Magelungen Grundskola och Dagverksamhet Helsingborg
Plan mot kränkande behandling
Plan mot diskriminering
Helsingborg
Läsår 2015/2016
1
Innehållsförteckning
Definitioner och begrepp
2
Skolans vision
3
Ansvarsfördelning
Rektor
Pedagogerna och annan personal i verksamheten
Eleverna vid Magelungen grundskola
3
3
4
Elevers rätt till stöd
5
Allmänna åtgärder
Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen
Förebygga diskriminering och kränkande behandling: information
Kartläggning
Uppsikt/Upptäckt
5
5
5
6
6
Specifika åtgärder
Kön
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Annan kränkande behandling
7
7
7
7
7
7
Rutiner för utredning och dokumentation
Utredning
Åtgärder
Uppföljning och utvärdering
Dokumentation
Definitioner och begrepp
4
9
9
10
10
11
Definitioner och begrepp enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever och propositionen Trygghet, respekt
och ansvar (prop.2005/06:38).
2
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som
begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.
De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning.
I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal till exempel ha utformat
strukturer och organisation på sådana sätt att de, utifrån diskrimineringsgrunderna,
missgynnar en individ eller grupp. Likaså kan olika beslut få diskriminerande effekter.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas i förhållande till andra om
missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Ett exempel på
direkt diskriminering är om huvudmannen för en skola nekar en elev tillträde till en viss
utbildning på grund av att hon eller han har en viss sexuell läggning. Med indirekt
diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för
verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal
tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss
könsöverskridande identitet, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning.
Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och
kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan elever samt mellan vuxna.
Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett
barns eller elevs värdighet (behandling som inte har samband med någon av de särskild
skyddade diskrimineringsgrunderna).
Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om
att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre
värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska,
kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.
Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett
samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homoeller bisexuella personer.
Sexism: Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med
kön avses enligt svensk lag det kön som registrerats för en person vid födelsen eller det kön
som senare fastställts för henne eller honom.
3
Magelungen Helsingborgs vision
Magelungen skola och dagverksamhet präglas av respekt för människors lika värde och
verksamheten tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annat kränkande
bemötande. Vi vill att skolan ska vara trygg för våra elever och fri från diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Ungdomen ska bemötas med respekt och
verksamheten ska vara en trygg miljö där alla insatser ska utgå från varje ungdoms unika
behov och förutsättningar och med deras bästa i fokus. Etniska, religiösa och kulturella
intressen ska så långt som möjligt tillgodoses. Samtliga i personalen arbetar med samma
utgångsläge och strävar i största mån mot att föräldrar och familjehemsföräldrar ska vara
delaktiga i utformandet av elevernas trivsel och utveckling.
Utgångspunkten är en humanistisk människosyn som baseras på antagandet att alla
människor ska behandlas med respekt och att alla har lika värde oavsett ålder, kön, sexuell
läggning, religionstillhörighet eller ursprung. Den humanistiska människosynen utgår ifrån
att människan är social, förändrings- och utvecklingsbar och hon kan ta ansvar för sitt liv och
sina gärningar.
Ansvarsfördelning
Rektor
Frågor av principiell karaktär och som berör skolans arbetsmiljö hanteras och beslutas av
rektor Marlene Frostberg och enhetschef Jenny Bondesson. Marlene tillsammans med
Jenny har det övergripande ansvaret för att kartlägga sådant som kan vara direkt eller
indirekt diskriminerande i verksamheten. Rektor ansvarar för att det kontinuerligt arbetas
med planen mot diskriminering och trakasserier, värdegrundsfrågor och att detta ingår i
introduktion av nyanställda. I introduktionen berättar Marlene om verksamheten och hur vi
aktivt arbetar med planen. Kurator Jessica Mouawad och skolsköterska Birgitta Rausman
innehar också ett ansvar för planen. Elevhälsan består av dessa nämnda personer.
Det är rektors ansvar enligt lag att:
–
se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan.
–
se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av de sju diskrimineringsgrunderna
samt annan kränkande behandling.
–
årligen upprätta och utvärdera en plan mot diskriminering och trakasserier i
samarbete med personal och elever.
–
om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande
behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Rektor ska även:
–
se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar
anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som
vidtagits. Detta system kallar vi på Magelungen Helsingborg för ” dokumentation av
4
avvikelserapporter”. I denna rapport ska det tydligt framgå vem som det berör, när, hur
samt uppföljning av situationen. Samtliga i personalgruppen ansvarar för att denna typ av
dokumentation görs. Avvikelserapporterna skickas därefter till Mia Hûbinette, vice VD i
Stockholm.
