för hög; man får för många dollar per krona.
Kritik av BigMacIndex: Lagen om ett pris för Big Mac och Company kan inte förväntas gälla eftersom Big Mac & Co. inte är en handelsvara; dvs. inte kan skeppas mellan länder
kostnadsfritt. Bättre att använda bokhyllan Billy.
Problem med att använda BNP per capita som ett mått på materiell levnadsstandard:
* BNP-måttet tar inte hänsyn till viss produktion som inte prissätts på marknader.Det gäller t
ex produktion som utförs i hemmet. Tidigare var de flesta kvinnor hemma och utförde där en
rad sysslor som numera utförs av den offentliga sektorn.
Hur värderas tjänsteproduktion av den offentliga sektorn? Denna tjänsteproduktion prissätts i
allmänhet inte på marknaden. Värdet av den offentliga sektorns produktion räknas in i BNP
från kostnadssidan. Därmed är värdet av denna tjänsteproduktion sätts lika med
lönekostnaderna och övriga kostnader för tjänsteproduktionen. Tag t ex dagis-tjänster. Värdet
av dagistjänsterna är lika med lönekostnaderna för dagispersonalen och hyran för lokalerna.
Är det så att för U-länder så sker en större andel av produktionen utanför marknaden och den
offentliga sektorn? Vad innebär detta ifall man använder BNP per capita som ett mått på
levnadsstandard? Över- eller underskattas u-ländernas BNP per capita i relation till iländernas BNP-per capita?
En stor svart sektor räknas inte in i BNP-måttet.
BNP och lycka:
* USA har högre BNP per capita än Europa. Men amerikanen jobbar i genomsnitt fler timmar
än en person som bor i Europa. Ifall vi gillar fritid så är BNP per capita ett dåligt mått på
lycka.
*En högre BNP innebär en högre materiell standard men kan även innebära större
miljöföroreningar. En ekonomi som inte producerar något förorenar inte heller.
Dock när länder blir väldigt rika tenderar luft och vattenkvalitet bli bättre eftersom länderna
då tenderar att skärpa miljölagstiftningen.
Matematik: En approximativ formel för att beräkna procent:
Real BNP 2005 (i 2000 års priser) = Nominell BNP 2005/ prisindex 2005
År
Nominell BNP=
Prisindex =
Real BNP
BNP
I
löpande BNP-deflator: P
I 2000 års priser:
priser: P*Q
(P*Q)/P=Q
2000
2500 miljarder kr
1.00
2500
2001
2600 miljarder kr
1.02
2600/1.02=2549
2002
2700 miljarder kr
1.04
2700/1.04=2596
2003
2800
1.07
2800/1.07=2616
2004
2900
1.10
2900/1.10=2636
2005
3000
1.12
3000/1.12=2678
2006
3100
1.14
3100/1.14=2719
Notera att Q kan inte direkt observeras då det finns många varor och tjänster i ekonomin.
Hur räkna procent?
Nominell BNP ökar med (3100-2500)/2500=0.24; dvs med 24 procent
Prisnivån ökar med (1.14-1)/1=0.14; dvs. Med 14 procent mellan 2000 och 2006.
Real BNP ökar med (2719-2500)/2500=0.088; dvs. Med 8.8 procent.
Real BNP (Q) = Nominell BNP (P*Q)/Prisnivån (P)
Hur räkna procent approximativt?
Vi kan beräkna tillväxttakten (=procentuella förändringen) av real BNP genom att använda en
approximativ formel:

realBNP no m BNP BNPdeflator



rea l BNP
nomBNP
BNPdeflator
3100  2500 114  100

 0.24  0.14  0.10
2500
100
Slutsats: det är 1.2 procents skillnad mellan den exakta och den approximativa beräkningen.
Exempel 2: Reallön = nominallön / prisnivå
Om nominallönen (=lönen i kronor, I löpande priser) ökar procentuellt mer än prisnivån, så
ökar reallönen, vilket innebär att du kan köpa mer varor och tjänster: din köpkraft ökar alltså.
reallön no m lön BNPdeflator


rea l lön
nomlön
BNPdeflator
ARBETSLÖSHET och något om inflation
Arbetslöshetsmått etc:
Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa.
Arbetslöshet (i procent) = antalet arbetslösa/antalet i arbetskraften.