Pedagogerna och annan personal i verksamheten
Magelungen som organisation ska tydligt visa hur vi arbetar för att skydda eleverna mot
kränkande behandling. Skolan har en Plan mot kränkande behandling och diskriminering
som beskriver hur vi arbetar mot kränkningar och diskriminering men också hur det
förebyggande arbetet ser ut. Denna plan är ett levande dokument som ständigt revideras då
det beslutas om nya metoder att arbeta med likabehandling. Vi lägger stor vikt vid att
eleverna är med i arbetet och att planen ska vara känd av deras föräldrar och familjehem.
Planen ska tala om vad skolan gör för att följa lagen mot kränkande behandling.
Magelungen Helsingborg utreder och förhindrar fortsatta trakasserier och annan kränkande
behandling om elev eller vuxen anmäler att han eller hon blivit utsatt för detta, eller att
observationer gjorts och anmäler detta. Lagen gäller Magelungens medarbetare och elever
samt mellan elever.
Magelungen Helsingborg skall arbeta med att:
Förebygga Upptäcka
Utreda, åtgärda och följa upp.
Pedagogernas och annan personals ansvar är att:
– följa skolans och dagverksamhetens plan mot
kränkningar och diskriminering
– tydligt signalera i handling att alla har lika värde
– utnyttja akuta händelser till att utveckla elevernas förmåga att lösa konflikter.
– samtala regelbundet med varje elev och elevgrupper kring värderingsfrågor – ifrågasätta
och reflektera över de normer och värderingar som vi förmedlar genom undervisning, samt
annan information utifrån som vi dagligen utsätts för och sträva efter likabehandling
– se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks,
anmäls eller upptäcks
– dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering och annan kränkande
behandling och de åtgärder som vidtas
– bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den
enskilda läraren är berörd, följs upp.
5
Eleverna i Magelungen Helsingborg
Det är alla elevers gemensamma ansvar att behandla andra med respekt samt påtala
diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan.
Elevers rätt till stöd
Det är den utsatte personen som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller
kränkande. Personen har rätt att få det stöd och hjälp som denne uppges sig behöva då hen
känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än
kontaktar så har denne rätt att få stöd. För att skolan ska kunna vidta åtgärder behöver
personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med
eleven och eventuellt föräldrar eller familjehemsföräldrar. Behandlare och pedagoger
innehar alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa.
Allmänna åtgärder
Upprättande och utvärdering av planen mot kränkningar och diskriminering.
Mål
Magelungen har en aktuell och känd plan mot kränkningar och diskriminering.
Hur?
Planen utvärderas varje läsår och en ny plan skrivs för nästkommande läsår. Utvärdering av
planen redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen.
Tidpunkt: September.
Ansvar: Marlene Frostberg, i samråd med elevhälsoteamet.
Förebygga diskriminering och kränkande behandling
Alla som är verksamma på skolan ska vara delaktiga i det långsiktiga och förebyggande
arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling genom att
tillsammans skapa en miljö som präglas av varma och tillitsfulla relationer, där alla i skolan
blir sedda, respekterade och uppskattade. Magelungen skall under hela läsåret arbeta aktivt
med det förebyggande arbetet. Inför varje nytt läsår skall verksamhetsplanen angående
aktiviteter som förebygger kränkande behandling revideras.
6
Mål
Alla anställda på Magelungen, alla elever och vårdnadshavare ska få information om lagen
om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever (2008:567),
skollagen kap 6, samt om skolans plan mot kränkningar och diskminering.
Hur?
• Personalen har en genomgång av likabehandlingsplanen på en arbetsplatsträff i september
• Information om likabehandlingsplanen delas ut till elever och anställda varje läsår eller när
elev/anställda börjar på skolan under pågående läsår.
• Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans webbplats.
Tidpunkt: september efter den årliga revideringen.
Ansvar: rektor, med hjälp av kurator.
Kartläggning
Mål
Vi har kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att kunna
utforma lämpliga åtgärder.
Hur?
• Marlene Frostberg tar fram elevenkäter. Varje mentor har ansvar för att eleverna fyller i
enkäten och sammanställning av elevernas svar.
• Sammanställningen ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet med eventuella
åtgärder.
Tidpunkt: Två gånger per år, i oktober och februari.
Ansvar: rektor samt respektive mentor.
• Trygghet och trivsel tas upp vid varje ”Mål- och medelsamtal”.
Ansvar: samordnare.
Tidpunkt: varje måndag, hela läsåret.
• Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen.
Tidpunkt: en gång per termin.
Ansvar: mentor.
• Trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtalen. Tidpunkt: vid ordinarie hälsosamtal.
Ansvar: skolsköterska Birgitta Rausman.
Uppsikt/Upptäckt
Mål
Diskriminering och kränkande behandling förekommer inte på skolan.
Hur?
• På varje rast finns vuxna i lokalerna/platserna där barn vistas. Vi har även ”Dagens
samordnare” som ska vara tillgänglig för eleverna under dagen (extra vuxenkontakt som
eleverna kan vända sig till).