Arbetskraftsdeltagandegraden = arbetskraften/befolkningen 19-65
Sysselsättningsgraden = sysselsatta/befolkningen, 19-65
Detta mått visar hur stor andel av de personer som är i s k arbetsför ålder (dvs som potentiellt
kan jobba) som faktiskt gör det.
Valdebatten 2006 var sysselsättningsgraden central i debatten om “utanförskapet”.
Teori: Typer av arbetslöshet
Vid full sysselsättning är arbetslösheten lika med den naturliga arbetslösheten.
Arbetslösheten = den naturliga arbetslösheten + cyklisk arbetslöshet.
Den cykliska arbetslösheten > 0 eller < 0 eller = 0.
I lågkonjunkturer är den cykliska arbetslösheten över 0. I en lågkonjunktur används inte heller
anläggningar och fabriker (det fysiska kapitalet) fullt ut. Dvs. i en lågkonjunkur är även
maskiner och byggnader arbetslösa.
Den naturliga arbetslösheten = friktionsarbetslöshet och strukturell arbetslöshet
Friktionsarbetslöshet är arbetslöshet till följd av att det tar tid för arbetare att hitta jobb och för
arbetsgivare att hitta personal. Till exempel efter examen kanske det tar lite tid innan man
hittar jobbet man utbildat sig till. Dvs. även om det finns lika många vakanser som personer
som söker jobb med rätt kompetens förväntas en viss friktionsarbetslöshet i en
marknadsekonomi. Nivån på friktionsarbetslösheten beror delvis på A-kassans storlek i
förhållande till tidigare löneinkomster, visar forskning.
Strukturell arbetslöshet uppstår pga. att nya branscher uppstår och expanderar medan andra
stagnerar. Kompetensen för att jobba i de expanderande branscherna inte är desamma som
kompetenserna för att jobba i de gamla sektorerna. Därför måste folk utbilda sig på nytt vilket
tar tid. Militärer kan inte direkt börja jobba som lektorer på högskolan. Strukturell
arbetslöshet kan även uppstå av geografiska skäl. Jobben finns på en ort, medan personal som
i och för sig har rätt kompetens bor i en annan del av landet.
Strukturell arbetslöshet uppstår också när lönerna är för höga i den meningen att faktiska
lönen är högre än jämviktslönen, se figuren nedan.
Ibland kallas arbetslöshet pga. för höga löner klassisk arbetslöshet. I så fall gäller:
Den naturliga arbetslösheten = friktionsarbetslöshet + strukturell arbetslöshet + klassisk
arbetslöshet.
I den relativt höga ungdomsarbetslösheten förklaras bland annat med för höga ungdomslöner
som kan vidmakthållas pga. Relativt starka fackföreningar.
KLASSISK (som I vissa läroböcker benämns strukturell arbetslöshet)
Real
wage
Wage rigidity is the failure of
wages to adjust until labor
supply equals labor demand.
S
U
Rigid
real
wage
D
Labor
If the real wage is stuck above the
equilibrium level, then the supply
of labor exceeds the demand.
Result: unemployment U.
The unemployment resulting
from wage rigidity and job
rationing is called structural
unemployment. Workers are
unemployed not because they
can’t find a job that best suits
their skills, but rather, at the
going wage, the supply of labor
exceeds the demand. These
workers are simply waiting for
jobs to become available.
Arbetslöshetens kostnader:
Produktionsbortfall. Vid ofrivillig arbetslöshet uppstår även ohälsa etc
Inflationens kostnader: Inflation = procentuell förändring av prisnivån.
Förväntad inflation: Om inflationen är förväntad och har varit så flera är då har individerna
anpassat sig till denna inflation. Den samhällsekonomiska kostnaden (den reala kostnaden) av
sådan inflation är att individerna då och då måste gå till bankomaten som tar tid eftersom de
inte vill hålla så mycket pengar i plånboken eftersom pengar i plånboken inte tjänar ränta.
Den samhällsekonomiska kostnaden är den tid som det tar att gå till bankomaten. Vid högre
förväntad inflation vill individerna ha mindre pengar i plånboken pga. de vill avstå från ränta
och de behöver därmed gå oftare till bankomaten. Därmed ökar den samhällsekonomiska
kostnaden med högre förväntad inflation även om den reala kostnaden kan anses relativt liten.