7
Tidpunkt: varje dag hela läsåret.
Ansvar: dagens samordnare samt all personal.
•Vi har dagliga morgon- och eftermiddagsmöten med ungdomarna för genomgång och
reflektion av dagen.
Tidpunkt: varje dag hela läsåret.
Ansvar: all personal.
• Skolan arbetar förebyggande genom social och emotionell färdighetsträning (SEFT) på
gruppnivå samt ”Mål- och medelsamtal” på individnivå. Ungdomarna har även möjlighet
att ha RePulse med utbildad personal på individnivå.
Tidpunkt: regelbundet hela läsåret, 1-2 ggr/vecka.
Ansvar: samordnare.
• Skolan arbetar förebyggande genom elevråd, ”Vi-möten”.
Tidpunkt: var tredje vecka, hela läsåret.
Ansvar: all personal.
Specifika åtgärder
Kön - Genus
Mål
All verksamhet på vår skola genomsyras av ett genusperspektiv.
Hur?
•
Vi arbetar för att alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.
Det gör vi genom att beakta genusaspekten i alla beslut och i organiseringen av skolans
arbete. Vid varje APT (arbetsplatsträff) reflekterar vi över hur vi i vårt arbete tagit hänsyn till
genusperspektivet.
Tidpunkt: kontinuerligt samt vid arbetsplatsträffen en gång i månaden.
Ansvar: rektor.
•
Vi arbetar för att få bort nedsättande sexualiserat språkbruk genom att elever
och personal kontinuerligt diskuterar språket som används på skolan. Vi är uppmärksamma
på språk, kroppsspråk, attityder och värderingar. Alla vuxna som arbetar i skolan har en
skyldighet att reagera och agera vid nedsättande språkbruk.
Tidpunkt: kontinuerligt under läsåret.
Ansvar: all personal och elever.
•
Vi ska uppmärksamma eleverna på och diskutera könsroller och ideal som
massmedia förmedlar till oss, exempelvis genom veckotidningar, dokusåpor, reklam m.m.
Tidpunkt: kontinuerligt under läsåret. Ansvar: alla pedagoger samt SEFT-ansvariga.
•
Använda vardagssituationer och gruppövningar för att hjälpa ungdomarna att
hitta sin identitet och öka sitt självförtroende. Tidpunkt: kontinuerligt. Ansvar: all personal.
•
Beakta genus vid idrottslektioner och idrottsaktiviteter. Tidpunkt: vid upptäckt.
Ansvar: samt alla pedagoger och samordnare.
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
8
På Magelungen har alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för
diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning.
Hur?
•
Vi är uppmärksamma på hur olika etniska grupper, kulturer och religioner
beskrivs i media och i läromedel. Användning av film och litteratur samt deltagande i
aktiviteter som särskilt främjar förståelse och kunskap i enlighet med målet.
Tidpunkt: kontinuerligt.
Ansvar: Pedagoger och behandlare.
Funktionsnedsättning Mål
På vår skola har alla elever samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning.
Hur?
•
Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet,
oavsett funktionsnedsättning. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för
elever med olika funktionsnedsättning beaktas.
Tidpunkt: vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret.
Ansvar: rektor och all personal.
•
Vi är uppmärksamma på hur funktionsnedsättningar beskrivs i media och i
läromedel.
Tidpunkt: kontinuerligt under läsåret.
Ansvar: all personal.
Sexuell läggning Mål
Inga elever eller vuxna ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av
sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning.
Hur?
•
Vi ska arbeta med att all personal ska utbildas i hur man i undervisningen
inkluderar aspekterna homo-, bi-, transsexualitet och queer (HBTQ). Fortbildning för
personalen från RFSL.
Tidpunkt: under läsåret 2015/2016.
Ansvar: Marlene Frostberg och Jessica Mouawad.
•
När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska
information om homo-, bi- och transsexualitet ingå.
Tidpunkt: Kontinuerligt under läsåret.
Ansvar: Alla pedagoger och samordnare.
Annan kränkande behandling
Mål
Inga elever på vår skola känner sig utsatta för kränkande behandling.
9
Hur?
• Vi ska arbeta med social och emotionell färdighetsträning (SEFT). En SEFT- lektion per
vecka avsätts för SEFT i alla skolår. Vi erbjuder även RePulse på individnivå 1-2 ggr/v.
• Personal utbildas kring likabehandling och metoder för förebyggande arbete.
Tidpunkt: kontinuerligt under hela läsåret.
Ansvar: rektor, samordnare samt pedagoger.
Rutiner för utredning och dokumentation
Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Om
trakasserier eller annan kränkande behandling upptäcks eller anmäls, ska
likabehandlingsplanens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas. En avvikelserapport ska
skrivas.
Tidpunkt: omgående, inom samma dag.
Ansvarig: all personal som får kännedom om trakasserier.