En annan samhällsekonomisk kostnad av hög förväntad inflation är att restauranger och
kafeer måste trycka om menuerna ofta.
Oförväntad inflation innebär att förmögenheter omfördelas mellan hushåll:
Om den faktiska inflationen blir högre än den förväntade och låntagare och långivare bundit
sin ränta, så vinner låntagare medan långivare (de som sparar) förlorar. Låntagare vinner
eftersom det reala värdet av deras lån urholkas. Och med högre faktisk inflation följer högre
marknadsränta; marknadsräntan brukar ligga ngn 1-3 procent över inflationen. Långivare
förlorar av samma skäl som låntagare vinner.
Vad är realränta/räntan korrigerad för inflation?
Realräntan = bankräntan (som kan vara fast eller rörlig) – inflation.
Realräntan talar om hur lånet utvecklas realt sett:
Antag att nominella räntan (bankräntan) är 10 procent. Du har tagit ett lån på en miljon. Med
10 procents ränta är lånet efter 1 år 1,1 miljoner. Om samtidigt inflationen är 10 procent, då hr
din skuld inte ökat realt sett. Till exempel med 10 procents inflation så förväntar vi att också
dina inkomster har ökat med 10 procent; dvs i paritet med inflationen. Skuld-inkomstkvoten
har därmed inte ökat. Dvs skulden i relation till din inkomst.
Antag att en långivare binder sitt lån till fast ränta. Innan han gör det gör han sannolikt en
bedömning av den framtida räntan som beror av den framtida inflationen:
Den förväntade reala avkastningen (=den förväntade realräntan) = fix bankränta – förväntad
inflation. Om den faktiska inflationen varit mindre än den förväntade då är långivarens reala
avkastning större än han förväntat. Faktisk real avkastning = fix bankränta – faktisk inflation.
Nominalräntan som följer inflationen brukar vara någon eller ett par-tre procent högre än
inflationen. Mao, realräntan brukar vara runt 1-3 procent.
Vidare förlorar arbetstagare på inflation som är högre än den förväntade om de genom
kollektivavtal fixerat och baserat nominallöneökningen på en lägre förväntad inflation. Om
den faktiska inflationen blir högre än den förväntade så blir reallöneutvecklingen sämre än
den förväntade.
Hyperinflation är inflation som är högre än 50 procent per månad.
FRÅGOR: NATIONALRÄKENSKAPER 1 och mått på arbetslöshet o.dyl.
OSP: Kap. 5-6; Berg kap. 11 (sidorna 205-209)
Inlämningsuppgifter för distansmakro markeras med stor fet stil:
Fråga 1
Följande nationalräkenskapsdata gäller:
Privat konsumtion, C
Privat bruttoinvestering, I
Privat Kapitalförslitning
Offentlig konsumtion, GC
Offentlig bruttoinvestering, GI
Skatter, netto (dvs. skatter – transfereringar), T
Export av varor och tjänster, X
Import av varor och tjänster, M
1 600
600
300
750
150
750
1 400
1 200
a) Beräkna BNP (GDP)
b) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo (=offentliga sektorns inkomster – utgifter = skatter –
transfereringar – offentlig konsumtion – offentliga investeringar)
c) Beräkna handelsbalansens saldo
d) Beräkna privat nettoinvestering
Fråga 2. Följande gäller för Sverige 2005, avrundade tal
Privat bruttoinvestering
300
Offentlig bruttoinvestering
100
Offentlig konsumtion
660
Transfereringar från offentlig sektor till hushåll
600
Privat konsumtion
1140
Inhemska löner
x
Vinster (driftsöverskott)
y
Kapitalförslitning (avskrivning)
300
Skatter, brutto
1400
därav indirekta
480
Import av varor och tjänster
870
Export av varor och tjänster
1000
Faktorinkomster från utlandet netto
-50
a) Beräkna BNP (GDP)
b) Beräkna BNI (GNP)
c) Beräkna Nettonationalprodukten (NNP).
d) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo
e) Beräkna bytesbalansens saldo (=handelsbalansen + faktorinkomster från utlandet, netto +
transfereringar från utlandet, netto).
Fråga 3
Vid beräkning av BNP från produktionssidan summeras förädlingsvärdet från varje
produktionssektor.
Sektor A köper in insatsvaror (intermediate goods) till ett värde av 600. Sektorn producerar
varor för slutlig användning fördelat på konsumtionsvaror till ett värde av 800 och
investeringsvaror till ett värde av 300. Hur stor är sektorns bidrag till BNP?
Fråga 4: En jordbrukare odlar vete och säljer vetet till en mjölnare för 1 dollar per kubik.
Mjölnaren tillverkar mjöl och säljer det till en bagare för 3 dollar. Bagaren tillverkar bröd av
mjölet och säljer det till konsumenterna för 6 dollar. Beräkna förädlingsvärdet i varje sektor
av ekonomin!
Fråga 5:
Antag att kvinna gifter sig med sin tjänare som fortsätter att utföra samma
sysslor. Hur påverkas BNP?
fråga 6.
Hur påverkas Sveriges BNP av följande händelser,
a) Du köper den svenska boken av Clas Berg i Akademibokhandeln
b) Du köper den svenska boken av Clas Berg av en kompis
c) Du köper en post Ericsson A vid Stockholms fondbörs
e) Du minskar din arbetstid en timme om dagen.
Fråga 7: Landet som analyseras är USA. Kategorisera följande transsaktioner för USA. Är
de privat konsumtion (C), privata investeringar (I), offentlig konsumtion och offentliga
investeringar (G) eller nettoexport (NX).
4a. Boeing säljer ett nytt flygplan till flygvapnet.
4b. Boeing säljer ett nytt flygplan till American Airlines.
4c. Boeing säljer ett nytt flygplan till SAS.
4d. Boeing säljer ett nytt flygplan till en privatperson.
4e. Boeing bigger ett nytt flygplan som avses att säljas nästa år.
Fråga 8
Antag att vi producerar endast två typer av varor vara A och vara B. produktion och priser
enligt tabellen:
År 1
År 2
A
100 varor á 102 kr
110 varor á 110 kr
B
70 varor á 202 kr
70 varor á 220 kr
a) Beräkna Nominell BNP för de två åren
b) Beräkna real BNP (med år priser från år 1) för de två åren
c) Beräkna BNP-deflatorn
d) Beräkna inflationen utifrån BNP-deflatorn med åtminstone en decimal
e) Beräkna inflationen med hjälp av konsumentprisindex med åtminstone en decimal
f) Förklara varför inflation enligt BNP-deflatorn kan avvika från inflationen enligt KPI.
Fråga 9. I en sluten studentekonomi finns två typer av produkter:
Kvantiteter
Priser
År
Öl
Litteratur
Öl
2005
50
10
2006
60
5
2007
62
6
Litteratur
100
110
110
300
310
320
a) Beräkna nominell BNP för vart och ett av åren
b) Beräkna real BNP med 2005 års priser för vart och ett av åren
c) Beräkna real tillväxt för åren 2005 och 2006
d) Beräkna BNP-deflatorn
e) Beräkna inflationen med hjälp av BNP-deflatorn
Fråga 10. Använd siffermaterialet ovan 5 och beräkna inflationen med hjälp av
konsumentprisindex. Använd år 2005 som basår.
Varför blir inflationen inte densamma när vi använder CPI istället för BNP-deflatorn?
Fråga 11. I studentland finns följande utgifter i ekonomin:
År 1
1000 pkt. Nudlar
5 kr paketet
1 hyrd lägenhet
1850 kr
15 CD-skivor
150 kr per skiva
100 öl
70 kr litern
År 2
1200 pkt. Nudlar
1 hyrd lägenhet
16 CD-skivor
90 öl
5,50 kr paketet
2000 kr
180 kr per skiva
60 kr litern
a) Beräkna nominell BNP för båda åren
b) Beräkna real BNP med år 1 som basår
c) Beräkna inflationen med hjälp av BNP-deflatorn
d) Beräkna inflationen med hjälp av CPI
e) Förklara varför inflationen blir olika i de två sista deluppgifterna.
Arbetsmarknad:
Fråga 12. AKU-data dec. 2008, 20-64 år.
Sysselsatta
4 282 000
Arbetslösa
267 000
Utanför arbetskraften
875 000
Beräkna: a) Arbetskraften. b) Befolkningens storlek 20-64 år.
c) Relativ arbetslöshet. d) sysselsättningsgraden
Fråga 13.
Förklara skillnaden mellan strukturell och friktionell arbetslöshet.