Utredning
Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund
för vilka åtgärder som ska vidtas. Olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika
sätt. Magelungens personal är goda lyssnare och intar information, men förhåller sig
neutrala till den informationen som anges. Vi ska inte lova saker som vi senare inte kan
uppfylla. Den som har ansvar för utredningen ska samla in information och aldrig inta en
medlarroll. Medling görs endast på begäran av den kränkte. Utredningen ska kännetecknas
av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen
Pedagogen eller annan personal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på
eleven som tar kontakt. Om det är en annan elev än den som tagit första kontakten som är
utsatt ska den utsatte eleven kontaktas. Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar
är fel och oacceptabla. Den vuxne ska skapa förtroende och alltid tala om att ett
uppföljningssamtal kommer.
Pedagogen eller annan skolpersonal
Pedagogen eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska kontakta
likabehandlingsgruppen som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning. I
samråd med enhetschef och rektor avgörs om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras.
Observera att det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan
också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras.
10
Den/de som kränkt
Om den/de som kränkt går på Magelungen ska likabehandlingsgruppen höra samtligas
version. Om den/de går på en annan skola ska rektor på den andra skolan kontaktas.
Samtalets syfte är att undersöka vad som hänt och att tillsammans hitta en lösning.
Två anställda bör närvara vid samtalet, en leder samtalet och den andra antecknar. Vi talar
alltid om att ett uppföljningssamtal kommer och bestämmer ett datum med den/de berörda.
När personal misstänks ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen. Vid behov
anlitas en utomstående utredare.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas. Vårdnadshavare
kontaktas när skolan fått in berördas versioner och sett över det som hänt. Vårdnadshavare
måste få förtroende för att skolan tar tag i och hanterar situationen på ett professionellt
sätt. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen
mellan rektor, pedagog, elever och vårdnadshavare ska ske. Vid hedersrelaterade
omständigheter ska skolan beakta konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Skolan
ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis.
Åtgärder
Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. Målet med åtgärderna är att en
trygg situation ska skapas. Åtgärder utformas av likabehandlingsgruppen i samråd med
berörd personal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand
vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta
situationer samt ge långsiktiga lösningar.
Vid mindre grova kränkningar
Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter en
månad. Medlingssamtal: Om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras. Då kan
samtalet avslutas med att ett beteendeavtal skrivs. Beteendeavtal: Ett beteendeavtal kan
användas i vissa situationer. Hur ska den kränkte eleven, den/de som kränkt förhålla sig till
varandra? Den kränkte eleven och den/de som kränkt bestämmer själva hur avtalet ska se ut
och fungera. Om avtalet bryts är det en grövre kränkning.
Vid grövre kränkningar
Vid grövre kränkningar ska individuella åtgärdsprogram upprättas för den/de som utövat
kränkningen och för den som utsatts. Planen ska i stort spegla de åtgärder som ska vidtas för
att situationen ska lösas. Både akuta och långsiktiga åtgärder ska ingå i åtgärdsprogrammet.
Åtgärdsprogrammet ska även beskriva vilka kommunikationsrutiner som ska gälla mellan
elev, vårdnadshavare, pedagog, rektor och annan skolpersonal.
11
Vid grova brott
Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp bör rektor överväga undervisning i
en annan lokal än på Magelungen för den/de som begått brottet. Representanter för skolan
bör alltid närvara vid rättegångar gällande brott på skolan.
Uppföljning och utvärdering
Magelungen ska ha rutiner för hur varje enskilt fall ska följas upp. Det är viktigt att alla
inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen inleds med ett samtal med den
som varit utsatt. Uppföljningssamtalet bör göras inom rimlig tid och innehålla utvärdering av
utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Det är också viktigt att diskutera om
händelsen ingår i ett mönster på skolan. I dessa fall måste vi upprätta en handlingsplan för
att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att likabehandlingsplanen behöver
revideras. Skolan ansvarar för att återkoppling sker. Avstämning bör ske löpande och
anpassas till kränkningens omfattning. Varje gång en incident inträffat ska åtgärderna ha ett
tydligt avslut så att alla parter är införstådda. Skolan bör ha en avstämning innan terminens
slut. När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte
känner sig trygg och vet vart man kan vända sig om något händer igen.
Efter avslut kan samordnare fungera som ett samtalsstöd för eleven/eleverna. Föräldrarna
har möjlighet att träffa skolans behandlare.
Dokumentation
Skolan ska ha rutiner för hur utredning om kränkningar och uppföljningar ska dokumenteras.
Detta har tidigare nämnts. Dokumentationsplan vid kris och avvikelser finns i vår gråa pärm.
Klagomål förs in i Klagomålsboken, i personalrummet. Varje misstanke, utredning och
uppföljning ska dokumenteras. Magelungen ska inneha ett särskilt dokument som används
vid utredning.
12
